En hållbar livsmedelsstrategi för Sverige

#MAT2030 – EN HÅLLBAR LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE
En hållbar livsmedelsstrategi
för Sverige
2
VERSION 2.0
Vd-ord
#MAT2030 – EN HÅLLBAR LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE
Bra och hållbar mat för alla
– en verklighet år 2030
I över 380 butiker spridda över
hela landet möter Axfood varje
dag människor med ett allt större
engagemang för hållbarhet. Våra
kunder vill äta mat som är bra både
för dem själva och för deras omgivning.
Vi är glada över utvecklingen. Vi har
länge arbetat med hållbarhet i fokus.
Genom inspiration, information och
krav på leverantörer och beslutsfattare
är vi, tillsammans med våra kunder,
en positiv förändringskraft i samhället.
Genom rapporten Mat 2030, vårt bidrag till en
hållbar livsmedelsstrategi för Sverige, hoppas
vi kunna bidra till en framtid där fler kan dela
glädjen för bra och hållbar mat. Rapporten
grundar sig i vår kunskap om vad våra kunder
efterfrågar idag – och önskar i framtiden. Vi ser
det som vårt ansvar att förmedla vidare dessa
insikter till producenter och beslutsfattare.
Hur behöver köpmönster och matvanor
förändras till år 2030 för att maten ska vara
hållbar? Hur kan livsmedelsindustrin och
politiken påverka och inspirera till detta?
Vi inom Axfood kan såklart själva agera för
en hållbar utveckling, men för att skapa
hållbarhet i hela kedjan krävs att andra aktörer
är med oss. Därför lyfter vi i denna rapport
både vad vi inom handeln kan göra, men också
vad övrigt näringsliv, politiker och myndigheter
kan bidra med.
Vi är glada att regeringen kommit med sin
livsmedelsstrategi. Regeringens handlingsplan
innehåller många delar som Axfood tidigare
har föreslagit, exempelvis behovsdriven
2
forskning, innovation, spridning av kunskap
om svenska mervärden, satsning på ekologisk
produktion och uppvärdering av jordbruksmark
i förhållande till andra intressen. Det är en
bra början, men det återstår mycket att göra.
Istället för att jobba med miljöskatter på
jordbruket kan politikerna använda sig av
miljöavgifter som istället för att gå direkt in
i statskassan kan belöna hållbara lösningar
och val. Det borde vara en självklarhet att
bönder får hjälp att ställa om till ett ekologiskt
jordbruk och att satsningar på förnybar energi
stöttas, inte motverkas.
Konsumenten är alltid i fokus, för i slutändan
är det vad kunderna väljer att handla och äta
som gör den stora skillnaden. Här finns nyckeln
till en hållbar utveckling. Det måste bli enklare
att välja rätt, både när det gäller miljö och
hälsa. Hos oss ska det vara lätt att både äta och
göra gott. Till exempel arbetar vi tillsammans
med WWF för att våra kunder ska kunna
känna sig trygga när de handlar fisk i våra
butiker, och genom Willys erbjuder vi Sveriges
billigaste ekologiska matkasse.
Svenskt, ekologiskt och vegetariskt är
områden som vi ser som extra viktiga för att
nå vår vision om bra och hållbar mat. Svenskt
ursprung på maten är av stor betydelse för
våra kunder eftersom det förknippas med hög
livsmedelssäkerhet, god djuromsorg, tuffa
miljökrav och låg antibiotikaanvändning.
Därför har vi varit med och tagit initiativet
till märkningen Från Sverige. Men för att
märkningen ska ha betydelse i framtiden gäller
det att Sverige behåller sitt försprång när det
gäller miljö och djuromsorg.
Suget efter ekologiskt blir allt större.
Det är glädjande, men om inte den svenska
produktionen hänger med så finns risken att
vi blir beroende av importerade ekologiska
livsmedel. Vi vill se ett innovativt ekologiskt
jordbruk som bidrar med teknikutveckling.
Det kommer även övrigt jordbruk till del och
gör Sverige till en mer konkurrenskraftig
livsmedelsnation.
Idag ser vi att allt fler kunder väljer gröna
proteiner på tallriken. Med ett riktigt
bra vegetariskt utbud i våra butiker, och
inspiration kring alternativ till kött, skapar
vi nyfikenhet och bidrar till ett bättre klimat.
Vi står inför många framtida utmaningar
som vi redan nu är väl medvetna om: snabb
befolkningsökning, klimathot, minskad biologisk
mångfald och råvarubrist. För att lyckas möta
dessa krävs att vi vågar tänka nytt och framåt
– och att vi gör det tillsammans. Om näringsliv,
politiker, myndigheter och konsumenter till­
sammans drar åt samma håll kommer både vi
och framtida generationer att kunna äta bra
och hållbar mat.
Stockholm, juli 2017
Klas Balkow, vd och koncernchef Axfood AB
Matkassen 2030 blir Mat 2030
Axfood släppte rapporten Matkassen 2030 i
juni 2016. Den innehöll 79 konkreta förslag
till politiker, myndigheter, näringsliv, bransch
och konsumenter för en framtid där alla har
möjlighet att äta bra och hållbar mat. Många
av förslagen i rapporten fanns med i den nationella livsmedelsstrategin, med efterföljande
handlingsplan, som den svenska regeringen
utkom med i början av 2017. Det är vi glada
över, men det återstår fortfarande mycket att
göra. Vi har därför tagit ett bredare grepp om
ämnet under namnet Mat 2030. Här fortsätter
vi diskussionen om bra och hållbar mat utifrån
vad våra kunder efterfrågar idag – och önskar
i framtiden. Följ oss gärna på #Mat2030 och
axfood.se/mat2030.
3
#MAT2030 – EN HÅLLBAR LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE
Matkonsumtionen
idag: Utmaningar
För svenska konsumenter har det
aldrig­tidigare varit så billigt att äta så
bra. År 2015 stod matinköpen endast
för 12,5 procent av hushållens utgifter
jämfört med hela 20 procent år 1990.
Samtidigt har handeln fått upp ögonen
för bättre mat på butikshyllorna.
För den som har kunskap och engagemang bör
det inte vara en utmaning att hitta prisvärd,
bra och hållbar mat i Sverige. Men det är ändå
en stor skillnad på hur bra vi faktiskt äter.
Alltför ofta väljer vi mat som inte gynnar vare
sig klimatet, hälsan, djuren eller människorna
i produktionen.
Pasta, nötfärs, potatis och ris, odlad norsk
lax, flygtransporterade sockerärtor, färskt
bröd med kort datum, 2 liter ekologisk
mjölk, 1 liter sötad yoghurt, påläggsskinka av danskt griskött, ekologiska bananer,
konventionellt odlade äpplen, apelsiner och
vindruvor, flygtransporterade färska bär som
jordgubbar och hallon, ägg från frigående
höns inomhus, färdiglagad pirog och pizza
samt vatten på flaska.
Samtidigt ställs krav på konsumenterna, som
inte har det helt lätt att välja rätt i butiken när
stressen smyger sig på medan blicken sveper
över tusentals varor under middagshandlingen.
Vad tycker barnen är gott, som samtidigt är
1
2
nyttigt? Vill testa vegetariskt, men ska jag välja
soja- eller quornfärs? Vilken fisk var det nu som
var rödlistad? Hur är det med jätteräkorna?
Närproducerade konventionella tomater eller
ekologiska från Holland? Mjölken är billig, men
får bonden betalt? Frysta eller färska ärtor?
Vanliga varor
i matkassen idag:
Världsläget kan vara svårt att greppa. Trots att
det idag produceras tillräckligt mycket mat för
att mätta hela jordens befolkning lider drygt
en miljard människor i världen av hunger och
kronisk undernäring. Samtidigt lider många
av välfärdssjukdomar som övervikt. Dagens
jordbruk kan inte försörja världens växande
befolkning på ett hållbart sätt. Vårt ekologiska
fot­avtryck ökar och vi lever som om vi hade 1,5
jordklot1 istället för att ta vara på det enda jord­
klot vi har. Den biologiska mångfalden minskar
snabbt och vi måste börja konsumera på en
mer hållbar nivå och bevara våra naturresurser
för framtida generationer. Dessutom slänger
svenska­hushåll över en halv miljon ton2 ätbar
mat varje år. Matsvinnet måste minska.
4
Mat 2030:
Bra och hållbar
mat för alla
wwf.se/vrt-arbete/ekologiska-fotavtryck/living-planet-report/1580088-living-planet-report-2014-s-mr-planeten-jorden
www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Halv-miljon-ton-mat-kastas-i-onodan/
År 2030 tror vi att den svenska
konsumenten väljer ungefär samma
typ av mat som idag.
Vi kommer att fortsätta äta tacos till fredags­
myset och det lär dröja innan skalbaggar blir
en vanlig proteinkälla i våra kök. Däremot
kommer köttkonsumtionen minska och ersättas
av fler gröna proteiner. Vegofärs eller mer
baljväxter i tacosen är en självklarhet år 2030!
Vanliga varor
i matkassen 2030:
Ekologisk pasta, bönpasta, vegetarisk färs, färs på
svenskt viltkött, mer potatis och mindre ris, odlad
svensk ASC-märkt fisk som ätit vegetabilier istället
för fiskmjöl, närodlad grönkål, fryst broccoli, fryst
bröd som kunden tinar hemma, gårdagens bröd
till extrapris, 1 liter ekologisk mjölk, 1 liter ekologisk havredryck, 1 liter osötad yoghurt, lufttorkad
delikatesskinka på svenskt vildsvin, ekologiska och
Fairtrade-märkta bananer, svenska äpplen som lagrats för lång hållbarhet, annan frukt efter säsong,
frysta ekologiska bär, ekologiska ägg från frigående
höns utomhus, färdigrätt på grönsaker som annars
skulle ha slängts i butik samt färdig pyttipanna
på svenska råvaror.
Vi kommer att se ett större utbud av svensk
förädlad mat och svenska delikatesser.
Utländsk påläggsskinka blir istället svensk
lufttorkad skinka på vildsvin. Nya innovativa
sätt att producera hållbar mat, exempelvis
odlad fisk som äter vegetariskt och inte behöver
fiskmjöl, blir allt vanligare. År 2030 är normen
att välja ekologiska ägg från frigående höns
utomhus. Och vi har minskat vår konsumtion
av ris från klimatpåverkande odlingar till
förmån för svenskodlat ekologiskt matvete.
Till vår glädje kommer vi att hitta färdigmat
som är god, nyttig och gjord på schyssta råvaror
med tydligt ursprung. Fryst mat har fått högre
status och blivit mer populär. Vi har lärt oss
att ta vara på maten klokare och vågar äta den
även efter bäst före-datum, om den fortfarande
luktar och smakar gott!
År 2030 är det både enklare och mer lustfyllt
att handla hållbart.
5
Uppmuntra hållbar
konsumtion
NU LÄGE: Vi ser ett växande
konsumentintresse för mer medvetna
och hållbara val. Försäljningen av
ekologiskt fortsätter att öka3 och
allt fler äter eller planerar att äta
mer vegetarisk kost4. Dessutom
ökar konsumenternas intresse för
rättvisemärkta produkter – exempelvis
är Sverige ett av de länder i världen
som har störst tillväxt när det gäller
försäljningen av Fairtrade-märkta
produkter5.
Parallellt med att konsumenterna blir mer
medvetna har det aldrig tidigare varit så
billigt att äta som det är idag. År 2015 stod
matinköpen för 12,5 procent av hushållens
konsumtion6, att jämföra med drygt 20
procent 19907. Samtidigt innebär våra
konsumtionsmönster också utmaningar
– varje år slängs cirka 19 kilo fullt ätbar
mat per person och 26 kilo mat och dryck
hälls ut i slasken8. Köttkonsumtionen är
fortfarande hög, kostrelaterade hälsoproblem
är vanliga och mycket av det vi äter har en
betydande klimatpåverkan. Med den prisnivå
som dagligvaruhandeln håller idag borde de
flesta ha råd att äta bra och kunna göra mer
hållbara val. Men verkligheten är en annan och
konsumtionen är inte fullt så hållbar som den
skulle kunna vara.
3
4
6
5
6
7
8
M Å L BI L D: Alla i Sverige ska ha rätt
till prisvärd, hälsosam, god och hållbar
mat.
Barriärer som tid, pengar och kunskap som
måste övervinnas för att vi ska äta bättre.
Här har livsmedelsbranschen det största
ansvaret, och makten, i att uppmuntra hållbar
konsumtion genom att vägleda konsumenterna
till ett mer hållbart handlande.
HUR:
Idag
19 kilo fullt ätbar mat
slängs årligen per person
Färdigmat med svag identitet
Svårt att välja rätt
Mål 2030
Näringslivet
• Genom egna varor, ekologiska såväl som
konventionella, skapa bra och prisvärda
erbjudanden för kunderna.
• Göra det enkelt att handla hållbart genom
inspiration och tydlig information i butik
och på förpackningar.
• Aktivt arbeta för att ge kunder en vänlig
knuff i en mer hållbar riktning vid köp.
Många kunder vill handla tidseffektivt,
prisvärt och är på jakt efter enkla, snabba
måltidslösningar. Genom att peka på
ytterligare ett val, och underlätta det valet,
kan dagligvaruhandeln bidra till att mer
hållbara alternativ landar i matkassen.
Det kan handla om att inspirera till bättre
miljöval, hälsosammare alternativ, minskad
köttkonsumtion eller minskat matsvinn.
Axfoods kvartalsrapport Q1 2017
Axfood (http://axfood.se/sv/Press/Pressmeddelanden/Nastan-varannan-svensk-ater-vegetariskt/ 2017-05-09)
Fairtrade Sverige (https://fairtrade.se/pressmeddelande-fortsatt-okad-global-forsaljning-av-fairtrade-markta-produkter/ 2017-05-09)
Konsumtionsrapporten 2016 – Hållbarhetens illusion (https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/50599 2017-05-09)
SCB: Mer pengar på fritid än mat
Livsmedelsverket (https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/miljo/ta-hand-om-maten-minska-svinnet 2017-05-09)
Halverat matsvinn
Bra färdigmat med
tydligt ursprung
Lätt att välja rätt
7
#MAT2030 – EN HÅLLBAR LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE
Förädla svenska
mervärden
och innovation
• Erbjuda produktmervärden som godare
smak, mer fibrer och vitaminer samt minska
mängden socker och salt i egna varor.
Exempelvis genom att ta fram en god och
söt drickyoghurt med låg sockerhalt.
• Skapa tydlighet kring skillnaden mellan
bäst före-datum och sista förbrukningsdag,
med Livsmedelsverket som avsändare som
en trygghetsgaranti för kunden.
• Sätta upp mål för att minimera matsvinnet
i produktionskedjan.
• Arbeta för att halvera matsvinnet per capita
senast år 2030 i enlighet med FN:s mål
för hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Detta genom att informera kunder
om alternativa användningsområden för
mat som ofta blir svinn, exempelvis mjuka
morötter eller överblivna ostbitar. Även
informera om skillnaden på bäst före-datum
och sista förbrukningsdag samt vikten av
att lukta och smaka på utgången mat.
• Utveckla förpackningarna för egna varor
i syfte att minska matsvinnet.
• För minskat matsvinn aktivt samarbeta
med ideella organisationer för att genom
lokala initiativ skänka mat från butiker till
behövande verksamheter.
• Arbeta för att höja statusen på fryst mat.
Frysta grönsaker har högt näringsinnehåll
och behöver inte flygtransporteras.
Dessutom är svinnet minimalt.
• Skapa en skälig lägstanivå på utbudet av
hållbara och hälsosamma varor i butik
genom en ”bra, bättre, bäst”-princip.
• Arbeta för fler gemensamma kriterier för
handelns egna varor i syfte att främja mer
hållbara varor.
Politiker & myndigheter
• Utöver att lyfta betydelsen av minskat
matsvinn i livsmedelsstrategin, bör
regeringen också i det fortsatta arbetet
ta initiativ för att skapa enhetlighet för
mätning av matsvinn.
• Minska matsvinnet genom att utbilda
och informera allmänheten om vad bäst
föredatum egentligen innebär.
• Livsmedelsverket bör inleda en dialog med
livsmedelsindustrin om att sänka halterna
av socker och salt i mat.
L ÄG E : Svensk jordbruksproduktion
har viktiga mervärden både när
det gäller klimat och djurvälfärd.
Tydliga kännetecken är hög livs­
medelssäkerhet, god djuromsorg,
tuffa miljökrav och låg antibiotika­
användning.
mervärden. Det ligger en enorm potential
i förädlade produkter som kan generera
ökade exportintäkter och fler arbetstillfällen
i landet. Svenskmärkningen ökar dessutom
möjligheterna för svenska producenter att få
betalt för sina mervärden genom tydlighet för
konsumenterna13.
I och med EU-inträdet i mitten av 1990-talet
blev en del matvaror billigare och svenska
producenter mötte en tuffare konkurrens
från den europeiska marknaden9. Men i takt
med att svenska konsumenter idag ställer
allt högre krav på information om varifrån
maten kommer har tydlig ursprungsmärkning
blivit en självklarhet inom handeln10.
Svenskmärkningen Från Sverige fungerar
numera vägledande för livsmedel som har
fötts upp, odlats, förädlats och paketerats i
Sverige. Efterfrågan på råvaror och livsmedel
med svenskt ursprung växer11 och tack vare
konsumentintresset har landets grisbönder,
som tidigare varit i kris, numera en bättre
ekonomisk situation. Även situationen för
de svenska mjölkbönderna har förbättrats12.
M Å L B I L D : En större utveckling av
den svenska livsmedelsproduktionen
där svenska mervärden ses som en
tillgång, och inte som ett hinder,
för konkurrenskraften på en global
marknad.
Vi vill se en ökad förädlingsgrad av svenska
livsmedel genom större satsningar på
forskning, innovation och produktutveckling.
Önskvärt är också en väl känd export med
högt renommé hos konsumenterna och som
framför allt inriktas på förädlade produkter
med potential att generera betydande intäkter
för producenterna. Även möjligheterna till ett
utvecklat vattenbruk inom Sverige har tagits
tillvara.
För en konkurrenskraftig svensk
livsmedelsproduktion är innovation och
utveckling avgörande tillsammans med
konsumenternas förståelse för svenska
Jordbruksverket (http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra11_44.pdf 2017-05-09)
Sveriges konsumenter (http://www.sverigeskonsumenter.se/vad-vi-gor/bra-mat-at-alla/sakert-kott/fragor-och-svar-om-ursprungsmarkning/ 2017-05-10)
11
Från Sverige (https://fransverige.se/press/okad-efterfragan-pa-svenskproducerade-livsmedel/ 2017-05-09)
12
Regeringen (http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/11/65-miljoner-i-stod-till-mjolkbonder/ 2017-05-09)
13
Formas (http://www.formas.se/Documents/En%20h%C3%A5llbar%20och%20konkurrenskraftig%20livsmedelssektor.pdf 2017-05-10)
9
8
10
9
#MAT2030 – EN HÅLLBAR LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE
Idag
Litet utbud av svensk färdigmat och förädlade produkter
Outnyttjad potential för svensk livsmedelsexport
Svenska mervärden relativt okända
HUR:
Mål 2030
Rikt utbud av svensk
färdigmat och förädlade
produkter
Hög svensk livsmedelsexport
Hög kunskap om svenska
mervärden
Näringslivet
• Kontinuerligt och tydligt definiera för
konsumenterna vad svenska mervärden
innebär, som exempelvis god djurvälfärd,
låg användning av antibiotika och hög
miljöhänsyn.
• Erbjuda färdigmat med hög kvalitet och
svenska råvaror, exempelvis pyttipanna
eller pizza.
• Stötta och utveckla produktinnovation
såsom vattenbruk där spillvärme tas
tillvara.
• Utveckla fler och tydliga koncept inom
hållbarhet som komplement till ekologiskt.
• Göra det enkelt och tydligt för konsumenter
att välja svenska produkter. Detta genom
en branschgemensam märkning som
svenskmärkningen Från Sverige, som
tydligt visar vilka produkter som innehåller
svensk råvara.
• Såväl handeln som industrins varumärken
bör satsa mer på svensk råvara.
• Utveckla nya affärsmodeller som möjliggör
för bönder att få betalt för mervärden i
produktionen.
• I bred bemärkelse föra en dialog om vilka
10
hållbarhetsförbättringar man gemensamt
kan komma överens om, som bönderna kan
få betalt för ur lantbruksprogrammet.
• Tillsammans med livsmedels- och
förpackningsproducenter driva innovation.
Politiker & myndigheter
• Långsiktighet bör tydliggöras i
handlingsplanen vad gäller regeringens
satsning på export av förädlade livsmedel.
• Jordbruksverket och Livsmedelsverket
bör ta fram saklig information gällande
de svenska mervärdena i jämförelse med
förhållanden i andra länder.
• Naturvårdsverket bör utveckla sina
föreskrifter när det gäller livsmedels­
förpackningar så att alla för­packningar
ingår i ett fungerande system för
materialåtervinning.
• Inrätta ett industriforskningsinstitut som
bidrar till innovation och utveckling av
framtidens hållbara mat.
• Det är positivt att regeringen har aviserat
en satsning på växtförädling i Sverige,
men bör även i övrigt ge högre prioritet till
behovsdriven forskning som till exempel
hållbart vattenbruk och förädlade produkter
av gröna proteiner.
11
Se landsbygden
som en resurs
N U LÄGE: En levande och växande
landsbygd är en förutsättning för
Sveriges utveckling och tillväxt.
butiker i glesbygden kan utvecklas till ”kyrkan
mitt i byn”.
Men de senaste tio åren har var fjärde
glesbygdsbutik försvunnit, och när butiken
försvinner tenderar också annan service
att försvinna14. Till 2030 kan landsbygden
dessutom ha tappat nära en tredjedel av sin
arbetsföra befolkning. Att upprätthålla service
i mindre städer blir en allt större utmaning15.
HUR:
Samtidigt ökar intresset för att turista på
landsbygden stadigt. Landsbygden erbjuder
något annorlunda och spännande och det är
viktigt att främja och verka för nya satsningar
som lockar även i framtiden16.
Bra jordbruksmark ses dessvärre inte som en
tillräckligt viktig resurs i samhällsplaneringen
och exploateras därför för andra ändamål.
M Å L BILD : Ett mer effektivt
tillvaratagande av landsbygden.
Våra stora landområden, många sjöar och
kustområden ska ses som en enorm resurs.
Ge landsbygden rätt förutsättningar att ta
vara på sin potential och underlätta samhällets omställning till en biobaserad och
klimatanpassad ekonomi. Exploatering av
värdefull jordbruksmark för andra ändamål
än odling bör begränsas. Större satsningar
görs på att utveckla, snarare än avveckla,
samhällsservice, infrastruktur, bredband
och kollektivtrafik i landsbygden.
Matupplevelser i gårdsmiljö utvecklas ytterligare och lockar allt fler. Dagligvaruhandelns
12
14
15
16
Näringslivet
• Inom grossistverksamhet skapa en
effektiv varuförsörjning av livsmedel
till landsbygdsbutikerna.
• Behålla och värna om överlevandet av
den bostadsnära matbutiken inne i orten.
• Bidra till att utveckla dagligvaruhandelns
glesbygdsbutiker till ”kyrkan mitt i byn”
för att öka ortens attraktivitet. Exempelvis
genom apoteks- och postombud, ombud
för betaltjänster, som social funktion och
mötesplats eller som servicegivare och
affärspartner till företag på orten.
Idag
Bra jordbruksmark exploateras ofta
för andra ändamål
Svag arbetsmarknad, bristande samhällsservice
och infrastruktur på landsbygden
Låg grad av småskalig livsmedelsförädling
och lokala produkter
Mål 2030
Politiker & myndigheter
• I minst tio år till fortsätta med det 2016
införda stödet för kommersiell service i
glesbygd.
• Verka för en sammanhållen nationell
politik för landsbygden.
• Följa upp livsmedelsstrategin med att förslå
förändrad lagstiftning för att skydda bra
jordbruksmark.
• Underlätta utveckling för lokala entreprenörer, exempelvis genom tillgång till
utbildning inom såväl livsmedelsförädling
som marknadsföring. Ett bra sådant
exempel är Eldrimner.
Regeringen (http://www.regeringen.se/contentassets/03587fdd9d2c4d6595f37fa7c8a1de33/service-i-glesbygd---presentation 2017-05-09)
Arbetsförmedlingens rapport ”Globaliseringens effekter på lokala arbetsmarknader i Sverige”
Jordbruksverket (http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/landsbygdfiske/branscherochforetagande satsapaturism.4.51c5369e120aee363f08000297.html 2017-05-09)
Bra jordbruksmark är högt prioriterad
inom samhällsplaneringen
God arbetsmarknad och samhällsservice på landsbygden
Mer av småskalig livsmedels­förädling och lokala produkter
13
Idag
Stor del animaliska proteiner i matkassen
Främst fossila bränslen i jordbruket
Brist på laddningsstationer för elbilar
Ett fossilfritt
Sverige och
gröna proteiner
NU LÄGE: Klimatförändringen är
vår tids stora utmaning och vi måste
avsevärt begränsa vår klimatpåverkan.
Två av de största utmaningarna är biffen
och bilen – vi måste agera smartare kring
vad vi äter, hur vi transporterar oss och
vilka drivmedel vi väljer. Topplistan över
svenskarnas favoriträtter domineras av
kötträtter, trots att kött är ett av de livsmedel
som har högst påverkan på klimatet och
som dessutom har dokumenterade negativa
hälsoeffekter vid hög konsumtion.
och inkluderar detta i sin vardagskost. En
större andel av den yngre generationen är
vegetarianer och veganer och var femte
kvinna mellan 16-20 år äter inte kött17.
En annan stor klimatpåverkare är fossila
bränslen, som används ofta inom såväl jordbruk
och vid transporter. Det finns stor potential för
jord- och skogsbruk att bidra med råvaror till
hållbara drivmedel och en övergång till detta är
en möjlighet snarare än ett hot för jordbruket.
Mål 2030
Minst 50% ökning av gröna proteiner
Jordbruket använder sig
av förnyelsebar energi
God tillgång på laddningsstationer
Ett positivt tecken är att allt fler konsumenter
har börjat upptäcka vegetariska livsmedel
14
17
WWF:s rapport Klimatbarometern 2017
15
#MAT2030 – EN HÅLLBAR LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE
M Å LBILD : Ökad kännedom hos
konsumenter kring fördelarna med
gröna proteiner. Fler har inspirerats
och väljer naturligt allt oftare
vegetariska alternativ.
Tack vare god tillgänglighet på prisvärda och
goda livsmedel baserade på gröna proteiner
minskar samhällets köttkonsumtion. Vi vill
se ett Sverige med fossilfria transporter och
ett jordbruk som producerar utan fossila
bränslen. Det finns en god infrastruktur för
att ladda elbilar och att varutransporter drivs
på fossilfria bränslen blir en självklarhet.
Jordbruket går mot att bli helt soldrivet, till
exempel genom att traktorerna använder
biodrivmedel och konstgödsel framställs med
hjälp av bioråvara istället för fossilgas. Ett
sådant jordbruk går dessutom hand i hand med
de växande grödorna som i sig är soldrivna.
H U R:
Näringslivet
• Utveckla, inspirera och informera om bra
och goda vegetariska alternativ till kött i
butik, samt erbjuda fler prisvärda och goda
produkter inom kategorin.
• Etablera fler bostadsnära butiker som
möjliggör för kunden att inte behöva ta
bilen.
• Använda elhybridlastbilar i samband med
varuförsörjning i städer.
Hållbar produktion
som förbättrar både
ekologiskt och
övrigt jordbruk
Politiker & myndigheter
• Ta fram råd för klimatsmarta alternativ
och verka för en större andel växtbaserat
protein inom offentliga måltider.
• Skärpa lagförslaget om så kallad
reduktionsplikt så att en övergång till för­
nyelse­bara drivmedel kan genomföras till
år 2030.
• Inom EU driva frågor om statsstödsreglerna
för att dessa inte ska utgöra ett hinder för
övergången till ett fossilfritt samhälle.
• Utveckla infrastrukturen för
laddningsstationer till elbilar.
• Gynna produktion av förnyelsebar el
långsiktigt genom en kombination av
skattefrihet och elcertifikat.
• Belägga fossila bränslen som används inom
jordbruket med en koldioxidavgift istället
för koldioxidskatt och återföra avgiften till
jordbruksnäringen.
N U L ÄG E : Dagens jordbruk kan inte
försörja världens växande befolkning
på ett hållbart sätt. En växande
befolkning kräver både högre
produktion per hektar och mer
hållbara konsumtionsmönster.
Utmaningen ligger i att försörja fler människor
med mat samtidigt som jordbruket behöver
bidra även med andra råvaror, till exempel
biobränsle och industriråvaror. Dagens
jordbruk förlorar stora mängder växtnäring
och innebär problem för den biologiska
mångfalden18. Samtidigt används en stor
mängd antibiotika till friska djur i många av
de länder som Sverige importerar livsmedel
ifrån19.
M Å L B I L D : Utvecklingen går mot ett
jordbruk som gynnar den biologiska
mångfalden. Fler och mer hållbara,
innovativa och effektiva metoder inom
jordbruksproduktionen utvecklas.
Ekologiskt jordbruk bidrar med teknik­
utveckling som övrigt jordbruk också kan
få nytta av. Användningen av kemiska
18
19
16
bekämpningsmedel har minskat inom det
konventionella jordbruket och beroendet av
fossila bränslen avbrutits. Förlusterna av
växtnäring har minskat och kretsloppet blivit
mer slutet. Den ekologiska försäljningen
fortsätter att öka och avkastningen inom
det ekologiska jordbruket har förbättrats.
Den ökade produktionen leder dessutom till
en högre efterfrågan på arbetskraft, vilket
genererar nya öppningar på arbetsmarknaden.
Gruppbehandling med antibiotika till stora djur
har upphört.
HUR:
Näringslivet
• Genom konkreta exempel visa på
möjligheterna för producenter att ställa om
konventionellt jordbruk till ekologiskt.
• Utarbeta nya affärsmodeller där handeln
närmar sig jordbruket och ge långsiktiga
incitament för ett mer hållbart jordbruk.
• Tillsammans med övriga aktörer inom
livsmedelsbranschen verka för att höja
produktionen av ekologiskt lantbruk.
Stockholm Resilience Center (http://www.stockholmresilience.org/research/research-news/2011-10-13-is-feeding-nine-billion-people-possible.html 2017-05-10)
AMR Review (https://amr-review.org/sites/default/files/Antimicrobials%20in%20agriculture%20and%20the%20environment%20-%20Reducing%20unnecessary%20use%20
and%20waste.pdf 2017-05-10)
17
Idag
Mindre än 10% ekologisk livsmedelsförsäljning
• Erbjuda och informera om produktions­
mervärden gällande att få eller inga
bekämpningsmedel används och hur det
bidrar till ökad biologisk mångfald.
• Prognostisera för, och satsa på, att efter­
frågan av ekologiska produkter kommer att
fortsätta växa.
• Lyfta fram ekologiska och hållbara varor
i kampanjer och i butiken. Informera
konsumenter om konkreta fördelar med
produkterna.
• Använda biodrivmedel istället för fossila
bränslen vid transporter.
Politiker & myndigheter
• Prioritera att åstadkomma en reformering
av EU:s ekoförordning i syfte att utveckla
det ekologiska jordbruket.
• Ge stöd till att utveckla nästa steg inom
ekologisk produktion, Eko 3.0, som innebär
både en högre produktion och ökad hållbarhet.
• I påverkansarbetet inom EU prioritera krav
på minskad antibiotikaanvändning och
förbättrat djurskydd.
• Utveckla ett system för ekonomiska
styrmedel som bygger på avgifter där
pengarna återförs till primärproduktionen
i syfte att minska insatsmedel som
konstgödsel och kemiska bekämpnings­
medel. En möjlighet är att de som endast
har en låg förbrukning inte behöver betala
någon avgift. Ett av flera möjliga sätt att
återföra pengarna kan vara genom sänkta
arbetsgivaravgifter.
18
• Införa ett omställningsstöd för att få fler
bönder att våga ställa om till ekologiskt så
att konsumtionsmålen både inom offentlig
och privat sektor lättare kan uppnås.
En större andel ekologisk produktion är
angeläget för målet om biologisk mångfald.
• Inom ramen för landsbygdsprogrammet
stimulera en övergång till biodrivmedel
inom jordbruket.
• Ge SLU i uppdrag att finansiera utveckling
av produktion av konstkväve som bygger
på bioråvara.
• Sätta upp en strategi med målet att
minimera fossila bränslen, med incitament
för att stärka konkurrenskraften i hela
livsmedelskedjan genom sänkta
arbetsgivaravgifter eller lägre skatt.
• Ge ekonomiska incitament till ekologiska
jordbruk och lantbruksforskning.
• Säkra konkurrenskraften för biodrivmedel
långsiktigt genom rätt skatteincitament.
Stora förluster av växtnäring i systemet
Kemiska bekämpningsmedel används
regelbundet inom konventionellt jordbruk
Hög användning av antibiotika till
friska djur i många EU-länder
Mål 2030
Ett utvecklat och mer hållbart ekologiskt
jordbruk med högre avkastning, med minst
30 % ekologisk livsmedelsförsäljning
Mer kretsloppsbaserat jordbruk
Användningen av kemiska bekämpningsmedel
har minskat (exempelvis har användningen av
stråförkortningsmedel upphört)
Användningen av antibiotika till
friska djur har upphört
19
Handlar du ekologiskt?
Bryr du dig om var maten
kommer ifrån? Har du
dragit ner på köttet?
Vad kan jag göra
redan idag?
Som näringsidkare kan du,
tillsammans med oss på Axfood:
Som politiker eller
inom en myndighet kan du:
• Lyfta fram mer klimatsmarta alternativ i
butiken och ha prisvärda erbjudanden på
ekologiska och Fairtrade-märkta varor.
• Ge SLU i uppdrag att utveckla metoder för
produktion av konstkväve som bygger på
bioråvara.
• Upplysa dina kunder om svenska mervärden
som god djurvälfärd, låg antibiotikaanvändning och beteskravet.
• Formulera ett övergripande mål om svensk
soldriven jordbruksproduktion.
• Utveckla fler produkter med svenskmärkningen Från Sverige.
• Informera om och inspirera till bra och
goda vegetariska alternativ.
• Dra nytta av den kunskap och kompetens
som finns inom näringslivet. För dialog
om hur ni tillsammans kan utveckla och
marknadsföra mervärden och hållbarhet.
20
• Ta ett samlat och systematiskt grepp för
att uppnå det nationella målet om halverat
matsvinn 2030.
• Ett besked om att i minst tio år fortsätta
med det 2016 införda stödet för kommersiell
service i glesbygd.
Då är du en del av
lösningen. Tillsammans
kan vi skapa en vardag där
fler kan dela glädjen för
bra och hållbar mat.
Läs mer på
www.axfood.se/mat2030
#Mat2030
21
#MAT2030 – EN HÅLLBAR LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE
Bilaga
I första åtgärdspaketet för regeringens livs­
medelsstrategi bidrar regeringen med 7,5
miljoner kronor för att myndigheterna SLV,
SJV och SNV ska ta fram en handlingsplan
för hur Sverige långsiktigt ska arbeta med
matsvinnsreducerade åtgärder.
Regeringen har inlett en dialog med livs­
medelsbranschen om innovationssatsningar.
S E L A N D S B YG D EN
SOM EN RESURS
Axfoods förslag:
Axfoods förslag:
Utöka satsningar på forskning och
innovation.
Axfoods förslag:
F Ö R Ä DL A S V E N S K A M E R VÄR D E N
O CH I N N OVAT I O N
Anta ett nationellt mål om att halvera
matsvinnet.
Axfoods förslag:
I regeringens handlingsplan utlovas
förstärkning av den behovsmotiverade
forskningen med fokus på produktivitet.
Regeringen har även inlett en dialog med
branschen, men inte tagit fram några
åtgärder (våren 2017).
I minst tio år till fortsätta med det 2016
införda stödet för kommersiell service
i glesbygd.
Av Axfood föreslagna åtgärder
(se Matkassen 2030, 2016) som helt
eller delvis besvarats av politiker
och beslutsfattare:
U P PMUN TRA
H Å L LBA R KONSU M T ION
Ett av målen i regeringens livsmedelsstrategi
(presenterad jan 2017) är att Sverige ska kunna
leva upp till FN:s globala hållbarhetsmål om att
2030 halvera det globala matsvinnet per person.
Axfoods förslag:
Livsmedelsverket bör inleda en dialog
med livsmedelsindustrin om att sänka
halterna av socker och salt i mat.
Denna dialog är påbörjad genom
Folkhälsoutredningen som SLV och
Folkhälsoutredningen genomfört.
Utredningen avrapporterades 30 april 2017.
Axfoods förslag:
Minska matsvinnet genom att utbilda och
informera allmänheten om vad bäst föredatum egentligen innebär. Förebygga
och minska matsvinnet genom att ta fram
nationella riktlinjer för uppföljning av
matsvinn.
22
Stödja en långsiktig satsning på export av
svenska förädlade livsmedel.
I andra åtgärdspaket för regeringens livs­
medelsstrategi ingår ett exportprogram med
särskild fokus på små och medelstora företag.
En nationell expertsamordnare ska också
anställas.
Axfoods förslag:
Jordbruksverket och Livsmedelsverket
bör ta fram saklig information gällande de
svenska mervärdena.
Svenska mervärden lyfts fram som viktiga för
regeringens livsmedelsstrategi, men ännu inget
uppdrag. Däremot utlovas i handlingsplanen
”insatser för ökad kunskap om de svenska
mervärdena”.
Regeringen är positivt inställd till att stödet för
kommersiell service i glesbygd blir mångårigt.
Stödet utvärderades av Tillväxtverket under
våren 2017.
Axfoods förslag:
Axfoods förslag:
Ge högre prioritet till behovsdriven
forskning som stärker konkurrenskraften
inom livsmedelssektorn.
Regeringen har inlett en dialog med
livsmedelsbranschen.
Axfoods förslag:
Stimulera satsningar på vattenbruk för
ökad produktion av fisk och skaldjur.
Gärna fisk som äter vegetabiliskt foder.
I andra åtgärdspaket för regeringens
livsmedelsstrategi satsar regeringen 35 miljoner
kronor på åtgärder för vattenbruket.
Verka för en sammanhållen nationell
politik för landsbygden.
Regeringen har ännu inte tagit beslut kring
en sammanhållen nationell politik för lands­
bygden, men en enhällig parlamentarisk
landsbygdskommitté har lagt fram förslag
för en sammanhållen landsbygdspolitik med
bland annat sänkta arbetsgivaravgifter.
Axfoods förslag:
Stärk skyddet för produktiv
jordbruksmark i lagstiftningen.
I regeringens handlingsplan betonas att
företag har tillgång till produktiva markoch vattenresurser.
Axfoods förslag:
Inrätta ett industriforskningsinstitut som
bidrar till innovation och utveckling av
framtidens hållbara mat.
Axfoods förslag:
Underlätta utveckling för lokala
entreprenörer, exempelvis genom
23
#MAT2030 – EN HÅLLBAR LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE
tillgång till utbildning inom såväl
livsmedelsförädling som marknadsföring.
Ett bra sådant exempel är Eldrimner.
I regeringens handlingsplan betonas vikten
av rådgivning och kompetensutveckling inom
områdena. Regeringen har anslagit medel för
kostnadseffektivt byggande (2 miljoner kronor)
och rådgivning (4 miljoner kronor) inom
animalieproduktionen. Däremot syns ännu
få konkreta åtgärder.
H Å L L BA R P RO DU K T I O N S O M
F Ö R BÄT T R A R BÅ DE E KO LO G I S K T
O CH ÖV R I G T JO R DB RU K
Axfoods förslag:
Sätta ett mål för ekologisk konsumtion
inom offentlig sektor.
Regeringen har tagit beslut om att 60 procent av
den offentliga livsmedelskonsumtionen år 2030
ska utgöras av certifierade ekologiska produkter.
Axfoods förslag:
Inom ramen för landsbygdsprogrammet
stimulera en övergång till biodrivmedel
inom jordbruket.
Inriktningen finns inom både
landsbygdsprogrammet och i regeringens
miljöpolitik, men är inte en specifik del av
regeringens livsmedelsstrategi.
Axfoods förslag:
E T T FOS S ILFRITT SVERIGE
O C H GRÖNA PROT E INE R
Axfoods förslag:
Ge ekonomiska incitament till ekologiska
jordbruk och lantbruksforskning.
Axfoods förslag:
I påverkansarbetet inom EU prioritera
krav på minskad antibiotikaanvändning
och förbättrat djurskydd.
Stämmer väl med inriktningen på regeringens
livsmedelsstrategi, men är ännu inte genomfört.
Lösa problemet med EU:s statsstödsregler
så att ekonomiska styrmedel kan
användas effektivt för att möjliggöra en
fullskalig övergång till förnyelsebara
drivmedel år 2030.
Ingår ej i regeringens livsmedelsstrategi, men
näringsdepartementet arbetar i den riktningen
vad gäller påverkansarbetet för EU.
Axfoods förslag:
Skattebefria solel som produceras på och
används inom den egna fastigheten.
Regeringen har genomfört en betydande
skattesänkning av skatt på solel, med målet
om total skattefrihet.
24
Att fortsatt och förstärkt arbeta för att motverka
antibiotikaresistens utgör en viktig del av
livsmedelsstrategin.
Axfoods förslag:
En större andel ekologisk produktion
är angeläget för målet om biologisk
mångfald.
Regeringen har satt ett inriktningsmål om att
30 procent av den svenska jordbruksmarken ska
utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark
år 2030.
25
Läs mer om bra och hållbar mat på
www.axfood.se/mat2030
Axfood AB
Norra Stationsgatan 80C
107 69 Stockholm
www.axfood.se
facebook.com/axfoodkoncernen
twitter.com/axfood
Instagram: @axfoodkoncernen
#Mat2030
1