#MAT2030 – EN HÅLLBAR LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE En hållbar livsmedelsstrategi för Sverige 2 VERSION 2.0 Vd-ord #MAT2030 – EN HÅLLBAR LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE Bra och hållbar mat för alla – en verklighet år 2030 I över 380 butiker spridda över hela landet möter Axfood varje dag människor med ett allt större engagemang för hållbarhet. Våra kunder vill äta mat som är bra både för dem själva och för deras omgivning. Vi är glada över utvecklingen. Vi har länge arbetat med hållbarhet i fokus. Genom inspiration, information och krav på leverantörer och beslutsfattare är vi, tillsammans med våra kunder, en positiv förändringskraft i samhället. Genom rapporten Mat 2030, vårt bidrag till en hållbar livsmedelsstrategi för Sverige, hoppas vi kunna bidra till en framtid där fler kan dela glädjen för bra och hållbar mat. Rapporten grundar sig i vår kunskap om vad våra kunder efterfrågar idag – och önskar i framtiden. Vi ser det som vårt ansvar att förmedla vidare dessa insikter till producenter och beslutsfattare. Hur behöver köpmönster och matvanor förändras till år 2030 för att maten ska vara hållbar? Hur kan livsmedelsindustrin och politiken påverka och inspirera till detta? Vi inom Axfood kan såklart själva agera för en hållbar utveckling, men för att skapa hållbarhet i hela kedjan krävs att andra aktörer är med oss. Därför lyfter vi i denna rapport både vad vi inom handeln kan göra, men också vad övrigt näringsliv, politiker och myndigheter kan bidra med. Vi är glada att regeringen kommit med sin livsmedelsstrategi. Regeringens handlingsplan innehåller många delar som Axfood tidigare har föreslagit, exempelvis behovsdriven 2 forskning, innovation, spridning av kunskap om svenska mervärden, satsning på ekologisk produktion och uppvärdering av jordbruksmark i förhållande till andra intressen. Det är en bra början, men det återstår mycket att göra. Istället för att jobba med miljöskatter på jordbruket kan politikerna använda sig av miljöavgifter som istället för att gå direkt in i statskassan kan belöna hållbara lösningar och val. Det borde vara en självklarhet att bönder får hjälp att ställa om till ett ekologiskt jordbruk och att satsningar på förnybar energi stöttas, inte motverkas. Konsumenten är alltid i fokus, för i slutändan är det vad kunderna väljer att handla och äta som gör den stora skillnaden. Här finns nyckeln till en hållbar utveckling. Det måste bli enklare att välja rätt, både när det gäller miljö och hälsa. Hos oss ska det vara lätt att både äta och göra gott. Till exempel arbetar vi tillsammans med WWF för att våra kunder ska kunna känna sig trygga när de handlar fisk i våra butiker, och genom Willys erbjuder vi Sveriges billigaste ekologiska matkasse. Svenskt, ekologiskt och vegetariskt är områden som vi ser som extra viktiga för att nå vår vision om bra och hållbar mat. Svenskt ursprung på maten är av stor betydelse för våra kunder eftersom det förknippas med hög livsmedelssäkerhet, god djuromsorg, tuffa miljökrav och låg antibiotikaanvändning. Därför har vi varit med och tagit initiativet till märkningen Från Sverige. Men för att märkningen ska ha betydelse i framtiden gäller det att Sverige behåller sitt försprång när det gäller miljö och djuromsorg. Suget efter ekologiskt blir allt större. Det är glädjande, men om inte den svenska produktionen hänger med så finns risken att vi blir beroende av importerade ekologiska livsmedel. Vi vill se ett innovativt ekologiskt jordbruk som bidrar med teknikutveckling. Det kommer även övrigt jordbruk till del och gör Sverige till en mer konkurrenskraftig livsmedelsnation. Idag ser vi att allt fler kunder väljer gröna proteiner på tallriken. Med ett riktigt bra vegetariskt utbud i våra butiker, och inspiration kring alternativ till kött, skapar vi nyfikenhet och bidrar till ett bättre klimat. Vi står inför många framtida utmaningar som vi redan nu är väl medvetna om: snabb befolkningsökning, klimathot, minskad biologisk mångfald och råvarubrist. För att lyckas möta dessa krävs att vi vågar tänka nytt och framåt – och att vi gör det tillsammans. Om näringsliv, politiker, myndigheter och konsumenter till­ sammans drar åt samma håll kommer både vi och framtida generationer att kunna äta bra och hållbar mat. Stockholm, juli 2017 Klas Balkow, vd och koncernchef Axfood AB Matkassen 2030 blir Mat 2030 Axfood släppte rapporten Matkassen 2030 i juni 2016. Den innehöll 79 konkreta förslag till politiker, myndigheter, näringsliv, bransch och konsumenter för en framtid där alla har möjlighet att äta bra och hållbar mat. Många av förslagen i rapporten fanns med i den nationella livsmedelsstrategin, med efterföljande handlingsplan, som den svenska regeringen utkom med i början av 2017. Det är vi glada över, men det återstår fortfarande mycket att göra. Vi har därför tagit ett bredare grepp om ämnet under namnet Mat 2030. Här fortsätter vi diskussionen om bra och hållbar mat utifrån vad våra kunder efterfrågar idag – och önskar i framtiden. Följ oss gärna på #Mat2030 och axfood.se/mat2030. 3 #MAT2030 – EN HÅLLBAR LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE Matkonsumtionen idag: Utmaningar För svenska konsumenter har det aldrig­tidigare varit så billigt att äta så bra. År 2015 stod matinköpen endast för 12,5 procent av hushållens utgifter jämfört med hela 20 procent år 1990. Samtidigt har handeln fått upp ögonen för bättre mat på butikshyllorna. För den som har kunskap och engagemang bör det inte vara en utmaning att hitta prisvärd, bra och hållbar mat i Sverige. Men det är ändå en stor skillnad på hur bra vi faktiskt äter. Alltför ofta väljer vi mat som inte gynnar vare sig klimatet, hälsan, djuren eller människorna i produktionen. Pasta, nötfärs, potatis och ris, odlad norsk lax, flygtransporterade sockerärtor, färskt bröd med kort datum, 2 liter ekologisk mjölk, 1 liter sötad yoghurt, påläggsskinka av danskt griskött, ekologiska bananer, konventionellt odlade äpplen, apelsiner och vindruvor, flygtransporterade färska bär som jordgubbar och hallon, ägg från frigående höns inomhus, färdiglagad pirog och pizza samt vatten på flaska. Samtidigt ställs krav på konsumenterna, som inte har det helt lätt att välja rätt i butiken när stressen smyger sig på medan blicken sveper över tusentals varor under middagshandlingen. Vad tycker barnen är gott, som samtidigt är 1 2 nyttigt? Vill testa vegetariskt, men ska jag välja soja- eller quornfärs? Vilken fisk var det nu som var rödlistad? Hur är det med jätteräkorna? Närproducerade konventionella tomater eller ekologiska från Holland? Mjölken är billig, men får bonden betalt? Frysta eller färska ärtor? Vanliga varor i matkassen idag: Världsläget kan vara svårt att greppa. Trots att det idag produceras tillräckligt mycket mat för att mätta hela jordens befolkning lider drygt en miljard människor i världen av hunger och kronisk undernäring. Samtidigt lider många av välfärdssjukdomar som övervikt. Dagens jordbruk kan inte försörja världens växande befolkning på ett hållbart sätt. Vårt ekologiska fot­avtryck ökar och vi lever som om vi hade 1,5 jordklot1 istället för att ta vara på det enda jord­ klot vi har. Den biologiska mångfalden minskar snabbt och vi måste börja konsumera på en mer hållbar nivå och bevara våra naturresurser för framtida generationer. Dessutom slänger svenska­hushåll över en halv miljon ton2 ätbar mat varje år. Matsvinnet måste minska. 4 Mat 2030: Bra och hållbar mat för alla wwf.se/vrt-arbete/ekologiska-fotavtryck/living-planet-report/1580088-living-planet-report-2014-s-mr-planeten-jorden www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Halv-miljon-ton-mat-kastas-i-onodan/ År 2030 tror vi att den svenska konsumenten väljer ungefär samma typ av mat som idag. Vi kommer att fortsätta äta tacos till fredags­ myset och det lär dröja innan skalbaggar blir en vanlig proteinkälla i våra kök. Däremot kommer köttkonsumtionen minska och ersättas av fler gröna proteiner. Vegofärs eller mer baljväxter i tacosen är en självklarhet år 2030! Vanliga varor i matkassen 2030: Ekologisk pasta, bönpasta, vegetarisk färs, färs på svenskt viltkött, mer potatis och mindre ris, odlad svensk ASC-märkt fisk som ätit vegetabilier istället för fiskmjöl, närodlad grönkål, fryst broccoli, fryst bröd som kunden tinar hemma, gårdagens bröd till extrapris, 1 liter ekologisk mjölk, 1 liter ekologisk havredryck, 1 liter osötad yoghurt, lufttorkad delikatesskinka på svenskt vildsvin, ekologiska och Fairtrade-märkta bananer, svenska äpplen som lagrats för lång hållbarhet, annan frukt efter säsong, frysta ekologiska bär, ekologiska ägg från frigående höns utomhus, färdigrätt på grönsaker som annars skulle ha slängts i butik samt färdig pyttipanna på svenska råvaror. Vi kommer att se ett större utbud av svensk förädlad mat och svenska delikatesser. Utländsk påläggsskinka blir istället svensk lufttorkad skinka på vildsvin. Nya innovativa sätt att producera hållbar mat, exempelvis odlad fisk som äter vegetariskt och inte behöver fiskmjöl, blir allt vanligare. År 2030 är normen att välja ekologiska ägg från frigående höns utomhus. Och vi har minskat vår konsumtion av ris från klimatpåverkande odlingar till förmån för svenskodlat ekologiskt matvete. Till vår glädje kommer vi att hitta färdigmat som är god, nyttig och gjord på schyssta råvaror med tydligt ursprung. Fryst mat har fått högre status och blivit mer populär. Vi har lärt oss att ta vara på maten klokare och vågar äta den även efter bäst före-datum, om den fortfarande luktar och smakar gott! År 2030 är det både enklare och mer lustfyllt att handla hållbart. 5 Uppmuntra hållbar konsumtion NU LÄGE: Vi ser ett växande konsumentintresse för mer medvetna och hållbara val. Försäljningen av ekologiskt fortsätter att öka3 och allt fler äter eller planerar att äta mer vegetarisk kost4. Dessutom ökar konsumenternas intresse för rättvisemärkta produkter – exempelvis är Sverige ett av de länder i världen som har störst tillväxt när det gäller försäljningen av Fairtrade-märkta produkter5. Parallellt med att konsumenterna blir mer medvetna har det aldrig tidigare varit så billigt att äta som det är idag. År 2015 stod matinköpen för 12,5 procent av hushållens konsumtion6, att jämföra med drygt 20 procent 19907. Samtidigt innebär våra konsumtionsmönster också utmaningar – varje år slängs cirka 19 kilo fullt ätbar mat per person och 26 kilo mat och dryck hälls ut i slasken8. Köttkonsumtionen är fortfarande hög, kostrelaterade hälsoproblem är vanliga och mycket av det vi äter har en betydande klimatpåverkan. Med den prisnivå som dagligvaruhandeln håller idag borde de flesta ha råd att äta bra och kunna göra mer hållbara val. Men verkligheten är en annan och konsumtionen är inte fullt så hållbar som den skulle kunna vara. 3 4 6 5 6 7 8 M Å L BI L D: Alla i Sverige ska ha rätt till prisvärd, hälsosam, god och hållbar mat. Barriärer som tid, pengar och kunskap som måste övervinnas för att vi ska äta bättre. Här har livsmedelsbranschen det största ansvaret, och makten, i att uppmuntra hållbar konsumtion genom att vägleda konsumenterna till ett mer hållbart handlande. HUR: Idag 19 kilo fullt ätbar mat slängs årligen per person Färdigmat med svag identitet Svårt att välja rätt Mål 2030 Näringslivet • Genom egna varor, ekologiska såväl som konventionella, skapa bra och prisvärda erbjudanden för kunderna. • Göra det enkelt att handla hållbart genom inspiration och tydlig information i butik och på förpackningar. • Aktivt arbeta för att ge kunder en vänlig knuff i en mer hållbar riktning vid köp. Många kunder vill handla tidseffektivt, prisvärt och är på jakt efter enkla, snabba måltidslösningar. Genom att peka på ytterligare ett val, och underlätta det valet, kan dagligvaruhandeln bidra till att mer hållbara alternativ landar i matkassen. Det kan handla om att inspirera till bättre miljöval, hälsosammare alternativ, minskad köttkonsumtion eller minskat matsvinn. Axfoods kvartalsrapport Q1 2017 Axfood (http://axfood.se/sv/Press/Pressmeddelanden/Nastan-varannan-svensk-ater-vegetariskt/ 2017-05-09) Fairtrade Sverige (https://fairtrade.se/pressmeddelande-fortsatt-okad-global-forsaljning-av-fairtrade-markta-produkter/ 2017-05-09) Konsumtionsrapporten 2016 – Hållbarhetens illusion (https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/50599 2017-05-09) SCB: Mer pengar på fritid än mat Livsmedelsverket (https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/miljo/ta-hand-om-maten-minska-svinnet 2017-05-09) Halverat matsvinn Bra färdigmat med tydligt ursprung Lätt att välja rätt 7 #MAT2030 – EN HÅLLBAR LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE Förädla svenska mervärden och innovation • Erbjuda produktmervärden som godare smak, mer fibrer och vitaminer samt minska mängden socker och salt i egna varor. Exempelvis genom att ta fram en god och söt drickyoghurt med låg sockerhalt. • Skapa tydlighet kring skillnaden mellan bäst före-datum och sista förbrukningsdag, med Livsmedelsverket som avsändare som en trygghetsgaranti för kunden. • Sätta upp mål för att minimera matsvinnet i produktionskedjan. • Arbeta för att halvera matsvinnet per capita senast år 2030 i enlighet med FN:s mål för hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Detta genom att informera kunder om alternativa användningsområden för mat som ofta blir svinn, exempelvis mjuka morötter eller överblivna ostbitar. Även informera om skillnaden på bäst före-datum och sista förbrukningsdag samt vikten av att lukta och smaka på utgången mat. • Utveckla förpackningarna för egna varor i syfte att minska matsvinnet. • För minskat matsvinn aktivt samarbeta med ideella organisationer för att genom lokala initiativ skänka mat från butiker till behövande verksamheter. • Arbeta för att höja statusen på fryst mat. Frysta grönsaker har högt näringsinnehåll och behöver inte flygtransporteras. Dessutom är svinnet minimalt. • Skapa en skälig lägstanivå på utbudet av hållbara och hälsosamma varor i butik genom en ”bra, bättre, bäst”-princip. • Arbeta för fler gemensamma kriterier för handelns egna varor i syfte att främja mer hållbara varor. Politiker & myndigheter • Utöver att lyfta betydelsen av minskat matsvinn i livsmedelsstrategin, bör regeringen också i det fortsatta arbetet ta initiativ för att skapa enhetlighet för mätning av matsvinn. • Minska matsvinnet genom att utbilda och informera allmänheten om vad bäst föredatum egentligen innebär. • Livsmedelsverket bör inleda en dialog med livsmedelsindustrin om att sänka halterna av socker och salt i mat. L ÄG E : Svensk jordbruksproduktion har viktiga mervärden både när det gäller klimat och djurvälfärd. Tydliga kännetecken är hög livs­ medelssäkerhet, god djuromsorg, tuffa miljökrav och låg antibiotika­ användning. mervärden. Det ligger en enorm potential i förädlade produkter som kan generera ökade exportintäkter och fler arbetstillfällen i landet. Svenskmärkningen ökar dessutom möjligheterna för svenska producenter att få betalt för sina mervärden genom tydlighet för konsumenterna13. I och med EU-inträdet i mitten av 1990-talet blev en del matvaror billigare och svenska producenter mötte en tuffare konkurrens från den europeiska marknaden9. Men i takt med att svenska konsumenter idag ställer allt högre krav på information om varifrån maten kommer har tydlig ursprungsmärkning blivit en självklarhet inom handeln10. Svenskmärkningen Från Sverige fungerar numera vägledande för livsmedel som har fötts upp, odlats, förädlats och paketerats i Sverige. Efterfrågan på råvaror och livsmedel med svenskt ursprung växer11 och tack vare konsumentintresset har landets grisbönder, som tidigare varit i kris, numera en bättre ekonomisk situation. Även situationen för de svenska mjölkbönderna har förbättrats12. M Å L B I L D : En större utveckling av den svenska livsmedelsproduktionen där svenska mervärden ses som en tillgång, och inte som ett hinder, för konkurrenskraften på en global marknad. Vi vill se en ökad förädlingsgrad av svenska livsmedel genom större satsningar på forskning, innovation och produktutveckling. Önskvärt är också en väl känd export med högt renommé hos konsumenterna och som framför allt inriktas på förädlade produkter med potential att generera betydande intäkter för producenterna. Även möjligheterna till ett utvecklat vattenbruk inom Sverige har tagits tillvara. För en konkurrenskraftig svensk livsmedelsproduktion är innovation och utveckling avgörande tillsammans med konsumenternas förståelse för svenska Jordbruksverket (http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra11_44.pdf 2017-05-09) Sveriges konsumenter (http://www.sverigeskonsumenter.se/vad-vi-gor/bra-mat-at-alla/sakert-kott/fragor-och-svar-om-ursprungsmarkning/ 2017-05-10) 11 Från Sverige (https://fransverige.se/press/okad-efterfragan-pa-svenskproducerade-livsmedel/ 2017-05-09) 12 Regeringen (http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/11/65-miljoner-i-stod-till-mjolkbonder/ 2017-05-09) 13 Formas (http://www.formas.se/Documents/En%20h%C3%A5llbar%20och%20konkurrenskraftig%20livsmedelssektor.pdf 2017-05-10) 9 8 10 9 #MAT2030 – EN HÅLLBAR LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE Idag Litet utbud av svensk färdigmat och förädlade produkter Outnyttjad potential för svensk livsmedelsexport Svenska mervärden relativt okända HUR: Mål 2030 Rikt utbud av svensk färdigmat och förädlade produkter Hög svensk livsmedelsexport Hög kunskap om svenska mervärden Näringslivet • Kontinuerligt och tydligt definiera för konsumenterna vad svenska mervärden innebär, som exempelvis god djurvälfärd, låg användning av antibiotika och hög miljöhänsyn. • Erbjuda färdigmat med hög kvalitet och svenska råvaror, exempelvis pyttipanna eller pizza. • Stötta och utveckla produktinnovation såsom vattenbruk där spillvärme tas tillvara. • Utveckla fler och tydliga koncept inom hållbarhet som komplement till ekologiskt. • Göra det enkelt och tydligt för konsumenter att välja svenska produkter. Detta genom en branschgemensam märkning som svenskmärkningen Från Sverige, som tydligt visar vilka produkter som innehåller svensk råvara. • Såväl handeln som industrins varumärken bör satsa mer på svensk råvara. • Utveckla nya affärsmodeller som möjliggör för bönder att få betalt för mervärden i produktionen. • I bred bemärkelse föra en dialog om vilka 10 hållbarhetsförbättringar man gemensamt kan komma överens om, som bönderna kan få betalt för ur lantbruksprogrammet. • Tillsammans med livsmedels- och förpackningsproducenter driva innovation. Politiker & myndigheter • Långsiktighet bör tydliggöras i handlingsplanen vad gäller regeringens satsning på export av förädlade livsmedel. • Jordbruksverket och Livsmedelsverket bör ta fram saklig information gällande de svenska mervärdena i jämförelse med förhållanden i andra länder. • Naturvårdsverket bör utveckla sina föreskrifter när det gäller livsmedels­ förpackningar så att alla för­packningar ingår i ett fungerande system för materialåtervinning. • Inrätta ett industriforskningsinstitut som bidrar till innovation och utveckling av framtidens hållbara mat. • Det är positivt att regeringen har aviserat en satsning på växtförädling i Sverige, men bör även i övrigt ge högre prioritet till behovsdriven forskning som till exempel hållbart vattenbruk och förädlade produkter av gröna proteiner. 11 Se landsbygden som en resurs N U LÄGE: En levande och växande landsbygd är en förutsättning för Sveriges utveckling och tillväxt. butiker i glesbygden kan utvecklas till ”kyrkan mitt i byn”. Men de senaste tio åren har var fjärde glesbygdsbutik försvunnit, och när butiken försvinner tenderar också annan service att försvinna14. Till 2030 kan landsbygden dessutom ha tappat nära en tredjedel av sin arbetsföra befolkning. Att upprätthålla service i mindre städer blir en allt större utmaning15. HUR: Samtidigt ökar intresset för att turista på landsbygden stadigt. Landsbygden erbjuder något annorlunda och spännande och det är viktigt att främja och verka för nya satsningar som lockar även i framtiden16. Bra jordbruksmark ses dessvärre inte som en tillräckligt viktig resurs i samhällsplaneringen och exploateras därför för andra ändamål. M Å L BILD : Ett mer effektivt tillvaratagande av landsbygden. Våra stora landområden, många sjöar och kustområden ska ses som en enorm resurs. Ge landsbygden rätt förutsättningar att ta vara på sin potential och underlätta samhällets omställning till en biobaserad och klimatanpassad ekonomi. Exploatering av värdefull jordbruksmark för andra ändamål än odling bör begränsas. Större satsningar görs på att utveckla, snarare än avveckla, samhällsservice, infrastruktur, bredband och kollektivtrafik i landsbygden. Matupplevelser i gårdsmiljö utvecklas ytterligare och lockar allt fler. Dagligvaruhandelns 12 14 15 16 Näringslivet • Inom grossistverksamhet skapa en effektiv varuförsörjning av livsmedel till landsbygdsbutikerna. • Behålla och värna om överlevandet av den bostadsnära matbutiken inne i orten. • Bidra till att utveckla dagligvaruhandelns glesbygdsbutiker till ”kyrkan mitt i byn” för att öka ortens attraktivitet. Exempelvis genom apoteks- och postombud, ombud för betaltjänster, som social funktion och mötesplats eller som servicegivare och affärspartner till företag på orten. Idag Bra jordbruksmark exploateras ofta för andra ändamål Svag arbetsmarknad, bristande samhällsservice och infrastruktur på landsbygden Låg grad av småskalig livsmedelsförädling och lokala produkter Mål 2030 Politiker & myndigheter • I minst tio år till fortsätta med det 2016 införda stödet för kommersiell service i glesbygd. • Verka för en sammanhållen nationell politik för landsbygden. • Följa upp livsmedelsstrategin med att förslå förändrad lagstiftning för att skydda bra jordbruksmark. • Underlätta utveckling för lokala entreprenörer, exempelvis genom tillgång till utbildning inom såväl livsmedelsförädling som marknadsföring. Ett bra sådant exempel är Eldrimner. Regeringen (http://www.regeringen.se/contentassets/03587fdd9d2c4d6595f37fa7c8a1de33/service-i-glesbygd---presentation 2017-05-09) Arbetsförmedlingens rapport ”Globaliseringens effekter på lokala arbetsmarknader i Sverige” Jordbruksverket (http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/landsbygdfiske/branscherochforetagande satsapaturism.4.51c5369e120aee363f08000297.html 2017-05-09) Bra jordbruksmark är högt prioriterad inom samhällsplaneringen God arbetsmarknad och samhällsservice på landsbygden Mer av småskalig livsmedels­förädling och lokala produkter 13 Idag Stor del animaliska proteiner i matkassen Främst fossila bränslen i jordbruket Brist på laddningsstationer för elbilar Ett fossilfritt Sverige och gröna proteiner NU LÄGE: Klimatförändringen är vår tids stora utmaning och vi måste avsevärt begränsa vår klimatpåverkan. Två av de största utmaningarna är biffen och bilen – vi måste agera smartare kring vad vi äter, hur vi transporterar oss och vilka drivmedel vi väljer. Topplistan över svenskarnas favoriträtter domineras av kötträtter, trots att kött är ett av de livsmedel som har högst påverkan på klimatet och som dessutom har dokumenterade negativa hälsoeffekter vid hög konsumtion. och inkluderar detta i sin vardagskost. En större andel av den yngre generationen är vegetarianer och veganer och var femte kvinna mellan 16-20 år äter inte kött17. En annan stor klimatpåverkare är fossila bränslen, som används ofta inom såväl jordbruk och vid transporter. Det finns stor potential för jord- och skogsbruk att bidra med råvaror till hållbara drivmedel och en övergång till detta är en möjlighet snarare än ett hot för jordbruket. Mål 2030 Minst 50% ökning av gröna proteiner Jordbruket använder sig av förnyelsebar energi God tillgång på laddningsstationer Ett positivt tecken är att allt fler konsumenter har börjat upptäcka vegetariska livsmedel 14 17 WWF:s rapport Klimatbarometern 2017 15 #MAT2030 – EN HÅLLBAR LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE M Å LBILD : Ökad kännedom hos konsumenter kring fördelarna med gröna proteiner. Fler har inspirerats och väljer naturligt allt oftare vegetariska alternativ. Tack vare god tillgänglighet på prisvärda och goda livsmedel baserade på gröna proteiner minskar samhällets köttkonsumtion. Vi vill se ett Sverige med fossilfria transporter och ett jordbruk som producerar utan fossila bränslen. Det finns en god infrastruktur för att ladda elbilar och att varutransporter drivs på fossilfria bränslen blir en självklarhet. Jordbruket går mot att bli helt soldrivet, till exempel genom att traktorerna använder biodrivmedel och konstgödsel framställs med hjälp av bioråvara istället för fossilgas. Ett sådant jordbruk går dessutom hand i hand med de växande grödorna som i sig är soldrivna. H U R: Näringslivet • Utveckla, inspirera och informera om bra och goda vegetariska alternativ till kött i butik, samt erbjuda fler prisvärda och goda produkter inom kategorin. • Etablera fler bostadsnära butiker som möjliggör för kunden att inte behöva ta bilen. • Använda elhybridlastbilar i samband med varuförsörjning i städer. Hållbar produktion som förbättrar både ekologiskt och övrigt jordbruk Politiker & myndigheter • Ta fram råd för klimatsmarta alternativ och verka för en större andel växtbaserat protein inom offentliga måltider. • Skärpa lagförslaget om så kallad reduktionsplikt så att en övergång till för­ nyelse­bara drivmedel kan genomföras till år 2030. • Inom EU driva frågor om statsstödsreglerna för att dessa inte ska utgöra ett hinder för övergången till ett fossilfritt samhälle. • Utveckla infrastrukturen för laddningsstationer till elbilar. • Gynna produktion av förnyelsebar el långsiktigt genom en kombination av skattefrihet och elcertifikat. • Belägga fossila bränslen som används inom jordbruket med en koldioxidavgift istället för koldioxidskatt och återföra avgiften till jordbruksnäringen. N U L ÄG E : Dagens jordbruk kan inte försörja världens växande befolkning på ett hållbart sätt. En växande befolkning kräver både högre produktion per hektar och mer hållbara konsumtionsmönster. Utmaningen ligger i att försörja fler människor med mat samtidigt som jordbruket behöver bidra även med andra råvaror, till exempel biobränsle och industriråvaror. Dagens jordbruk förlorar stora mängder växtnäring och innebär problem för den biologiska mångfalden18. Samtidigt används en stor mängd antibiotika till friska djur i många av de länder som Sverige importerar livsmedel ifrån19. M Å L B I L D : Utvecklingen går mot ett jordbruk som gynnar den biologiska mångfalden. Fler och mer hållbara, innovativa och effektiva metoder inom jordbruksproduktionen utvecklas. Ekologiskt jordbruk bidrar med teknik­ utveckling som övrigt jordbruk också kan få nytta av. Användningen av kemiska 18 19 16 bekämpningsmedel har minskat inom det konventionella jordbruket och beroendet av fossila bränslen avbrutits. Förlusterna av växtnäring har minskat och kretsloppet blivit mer slutet. Den ekologiska försäljningen fortsätter att öka och avkastningen inom det ekologiska jordbruket har förbättrats. Den ökade produktionen leder dessutom till en högre efterfrågan på arbetskraft, vilket genererar nya öppningar på arbetsmarknaden. Gruppbehandling med antibiotika till stora djur har upphört. HUR: Näringslivet • Genom konkreta exempel visa på möjligheterna för producenter att ställa om konventionellt jordbruk till ekologiskt. • Utarbeta nya affärsmodeller där handeln närmar sig jordbruket och ge långsiktiga incitament för ett mer hållbart jordbruk. • Tillsammans med övriga aktörer inom livsmedelsbranschen verka för att höja produktionen av ekologiskt lantbruk. Stockholm Resilience Center (http://www.stockholmresilience.org/research/research-news/2011-10-13-is-feeding-nine-billion-people-possible.html 2017-05-10) AMR Review (https://amr-review.org/sites/default/files/Antimicrobials%20in%20agriculture%20and%20the%20environment%20-%20Reducing%20unnecessary%20use%20 and%20waste.pdf 2017-05-10) 17 Idag Mindre än 10% ekologisk livsmedelsförsäljning • Erbjuda och informera om produktions­ mervärden gällande att få eller inga bekämpningsmedel används och hur det bidrar till ökad biologisk mångfald. • Prognostisera för, och satsa på, att efter­ frågan av ekologiska produkter kommer att fortsätta växa. • Lyfta fram ekologiska och hållbara varor i kampanjer och i butiken. Informera konsumenter om konkreta fördelar med produkterna. • Använda biodrivmedel istället för fossila bränslen vid transporter. Politiker & myndigheter • Prioritera att åstadkomma en reformering av EU:s ekoförordning i syfte att utveckla det ekologiska jordbruket. • Ge stöd till att utveckla nästa steg inom ekologisk produktion, Eko 3.0, som innebär både en högre produktion och ökad hållbarhet. • I påverkansarbetet inom EU prioritera krav på minskad antibiotikaanvändning och förbättrat djurskydd. • Utveckla ett system för ekonomiska styrmedel som bygger på avgifter där pengarna återförs till primärproduktionen i syfte att minska insatsmedel som konstgödsel och kemiska bekämpnings­ medel. En möjlighet är att de som endast har en låg förbrukning inte behöver betala någon avgift. Ett av flera möjliga sätt att återföra pengarna kan vara genom sänkta arbetsgivaravgifter. 18 • Införa ett omställningsstöd för att få fler bönder att våga ställa om till ekologiskt så att konsumtionsmålen både inom offentlig och privat sektor lättare kan uppnås. En större andel ekologisk produktion är angeläget för målet om biologisk mångfald. • Inom ramen för landsbygdsprogrammet stimulera en övergång till biodrivmedel inom jordbruket. • Ge SLU i uppdrag att finansiera utveckling av produktion av konstkväve som bygger på bioråvara. • Sätta upp en strategi med målet att minimera fossila bränslen, med incitament för att stärka konkurrenskraften i hela livsmedelskedjan genom sänkta arbetsgivaravgifter eller lägre skatt. • Ge ekonomiska incitament till ekologiska jordbruk och lantbruksforskning. • Säkra konkurrenskraften för biodrivmedel långsiktigt genom rätt skatteincitament. Stora förluster av växtnäring i systemet Kemiska bekämpningsmedel används regelbundet inom konventionellt jordbruk Hög användning av antibiotika till friska djur i många EU-länder Mål 2030 Ett utvecklat och mer hållbart ekologiskt jordbruk med högre avkastning, med minst 30 % ekologisk livsmedelsförsäljning Mer kretsloppsbaserat jordbruk Användningen av kemiska bekämpningsmedel har minskat (exempelvis har användningen av stråförkortningsmedel upphört) Användningen av antibiotika till friska djur har upphört 19 Handlar du ekologiskt? Bryr du dig om var maten kommer ifrån? Har du dragit ner på köttet? Vad kan jag göra redan idag? Som näringsidkare kan du, tillsammans med oss på Axfood: Som politiker eller inom en myndighet kan du: • Lyfta fram mer klimatsmarta alternativ i butiken och ha prisvärda erbjudanden på ekologiska och Fairtrade-märkta varor. • Ge SLU i uppdrag att utveckla metoder för produktion av konstkväve som bygger på bioråvara. • Upplysa dina kunder om svenska mervärden som god djurvälfärd, låg antibiotikaanvändning och beteskravet. • Formulera ett övergripande mål om svensk soldriven jordbruksproduktion. • Utveckla fler produkter med svenskmärkningen Från Sverige. • Informera om och inspirera till bra och goda vegetariska alternativ. • Dra nytta av den kunskap och kompetens som finns inom näringslivet. För dialog om hur ni tillsammans kan utveckla och marknadsföra mervärden och hållbarhet. 20 • Ta ett samlat och systematiskt grepp för att uppnå det nationella målet om halverat matsvinn 2030. • Ett besked om att i minst tio år fortsätta med det 2016 införda stödet för kommersiell service i glesbygd. Då är du en del av lösningen. Tillsammans kan vi skapa en vardag där fler kan dela glädjen för bra och hållbar mat. Läs mer på www.axfood.se/mat2030 #Mat2030 21 #MAT2030 – EN HÅLLBAR LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE Bilaga I första åtgärdspaketet för regeringens livs­ medelsstrategi bidrar regeringen med 7,5 miljoner kronor för att myndigheterna SLV, SJV och SNV ska ta fram en handlingsplan för hur Sverige långsiktigt ska arbeta med matsvinnsreducerade åtgärder. Regeringen har inlett en dialog med livs­ medelsbranschen om innovationssatsningar. S E L A N D S B YG D EN SOM EN RESURS Axfoods förslag: Axfoods förslag: Utöka satsningar på forskning och innovation. Axfoods förslag: F Ö R Ä DL A S V E N S K A M E R VÄR D E N O CH I N N OVAT I O N Anta ett nationellt mål om att halvera matsvinnet. Axfoods förslag: I regeringens handlingsplan utlovas förstärkning av den behovsmotiverade forskningen med fokus på produktivitet. Regeringen har även inlett en dialog med branschen, men inte tagit fram några åtgärder (våren 2017). I minst tio år till fortsätta med det 2016 införda stödet för kommersiell service i glesbygd. Av Axfood föreslagna åtgärder (se Matkassen 2030, 2016) som helt eller delvis besvarats av politiker och beslutsfattare: U P PMUN TRA H Å L LBA R KONSU M T ION Ett av målen i regeringens livsmedelsstrategi (presenterad jan 2017) är att Sverige ska kunna leva upp till FN:s globala hållbarhetsmål om att 2030 halvera det globala matsvinnet per person. Axfoods förslag: Livsmedelsverket bör inleda en dialog med livsmedelsindustrin om att sänka halterna av socker och salt i mat. Denna dialog är påbörjad genom Folkhälsoutredningen som SLV och Folkhälsoutredningen genomfört. Utredningen avrapporterades 30 april 2017. Axfoods förslag: Minska matsvinnet genom att utbilda och informera allmänheten om vad bäst föredatum egentligen innebär. Förebygga och minska matsvinnet genom att ta fram nationella riktlinjer för uppföljning av matsvinn. 22 Stödja en långsiktig satsning på export av svenska förädlade livsmedel. I andra åtgärdspaket för regeringens livs­ medelsstrategi ingår ett exportprogram med särskild fokus på små och medelstora företag. En nationell expertsamordnare ska också anställas. Axfoods förslag: Jordbruksverket och Livsmedelsverket bör ta fram saklig information gällande de svenska mervärdena. Svenska mervärden lyfts fram som viktiga för regeringens livsmedelsstrategi, men ännu inget uppdrag. Däremot utlovas i handlingsplanen ”insatser för ökad kunskap om de svenska mervärdena”. Regeringen är positivt inställd till att stödet för kommersiell service i glesbygd blir mångårigt. Stödet utvärderades av Tillväxtverket under våren 2017. Axfoods förslag: Axfoods förslag: Ge högre prioritet till behovsdriven forskning som stärker konkurrenskraften inom livsmedelssektorn. Regeringen har inlett en dialog med livsmedelsbranschen. Axfoods förslag: Stimulera satsningar på vattenbruk för ökad produktion av fisk och skaldjur. Gärna fisk som äter vegetabiliskt foder. I andra åtgärdspaket för regeringens livsmedelsstrategi satsar regeringen 35 miljoner kronor på åtgärder för vattenbruket. Verka för en sammanhållen nationell politik för landsbygden. Regeringen har ännu inte tagit beslut kring en sammanhållen nationell politik för lands­ bygden, men en enhällig parlamentarisk landsbygdskommitté har lagt fram förslag för en sammanhållen landsbygdspolitik med bland annat sänkta arbetsgivaravgifter. Axfoods förslag: Stärk skyddet för produktiv jordbruksmark i lagstiftningen. I regeringens handlingsplan betonas att företag har tillgång till produktiva markoch vattenresurser. Axfoods förslag: Inrätta ett industriforskningsinstitut som bidrar till innovation och utveckling av framtidens hållbara mat. Axfoods förslag: Underlätta utveckling för lokala entreprenörer, exempelvis genom 23 #MAT2030 – EN HÅLLBAR LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE tillgång till utbildning inom såväl livsmedelsförädling som marknadsföring. Ett bra sådant exempel är Eldrimner. I regeringens handlingsplan betonas vikten av rådgivning och kompetensutveckling inom områdena. Regeringen har anslagit medel för kostnadseffektivt byggande (2 miljoner kronor) och rådgivning (4 miljoner kronor) inom animalieproduktionen. Däremot syns ännu få konkreta åtgärder. H Å L L BA R P RO DU K T I O N S O M F Ö R BÄT T R A R BÅ DE E KO LO G I S K T O CH ÖV R I G T JO R DB RU K Axfoods förslag: Sätta ett mål för ekologisk konsumtion inom offentlig sektor. Regeringen har tagit beslut om att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen år 2030 ska utgöras av certifierade ekologiska produkter. Axfoods förslag: Inom ramen för landsbygdsprogrammet stimulera en övergång till biodrivmedel inom jordbruket. Inriktningen finns inom både landsbygdsprogrammet och i regeringens miljöpolitik, men är inte en specifik del av regeringens livsmedelsstrategi. Axfoods förslag: E T T FOS S ILFRITT SVERIGE O C H GRÖNA PROT E INE R Axfoods förslag: Ge ekonomiska incitament till ekologiska jordbruk och lantbruksforskning. Axfoods förslag: I påverkansarbetet inom EU prioritera krav på minskad antibiotikaanvändning och förbättrat djurskydd. Stämmer väl med inriktningen på regeringens livsmedelsstrategi, men är ännu inte genomfört. Lösa problemet med EU:s statsstödsregler så att ekonomiska styrmedel kan användas effektivt för att möjliggöra en fullskalig övergång till förnyelsebara drivmedel år 2030. Ingår ej i regeringens livsmedelsstrategi, men näringsdepartementet arbetar i den riktningen vad gäller påverkansarbetet för EU. Axfoods förslag: Skattebefria solel som produceras på och används inom den egna fastigheten. Regeringen har genomfört en betydande skattesänkning av skatt på solel, med målet om total skattefrihet. 24 Att fortsatt och förstärkt arbeta för att motverka antibiotikaresistens utgör en viktig del av livsmedelsstrategin. Axfoods förslag: En större andel ekologisk produktion är angeläget för målet om biologisk mångfald. Regeringen har satt ett inriktningsmål om att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark år 2030. 25 Läs mer om bra och hållbar mat på www.axfood.se/mat2030 Axfood AB Norra Stationsgatan 80C 107 69 Stockholm www.axfood.se facebook.com/axfoodkoncernen twitter.com/axfood Instagram: @axfoodkoncernen #Mat2030 1