Ung i fokus – integration, egenmakt
och samhällsengagemang
Utvärdering av ett kommunalt samverkansprojekt för integration, jämställdhet och
demokrati för att motverka utanförskap bland långtidsarbetslösa unga i åldern
16-24 år, med stöd från Europeiska socialfonden.
Ove Svensson, fil dr
Wigforssgruppen för välfärdsforskning
Sektionen för Hälsa och samhälle
Högskolan i Halmstad
Utvärdering på uppdrag av Arbetsmarknadsenheten Halmstads kommun.
Wigforssgruppen för välfärdsforskning vid Högskolan i Halmstad
ISBN-91-89068-15-7
2
Sammanfattning
Svensson, O. (2011) Ung i fokus – integration, egenmakt och samhällsengagemang.
Utvärdering av ett kommunalt samverkansprojekt för integration, jämställdhet och demokrati
för att motverka utanförskap bland långtidsarbetslösa unga i åldern 16-24 år, med stöd från
Europeiska socialfonden. Halmstad: Wigforssgruppen för välfärdsforskning vid Högskolan i
Halmstad
Utvärderingen av projektet Ung i fokus uppmärksammar projektets måluppfyllelse men även
andra erfarenheter av intresse för spridning inom projektets partnerskap och till andra som
bedriver eller avser att bedriva liknande verksamheter. Det gäller t.ex. de inslag i projektet
som bedöms som framgångsrika eller särskilt innovativa.
Utvärderingen baseras på befintligt material, statistik och andra data som insamlats under
projektets gång. I materialet ingår även en studentuppsats baserad på tjugo intervjuer med
deltagare. Utöver detta genomfördes inom utvärderingen fjorton kvalitativa intervjuer med ett
urval deltagare och med personal som varit verksamma inom projektet.
Ung i fokus förväntades enligt projektplanen ha ca 520 deltagare under de tre år som projektet
pågick. Ett mål som infriades väl med sina sammanlagt 575 deltagare. Den bedömning som
görs inom utvärderingen är att även projektets övriga syften infriades i stor utsträckning:
1) Samhällsbyggarmålet syftade till att de unga på sikt skulle utvecklas till samhällsbyggare
och bidra till utvecklingen av Vision Halmstad 2020. Ett skäl till detta var att ungdomar i stor
utsträckning vänt ryggen åt etablerade politiska partier. Det gäller inte minst ungdomar som
ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden. Att stödja den gruppens engagemang i samhället
är därför lovvärt. Möjligen skulle de former som valts inom projektet i än högre grad kunnat
utgå från de ungas ”vanliga” kanaler för inflytande. De nya formerna innefattar användning
av sociala medier och Internet, men även demonstationer och spontana aktioner. Deras
engagemang söker sig nya vägar och växer fram vid sidan av de traditionella systemen. En
ambition i projektet var att stärka de ungas egenmakt genom ett förhållningssätt präglat av
empowerment. För att betona Samhällsbyggarmålet skulle de kollektiva aspekterna av
empowerment ha kunnat lyftas fram tydligare i projektet.
2) Organisationsmålet att ta fram en samverkansmodell när det gäller arbetet med arbetslösa
ungdomar har till fullo infriats. I stort sett har samtliga inslag i Ung i fokus tagits tillvara och
kunnat implementeras i den ordinarie kommunala verksamheten. Omsorgsfulla förberedelser
och förankring i kommunen och hos andra aktörer är sannolikt en bidragande anledning till
detta. Den administrativa ordningen inom projektet har bidragit till att underlätta övergången
till ordinarie verksamhet.
3) Återanpassningsmålet skulle belysa behoven hos ungdomar som ska återanpassas till
samhället efter vård och behandling på grund av sina personliga problem och svårigheter.
Målet kan sägas ha infriats genom en anpassning av verksamheten inom Ung i fokus efter
målgruppen. De viktigaste inslagen var den individuella anpassningen av projektets längd
efter deltagarnas behov. Ungdomar med en sammansatt problematik kan behöva flexibla
3
insatser och längre tid i projektet. Men anpassningen bestod även av de intensiva inslagen i
projektet som Get Ready-kursen och Ditt forum. De motverkar den leda som många unga kan
uppleva efter en tids projekttillvaro. ”MTV-generationens” ungdomar efterfrågar ofta en
intensitet och en variation i verksamheterna som många kommunala projekt och verksamheter
inte förmår svara upp emot. Här kan erfarenheterna från Ung i fokus komma till användning.
4) Arbetsmarknadsmålet att de unga efter projektet skulle gå vidare till arbete och
utbildning, eller på andra sätt ha stärkt sin ställning på arbetsmarknaden uppnåddes delvis. De
flesta deltagarna hade visserligen stärkt sin ställning på arbetsmarknaden, men de kvantitativa
målen uppnåddes inte. Jämfört med förväntade 60 procent av deltagarna var det bara drygt
hälften (33 procent) som gick vidare till arbete eller utbildning efter projektet.
5) Självförsörjningsmålet att de unga efter projektet skulle ha etablerat förhållanden som
möjliggjorde egen försörjning genom studier, arbete eller på annat sätt infriades fullt ut.
6) Nätverksmålet som gick ut på att de unga skulle utveckla sina personliga nätverk infrias i
rimlig omfattning, med hänsyn till den tid deltagarna ingick i projektet. Det var ett mål som
var tänkt att bidra både till arbete och en social tillvaro i gemenskap med andra. En diskussion
förs i utvärderingsrapporten om att unga arbetslösa ofta upplever en känsla av skam på grund
av att de var utan arbete och var hänvisade att leva av försörjningsstöd. Detta bidrar till att de
ungas umgänge begränsas och det kan även medföra ökade riskerna för psykisk ohälsa. Att
arbeta med de ungas nätverk är därför en angelägen uppgift.
Till projektets innovativa bidrag hör den modell för kommunens uppföljningsansvar (KUA)
som utvecklades inom Ung i fokus. Denna har rönt stort intresse hos andra kommuner. Sedan
den 1 juli 2005 är kommunerna skyldiga att följa upp de ungdomar i åldern 16-20 år som inte
går i gymnasieskolan och erbjuda dem åtgärder. Varannan kommun i landet saknar dock en
handlingsplan och organisation för att följa upp ungdomar som inte går i gymnasieskolan.
Den organisatoriska ställning som KUA getts i Halmstad är unik i landet. Ett annat innovativt
inslag hos Ung i fokus var projektets fristående ställning gentemot Gymnasieskolan,
Arbetsförmedlingen och Försörjningsstödsenheten. Med vägledare, arbetsförmedlare och
handläggare från dessa myndigheter på plats i den egna verksamheten fick alla unga inom
Ung i fokus del av deras resurser. Tillgängligheten till dessa myndigheters resurser ökade
samtidigt som projektet kunde distansera sig från samma myndigheter. Många unga som är
beroende av Arbetsförmedlingens och Försörjningsstödsenhetens insatser är kritiska till dessa
myndigheter och unga som misslyckats med sina studier kan inte tänka sig en återgång till
studier.
Verksamheten inom Ung i fokus förankrades i ungdomskulturen, vars inslag av forumteater,
film och sociala medier kommunicerar med de unga på deras eget språk. Detta har sannolikt
bidragit till projektets framgång och är ett innovativt inslag som skulle kunna utvecklas
ytterligare.
Arbetslöshet bidrar till en känsla av leda och långtråkighet som efter hand tenderar att prägla
de ungas hela tillvaro. Det kan medföra att de unga betraktar sig själva som tråkigare än andra
unga som har arbete. Eller som någon säger i intervjun: ”Man har ju inget att prata om. Det
finns till sist inget att berätta.” Några inslag i Ung i fokus har haft en hög ”wow-faktor” i
ungdomskretsar. Det gav deltagarna något att prata om på med arbetskamraterna på praktikplatsen, med kompisarna på fritiden och föräldrarna när de kom hem. Att ha varit med om
något som väcker intresse hos andra, och spegla sig i deras uppskattning bidrar till ökad
självkänsla. Många projekt bortser från deltagarnas behov av att uppleva att de, trots sin
4
belägenhet, ingår i ”ett vinnande lag” och inte är förvisade till en verksamhet präglad av
knappa resurser och låga förväntningar.
Implementering av resultaten. Projekt Ung i fokus har till stora delar implementerats i
ordinarie verksamhet. Det finns dock positiva erfarenheter av projektverksamheten som kan
vara svåra att inlemma i ordinarie verksamhet. Det handlar om invanda myndighetsstrukturer
och myndighetskulturer. Myndigheter delar upp ungdomsgruppen utefter deras olika behov
istället för att möta dem med ett samlat erbjudande oberoende av deras problematik. Att
implementera Ung i fokus samlade erbjudande om ”allt under ett tak” med en ingång för de
unga oberoende av deras situation kan därför vara svår att införa. Det kan även vara svårt att
ta med sig projektets friare former in i ordinarie verksamhet. Arbetet inom kommunala och
statliga myndigheter utvecklar ju regler, rutiner och en viss kultur som kan vara hinder för ett
arbete som utgår från de ungas behov att utvecklas i takt med sin personliga utveckling.
5
Förord – Arbetets värde och latenta funktioner
Arbete har ett värde i sig självt, men det ger även tillgång till välfärd inom en rad andra
områden. Det innebär för ungdomar egna inkomster och därmed grunden för ett självständigt
liv, men det skapar även förutsättningar för social gemenskap. Att ha arbete och umgås med
arbetskamrater innebär för många en delaktighet i en gemenskap utanför hemmet. Arbete har
en central position i vårt samhälle och bidrar till utvecklingen av en personlig identitet och
till att ge mening åt tillvaron.
Arbetets värde slogs fast av Marie Jahoda med flera (1993/1972) i deras undersökning av
arbetslöshetens konsekvenser under depressionen på 1930-talet i Marienthal, ett litet samhälle
utanför Wien i Österrike där nära nog alla invånarna var arbetslösa. En studie som sedan den
publicerades på engelska har refererats av åtskilliga forskare. Forskaren Marie Jahoda har som
ett erkännande av hennes betydelse kallats arbetslöshetsforskningens Grand Old Lady.
Jahoda hävdar utifrån erfarenheterna från Marienthal att arbete inte bara ger pengar för den
enskildes försörjning, arbete har dessutom ett antal latenta funktioner som vi kanske inte
tänker på. Det ger:
Struktur åt vår vakna tid
Sociala kontakter utanför familjen
Mål och avsikter förankrade i en större gemenskap
Personlig identitet och status
Regelbundna aktiviteter
Att förlora sitt arbete innebär att vi går miste om dessa arbetets latenta funktioner, förutom att
privatekonomin försämras drabbas vi socialt genom att vi inte längre har arbetskamrater, eller
något arbete att gå till. Vi löper risk att hamna utanför samhällets gemenskap. Förlusten av
arbete ger visserligen mer fri tid, men det verkar för arbetslösa vara svårt att använda denna
på ett meningsfullt sätt.
Under utvärderingens gång har jag haft anledning att fundera kring Jahodas erfarenheter från
Marienthal. Mina tankar har särskilt kretsat kring arbetets inkluderande funktion. Hon utgår i
sin beskrivning av arbetets värde från personer som haft arbete men som förlorat detta. Många
ungdomar som Ung i Fokus vänder sig till går direkt från skolan ut i arbetslöshet. De har inte
lyckats etablera sig på arbetsmarknaden och de saknar ofta någon större erfarenhet av att
arbeta. Vilka förutsättningar har dessa unga att inkluderas i ett samhälle som i så hög grad
som det svenska bygger på arbete?
6
Innehållsförteckning
Sammanfattning ..................................................................................................................... 3
Förord – Arbetets värde och latenta funktioner ..................................................................... 6
Kapitel 1. Inledning – uppdraget till utvärdering .................................................................... 8
Uppdragets frågeställningar ................................................................................................... 8
Rapportens disposition ........................................................................................................... 9
Kapitel 2. Projektet Ung i fokus ............................................................................................ 10
Arbetsmarknadens utveckling .............................................................................................. 10
Ung i fokus – motverka utanförskap .................................................................................... 12
Projektets organisation ......................................................................................................... 16
Kap 3. Personalens erfarenheter........................................................................................... 18
Ung i fokus som organisation............................................................................................... 18
Aktiviteter inom Ung i fokus ............................................................................................... 20
Vändpunkter för de unga ...................................................................................................... 23
Styrkan hos Ung i fokus ....................................................................................................... 24
Svagheterna hos Ung i fokus ................................................................................................ 24
Framtiden – efter projektet ................................................................................................... 25
Kap 4. Deltagarnas upplevelser ............................................................................................ 26
Den första kontakten och förväntningarna ........................................................................... 26
Vad har Ung i fokus betytt ................................................................................................... 28
Framtiden ............................................................................................................................. 29
Kap 5. Måluppfyllelse – vad bidrog till framgång och vad utgjorde hinder .................... 31
Mätbara mål.......................................................................................................................... 31
Arbetsmarknadsmålet och Självförsörjningsmålet ............................................................... 32
Återanpassningsmålet - utvecklas i sin egen takt ................................................................. 33
Samhällsbyggarmålet ........................................................................................................... 34
Nätverksmålet....................................................................................................................... 36
Organisationsmålet ............................................................................................................... 36
Innovativt inslag I................................................................................................................. 37
Innovativa inslag II............................................................................................................... 37
Kap 6. Slutdiskussion och sammanfattning ......................................................................... 39
Måluppfyllelse ...................................................................................................................... 39
Framgångsfaktorer ............................................................................................................... 40
Hinder ................................................................................................................................... 41
Projektets innovativa bidrag ................................................................................................. 41
Metod appendix ...................................................................................................................... 43
Metodtriangulering ............................................................................................................... 43
Intervjuer och forskningsetiska ställningstaganden ............................................................. 44
Observationer ....................................................................................................................... 44
Redovisning av informanternas berättelser .......................................................................... 44
Analys av det insamlade materialet ...................................................................................... 45
Referenser ............................................................................................................................... 46
7
Kapitel 1. Inledning – uppdraget till utvärdering
Denna rapport redovisar resultaten från en utvärdering av samverkansprojektet Ung i fokus,
ett projekt som genomförts med stöd av Europeiska socialfonden. Utvärderingen gjordes av
fil dr Ove Svensson Wigforssgruppen för välfärdsforskning vid sektionen för Hälsa och
Samhälle vid Högskolan i Halmstad på uppdrag av Arbetsmarknadsenheten i Halmstads
kommun som var projektägare.
Rapporten sammanfattar utvärderingen av projektet Ung i fokus som genomfördes under
perioden 2010-11-11 till 2011-05-30, vilket motsvarar senare delen av projektet som pågick
under perioden 2008-05-01 till 2011-04-30. Uppdraget till utvärdering formulerades som:
”Utvärderingen syftar till att ge underlag för spridning av gjorda erfarenheter. Fokus ligger
på förhållanden som bidragit eller motverkat projektets måluppfyllelse men
uppmärksamheten riktas även mot andra erfarenheter som kan vara av intresse för spridning
inom projektets partnerskap och till andra som bedriver eller tänker sig bedriva liknande
verksamheter.
Utvärderingen baseras på redan befintligt material, statistik och andra data som insamlats
under projektets gång. Utöver detta sker intervjuer med ett urval deltagare och med personal
som varit verksamma inom projektet.
Resultatet av utvärderingen sammanställs i utvärderingsrapport.”
Ur avtalet om utvärdering 2010-11-11
Som framgår av uppdraget ovan bygger utvärderingen utöver intervjuer på befintlig
dokumentation. Det bör framhållas att jag som utvärderare haft god tillgång till den
dokumentation som ägt rum inom projektet och även fortlöpande hållits underrättad av
projektledaren om projektets utveckling. Det har gett mig en inblick i projekts organisation
och system för dokumentation och rapportering. Den goda ordning och struktur som präglat
projektet är en framgångsfaktor som jag har anledning att återkomma till. Det hör till de
kvaliteter hos ett projekt som ofta förbises till förmån för innovation och annat som drar
uppmärksamheten till sig. Ska ett projekt kunna implementeras i ordinarie verksamhet hör
dock god ordning och struktur till förhållanden som underlättar detta.
De intervjuer som genomförts har även gett inblickar i hur projektet upplevts av deltagarna
och vilka reflektioner de anställda gjort kring projektets vardag.
Uppdragets frågeställningar
Av utvärderingsuppdraget framgår att Arbetsmarknadsenheten vill att utvärderingen ska
belysa gjorda erfarenheter inom projektet. Målgruppen för utvärderingsrapporten är den egna
organisationen och samverkanspartners men även andra som bedriver eller tänker starta en
liknande verksamhet. Mer specifikt vill man veta vad som bidragit till projektets
måluppfyllelse och vad som motverkat denna. I nästa kapitel görs en operationalisering av
projektets syften utifrån projektansökan. Dessa beskrivs i utvärderingen som:
8
1) Samhällsbyggarmålet är att Ung i fokus ska bli en mötesplats där unga möter näringslivets
och politikens makthavare. Syftet är att de unga på sikt ska bli samhällsbyggare och bland
annat bidra till att Vision Halmstad 2020 förverkligas.
2) Organisationsmålet handlar om att ta fram en samverkansmetod eller samverkansmodell
när det gäller alla involverade aktörers arbete med arbetslösa ungdomar, och som kan
implementeras i kommunens ordinarie verksamhet efter avslutat projekt.
3) Återanspassningsmålet handlar om att belysa behoven av insatser för ungdomar som ska
återanpassas till samhället efter vård och behandling på grund av sina personliga problem och
svårigheter.
4) Arbetsmarknadsmålet handlar om att de unga efter projektet ska gå vidare till arbete och
utbildning, eller på andra sätt ha stärkt sin ställning på arbetsmarknaden.
5) Självförsörjningsmålet handlar om att de unga efter projektet ska ha etablerat förhållanden
som möjliggör egen försörjning genom studier, arbete eller på annat sätt.
6) Nätverksmålet handlar om att utveckla deltagarnas personliga nätverk som förmodas bidra
både till en anställning och en social tillvaro i gemenskap med andra.
Utvärderingen av projektet innefattar även en diskussion av vad som kan anses som
innovativt inom projektet.
Rapportens disposition
Det som först möter läsaren är rapportens sammanfattning av utvärderingen. Härnäst kommer
ett förord som tar upp och diskuterar arbetets värde utifrån en klassisk studie av
arbetslösheten under depressionen på 1930-talet i ett litet österrikiskt samhälle Marienthal. I
förordet presenteras några personliga reflektioner inför utvärderingen av Ung i fokus.
Förordet följs av innehållsförteckningen.
Rapporten har indelats i sex kapitel som vart och ett tar upp behandlar ett avgränsat område. I
detta första kapitel ”Inledning – uppdraget till utvärdering” redovisas uppdraget och de frågeställningar som formulerats utifrån detta. Kapitlet avslutas med avsnittet ”Rapportens
disposition.” Kap 2. ”Projektet Ung i fokus” ger en bakgrund till projektet och beskriver dess
syfte, samt hur det organiserades och den verksamhet som bedrivs.
I Kap 3. ”Personalens erfarenheter” diskuteras hur projektledaren och de anställda inom
projektet upplever att de unga förändras under projekttiden och vad som utgör projektets
starka och svaga sidor. De reflekterar också kring framtiden efter projektet. I Kap 4.
”Deltagarnas upplevelser” skildras de unga deltagarnas förväntningar och deras första kontakt
med projektet och vad projektet betytt för dem.
Kap 5. ”Måluppfyllelse – förhållanden som bidragit till framgång eller utgjort hinder” är ett
mer analytiskt inriktat kapitel än de tidigare. I detta diskuteras i vilken omfattning projektets
mål kan sägas ha infriats. Det sker både i kvantitativa och kvalitativa termer. I kapitlet förs
även en diskussion om vad som kan uppfattas som särskilt innovativa inslag i projektet. Kap
6. ”Slutdiskussion och sammanfattning” tar upp och summerar vad som kommit fram under
utvärderingen. I ett särskilt Metodappendix presenteras utvärderingens metod. Detta följs av
utvärderingens referenser.
9
Kapitel 2. Projektet Ung i fokus
Projektet Ung i fokus har som övergripande syfte att motverka ungdomars utanförskap. Det
ska bidra till att göra ungdomar till samhällsbyggare. Den grupp projektet vänder sig till är i
första hand arbetslösa ungdomar som inte lyckats etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bidrar till att de inte integreras i samhällets gemenskap genom arbete på samma sätt
som andra ungdomar. Utestängning från arbetsmarknaden tillsammans med andra
omständigheter, som skolmisslyckanden, invandrarbakgrund, psykisk ohälsa, missbruk och
kriminalitet bidrar till deras upplevelse av utanförskap. Avsaknaden av arbete gör också att
de gått miste om den integrerande funktion som ett arbete utgör. Arbete är jämte familjen och
skolan den viktigaste funktionen i samhället som bidrar till att inlemma de unga i
samhällsgemen-skapen.
Arbetsmarknaden påverkas av såväl den tekniska utvecklingen som samhällsekonomins
utveckling. Den teknologiska utvecklingen medför bland annat ökade krav på utbildning. När
de första bilarna byggdes på Fords löpande band var det plåten till karossen, glaset till rutorna
och gummit till däcken som var avgörande för bilens funktion. Tekniken var förhållandevis
enkel och begriplig även för en lekman. Arbetarna inom bilindustrin hade som uppgift att
enligt instruktionerna foga samman delarna till en bil. Den kunskap de behövde var
begränsad. Löpande bandet krävde att var och en gjorde sina handgrepp utan att reflektera
närmare kring detta.
Dagens bilar laddas med ett högteknologiskt kunnande och kräver en helt annan kompetens
hos de anställda inom bilindustrin. På liknande sätt som inom bilindustrin har kraven på
kvalifikationer ökat inom en rad branscher, en utveckling vars konsekvenser brukar
sammanfattas med begreppet ”kunskapssamhället”.
Arbetsmarknadens utveckling
Jämte framväxten av kunskapssamhället kan vi urskilja en utveckling mot ett ”service- och
tjänstesamhälle”. Servicesektorn innefattar en rad nya yrken som etablerats vid sidan av mer
traditionella yrken. Även traditionella yrken förändras under trycket av förändrade
förhållanden. Ett exempel på det senare är hur försäljningen över Internet förändrar arbetet
inom t.ex. transportnäringen. Den som kör hem en inköpt flat screen-Tv är inte längre enbart
chaufför utan även representant för Internetföretaget. I mötet med kunden förväntas
chauffören upp-träda därefter. Deras arbete handlar inte längre om att bara bära in Tv:n, utan
även att med ett leende montera den, installera programvalen och demonstrera fjärrkontrollen.
För att sedan innan chauffören går erbjuda sig att slå på Tv:n och ställa in kundens
favoritprogram.
Det livslånga och livsvida lärandet
Själva takten i de förändringar som omdanar arbetsmarknaden ställer den som söker arbete
inför stora krav på anpassning. Inom vissa branscher och områden som data- och
informationsteknologin är förändringstakten så snabb att utbildning alltmer kommit att
betraktas som färskvara som redan efter några år riskerar att bli förlegad. Medan de unga
tidigare utbildades till framtidsyrken som varade livet ut, förväntas de numera vara mer
10
flexibla och kanske ändra yrkesinriktning flera gånger under livet. Det har inneburit att EU
med den s.k. ”Lissabonstrategin” betonat vikten av det livslånga och livsvida lärandet för att
EU ska kunna bli världsledande ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Det innebär att de flesta
av oss måste vara beredda att fortbilda oss och lära nya saker under hela livet och i många
olika sammanhang, inte bara inom det formella utbildningsväsendet. Praktikperioder, projekt
och arbetsmiljöer utvecklas till lärande miljöer. Det ställer också nya krav på intyg och betyg
som kan kommunicera detta lärande till arbetsgivare och utbildningsanordnare. Det icke
formella lärandet i dessa miljöer översätts i ökad omfattning genom validering till formellt
erkända kunskaper. Open College Network är ett exempel på denna utveckling med metoder
som hämtats från Storbritannien.
Företagens krav på kunskap och arbetslivserfarenhet kan många gånger framstå som
överdrivna och ett sätt för arbetsgivare att sortera bland arbetssökande. Många yrken kräver
kan-ske inte den efterfrågade kompetensen som beskrivs i platsannonserna. Det behöver dock
inte innebära att kraven har satts för högt. Rekrytering av anställda med längre utbildning
tillför företagen en förändrings- och omställningskapacitet som ger dem förutsättningar att
snabbt kunna anpassa sig till ändrade förhållanden i omvärlden.
Nytillträdande unga drabbas av konjunktursvängningar
Utvecklingen mot ökade krav på utbildning och erfarenhet från arbetslivet har tillsammans
med återkommande kriser i samhällsekonomin bidragit till en ackumulering av
ungdomsarbetslösheten alltsedan 1970-talet. Nedgången i samhällsekonomin drabbar främst
de unga som träder in på arbetsmarknaden. Det är i första hand de som saknar utbildning som
hamnar längst bak i konkurrensen om jobben. Men även andra förhållanden som kön,
utländsk bakgrund och var de unga bor påverkar möjligheterna att få en anställning.
Att vara arbetslös en längre tid påverkar utsikterna att få jobb. Unga utan arbetslivserfarenhet
har svårt att konkurrera med de nya grupper som träder in på arbetsmarknaden. Möjligen kan
de genom att tillägna sig efterfrågad kompetens stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Mot
bakgrund av att allt fler ungdomar saknar körkort kan även körkortsutbildning bidra till deras
anställningsbarhet, kanske främst genom att de kan söka arbete inom en vidare region. Det
stora problemet för arbetslösa ungdomar är att konjunkturerna svänger i en takt som gör att de
inte hinner etablera sig på arbetsmarknaden innan efterfrågan på arbetskraft vänder igen. Det
innebär att för varje svacka i samhällsekonomin stängs ett antal ungdomar ute från den
reguljära arbetsmarknaden. Även om många får jobb finns det unga som hamnar utanför. De
som har en svag ställning på arbetsmarknaden riskerar också förnyad arbetslöshet. Det har
över tid lett till att ungdomsarbetslösheten alltsedan 1970-talet har spätts på för varje nedgång
i kon-junkturen och för varje ekonomisk kris.
Att satsa på utbildning – möjlighet men även risk
Kvinnor och män verkar förhålla sig på helt olika sätt till kraven på längre utbildning. Unga
kvinnor väljer att satsa på utbildning medan unga män föredrar arbete. Många unga män har
haft svårigheter med studierna redan under grundskoletiden vilket sannolikt påverkar deras
inställning till studier. Utvecklingen har inneburit att kortutbildade unga män i glesbygd ofta
brukar utpekas som en grupp som kommer att ställas inför stora problem på arbetsmarknaden.
Att ensidigt satsa på en lång utbildning kan dock även det medföra problem. För samtidigt
som kraven på utbildning ökar söker företagen personer med yrkeserfarenhet. En lång
utbildning som inte efterfrågas på arbetsmarknaden framstår ur det perspektivet snarast som
utbildning bort från arbetsmarknaden. När det gäller arbetsmarknadspolitiska åtgärder och
11
projekt brukar man använda begreppet ”inlåsningseffekt” för att beskriva hur dessa kan låsa in
deltagare i åtgärderna och stänga dem ute från arbetsmarknaden.
Inlåsningseffekten är inte begränsad till teoretiska studier, utan den kan även vara ett resultat
av en praktik som inte leder vidare till arbete eller studier, eller på annat sätt bidrar till att
stärka den enskildes ställning på arbetsmarknaden. För den som befinner sig längre bort från
en anställning kan praktik emellertid erbjuda arbetsträning. Det gäller särskilt ungdomar med
omfattande problem. Praktik är dock inte en generell insats som löser alla problem. Det kan
när det gäller unga med omfattande problem även vara ett sätt dra sig undan insatser i ett
projekt som syftar till att bearbeta en djupare problematik.
Arbetsmarknadspolitiska insatser för unga under 25 år
Den arbetsmarknad som möter de unga efter studierna har i allt högre omfattning kommit att
kräva vägledning, coachning och matchning av de ungas kompetens mot områden som efterfrågar arbetskraft. Ungdomar från hem med utbildningsvana föräldrar, som dessutom är insatta i arbetsmarknaden, har med det stöd de får av föräldrarna, goda möjligheter att orientera
sig på arbetsmarknaden. Det innebär att ungdomars förmåga till etablering på
arbetsmarknaden kommit att reproducera rådande sociala och ekonomiska skillnader. Jämte
socioekonomiska förhållanden, verkar som nämnts innan, även regionala skillnader och
utländsk bakgrund påverka de ungas etablering på arbetsmarknaden.
Många ungdomar som inte kan förlita sig på sina föräldrars kunskap, eller på deras kontakter i
arbetslivet, kan behöva samhällets stöd. De arbetsmarknadspolitiska insatser som särskilt
vänder sig till ungdomar mellan 20 och 25 år är Nystartsjobben, Jobbgarantin samt
Instegsjobben för unga som är nyanlända till Sverige, Arbetsplatsintroduktion och olika
former av praktik. Den ökade användningen av praktik som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd
har tillsammans med låg ekonomisk ersättning inneburit att alltfler unga kommit att
ifrågasätta praktik och se denna som billig arbetskraft åt företagen.
Ansvaret för de ungas situation ligger hos hemkommunen, som enligt socialtjänstlagen har
det yttersta ansvaret för alla som visats i kommunen. När det gäller unga under 20 år
förtydligas i skollagen ansvaret för hemkommunen att fortlöpande hålla sig informerad om de
ungas situation och vid behov erbjuda dem lämpliga insatser. Flera kommuner har dock
underlåtit att upprätta en plan och skapa en organisation för en uppsökande verksamhet bland
unga som inte går i Gymnasieskolan (KUA).
Detta är dessa förhållanden som utgör bakgrund till projektet Ung i fokus tillsammans med en
upplevd oro över att utestängningen från arbetsmarknaden på sikt ska leda till ett samhälleligt
utanförskap. Ungdomar som genomgår vård för sina sociala problem är en särskild riskgrupp
som projektet uppmärksammar.
Ung i fokus – motverka utanförskap
I bakgrundsbeskrivningen till projektet Ung i fokus1 konstateras att det i Halmstad trots
gynnsamma konjunkturer och god arbetsmarknad finns många ungdomar som inte bara är
arbetslösa utan även riskerar ett permanent utanförskap. Ett förhållande som kan ses som
exempel på hur arbetslöshet bland unga kan ackumuleras över åren. Det riskerar att påverka
de ungas vuxenblivandeprocess och deras socialisation in i samhällets gemenskap. Arbete och
skola är jämte familjen de viktigaste arenorna för dessa processer. Arbete verkar, enligt Marie
Jahoda med flera (1993/1972), ha en integrerande funktion genom att det länkar människor
1
Ansökan till Europeiska socialfonden, diarienummer 2007-5050011.
12
samman i gemensamma aktiviteter. De blir genom arbetet varse gemensamma mål som ligger
utanför dem själva. Arbete bidrar till att ge mening åt tillvaron. Det möjliggör även social
rörlighet och karriär. Det kan vidare skapa samhörighet med arbetskamrater och ett umgänge
utanför familjen.
Det är i synnerhet banden till det omgivande samhället som bidrar till att motverka utanförskap och social isolering. För Ung i fokus är således arbete både ett mål och ett medel för
integration i samhället.
Syfte och målsättning med projektet Ung i fokus
En central uppgift för en utvärdering är att värdera ett projekts måluppfyllelse. Att formulera
tydliga syften och projektmål är ofta svårt beroende på att ambitionerna hos projektmakarna
ofta är många, och att det kan vara svårt att skilja mellan vad man vill uppnå (målen) från hur
detta ska ske (genomförande och metod). Ofta föreligger det dessutom mål på olika nivåer
(samhällsnivå, organisationsnivå, gruppnivå och individnivå). Det kan också finnas en
hierarki mellan olika målbeskrivningar där några mål ska uppnås omedelbart medan andra ska
uppnås först på sikt, ibland kanske långt efter projektets avslutning.
En operationalisering av projektets syften har gjorts utifrån ansökan för att kunna hänvisa till
dem på ett enkelt sätt under utvärderingen. De har utifrån sina syften tilldelats benämningar i
rapporten som 1) Samhällsbyggarmålet, 2) Organisationsmålet, 3) Återanspassningsmålet, 4)
Arbetsmarknadsmålet, 5) Självförsörjningsmålet samt 6) Nätverksmålet.
Samhällsbyggarmålet
Ett övergripande långsiktigt syfte med projektet Ung i fokus är att motverka att ungdomar
hamnar i ett socialt utanförskap. Ett syfte som snarast får uppfattas som ett riktningsmål, vars
fulla förverkligande först kan bedömas på sikt. De unga förväntas på sikt bli samhällsbyggare
och delaktiga i kommunens Vision Halmstad 2020. Ung i fokus ska för att förverkliga detta
vara en plattform för möten mellan ungdomar och näringslivsföreträdare, politiker och andra
beslutsfattare. Tanken är att dessa möten ska innebära ett ömsesidigt utbyte av tankar och
åsikter.
Ungdomar i åldern 16-24 år ska vidare genom Ung i fokus erbjudas stöd, kunskaper och
livsvägledning för att på sikt kunna bli delaktiga samhällsbyggare i det nya samhälle som
växer fram.
Organisationsmålet
Ett syfte på organisationsnivå är att ta fram en samverkansmetod/modell när det gäller arbetet
med arbetslösa ungdomar som kan implementeras i kommunen efter avslutat projekt.
Återanpassningsmålet
Ett syfte på gruppnivå är att synliggöra behoven av insatser för unga som erhåller vård och
behandling och som kan bidra till deras återanpassning i samhället.
Arbetsmarknadsmålet
Ett syfte på individnivå är att de ungas identitet ska stärkas och att de ska kunna sätta mål för
sin etablering på arbetsmarknaden.
Självförsörjningsmålet
Ett parallellt syfte på individnivå till ”Arbetsmarknadsmålet” formuleras som att de unga i
egen takt ska kunna skapa en livssituation som leder till självförsörjning. Detta ska underlättas
genom samverkan mellan olika myndigheter och organ. Unga utan gymnasieutbildning ska
särskilt uppmärksammas.
13
Nätverksmålet
Ett ytterligare syfte på individnivå är att deltagarna genom projektet ska etablera sociala och
stödjande nätverk som kan inspirera dem att komma vidare i livet.
Projektets målgrupp
De ungdomar som Ung i fokus, enligt ansökan till Europeiska socialfonden, ser som sin
målgrupp är i åldern 16 till 24 år. De antas ha låg tilltro till den egna förmågan och uppleva att
de misslyckats flera gånger, inte minst inom skolan. Inom denna grupp förekommer missbruk,
psykisk ohälsa och kriminalitet. Många unga som ingår i målgruppen förväntas vara kända av
socialförvaltning, arbetsförmedling och övriga lokala myndigheter. En grupp vars behov
särskilt omnämns är unga i samhällsvård.
Under förprojekteringen till Ung i fokus har det genomförts en inventering av vilka unga som
Arbetslivsförvaltningen och Försörjningsstödsenheten har kontakt med och vidare har en kartläggning genomförts av vilka unga under 20 år som ingår i kommunens uppföljningsansvar
(KUA).
Projektets förväntade effekter
Ca 520 ungdomar förväntas enligt projektplanen ha deltagit i Ung i fokus under den sammanlagda projekttiden om tre år. Av dessa skulle under varje 6 månaders period ca 60 deltagare ha
uppburit försörjningsstöd/aktivitetsstöd medan ca 27 deltagare inte erhållit någon dylik
ersättning. I projektansökan anges även de förväntade effekterna av projektet. De anges som
mätbara uppnåendemål kopplade till projektets syfte som beskrevs ovan:
60 % av de unga inom projektet förväntas gå vidare till skola eller arbete efter
projektet, ett utfall som närmast kan relateras till Arbetsmarknadsmålet och
Självförsörjningsmålet.
80 % förväntas uppleva att deras livssituation förbättrats, ett utfall som även det kan
relateras till Självförsörjningsmålet och Nätverksmålet, men även de övriga målen.
80 % förväntas uppleva att deras ställning på arbetsmarknaden stärkts, ett utfall som
närmast kan relateras till Arbetsmarknadsmålet.
80 % förväntas uppleva att den egna förmågan att påverka sin situation och framtid
har ökat, ett utfall som närmast kan relateras till Samhällsbyggarmålet,
Självförsörjningsmålet och Arbetsmarknadsmålet.
De förväntade effektmålen täcker inte projektets samtliga syften. De ger dessutom bara en
begränsad uppfattning av måluppfyllelsen. Jämte dessa förväntade effektmål kommer därför
andra skattningar och bedömningar att göras inom ramen för utvärderingen. Utvärderingen
utgår därvid från LFA-modellens begrepp: aktivitet – resultat – mål, dvs vilka aktiviteter har
genomförts inom projektet och vilka resultat har det gett samt i vilken omfattning har
resultaten lett till att målen infriats. Konkreta aktiviteter som vänder sig till deltagarna enligt
projektansökan:
Vägledning
Jobbsökaraktiviteter med CV och presentation av meriter, matchning mot lediga
arbeten
Arbetsmarknadsinformation
Demokratiutbildning
Boendeintroduktion och budgetrådgivning
Hälsoinformation och friskvårdsaktiviteter
Yrkesförberedande praktik inom trä, bygg och metall
Prova på praktik inom olika yrkesområden
14
Arbetsprövning (funktionsbedömning) och arbetsträning
Studieträning och otraditionell undervisning i kärnämnen, IT samt nutidsorientering
Körkortsteori
Information och utbildning om kooperativt företagande (delta i övningsföretag)
Miljöutbildning
Yrkesförberedande utbildningar inom lokalvård, kök, logistik, grönyteskötsel, handel,
administration och verkstad
Personlig utveckling, social kompetens, kroppsspråk och kommunikation
Jämställdhetsutbildning
Innovativ verksamhet, strategisk påverkan och transnationalitet
Det som i ansökan anges som innovativt är ambitionen att samla olika samhällsaktörer under
ett och samma tak. Det antas gynna samverkan och kopplingar till näringsliv och kommunala
beslutsfattare förväntas bidra till ungdomars empowerment, ökade kreativitet och nya vägar
till en etablering på arbetsmarknaden.
Projektets strategiska påverkan knyts till förväntningarna om de ungas förändrade relationer
till kommunala beslutsfattare, såväl politiker som tjänstemän. Det är tänkt att detta ska bidra
till beslutsfattarnas ökade kunskap och förståelse för de ungas situation, och därmed bidra till
beslut som är bättre förankrade i de ungas livsvärld.
När det gäller projektets transnationalitet är ambitionen att ungdomarna själva ska ta fram ett
förslag till projekt inom programmet ”Ung i Europa” och inleda ett ungdomsutbyte.
Jämställdhet
Alla ungdomar ska vidare genomgå jämställdhetsutbildning. En ambition inom projektet är att
skapa en medvetenhet om arbetsmarknadens uppdelning i traditionellt manliga respektive
kvinnliga yrkesområden och arbetsuppgifter. Avsikten är att därigenom vidga ungdomarnas
yrkesval till att innefatta yrken och branscher där endera män eller kvinnor är
underrepresenterade. För unga män innebär det att öka kunskaperna om arbete inom vård och
omsorg och för unga kvinnor att öka deras intresse för tekniska yrkesområden. Erfarenheterna
från olika s.k. brytprojekt som haft samma målsättning visar att det kan vara lättare för
kvinnor att tänka sig att arbeta inom traditionellt mansdominerade yrken eftersom det
vanligen innebär högre lön jämfört med att arbeta inom kvinnodominerade yrken. Många män
tvekar inför en anställning inom traditionellt kvinnodominerade yrken inom den offentliga
sektorn. De uppfattar att det förutom lägre lön även ger lägre status. Det finns dock många
exempel på när män prövat på dessa yrken och funnit sig väl tillrätta och upplevt
arbetsuppgifterna som meningsfulla.
En ursprunglig ambition enligt ansökan var att engagera kvinnor som företagare som
mentorer inom olika branscher som kunde utgöra förebilder för otraditionella yrkesval. I
samarbete med Companion och Halmstad Näringslivs Aktiebolag vill man inom projektet
väcka unga kvinnors intresse för eget företagande, med möjlighet att delta i övningsföretag.
I projektansökan konstateras att det finns unga kvinnor från andra kulturer som uppfostras att
se sin ställning knuten till hemmet som hustru och mor. Projektet har här sett som sin uppgift
att vidga unga kvinnors perspektiv att se sig som självständiga individer som tar egna beslut
om sin framtid.
15
Ung i fokus vilja att vara en plattform för ungdomarnas möten med företagare och politiker
riskerar att domineras av män. Därför kommer man särskilt att bjuda in kvinnor som är
beslutsfattare och makthavare. Detta för att inspirera unga kvinnor att sätta höga mål för sina
karriärer.
Projektets förväntade bieffekter
Medel hade även sökts för kompetensutveckling av personalen. Det handlade om pengar för
utbildning i coachning, att föra motiverande samtal, kunskap om arbetsmarknaden, mentorskap, kulturkompetens, alkohol- och droger, tillgänglighet, integration och jämställdhet.
Några medel beviljades dock inte av ESF för ändamålet, eftersom programområdet endast
avsåg insatser för deltagare. Utbildningen genomfördes istället inom ramen för ordinarie
utbildningar och med kommunala medel. Utbildningen bidrog till att man inom projektet fick
ett gemensamt sätt att diskutera kring sina insatser.
Projektets organisation
Arbetsmarknadsenheten nämner i ansökan att man har lång erfarenhet av att initiera och driva
projekt. Många anställda på nyckelpositioner har under åren utvecklat en projektkompetens.
Utfallet av ett projekt påverkas av en rad omständigheter. Redan innan starten av ett projekt
tas en del strategiska beslut av betydelse för projektets genomförande. En risk som togs upp
och diskuterades före projektstart var svårigheterna att rekrytera ungdomar som villiga att
delta i projektet. En förprojektering gjordes för att identifiera vilka unga som var kända av
Arbetslivsförvaltningen och Försörjningsstödsenheten, en kartläggning genomfördes även av
ungdomar som var aktuella för kommunens uppföljningsansvar (KUA). Det visade att det
fanns underlag för projektet.
En annan risk som diskuterades var bristande förankring av projektet. Det undveks genom en
bred förankring av projektet och med involvering av andra myndigheter och organisationer i
projektets operativa styrgrupp och dess referensgrupp.
Styrgrupp
I projektets styrgrupp ingick:
Arbetslivsförvaltningen
Barn- och ungdomsförvaltningen
Utbildningsförvaltningen
Socialförvaltningen
Arbetsförmedlingen.
Referensgrupp
I projektets referensgrupp ingick en rad myndigheter och organisationer:
Kulturförvaltningen
Föreningen Ökat Samhällsengagemang (omfattande 60 lokala företag)
Ljungbergska stiftelsen
Companion
Länsförsäkringar i Halland
Region Halland
Landstinget Halland
Halmstad Näringslivs aktiebolag (HNAB)
Halmstad Fastighets AB (HFAB)
16
Projektekonomi
Finansieringsbudgeten för projektet uppgick totalt till cirka 21, 5 miljoner varav Halmstads
kommun bidrog med 12,3 miljoner och Arbetsförmedlingen med cirka 0,5 miljoner.
17
Kap 3. Personalens erfarenheter
I detta kapitel redovisas några av personalens erfarenheter. De fyra som intervjuats är
projektledaren, arbetsförmedlaren (0,5), samt 2 coacher och handläggare. De har när de
intervjuas i projektets slutskede möjlighet att se tillbaka på Ung i fokus. Kapitlet utgår från
deras uppfattningar om vad som utgör styrkor och svagheter hos projektet samt deras
funderingar inför framtiden. De reflekterar även kring vilka förslag till förändringar av
verksamheten som skulle behövas om projektet skulle permanentas.
De intervjuer som genomfördes med fyra av de anställda inom projektet skedde i projektets
senare del innan det var bestämt om det skulle ske en fortsättning av verksamheten eller ej.
Det präglade några intervjuer där oron inför framtiden kom i fokus. Denna handlade inte bara
om den egna situationen utan kanske framförallt om de ungdomar som ingick i projektets
målgrupp.
Ung i fokus som organisation
Ung i fokus har, enligt min mening, utvecklat en välfungerade organisation och väl uppbyggda rutiner. Projektet verkar ha funnit sin roll i arbetet med arbetslösa unga. Ett projekt har
dock ett slut när projektmedlen är förbrukade. Det bygger till skillnad från ordinarie verksamheten upp en högst tillfällig arbetsorganisation, ett komplement till ordinarie
verksamheter med ett avgränsat syfte som ska uppnås under projekttiden. När utvärderingens
intervjuer genomfördes i slutet av projektet var detta en påtaglig realitet för de kvarvarande
anställda.
Det latinska ordet för projekt projicere betyder egentligen utkast eller plan, och från 1950 har
ordets betydelse förskjutits till att också avse genomförandet av planen. Projekt präglas ofta
av samma rationella inställning som präglat målstyrningen inom offentlig sektor. Men projekt
har även en mer kreativ och oförutsägbar sida. Ung i fokus uppdrag är att vara innovativ och
utveckla något nytt. Att identifiera detta är en del av utvärderingens uppgift.
Anställda inom projektet
1,0 projektledare (ESF finansierar)
1,0 ekonom/projektadministratör (ESF finansierar)
2,0 coacher (ESF finansierar)
0,5 arbetsförmedlare (ESF finansierar)
2,0 arbetsmarknadshandläggare (ALF finansierar)
1,0 försörjningsstödhandläggare (ALF finansierar)
0,5 socialsekreterare (Socialförvaltningen finansierar)
0,25 kontaktperson Utbildningsförvaltningen (Utbildningsförvaltningen finansierar)
0,25 kontaktperson Barn- och ungdomsförvaltningen (Barn- och ungdomsförvaltningen
finansierar). Samt resurser för arbetsträning och arbetsprövning inom
Arbetsmarknadsenhetens verksamhet ”Haldahuset”.
18
Bred kompetens inom organisationen
När projektet startade var könsfördelningen jämn, efterhand har detta förändrats till en
övervikt av män bland de anställda. När intervjuerna med de anställda genomförs i slutet av
projektet finns det bara en kvinna kvar bland de anställda. Ett förhållande som projektledaren
beklagar eftersom han anser att en jämn fördelning av båda könen skapar en bättre dynamik i
arbetslaget. Det är dock naturligt att personal med en tillfällig anställning mot slutet av ett
projekt söker andra anställningar.
Personalgruppen har en bred kompetens vad gäller utbildningsbakgrund och erfarenheter från
yrkeslivet, vilket kan ses som särskilt viktigt i ett projekt som Ung i fokus. De ska ju svara
mot många olika behov hos de unga, och ge råd om allehanda saker. Här redovisas enbart
bakgrunden för de fyra personer som intervjuades under utvärderingen. Men redan av dessa
fyra exempel framgår att det utöver bredd även fanns specialkompetenser och anställda som
t.ex. knöt samman projektet med arbetsförmedlingen.
Den breda kompetensen och förtrogenheten med ungdomars förhållanden hos de anställda har
sannolikt bidragit till projektets framgång. Det gäller även tjänsten som arbetsförmedlare
inom projektet som på verksamhetsnivå knöt samman projektet med arbetsförmedlingen.
Kompetensen inom genusvetenskap har bidragit till en påtagligt hög kvalitet i insatserna inom
projektet. Flera exempel ges under intervjuerna på hur insatserna bidragit till att bryta invanda
synsätt på vad som är manliga respektive kvinnliga arbetsuppgifter.
Filmvetenskap har tillsammans med den samverkan som utvecklades med lokalt kulturliv och
inslagen med inhyrda artister på ett innovativt sätt bidragit till att skapa en dialog med de
unga på deras egna villkor och med deras egna uttrycksmedel. Ett förhållande som jag har
anledning att återkomma till längre fram.
Exempel på kompetens inom personalgruppen
Projektledaren har en magisterexamen i filmvetenskap och beteendevetenskapliga studier
bakom sig, innefattande bland annat genusvetenskap. Han har även erfarenhet av pedagogiskt
arbete och av arbete med drama och värderingsövningar på en mellanstadieskola. Han har
vidare arbetat i drygt två års tid med ungdomar med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar, framförallt unga män mellan 17 och 25 år med autism, Aspbegers
syndrom och andra liknande tillstånd.
I övrigt finns en arbetsförmedlare på Ung i fokus som arbetar halvtid inom projektet. Han
arbetar andra halvan av arbetstiden på Arbetsförmedlingen med jobbgarantin för unga och
bidrar genom sin position till samverkan med Arbetsförmedlingen. Han har för ett antal år
sedan avbrutit en utbildning till lärare när han fick erbjudande om en anställning. Efter en tid
som personlig assistent började han på Arbetsförmedlingen. Han har numera arbetat i 14 år på
Arbetsförmedlingen inom rehabilitering och under senare år med ungdomar.
Det finns även en arbetsmarknadshandläggare och coach som är socionom och som arbetat
inom socialtjänsten och gymnasieskolans Individuella program med ungdomar under flera år.
Erfarenheter som togs tillvara inom projektet i arbetet med ungdomar som avbryter
utbildningen på gymnasieskolan. En aktivitet som ledde till utvecklingen av en ny modell för
Kommunens uppföljningsansvar (KUA) inom projektet.
Den enda kvarvarande kvinnan i personalgruppen var handläggare och coach och hade
högskoleutbildning med arbetsvetenskaplig inriktning. Hon hade tidigare ägnat sig åt
ungdomsverksamhet på ideell bas som gymnastikledare och i den lokala skolstyrelsen där
19
hennes barn gick. Hon hade vidare erfarenhet av arbetsledning som enhetschef på ett
äldreboende.
Personliga egenskaper som krävs för att jobba inom Ung i fokus
Förmåga till ett bra bemötande av de unga är något som de anställda ser som en förutsättning
för att kunna jobba inom verksamheter som Ung i fokus. Det krävs vidare att man är trygg i
sig själv, i sin egen person och sin yrkesroll, när man möter unga som mår psykiskt dåligt. Det
förutsätter en förmåga att vara empatisk samtidigt som man måste kunna sätta gränser och
ställa krav. Arbetet med de unga är, beskriver någon av de anställda, en ständig balansgång
där man måste kunna skifta mellan krav, utmaningar, gränssättning, eftergifter, kompromisser
och personligt stöd. Det är nog först när man behärskar detta, hävdar han, som man kan stödja
en förändring hos de unga.
I utbildningsinslagen kan man inom Ung i fokus inte förlita sig på några invanda skolrutiner
vilket ställer stora krav på de anställdas flexibilitet, tålamod och engagemang. Vidare betonas
i intervjuerna det speciella i arbetet med ungdomar där ”allt” kan hända. Det ställer stora krav
på förmåga till improvisation och individuell anpassning som de unga kanske inte möter på
andra ställen än Ung i fokus.
Aktiviteter inom Ung i fokus
Projektledaren har ansvaret för projektets verksamhet och leder dess styrgrupp. På hans lott
faller även att tillsammans med den ekonom och administratör som finansierades med stöd av
ESF svara för projektets administration, budgetuppföljning och redovisning till ESF. Utöver
det svarar han för gruppaktiviteter, framförallt när det handlar om jämställdhet och film. Sen
är det mycket annat som tillkommer som samordning av olika aktiviteter inom Get Ready,
schemaläggning, utvärderingar och kontakter av olika slag.
Get Ready
Get Ready är en förberedande kurs för arbetslivet eller för studier, som innehåller olika inslag
med gruppaktiviteter, demokratistudier, jämställdhet, boendevett, starta eget, friskvård, privat
ekonomi och CV-skrivande. Deltagarantalet i Get Ready varierar mellan 10 till 20 deltagare.
Sammanlagt deltog 154 deltagare, 85 män och 69 kvinnor, vid de 18 kursomgångar som
genomfördes under projekttiden. Av samtliga deltagare uppfattade 64 procent Get Ready som
mycket intressant och 35 procent som mer intressant och övriga som intressant. Ingen anger
alternativen ganska intressant eller inte alls intressant.
Coach
Begreppet coach kommer från ungerskans benämning på den förare som förr styrde
hästdroskan. I vardagligt tal förekommer det inom sport- och idrottsvärlden som uttryck för
en ledare eller tränare som ”coachar” laget till framgång. I svenskt språkbruk har det använts
om personliga tränare i en rad sammanhang, som viktminskning, muskelbyggande och nu
även om personer som ska ”coacha” de unga till anställning eller utbildning. Uttrycket
används sannolikt för att skapa en föreställning om ett mer aktivt förhållningssätt än som
ryms i begreppen vägledare och arbetsförmedlare. De kan även ses som ett uttryck för att
dessa begrepp med ökad arbetslöshet fått en negativ klang och därför ersatts av begrepp som
är mer neutrala. Genom att begreppet lanserades nationellt utan att några egentliga
kvalifikationskrav angavs har coach fått en något obestämd innebörd. Inom projektet används
benämningen coach i sammanslagningar med förtydligande prefix som t.ex. ungdomscoach.
20
Arbetssituationen för coacherna beskrivs av de intervjuade som omväxlande. Arbetet med
ungdomar innebär, berättar en av coacherna, ofta att något oplanerat dyker upp. Det finns
dock en tydlig struktur i arbetet. Coachernas arbete innefattar samtal med ungdomar som är
inbokade. Det kan också vara uppföljning, praktiksamtal och introduktion av nya ungdomar.
Ungdomar kommer till Ung i fokus först för att få information om verksamheten och sedan
för individuella besök eller gruppaktiviteter. Gruppaktiviteterna kan vara forumteater,
bowling, musik och friskvård. Arbetet består även av telefonkontakt med ungdomar för att
boka in möten och praktik.
Arbetet med de unga innebär en utredning av deras bakgrund och behov. När det gäller
framtiden är det främst de unga som själva ska jobba för den. Det är de som ska avgöra om de
ska gå den kurs vi erbjuder eller satsa på praktik. Coacherna besöker ibland praktikplatserna
för att se hur praktiken fungerar i verkligheten. Det är, hävdar en av de intervjuade coacherna,
viktigt att prata med den som är ansvarig på praktikplatsen. Ung i fokus har ju ett ansvar för
de unga även under praktikperioden.
Kritik av Arbetsförmedlingen men beröm av arbetsförmedlare
Av intervjuerna med de unga framgår att många ungdomar upplever Arbetsförmedlingen som
en byråkratisk och oengagerad myndighet. När de möter arbetsförmedlaren som delar sin
tjänstgöring mellan Ung i fokus och Arbetsförmedlingen är omdömena översvallande
positiva. Arbetsförmedlaren berättar att han på Unga i fokus träffar ungdomar som deras
handläggare på arbetsförmedlingen bokat in. Han kollar hur deras situation ser ut, och stöder
dem för att förhindra att de åker ur jobbgarantin (UGA). Ibland tar jag, uppger han, även
beslut om jobbgarantin om det är dags för det.
Ungdomar kan ha svårt att få kontakt med en specifik arbetsförmedlare på
Arbetsförmedlingen som kan lyssna och engagerar sig i deras situation. De kommer för att få
en chans att komma och prata. Spontanbesök blir det ofta. Ungdomarna behöver den här
individuella servicen och de har många frågor.
Att bryta mot traditionella könsnormer på arbetsmarknaden
Andra inslag i verksamheten är forumspel, teater, film med inslag av värderingsövningar där
vi får många att öppna ögonen. Mitt främsta mål med dessa aktiviteter är, säger
projektledaren, att ta död på fördomar om att vissa arbetsuppgifter bara skulle lämpa sig för
det ena könet. Många unga män har svårt att satsa på jobb som de upplever som ”kvinnligt
könskodade”. De har gått manliga gymnasieutbildningar och kan när de kommer till Ung i
fokus inte tänka sig att testa något annat. Det händer dock att när de t.ex. praktiserar på
förskolan och ändrar sin inställning. De kommer kanske på att de trivs att jobba med barn.
Det kommunala uppföljningsansvaret
Många kommuner har fått kritik för att de nonchalerar lagstiftningens krav på uppföljning av
ungdomar under 20 år som avbryter sina studier. Halmstads kommun har dock inom ramen
för Ung i fokus utvecklat en välfungerande uppföljning. Genom tillgång till bil underlättas
den uppsökande verksamheten. Det Kommunala uppföljningsansvaret (KUA) innebär
omväxlande arbetsuppgifter. Det kan handla om ungdomar som vill ha hjälp med
ansökningshandlingar, praktikplacering på en arbetsplats, eller andra möten. En arbetsdag kan
även innehålla träning på gymmet med ungdomarna, åka till en arbetsplats för uppföljning av
en placering eller hembesök hos ungdomar.
Arbetet med ungdomarna inom KUA börjar med att handläggaren/coachen får en lista med
namn på alla som har hoppat av skolan. Deras förhållanden kartläggs systematiskt för att t.ex.
21
ta reda på varför de avbrutit studierna. Kartläggningen innefattar om de har sysselsättning i
form av anställning, vikariat eller om de kanske flyttat från Halmstad. De som inte har någon
sysselsättning erbjuds möten på Ung i fokus för att diskutera situationen. De flesta ungdomar
som söks upp är positiva till detta.
Ditt forum
”Ditt forum” är ett förberedande forum för i första hand KUA-deltagare och deltagare som
behöver vara i en mindre grupp. Storleken på gruppen kan vara från två till sex deltagare.
Omfattningen är cirka två timmar per dag under en tre veckors period. Syftet är att deltagarna
ska komma underfund med vad de vill och vilka mål de har för sitt liv. Gruppaktiviteten beskrivs som inspirerade av Freires2 dialogpedagogik som utgår från och bygger på deltagarnas
engagemang.
Samverkan med Vägledningscentrum
En princip hos Ung i fokus var att samhällets resurser ska komma till ungdomarna. Det gör att
alla får del av dem och inte bara de mest välorienterade. Studier pratas det mycket om i Ung i
fokus, påpekar en av de intervjuade, om det inte är en deltagare som är jättetrött på skolan.
Vägledningscentrum är här en gång i veckan. Att resurspersoner kommer till de unga istället
för att de måste söka upp allt själva gör att trösklarna till myndigheter och organisationer
sänks och tillgängligheten ökar.
Att skapa delaktighet genom kunskap
Ungdomars situation har förändrats sedan 1950-talet. På den tiden var de ungas framtid mera
förutsägbar och given av sociala villkor. De ungas yrkesval präglades i hög grad av
föräldrarnas yrken, utbildningsnivå och socioekonomiska ställning. Den långtgående
individualiseringsprocess som kom att känneteckna tiden efter 1950 och som accelererat
under 2000-talet har inneburit ökad valfrihet och social mobilitet. Det har dock skett på
bekostnad av en trygghet och förutsägbarhet som kännetecknade det traditionella samhället.
Den ökade personliga valfriheten och upplevelsen av ökat eget ansvar för sina val har
inneburit ungdomar som inte får arbete efter studierna upplever detta som ett personligt
misslyckande. De unga befinner sig i en övergångsfas, innefattande korta vikariat,
sommarjobb, arbetsmarknadsåtgärder och studier vilket gör att de får svårt att planer
ekonomin och framtiden. Det påverkar deras boende som även det kan utgöras av ett
övergångsboende där kvarboende i föräldrahemmet varvas med boende med kamrater eller i
studentlägenhet. Vid arbetslöshet tvingas många unga flytta hem till föräldrarna igen.
Ungdomsfasen avlöses vid 27 till 28 års ålder då flesta unga etablerat sig som självförsörjande
och flyttat hemifrån, bildat familj och fått första barnet.
Att motverka inte bara arbetslöshet utan även den åtföljande sociala utslagningen förutsätter
ett helhetsperspektiv på de ungas situation under denna övergångsfas. De unga behöver i
denna situation vardagskunskap inom en rad områden, som boende, ekonomi och arbetsliv.
Många unga är vilsna och saknar kunskap om sina rättigheter. Det innebär att inslag om t.ex.
arbetsrätt och hyresrätt är viktiga för ungdomar.
2
Paulo Freire, var verksam i Brasilien under 1960-talet och deltog i en kampanj mot analfabetism. Hans grundtes var att fattiga inte skulle matas med den rika världens kunskaper, utan ges möjlighet att själv komma till
medvetenhet och erövra sin värld. Freire var kritisk till traditionell undervisning och menade att undervisning
inte var att programmera elever utan att problematisera omvärlden, inte att ge svar på frågor utan att kasta fram
frågor, inte att överföra uppfostraren till eleven utan att provocera till självbestämning. Freires bok ”Pedagogik
för de förtryckta” som kom ut på svenska 1972 har kommit att förknippas med empowerment eller egenmakt
även om han själv aldrig använde dessa begrepp.
22
Skolframgång en positiv markör
Skolan är avgjort en viktig miljö för de unga. Hur de unga klarar av skolan är en god prognos
på deras fortsatta utveckling. Skolframgång kan ses som en markör för en positiv uppväxt.
Omvänt kan misslyckanden under skolgången med ofullständiga betyg, konflikter och skolk
ses som markörer på problem under uppväxten. Problem under skolgången riskerar att lägga
grunden för en negativ inställning till skolan som sådan. Många av de unga berättade under
intervjuerna om sina problem med omfattande skolk och otillåten frånvaro, och om
bekymmer och svårigheter hemma som bidrog till svårigheterna att koncentrera sig på
studierna. När de unga för första gången kom till Ung i fokus var de rädda att de åter ”skulle
hamna i skolbänken”. Det tog ett tag innan de fann sig tillrätta.
Inte mindre än 329 deltagare (57 %) saknade fullständig examen från Gymnasieskolan. Det
innebär för verksamheter som i likhet med Ung i fokus vänder sig till arbetslösa unga har att
balansera behovet av kunskap och kompetensutveckling mot de ungas skoltrötthet. En
avvägning som kräver pedagogiskt nytänkande och utnyttjandet av hela projektet och
praktiken som en lärandemiljö.
Psykisk sjukdom, missbruk och sociala problem
Det finns ungdomar som inte mår bra psykiskt och det förekommer en rad problem med
missbruk och kriminalitet. 98 ungdomar, eller 17 % av samtliga deltagare hade någon form av
dokumenterat funktionshinder. För att hantera den situationen har Ung i fokus utvecklat ett
nära samarbete med Ungdomspsykiatriska mottagningen (UPM). Av intervjuerna med de
unga framgår att en psykiatrisk utredning kan bidra till de ungas självförståelse. Alla unga är
dock inte av samma åsikt, det finns de som trots övertalningsförsök vägrar låta sig
undersökas.
Den ökande diagnostiseringen av olika tillstånd under ungdomsåren är problematisk.
Diagnoser kan öppna en tillgång till samhälleliga resurser, men de kan också lägga hinder i
vägen längre fram livet. Detta är kanske tydligast inom skolvärlden.
Vändpunkter för de unga
De anställda gav i intervjuerna en rad exempel på vändpunkter i de ungas liv. ”Ja vändpunkter
finns det många”, säger någon i en intervju, ”det kan t.ex. vara en blyg flicka som efter en tid
i Ung i fokus plötsligt börjar delta i diskussionerna och få nya ambitioner med sitt liv. Efter
Get Readys fyra veckor och en tids praktik händer mycket med enskilda individer. Sådana
vändpunkter sker kanske inte tvärt över en natt, utan dessa är snarare en produkt av en
process”.
Ett annat exempel på vändpunkter i de ungas liv är en deltagare under 2010. Han hade en
trasslig bakgrund med misslyckade studierna i grundskolan, avhopp från gymnasieskolan och
en begynnande missbruksproblematik. Efter Get Ready och praktik på en förskola upplevde
han att han fick ett mål i tillvaron och han bestämde sig för att utbilda sig till barnskötare. Han
hade fångats upp av det kommunala uppföljningsansvaret (KUA) inom Ung i fokus. Mycket
talar för att uppföljningsansvaret varit avgörande för hans deltagande i Ung i fokus.
Det finns även vändpunkter som kan ses som en följd av att de unga ändrat uppfattning om
vilka arbeten män respektive kvinnor kan ha.
”Det kan hända att pojkar och unga män hela tiden vart inne på ”manliga” yrken men att det
inte fungerat. En (ung man) erhöll trots att han vände sig mot detta praktik på förskola och
det visade sig passa jättebra. Omvänt började en ung kvinna lastbilschaufförsutbildningen
23
vilket anses som ett väldigt ”manligt” yrke. Vi har diskussioner kring jämställdhet. Men det
gäller för oss som handläggare att anamma det och att se människan inte könet.”
Det finns många exempel på vikten av en bra praktikplats. En flicka som hade svårt att vistas i
grupper började arbetsträna på ett hunddagis. Hon fick sedan en kortare anställning där. När
hon sedan återvände kom hon tillbaka hit med ett helt annat självförtroende.
En viktig framgångsfaktor, som lyfts upp under intervjuerna, är att de unga inom Ung i fokus
inte behöver ”kvalificera” sig med långvarig arbetslöshet för att få hjälp. Det gör att de kan
snabbare kan komma tillbaka in i samhället utan att problemen hunnit hopa sig.
Styrkan hos Ung i fokus
Det personalen uppgav som styrkan hos projektet var i tur och ordning bemötandet av de
unga, samverkan med andra myndigheter samt projektets tillgänglighet. Ung i fokus har haft
ambitionen att bli en spindel i det professionella nätverket runt de unga. Det är tänkt att ge de
ungas tillgång till samhällets resurser. Genom närvaron av en arbetsförmedlare underlättades
samverkan med Arbetsförmedlingen. De ungas kontakt med arbetsförmedlaren blev också
bättre inom Ung ni fokus jämfört med när den sker på Arbetsförmedlingen.
Tillgängligheten och att Ung i fokus hade en oberoende ställning och att projektet inte var en
myndighet med myndighetsutövning menar några har bidragit till att de unga känt sig välkomna till verksamheten.
En förutsättning för projektet har varit tillgång till personella resurser och tid för deltagarna.
Det medger att de anställda kan ge deltagarna hjälp med allehanda praktiska saker som att
fylla i blanketter och kontakta myndigheter. Insatser som utöver det praktiska inslaget bidrar
till att förmedla vardagskunskap.
Medan Jahoda betonade arbetet och dess värde utgår Peter Warr (1978) från erfarenheter av
både arbete och arbetslöshet. Hans ”vitaminteori” utgår från att det goda livet är möjligt
oavsett om det råder arbetslöshet eller ej. Allt arbete är, menar han, inte automatiskt något bra.
Det kan ha inslag som är både skadliga och påfrestande. Vitaminteorin anger tio villkor som
ska vara uppfyllda för att vi ska må bra och inte ta skada av de motgångar vi stöter på. Vi har
anledning att återkomma till dem i ett kommande kapitel.
Svagheterna hos Ung i fokus
När projektledaren reflekterar kring projektets svagheter pekar han på de begränsningar som
det innebar att vara ett projekt och inte en myndighet. Samma förhållande som utgjorde en
styrka hos projektet var på samma gång dess svaghet. Att inte vara en myndighet begränsar
uppdraget att arbeta med ungdomar. Ung i fokus har inte ansvar för några myndighetsbeslut
utan utgör bara ett led i planeringen av de ungas väg till en anställning. Ung i fokus är ingen
Arbetsförmedling som kan förmedla arbete utan bara ett projekt som kan inspirera de unga
och att närma sig arbetsmarknaden. Ung i fokus kan inte heller som Försörjningsstödsenheten
ta några beslut om ekonomiskt bistånd.
För att kunna leva upp till ambitionen om ett ”samlat erbjudande av professionell kompetens”
till de unga oberoende av deras behov och problematik efterlystes en förstärkning med t.ex. en
arbetsterapeut eller en socialarbetare. Listan på kompetens som krävs om man skall kunna
erbjuda ”allt under ett tak” blir dock avsevärt längre.
24
Framtiden – efter projektet
Det kan, påpekar projektledaren, vara trögt och tungt att driva ett ESF-projekt. Men det
skapar, menar han, ett mervärde som aldrig skulle ha kunnat erbjudas de unga inom ramen för
en kommunal verksamhet. ”Det har varit fantastiskt att utveckla projektet. Arbetet med
implementeringen av projektet har redan inletts. Vi kan nu efter avslutat projekt notera att
projektet i sin helhet lever vidare inom ramen för ordinarie verksamhet. Denna gång
helfinansierat av kommunen.”
Det finns dock erfarenheter som kan vara svåra att implementera. Det handlar om strukturella
förhållanden som myndigheternas sätt att dela upp ungdomsgruppen utefter deras olika behov
istället för att möta dem med ett samlat erbjudande oberoende av deras problematik. Att
implementera Ung i fokus samlade erbjudande om ”allt under ett tak” med en ingång för de
unga oberoende av deras situation framstår utifrån gjorda erfarenheter som önskvärt men
problematiskt.
Det kan även vara svårt att ta med sig projektets friare former i ordinarie verksamhet. Arbetet
inom kommunala och statliga myndigheter utvecklar ju regler, rutiner och en viss kultur som
kan vara hinder för ett arbete som utgår från de ungas behov att utvecklas i takt med sin
personliga utveckling.
Andra synpunkter som framkom under intervjuerna var behovet av samverkan mellan
Socialtjänsten, Försörjningsstödsenheten och Arbetsförmedlingen. Det krävs inför framtiden
fler praktikplatser med större variation. Med ökad efterfrågan på praktik följer även ett behov
av en bättre samplanering. Ett behov som i andra sammanhang även framkommer bland dem
som tillhandhåller praktikplatser. De har svårt att skilja olika utbildningar, projekt och andra
aktiviteter från varandra och vad dessa vill att de unga ska få ut av praktiken.
25
Kap 4. Deltagarnas upplevelser
Det tiotal unga deltagare som intervjuas under utvärderingen har alla en positiv syn på Ung i
fokus. Det gör ingen skillnad om de kommit dit på eget initiativ eller om de upplever sig
tvingade att gå dit på grund av ekonomin. Att hänvisas dit av enheten för försörjningsstöd
uppfattas visserligen som påtryckningar, men när de väl kommit till Ung i fokus har de unga
sett fördelarna med verksamheten. De anställdas engagemang verkar bidra till deras positiva
inställning. De ungas situation varierar från en deltagare till en annan. Det innebär att för
någon kan inslagen i Ung i fokus vara en väg till utbildning medan den för andra kan vara ett
sätt att återhämta sig efter en depression eller ett missbruk.
Den första kontakten och förväntningarna
Den första kontakten med Ung i fokus var positiv för många av våra intervjupersoner. Detta
trots att några hänvisades dit av Försörjningsstödsenheten. Motiven att delta i Ung i fokus
varierade med deltagarnas situation. De unga utvecklar olika strategier för att etablera sig på
en föränderlig arbetsmarknad. I min egen forskning (Svensson, 2007) har jag funnit att
ungdomar i stort sett utvecklat fyra grundläggande strategier eller sätt att förhålla sig till sin
etablering på arbetsmarknaden. De kan förekomma renodlade men vanligen i form av olika
kombinationer. Vissa strategier kan även över tid överges till förmån för andra som kanske
passar bättre under förändrade förhållanden.
Unga med ”karriärambitioner” är mobila. Dessa unga liknades vid ”Pilgrimer” som hade mål
som låg långt bort i fjärran. De var ofta beredda att utstå umbäranden för att nå dem. Det kan
sedan gälla studier till advokat eller utvecklingen av en musikalisk begåvning. I ett tidigare
projekt Youth Venture3 illustrerades detta av en ung gitarrist med ambition att utveckla sitt
spelande i New York. Vägen dit gick via Norge där han rensade fisk för att få ihop ett
reskapital och pengar för vistelsen i New York. I New York skulle han bo hos en vän och
arbeta i dennes företag. Det var ett företag som erbjöd kunderna skräddarsydda lösningar med
dator och programvara anpassade för just deras behov. Han studerade i Göteborg för att
utveckla sina kunskaper inom det området och for sedan till USA.
Unga med en stark lokal anknytning väljer arbete eller utbildning som möjliggör för dem att
bo kvar. Målet är för dem att kunna bo kvar i sin invanda miljö. De prioriterar familjen,
umgänget med vännerna och uppväxtmiljön i en kustnära stad. De liknades vid ”Lokala
entreprenörer” för sin entreprenöriella förmåga att hitta olika sätt att kunna bo kvar i
hemstaden. Denna entreprenöriella förmåga bidrog till nyföretagande men den tog sig även en
rad andra uttryck i ansträngningarna att bo kvar. Detta utgör en grupp som trots brister i
skolgången är betydelsefulla för kommunen.
Alla unga styrs inte lika tydligt av sina personliga mål. Det finns unga som liknas vid
”Vagabonder” för sin förmåga att spontant hoppa på de alternativ som ges. De söker ombyte
3
Svensson, O. & Gränne, M. (2000) Omskapa lokala förhållanden, rusa framtiden till mötes eller fånga tillfället
i flykten. Ungdomars sociala strategier inför övergången till yrkesliv och vuxenblivande. Utvärdering av EUprojektet Youth Venture. Halmstad: Högskolan i Halmstad.
26
och mening med arbetet. De är ständigt uppkopplade mot Internet och utvecklar en förmåga
att fånga tillfället i flykten. De är ofta först att lansera olika idéer eller med att introducera en
viss stil eller ett mode inom olika områden. De är betydelsefulla genom att de för med sig
kompetens från ett område till ett annat.
Sedan finns unga som behöver en form av ”retreat” för att återhämta sig av olika personliga
skäl. De har viljan att försörja sig men vägen till arbete måste ske i deras egen takt. De upplever stark ”framtidsstress” om de skulle skyndas på alltför mycket. De behöver en ”paus”
från kraven att etablera sig på arbetsmarknaden och tid att finna sig själva. Det går att finna
spår av samtliga dessa strategier bland de unga som intervjuats inom Ung i fokus.
Behov av återhämtning
En av de unga som intervjuades hade tvingats avbryta en högskoleutbildning på grund av
depression. Hon hade haft flera sommarjobb inom vitt skilda områden. Eftersom hon vägrades
arbetslöshetskassa och inte erhöll sjukpenning tog hon kontakt med Försörjningsstödsenheten.
Efter information om verksamheten vid Ung i fokus valde hon att delta. Det hon sökte var en
tid att återhämta sig och en miljö som verkade stimulerande och stödjande. Hon förväntade
sig arbetsträning genom praktiken och en stegvis väg tillbaka till arbetsmarknaden anpassade
efter hennes förmåga.
Bland intervjupersonerna fanns även en ung man med liknande behov återhämtning. Han
behövde en väg ut ur en tidigare tillvaro präglad av missbruk. Det var främst detta som
motiverade honom att söka till Ung i fokus. Det personliga stödet erhöll han av sin formella
kontaktperson men även personalen inom Ung i fokus stödde honom. Tiden i praktik bidrog
till att skapa ordning i hans vardag.
Sociala motiv
En ung kvinna i tjugo års ålder med avslutade gymnasiestudier bakom sig berättar att hon
kom via Försörjningsstödsenheten. Hon hade skickats till Ung i fokus. ”Det var bara att finna
sig i det. Annars får man bara avslag och inga pengar”, var hennes kommentar på varför hon
deltog i Ung i fokus. Hon var dock nyfiken på verksamheten och valde att fånga tillfället i
flykten. Hon hade sociala motiv att delta. ”Det var nytt och jag tänkte… varför inte… de
satsar ju på unga och man får träffa folk.” Genom Ung i fokus fick hon praktik och en timanställning inom vikariepoolen.
De sociala motiven var även avgörande för en man som var 20 år och gått ett praktiskt inriktat
program på gymnasieskolan. Han hade hört om Ung i Fokus av jämnåriga kamrater och när
de nämnde det på arbetsförmedlingen beslöt han att börja. En bidragande orsak var att han
hade vänner som deltog i Ung i fokus. Hans förväntningar var att genom praktikplatserna
kunna få ett arbete.
Genom uppsökande verksamhet
En ung kvinna som nyss fyllt 18 år hade hoppat av gymnasieskolan och hade innan Ung i
fokus inte någon erfarenhet av arbetslivet. Hon fångades upp genom den uppsökande
verksamheten inom Ung i fokus. ”De ringde upp när jag hoppade av skolan, de berättade vad
de håller på med och jag kände att jag kunde åka hit, jag har kompisar som varit här innan och
de har talat gott om verksamheten. Jag gick hit frivilligt.” Inställningen till Ung i fokus var
således positiv och hon såg verksamheten som ett sätt att hantera sin skoltrötthet, och kanske
finna vägar vidare. Praktik inom bibliotek och servicenäringen bidrog, enligt hennes mening,
till att hon ”fick lite av gnistan tillbaka”.
27
Att ge sig själv och Ung i fokus en chans
En ung man 22 år hade bytt program på gymnasieskolan för att till sist hoppa studier. Genom
familjen och släkten hade han haft arbete under fyra år. I hans fall var det Försörjningsstödsenheten som hänvisade honom till Ung i fokus. ”Försörjningsstöd gav mig en lapp som var
frivillig att skriva på men hon sa att det är lättare att få stöd på det viset. Men jag känner mig
inte tvingad att gå hit.” Han hade inga förväntningar på Ung i fokus och hade aldrig hört talas
om verksamheten. Men han beslöt att ge sig själv och Ung i fokus en chans. Han kom efterhand underfund med att han behövde en del råd för att kunna gå vidare. En insikt som var en
följd av de olika inslagen i Ung i fokus.
Vad har Ung i fokus betytt
Alla ungdomar som intervjuats ger exempel på vad Ung i fokus betytt för dem. Det är dock
uppenbart att projektet betytt skilda saker för olika personer. På frågan vad Ung i fokus betytt
brukar svaren inledas med en uppräckning av aktiviteter. Det som först lyfts fram av nästan
alla är praktikplaceringarna men efter en stund brukar intervjupersoner komma fram till att det
är Get Ready, gruppaktiviteterna, utbildningsinslagen och de enskilda samtalen och stödet
som tillsammans gett en helhet. ”Praktikplatsen ska ju leda till jobb men man har också fått
lära sig nya saker. Hur samhället fungerar, rättigheter och skyldigheter. Men det som gett mig
mest är nog helheten, allt tillsammans.”
Praktiken
Praktiken var viktig för nära nog alla intervjupersoner. Några hade förhoppningar att den
skulle leda till ett vikariat eller en anställning, medan andra såg den som en erfarenhet att ha
med i sitt CV. Andra ser praktiken som en arbetsträning eller bara som något som ger innehåll
åt tillvaron. ”På Get Ready har jag lärt mig att skriva personligt brev och CV vilket jag inte
fått hjälp med innan. Jag tycker det är skitbra för nu kan jag bara skicka iväg det när jag ser
nått intressant jobb, men mest har praktiken gett, jag känner redan efter tre veckor att det
händer saker. Jag får vara social, träffa andra och röra på mig så jag tror det är praktiken som
gett mig mest. Jag har praktik på halvtid. Det låter kanske inte så mycket. Men att gå från noll
till halvtid är stort för mig.”
Praktiken kan för några vara en verklig utmaning och de unga som intervjuades intygar att de
behöver coachernas och verksamhetens stöd för att kunna hantera praktiken. En av de
intervjuade berättar: ”Jag måste bygga upp mig så jag orkar. Jag har fortfarande dagar som jag
får ringa praktikplatsen och säga att, idag orkar jag inte. Hade jag inte haft Ung i Fokus hade
jag aldrig kunnat få kontakt med praktikplatsen, eller ork att vara kvar. Jag har svårt att säga
här är jag och jag är bra och jag duger. Men det har jag fått mycket hjälp med via Get Ready.”
Coacherna
Alla tar förr eller senare upp coachernas roll för deras personliga utveckling: ”Det viktigaste
här är ju att man får hopp, att coacherna ständigt pushar en. Coacherna bryr sig, sen umgås vi
allihopa med varandra. De andras engagemang varierar och under föreläsningar och liknande
är det en del som inte kommer och en del som alltid här.” En av de unga beskriver coachernas
betydelse i intervjun: ”De är förstående, vill få allt att fungera, det känner man med alla som
jobbar här. De vill hjälpa och dömer än inte. De är engagerade och bryr sig. Jag har haft svårt
att sova, och de har till och med hjälpt mig med hur jag ska förbättra min sömn.”
Överlag är ungdomarna kritiska till Arbetsförmedlingen och de ser helst att de slipper gå dit.
Flera unga jämför i intervjun Ung i fokus med Arbetsförmedlingen: ”Det har hjälpt mig att
jag fått en handläggare hos Ung i fokus att vända mig till. Det blir mer personligt än att bara
28
gå till Arbetsförmedlingen.” Eller som någon annan formulerar det: ”Jag önskar att det fanns
detta engagemanget inom ungdomsgarantin på arbetsförmedlingen, men jag förstår att det inte
finns pengar, men jag är inte nöjd med verksamheterna runt om Ung i Fokus de ger en ingen
personlig hjälp på det viset som de gör här.”
Spruckna framtidsdrömmar
Ung i fokus måste också hantera de ungas spruckna framtidsdrömmar. Många unga ställs
inför fakta att deras betyg inte räcker eller att de av andra skäl inte kan förverkliga sina
framtidsdrömmar: ”Jag vet inte vad jag är menad att göra. Jag har sedan jag var liten tänkt att
jag var menad för att jobba som lärare. Men drömmarna blev för stora och sprack. Sen måste
jag ju omvärdera vem jag är och vad jag vill göra och vad mår jag bra av att göra. Det har jag
fått hjälp med här.”
Omgivningens stöd
En ambition hos Ung i fokus var att arbeta med det personliga och det professionella
nätverket kring de unga. När de intervjuade ungdomarna ska berätta om vilket stöd de har
utanför Ung i fokus varierar svaren. Flertalet ungdomar anger dock någon av föräldrarna som
den de kan prata med om sin situation. Det kan gälla praktikplaceringar, val av utbildning och
framtid. Men i Internetgeneration finns också unga som anger att de vänder sig till Internet
och kamrater om det gäller arbete: ”Ehh… jag tittar på Internet och söker jobb. Jag frågar
kompisar som jobbar om de vet om de finns något ledigt jobb så kan jag få kontaktuppgifter
till dessa. Man får inget jobb på att skriva planer. Det gäller att använda sina kontakter och
fånga upp de tips man kan få.”
Arbete är visserligen viktigt för alla deltagare, men några ungdomar upplever att det kan bli
ett hinder för andra ambitioner. De hyser farhågor för att arbetet ska tränga undan andra
intressen. En anställning upplevs som något definitivt där de riskerar att bli kvar livet ut. Den
kan ses som ett hinder för social rörlighet och sökandet efter nya impulser: ”Jag vill plugga,
och praktisera … känna på lite vad jag vill. Men jag vill inte fastna på ett jobb och bli kvar på
samma jobb livet ut. Jag vill utbilda mig och få en grund.” För att motverka riskerna att fastna
i arbete gäller det, menar de unga, att omge sig med vänner med gemensamma intressen. Det
bidrar till att vardagen inte töms på sitt innehåll och reduceras till enbart arbete.
För deltagare som har personliga problem kan ett fungerande nätverk vara ett stöd. Något som
uppmärksammas av en deltagare: ”Jag pratar med mamma minst en gång om dagen. Hon står
mig nära och jag kan ringa henne klockan fyra på natten om jag fått panik och hon blir inte
arg. Sen träffar jag en kurator varannan vecka. Men hade jag inte haft mamma hade det inte
gått. Man behöver stöd från släkten det är bara så.” Andra deltagare i en liknande situation har
en kontaktperson inom socialtjänsten som stöd utöver Ung i fokus: ”Det är min kontaktperson
som stöder mig och som jag vänder mig till om det är något. Jag har förstört minnet lite på
grund av droger så jag behöver någon som påminner mig om saker och ting.”
Det finns även deltagare som inte upplever att de har någon att vända sig till när det gäller
arbete eller andra frågor. De är tacksamma för det stöd de får av Ung i fokus: ”Jag känner ett
otroligt stöd från verksamheten. De ställer upp jämt. Jag har inget stöd i familj eller vänner.
Men mamma hjälper mig med papper.”
Framtiden
För några deltagare ter sig framtiden oproblematisk. En ung man konstaterar: ”Efter
sommaren ska jag utbilda mig till brandman. Så om fem år är jag utbildad brandman, jag bor
29
inte i Halmstad utan i Stockholm och är gift och bor i lägenhet.” De flesta ungdomar som
intervjuades kan beskriva hur deras självkänsla växt under projekttiden, och de kan under
intervjuerna berätta om hur tilltron till den egna förmågan ökat: ”Bra, jag har börjat söka in
till skolan igen. Jag behöver en utbildning och har sökt till en folkhögskola. Det verkar vara
rätt alternativ för mig. Det ska bli kul att plugga igen. Nu när jag återhämtat mig från
skoltröttheten. Allt var tungt innan.”
Ungdomstiden är en övergångsperiod mellan barndomen och vuxenlivet. Flera deltagare tar
upp barn och familj som något önskvärt efter att de etablerat sig på arbetsmarknaden. En
deltagare beskriver sina funderingar: ”Förhoppningsvis har jag gått utbildningen jag vill gå
och fått ett jobb om fem år. Familj får vänta, men längre fram vill jag ha familj och ha hittat
någonstans att bo. Det känns positivt!” En annan deltagare är inne på samma tankar. ”Om fem
år har jag nog precis avslutat min utbildning och jag tror att framtiden kommer att vara ljus,
familj kanske jag får men det är nog mer om tio år.”
Framtiden ter sig dock inte lika ljus för alla deltagare. Det handlar för några deltagare om att
ha realistiska förväntningar. ”Om 10 år hoppas jag att jag har ett jobb och jobbar heltid, för
det är inte lätt att leva på försörjningsstöd, jag får ingen guldkant i vardagen vilken jag känner
att jag behöver för att komma ur min depression. Ett jobb skulle betyda mycket.”
För andra deltagare handlar det om att ta itu med tillvaron och tillämpa vad de lärt sig inom
projektet. ”Vi har pratat mycket om det på Get Ready, vad man vill göra i framtiden. Om vad
man ville när man var yngre. Vad vi ville jobba med, plugga om ... Det är svårt att säga hur
mitt liv ser ut om fem år, men mitt mål är väl att kontakta Barn och ungdomspsykiatrin för en
utredning. Jag kan inte släppa det. Alla tankar kretsar kring det.”
Realistiska förväntningar kan även innefatta beslut om att studera vidare: ”Jag behöver erfarenheter och mer utbildning. Jag vill plugga vidare för jag får inget jobb nu efter
teknikprogrammet. Idag ska jag prata med Arbetsförmedlingen om nått jag kanske ska plugga
till.” Alla delar dock inte den positiva inställningen till studier. En ung man ser kontakter som
en genväg till arbetslivet: ”Jag tror på kontakter. Utbildning och gymnasiebetyg tycker jag är
onödiga. Visst kan det behövas för att komma in på högskolan men för ett vanligt jobb känns
det onödigt.”
Att gå framtiden till mötes kan väcka ambivalenta inställningar och ge upphov till motstridiga
viljor: ”Ja, fast det känns som jag är fast i en gråzon, för två månader sedan ville jag börja
plugga. Men sen ville jag ha ett jobb … och får jag ett jobb känns det dumt att snabbt säga
upp sig för att plugga. Sen är jag inte längre säker på vad jag vill plugga, om det är musik
eller till fritidspedagog. Jag har ju fått praktik med barn nu så arbete med barn är något jag
fått upp ögonen för.”
För många unga kan frågor om framtiden upplevas som svåra: ”Den frågan är jobbig, jag
brukar vara pessimistisk men ska försöka vara optimistisk denna gången, om fem år hoppas
jag att jag har ett tråkigt jobb vid sidan av musik spelandet. Om tio år hoppas jag att jag är gift
men inte om fem. Men jag känner inte för att träffa någon nu, jag har en hög det `går åt helvete faktor´. Alla skiljer sig och det vill jag inte. Men jag vill ha barn och gifta mig men inte
nu.”
Medan några deltagare inte önskar något hellre än att få jobb i Halmstad finns det ungdomar
som längtar bort: ”Jag skulle kunna ta vilket jobb som helst, men jag kan inte sitta still. Ett
lagerjobb hade varit helt okej, även om det är monotona rörelser så rör man ändå på sig. Jag
ska antagligen söka till folkhögskolan med inriktning dans i Stockholm i höst.”
30
Kap 5. Måluppfyllelse – vad bidrog till framgång och vad
utgjorde hinder
Ca 520 ungdomar förväntades enligt projektplanen ha deltagit i ungefär sex månader i Ung i
fokus under den sammanlagda projekttiden om tre år. Ett mål som projektet kan sägas ha
infriats väl med sina 575 deltagare. I detta kapitel ska vi undersöka i vilken omfattning
projektets övriga mål och ambitioner har infriats. De mål som identifierats i projektansökan
beskrivs som Arbetsmarknadsmålet, Självförsörjningsmålet, Nätverksmålet, Återanpassningsmålet, Samhällsbyggarmålet och Organisationsmålet. I kapitlet diskuteras vilka förhållanden
som bidragit till projektets framgång eller utgjort ett hinder för att målen skulle kunna uppnås. Vidare diskuteras vad som kan anses som innovativt inom projektet.
De syften som inledningsvis identifierades av utvärderingen återges nedan. Det var:
1) Samhällsbyggarmålet och projektets ambition att Ung i fokus skulle bli en mötesplats där
unga möter näringslivets och politikens makthavare. Syftet är att de unga på sikt ska utvecklas
till samhällsbyggare och bidra till att Vision Halmstad 2020 förverkligas.
2) Organisationsmålet som var att ta fram en samverkansmetod och modell när det gäller
arbetet med arbetslösa ungdomar som skulle kunna implementeras i kommunens ordinarie
verksamhet efter avslutat projekt.
3) Återanpassningsmålet som var att belysa behoven av insatser för ungdomar som ska
återanpassas till samhället efter vård och behandling på grund av sina personliga problem och
svårigheter.
4) Arbetsmarknadsmålet som var att de unga efter projektet skulle gå vidare till arbete och
utbildning, eller på andra sätt ha stärkt sin ställning på arbetsmarknaden.
5) Självförsörjningsmålet som var att de unga efter projektet ska ha etablerat förhållanden
som möjliggör egen försörjning genom studier, arbete eller på annat sätt.
6) Nätverksmålet som gick ut på att de unga ska utveckla deltagarnas personliga nätverk som
skulle kunna bidra till arbete och till en social tillvaro i gemenskap med andra.
Måluppfyllelsen diskuteras i kapitlet både i kvantitativa och kvalitativa termer.
Mätbara mål
I projektansökan angavs några förväntade effekter av projektet som mätbara uppnående mål
kopplade till projektets syfte:
60 % av de unga inom projektet ska gå vidare till skola eller arbete efter projektet, ett
utfall som närmast kan relateras till Arbetsmarknadsmålet och Självförsörjningsmålet.
80 % ska uppleva att deras livssituation förbättrats, ett utfall som närmast kan relateras
till Självförsörjningsmålet och Nätverksmålet.
80 % ska uppleva att deras ställning på arbetsmarknaden stärkts, ett utfall som närmast
kan relateras till Arbetsmarknadsmålet och Nätverksmålet.
80 % ska uppleva att den egna förmågan att påverka sin situation och framtid har ökat,
ett utfall som närmast kan relateras till Samhällsbyggarmålet men även de övriga
målen.
31
Arbetsmarknadsmålet och Självförsörjningsmålet
När det gäller bedömningen av i vilken utsträckning projektet nått sina syften utgår
utvärderingen både från dokumentationen av de kvantitativa måtten och kvalitativa
bedömningar utifrån intervjuerna med deltagare och personal. Ambitionen att nå ut till och
rekrytera 520 deltagare visade sig realistisk. I själva verket hade Ung i fokus 575 deltagare
som svarade mot kraven hos målgruppen.
Fig. 1. Ung i fokus utfall under perioden 2008-05-01 till 2011-04-30
Antal unga som
avslutat Ung i fokus
Ungdomsgarantin
Studier
Arbete
Annat, flyttat,
m.m.
575
197 (34 %)
78 (14 %)
108 (19 %)
192 (33 %)
Andelen unga kvinnor respektive unga män var förhållandevis i balans. Av det totala antalet
deltagare under perioden var 309 män och 266 kvinnor. Av deltagarna hade ca 17 procent ett
dokumenterat funktionshinder eller var under utredning.
Under rubriken ”Annat, flyttat, m.m.” i figur 1. ingår 33 ungdomar (6%) som inte längre
söker försörjningsstöd eller flyttat från kommunen. Vidare ingår i den kategorin 41 ungdomar
(7 %) som återremitterats till Försörjningsstödsenheten efter insats.
Resterande 22 % inom kategorin Annat, flyttat, m.m. är deltagare som endera inte infann sig
trots kallelse (4 %), eller som återremitterats till Arbetslivsförvaltningen (3 %) eller avbrutit
sitt deltagande av något skäl.
Fig 2. Måluppfyllelse – jämförelse förväntat och uppnått resultat med kvantitativa mått
Totalt antal deltagare
Arbetsmarknadsmålet
Förväntat
520
60 %
Självförsörjningsmålet 60 %
Uppnått
575
Ca 33 %
Ca 67 %
55 deltagare över mål
33 % vidare till skola eller
arbete
67 % vidare till skola, arbete
eller ungdomsgaranti
När det gäller de förväntade effekterna mätt i kvantitativa mått kan vi utläsa av fig. 2. att
förväntningarna om 520 deltagare infriats och överskridits. Självförsörjningsmålet har även
det uppnåtts medan däremot Arbetsmarknadsmålet inte gjort detta. Det finns dock många
indikationer i kvalitativa data som tyder på att flera av ungdomarna stärkt sin ställning på
arbetsmarknaden, utan att det går att uttrycka i kvantitativa termer.
Flertalet av de ungdomar som intervjuats under 2011 inom utvärderingen och de ungdomar
som intervjuades under 2009 (Hermansson, 2009) menar själva att deras ställning stärkts på
arbetsmarknaden. De hänvisar som förklaring till personalens stödjande och coachande
inställning och till praktikens betydelse inte bara som ett sätt att komma i kontakt med
arbetslivet utan även som arbetsträning. Särskilt för ungdomar med problem och personliga
svårigheter var arbetsträning ett viktigt inslag. Redan att klara av att arbeta en hel dag
upplevdes av några som ett stort steg.
Försörjningsstöd och känslan av skam
Av intervjuerna framgår att de unga upplever en känsla av skam på grund av att de saknar
arbete och tvingas leva på försörjningsstöd. En känsla som förstärks av samhällets starka
32
betoning av ”arbetslinjen” och skyldigheten att försörja sig genom arbete. Flera tidigare
undersökningar av vuxenarbetslösheten har visat på sambanden mellan ekonomiska
svårigheter och psykiska besvär (Starrin & Lundberg, 1993). Andra undersökningar har visat
att sambanden gäller även för ungdomar, även om de inte är lika starka (Rowely & Feather,
1987). En undersökning av arbetslösa ungdomar och praktikanter fann att ungdomar med
sämre ekonomi uppvisade mer psykiska besvär och större oro inför framtiden än ungdomar
från mer välbeställda hem. Det var ingen skillnad om de var praktikanter eller öppet
arbetslösa (Hagquist, m.fl., 1993).
Norska forskare (Rosvold och Hammer, 1991) rapporterar att de unga som upplevde störst
försämring av den psykiska hälsan vid arbetslöshet var de som uppbar socialbidrag eller
försörjningsstöd. Rantakeisu med flera (1996) kopplar detta till känslan av skam att vara utan
arbete och hänvisad att leva av bidrag.
Återanpassningsmålet - utvecklas i sin egen takt
Ett syfte med projektet var också att belysa de särskilda behoven som ungdomar som genomgick samhällsvård eller annan vård hade. Arbetsmarknadspolitiken har genom sin indelning
av skilda insatser inom olika faser fått en stelbent karaktär. När det gäller ungdomar har en
ensidig betoning av korta insatser och risker för inlåsningseffekter bidragit till att ungdomar
med omfattande behov lämnats utan verksamma insatser. Ett förhållande som tenderar att
utarma de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för den grupp av unga som har de största
behoven av samhällets stöd. Inom ramen för Ung i fokus har detta behov belysts och en
modell för mer flexibla insatser som utgår från de ungas behov prövats. Istället för att utgå
från i förväg konstruerade program erbjuds de unga individualiserade insatser tillsammans
med de olika programinslagen. För de unga som uppbådar alla sina krafter för att klara en
praktik på halvtid kan vägen till arbete vara lång. De har behov av att stegvis närma sig en
anställning i sin egen takt.
Ungdomar som genomgår samhällsvård uppmärksammas ofta enbart utifrån sina särskilda
problem. Det kan sedan gälla kriminalitet, missbruk eller psykiska besvär. Man tenderar att
bortse från att även dessa ungdomar genomgår en ”vanlig” mognadsprocess med de behov
som det kräver. I sökandet efter en mening med tillvaron och en identitet söker de unga stöd
och bekräftelse hos sin omgivning. Många unga tycker sig ha funnit det stödet hos Ung i
fokus. Det är lätt säger de i intervjuerna ”… att bara komma in och prata med någon, och det
händer aldrig att man blir nedvärderad”. När personalen i projektet beskriver de vändpunkter
som de unga genomgår lyfter de ofta upp exempel på unga som efter en tid i projektet visar
upp en helt ny sida av sig själv. För några ungdomar kommer dessa vändpunkter redan efter
några veckor. De behövde bara en tillåtande omgivning för att blomma upp. För andra kan det
ta avsevärt längre tid. Även de kan dock bli ”samhällsbyggare”. De har som någon påpekat
”bara inte insett det ännu”.
Individualisering och möjlighet till längre tid i projektet är dock inte detsamma som att
projektet ska ha en jämn lunk under hela projekttiden. Intensivare inslag som Get Readykursen och Ditt forum motverkar den leda som många unga kan uppleva efter en tid i en
verksamhet. MTV-generationens ungdomar efterfrågar ofta en intensitet och en variation i
verksamheterna som kommunala projekt och verksamheter inte alltid förmår svara upp emot.
Det utesluter dock inte att många unga kan behöva träna sin uthållighet och förmåga att
hantera den stress de upplever ”när det inte händer något”.
33
Samhällsbyggarmålet
Demokratiutredningen redovisade i sitt slutbetänkande (SOU 2000:1) att unga män och
kvinnor i stor utsträckning vänt ryggen åt de etablerade politiska partierna. Det gäller inte
minst ungdomar som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden. Att Ung i fokus valt att
stödja den gruppens engagemang i samhället är därför lovvärt. Möjligen skulle de former man
valt inom projektet mera utgått från de ungas egna kanaler för inflytande. Att ungdomars
deltagande i partipolitisk och facklig verksamhet minskat i omfattning betyder inte att de
slutat engagera sig i samhällsfrågor. Deras engagemang söker sig nya vägar och växer fram
vid sidan av de traditionella systemen. De nya formerna innefattar användning av sociala
medier och Internet men även spontana aktioner.
Att bli ägare av sina liv och skapa sin framtid
Att göra det möjligt för unga män och kvinnor att medverka i samhällsutvecklingen och bli
ägare av sina liv kan knytas till empowerment perspektivet i projektet. En vanlig form av
över- respektive underordning kan relateras till kön. Empowerment kan således relateras även
till projektets betoning av ett genderperspektiv. Det saknas i vetenskapssamhället en enhetlig
uppfattning om vad som kännetecknar empowerment respektive gender. Begreppen färgas i
hög grad av sin vardagliga användning (Ife, 2002). I praktisk verksamhet förekommer olika
uppfattningar om vad som kännetecknar begreppen. I brist på entydiga begrepp kan vi
beskriva empowerment som: ”Alla de processer som leder till att människor blir ägare till sina
liv.” Det handlar om att skapa möjligheter för kvinnor och män att kunna mobilisera sina egna
resurser och agera som aktörer, det vill säga att ha makt över sina liv. En förklaring som
ligger nära den som anges av den svenska Nationalencyklopedin (www.ne.se). I denna
hänvisas till engelskans begrepp power, vilket på svenska kan översättas med ”makt”,
”förmåga” eller ”kraft”, Begreppet empowerment används, enligt Nationalencyklopedin,
vanligen för att beskriva metoder och förhållningssätt som avser att stärka individens
möjligheter att bli mer självständig och kunna formulera sina egna mål och ta makt över sitt
eget liv. Genom att koppla empowerment till genus synliggörs mäns och kvinnors skilda
tillgång till makt i olika sammanhang.
Genus används, påpekar Yvonne Hirdman (2002), som begrepp för att förstå rådande
skillnader i makt mellan könen i samhället. Till skillnad från Hirdman väljer man inom Ung i
fokus att betona aktörernas individuella handlingsutrymme. Strukturella förhållanden sätter
visserligen gränser, men dessa påverkas av aktörerna. Det upplevda handlingsutrymmet kan
tolkas mer eller mindre snävt. Makt är dock ett mångdimensionellt fenomen. Skilda kategorier
av makt kan antas komplettera varandra och effekterna av en sorts makt kan förstärka eller
försvaga effekten av en annan sorts makt:
Makt över andra är en form av makt som upprätthålls av personer och grupper som har en
överordnad ställning i samhället, på företaget eller i privatlivet. Denna form av makt
upprätthålls av rådande normer och strukturer i samhället. Maktfördelningen i samhället ses
ur detta perspektiv som ett nollsummespel. När en individs eller grupps makt ökar utgår man
från att andras makt minskar i samma omfattning. Denna uppfattning av makt där vissa
personer och grupper underordnas andra har stort genomslag i samhället. En arbetslös ung
kvinna kan uppleva att många andra har makt över henne i en rad olika relationer, på
arbetsplatsen, skolan eller hemma.
Makt att innebär att det finns en möjlighet att påverka och utmana rådande uttryck för ”makt
över” andra på såväl individ-, familj-, organisations- som samhällsnivå. Ingen maktutövning
är total och det finns alltid ett utrymme för motmakt, eller ”makt att” göra något annorlunda.
34
Ofta beskrivs denna ”makt att” som en förmåga att identifiera och använda detta utrymme för
motmakt och förändring.
Makt med handlar om makt som människor utövar kollektivt tillsammans med andra, när de
agerar som grupp. Denna makt påverkas dock av det stöd eller den frånvaro av stöd som
gruppen får för sin maktutövning av omgivningen. Ungdomar kan inom en verksamhet som
Ung i fokus uppleva en form av makt genom stödet från andra i samma situation. De är dock
beroende av att andra i omgivningen uppfattar dem på samma sätt. I annat fall blir känslan
kortvarig.
Makt inom handlar om den inre styrkan som en enskild individ eller grupp kan uppleva när de
försöker påverka den egna situationen. Viktiga inslag i denna s.k. ”egenmakt” är personlig
självkänsla, självförtroende och tillit till den egna förmågan att kunna agera och förändra
tillvaron. Empowerment processen utgår i Ung i fokus från ett aktivt ledarskap där coacher
och andra inbjudna medverkande delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper.
Inspirationen hämtas i Ung i fokus från Freire (1972) som dock själv aldrig använde
begreppet empowerment.
Kvinnoforum ( Poikolainen m.fl, 2008) använde en indelning av makten i fyra olika
kategorier. De skilde mellan ”makt över”, ”makt att”, ”makt med” och slutligen ”makt inom”.
Makten över är den strukturella makt som styr de ungas liv i dess olika faser. Det kan vara
samhällets normer och regler, lagstiftningen som reglerar skolplikten, lärarnas makt i
klassrummet, Försörjningsstödsenhetens beslut, Arbetsförmedlingens regler och beslut.
Denna makt över de ungas tillvaro som arbetslös kan inom Ung i fokus utmanas genom själva
insikten att det finns makt att själv ta tag i och förändra denna.
Att upptäcka sin makt att påverka tillvaron kan ske genom att de unga tillsammans med andra
ungdomar diskuterar sin situation och vad som påverkar denna. Denna de ungas kollektiva
makt med kräver stöd av omgivningen, av näringslivets och kommunens makthavare för att
vara uthållig över tid. En tanke inom projektet var att de ungas möte med dessa makthavare
inom Ung i fokus skulle resultera i detta stöd. Det är tveksamt om ett så ambitiöst mål kan
uppnås enbart genom några tillfälliga möten.
När det gäller makt inom eller utvecklingen av deltagarnas ”egen makt” över sin vardag
verkar projektet ha haft större genomslag. Det är framförallt en följd av coachernas
förhållningssätt som tog sin utgångspunkt i den enskildes situation och definition av sina
behov. Särskild vikt lades i projektet vid att inbjuda kvinnor som kunde vara förebilder för de
unga kvinnorna i projektet.
Att arbeta med unga ur ett empowerment perspektiv innebar att de unga erhöll ökade insikter
om den egna situation, hur de skulle hantera denna och förbättra dialogen med betydelsefulla
personer i deras omgivning. Denna makt inom de unga stärktes även genom projektets stöd
att utveckla deras personliga närverk. Makt inom kan beskrivas som stärkt självkänsla och
ökad tillgång till resurser i form av ett vidgat personligt nätverk.
För att det övergripande syftet ska infrias om att skapa aktiva samhällsbyggare som kan bidra
till förverkligandet av Halmstads kommuns visioner kan egenmakt ses som ett steg i rätt
riktning. Arbete och egen försörjning framstår som medel för att uppnå detta syfte. Ett
tydligare fokus på utvecklingen av de ungas kollektiva makt (makt med) och användande av
deras kanaler för dialog i form av ungdomskultur och sociala media skulle möjligen ha
bidragit till att ytterligare stärka deras utveckling till samhällsbyggare.
35
Nätverksmålet
Målen för projektet innefattade att deltagarna skulle uppleva att deras livssituation förbättrats,
ett utfall som relaterades till de deras förmåga att själva svara för sin försörjning och ha nära
sociala band till andra. I de sociala banden till andra kan urskiljas både de ungas personliga
relationer till jämnåriga vänner, skolkamrater, arbetskamrater, släkt och familj, och deras
professionella kontakter med arbetsförmedlare, vägledare, coacher och arbetslivskontakter
inom offentlig och privat verksamhet. Både de personliga och professionella inslagen i de
ungas nätverk kan relateras till känslan av sammanhang och gemenskap. De ungas privata
nätverk speglar dock i första hand deras förankring i en social gemenskap, medan de ungas
professionella nätverk speglar deras tillgång till samhälleliga resurser och möjligheter att
stärka sin ställning på arbetsmarknaden.
Av intervjuerna framgick att de unga uppskattar att arbeta i grupp med andra jämnåriga som
befinner sig i samma situation. Att spegla sig i andra bidrar till igenkännande av
gemensamma problem och svårigheter. Det lyfter bort en del av känslan av ett privat
misslyckande i deras situation och det skamliga i denna. Att träffas och umgås skapar ett
socialt liv som bidrar till att ge ett meningsfullt innehåll i vardagen. De professionella
nätverken vidgas genom att Ung i fokus involverar andra aktörer i sin verksamhet.
Organisationsmålet
Ung i fokus har förverkligat flertalet av de uppsatta målen i projektplanen. Projektet uppfyller
även flera av Peter Warrs (1978) allmänna kriterier på en god och meningsfull tillvaro. Den
låga ersättningen som många unga tvingas leva under gör att de unga knappast upplever en
trygg ekonomisk situation. Det är också tveksamt om de unga som uppbär försörjningsstöd
upplever sig ha status i samhället. Drygt två tredjedelar av deltagarna som gick vidare till
jobb, utbildning eller omfattades av Jobbgarantin för unga var dock efter projektet inte längre
beroende av försörjningsstöd i samma omfattning som tidigare. Warrs kriterier för en god och
meningsfull tillvaro i allmänhet kan sammanfattas som:
En trygg ekonomisk situation
En fysiskt trygg miljö
Sociala kontakter
En viss status
samt:
Med möjlighet till inflytande
Med möjlighet att utveckla och använda färdigheter
Med mål att arbeta mot
Med omväxling
Med kännedom om normativa förväntningar
Med feedback på egna handlingar
Den strukturella påverkan på lokal nivå har varit framgångsrik. I stort sett har samtliga inslag
i Ung i fokus tagits tillvara och implementerats i den ordinarie kommunala verksamheten.
Projektets omsorgsfulla förberedelser och dess förankring i kommunen och hos andra aktörer
är sannolikt en bidragande anledning till detta. Den administrativa ordningen inom projektet
har underlättat en övergång till ordinarie verksamhet. Spridningen av projektets resultat har i
övrigt skett genom erfarenhetsutbyten, konferenser och studiebesök från andra kommuner.
36
Projekt Ung i fokus har således till stora delar implementerats i ordinarie verksamhet. Det
finns dock positiva erfarenheter av projektverksamheten som kan vara svåra att inlemma i
ordinarie verksamhet. Det handlar om hinder i form av invanda myndighetsstrukturer och
myndighetskulturer. Myndigheter delar upp ungdomsgruppen efter deras olika behov istället
för att som i Ung i fokus möta dem med ett samlat erbjudande oberoende av deras
problematik.
Att implementera Ung i fokus samlade erbjudande om ”allt under ett tak” med en ingång för
de unga oberoende av deras situation kan därför vara svår att införa. Det kan även vara svårt
att ta med sig projektets friare former in i ordinarie verksamhet. Arbetet inom kommunala och
statliga myndigheter utvecklar ju regler, rutiner och en viss kultur som kan vara hinder för ett
arbete som utgår från de ungas behov att utvecklas i takt med sin personliga utveckling.
Innovativt inslag I
Särskilt den modell för kommunens uppföljningsansvar (KUA) som utvecklades inom Ung i
fokus har rönt intresse hos andra kommuner. Sedan den 1 juli 2005 är kommunerna skyldiga
att följa upp de ungdomar i åldern 16-20 år som inte går i gymnasieskolan och erbjuda dem
åtgärder. Varannan kommun i landet saknar dock handlingsplan och organisation för att följa
upp ungdomar som inte går i gymnasieskolan. Den organisatoriska ställning som KUA getts i
Halmstad är även den unik i landet. Insatserna skiljer sig också från många kommuner som
slentrianmässigt skriver in eleverna i Gymnasieskolans Individuella program.
Innovativa inslag II
Betoningen av Ung i fokus som ett fristående projekt med förankring i ungdomskulturen har,
enligt min mening, sannolikt bidragit till projektets framgång. Det har distanserat projektet
från både Gymnasieskolan, Arbetsförmedlingen och Försörjningsstödsenheten som många
unga är kritiska till. Ett innovativt inslag är Ung i fokus nära knytning till ungdomskultur och
samarbete med ”Nolltrefem” eller ungdomens hus och med kvartersteatern. Det gäller även
anlitandet av inbjudna skådespelare och artister som gästföreläsare.
Det djupaste intrycket verkar stand-up artisten Magnus Betnér gjort i sitt framträdande kring
jämställdhet. Jämte själva budskapet har ungdomar under intervjun tagit upp inslaget som ett
bevis för att man inom projektet satsar på dem. ”Tänk att de satsar så mycket på oss”, säger
Maria i en intervju. Efter att under hela sin uppväxt omgetts av diskussioner om
neddragningar och bristande resurser inom skola och andra verksamheter är hon närmast
förundrad inför att någon kunde vara beredd att kosta på henne och deltagarna i Ung i fokus
något utöver det minimum som krävdes.
Att ha något att berätta
Arbetslöshet skapar, enligt Rantakeisu med flera (1996) efter en tid en leda och långtråkighet
som tenderar att prägla de ungas hela tillvaro. Konsekvensen blir att de unga betraktar sig
själva som tråkigare än unga som har arbete. Eller som någon säger i intervjun: ”Man har ju
inget att prata om. Det finns till sist inget att berätta.” Ung i fokus har haft ett digert program,
stundtals med spektakulära föreläsare. Några av dem har hög ”wow-faktor” enligt
intervjuerna med de unga. Det ger deltagarna något att prata med andra om. När de kommer
till praktikplatsen, träffar kompisar på fritiden eller kommer hem har de något att berätta som
går utöver det vanliga. Att ha varit med om något som väcker intresse hos andra, och kunna
spegla sig i deras uppskattning bidrar sannolikt till ökad självkänsla.
37
Många projekt bortser från deltagarnas behov av att uppleva att de, trots sin belägenhet, ingår
i ”ett vinnande lag” och inte är förvisade till en verksamhet präglad av knappa resurser och
låga förväntningar.
Utan arbete ingen fritid
Arbetslöshet verkar också efter hand bidra till passivitet på fritiden. Paradoxalt nog verkar det
som arbetslöshetens fria tid inte brukar användas till utvecklingen av några aktiva
fritidsintressen. Rantakeisu med flera (1996) menar att aktiviteter på fritiden kräver en
förmåga till planering som verkar ta skada av långvarig arbetslöshet. Deltagande i
organiserade aktiviteter som Ung i fokus bidrar emellertid till att denna förmåga upprätthålls.
38
Kap 6. Slutdiskussion och sammanfattning
Utvärderingen av projektet Ung i fokus uppmärksammar projektets måluppfyllelse men även
andra erfarenheter av intresse för spridning inom projektets partnerskap och till andra som
bedriver eller avser att bedriva liknande verksamheter. Det gäller t.ex. de inslag i projektet
som bedöms som innovativa.
Utvärderingen baseras på befintligt material, statistik och andra data som insamlats under
projektets gång. I det materialet ingår en studentuppsats (Hermansson, 2009) baserad på tjugo
intervjuer med deltagare. Utöver detta genomfördes inom utvärderingen fjorton kvalitativa
intervjuer med ett urval deltagare och med personal som varit verksamma inom projektet.
Måluppfyllelse
Ung i fokus förväntades enligt projektplanen ha ca 520 deltagare under de tre år som projektet
pågick. Ett mål som infriades väl med sina sammanlagt 558 deltagare. Den bedömning som
görs inom utvärderingen är att även projektets övriga syften infriades i stor utsträckning:
1) Samhällsbyggarmålet syftade till att de unga på sikt skulle utvecklas till samhällsbyggare
och bidra till utvecklingen av Vision Halmstad 2020. Det var ett sätt engagera ungdomar som
i stor utsträckning vänt ryggen åt etablerade politiska partier. Det gäller inte minst ungdomar
som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden. De unga är dock engagerade i
samhällsfrågor, men deras engagemang söker sig nya vägar och växer fram vid sidan av de
traditionella systemen. För att stödja de ungas engagemang skulle man kanske i än högre grad
utgått från de ungas ”vanliga” kanaler för inflytande. Dessa innefattar sociala medier och
Internet, men även spontana aktioner. De kollektiva aspekterna av empowerment och den
”makt med” de unga utvecklar tillsammans inom projektet skulle också ha kunnat lyftas fram
tydligare.
2) Organisationsmålet att ta fram en samverkansmodell när det gäller arbetet med arbetslösa
ungdomar har till fullo infriats. Samtliga inslag i Ung i fokus har i stort sett tagits tillvara och
kunnat implementeras i den ordinarie kommunala verksamheten. Omsorgsfulla förberedelser
och förankring i kommunen och hos andra aktörer är sannolikt en bidragande anledning till
detta. Den administrativa ordningen inom projektet har bidragit till att underlätta övergången
till ordinarie verksamhet. Det finns dock inslag som kan vara svåra att införa i kommunal och
statlig verksamhet på grund av deras informella natur och att de har en helhetssyn på de unga
som inte överensstämmer med myndigheternas uppbyggnad.
3) Återanpassningsmålet skulle belysa behoven hos ungdomar som ska återanpassas till
samhället efter vård och behandling på grund av sina personliga problem och svårigheter.
Målet kan sägas ha infriats genom en anpassning av verksamheten inom Ung i fokus efter
målgruppen. De viktigaste inslagen var individuell anpassning med möjlighet att anpassa
projektets längd efter deltagarnas behov. Men även att intensiva inslag som Get Ready-kursen
och Ditt forum i Ung i fokus motverkar den leda som många unga kan uppleva efter en tids
projekttillvaro. ”MTV-generationens” ungdomar efterfrågar ofta en intensitet och en variation
i verksamheterna som många kommunala projekt och verksamheter inte förmår svara upp
emot. Här kan erfarenheterna från Ung i fokus komma till användning.
39
4) Arbetsmarknadsmålet att de unga efter projektet skulle gå vidare till arbete och
utbildning, eller på andra sätt ha stärkt sin ställning på arbetsmarknaden uppnåddes delvis. De
flesta deltagarna hade visserligen stärkt sin ställning på arbetsmarknaden, men de kvantitativa
målen uppnåddes inte. Jämfört med förväntade 60 procent av deltagarna var det bara drygt
hälften (33 procent) som gick vidare till arbete eller utbildning efter projektet.
5) Självförsörjningsmålet att de unga efter projektet skulle ha etablerat förhållanden som
möjliggjorde egen försörjning genom studier, arbete eller på annat sätt infriades fullt ut.
6) Nätverksmålet som gick ut på att de unga skulle utveckla sina personliga nätverk infrias i
rimlig omfattning, med hänsyn till den tid deltagarna ingick i projektet. Det var ett mål som
var tänkt att bidra både till arbete och en social tillvaro i gemenskap med andra. En diskussion
förs i utvärderingsrapporten om att unga arbetslösa ofta upplever en känsla av skam på grund
av att de var utan arbete och var hänvisade att leva av försörjningsstöd. Detta bidrar till att de
ungas umgänge begränsas och det kan även medföra ökade riskerna för psykisk ohälsa. Att
arbeta med de ungas nätverk är därför en angelägen uppgift.
Framgångsfaktorer
Det personalen uppgav som styrkan hos projektet var bemötandet av de unga och samverkan
med andra myndigheter. Tillgängligheten och att Ung i fokus hade en oberoende ställning och
att projektet inte var en myndighet med myndighetsutövning kan ses som en framgångsfaktor.
Det har bidragit till att de unga känt sig välkomna och funnit sig tillrätta inom projektet. Den
breda kompetensen och förtrogenheten med ungdomars förhållanden hos de anställda inom
Ung i fokus bidrog även den till projektets framgång.
En central princip hos projektet var att samhällets resurser skulle samlas under ett tak inom
Ung i fokus. Även om den inte kan kallas innovativ bidrog den aktivt till projektets framgång.
Den tog sig uttryck i placering av en halvtidstjänst som arbetsförmedlare på projektet, vilket
underlättade en nära samverkan med arbetsförmedlingen. Det var uppskattat av ungdomar
som i intervjuerna uppgav att de hade svårt att få kontakt med arbetsförmedlare på arbetsförmedlingen. När de mötte arbetsförmedlaren på Ung i fokus var däremot omdömena
översvallande positiva. Även samverkan med Vägledningscentrum med en vägledare som
mötte de unga på Ung i fokus bidrog till att trösklarna till myndigheter och organisationer
sänktes och tillgängligheten ökade.
Den samverkan som utvecklades med lokalt kulturliv och inslagen med inhyrda artister bidrog
till att skapa en dialog med de unga på deras egna villkor och med deras egna uttrycksmedel.
Något som tillsammans med projektets självständiga ställning bidrog till projektets framgång.
En utveckling som uppfattas som nyorienterande och innovativ.
Kompetensen inom personalgruppen var också en framgångsfaktor. När det gällde
kunskaperna i genusvetenskap bidrog de till att ungdomar i några fall kunde frigöra sig från
sina in-vanda synsätt på vad som är manliga respektive kvinnliga arbetsuppgifter.
Utvecklingen av en modell för Kommunens uppföljningsansvar (KUA) inom projektet var
också av betydelse för projektets framgång. Halmstads kommun har inom ramen för Ung i
fokus utvecklat en välfungerande organisation för uppföljning. Genom tillgång till bil
underlättas den uppsökande verksamheten.
En viktig framgångsfaktor när det gäller arbete med ungdomar som har en sammansatt
problematik är att de inte behövde ”kvalificera” sig med långvarig arbetslöshet för att få hjälp.
40
Hinder
Det finns erfarenheter av projektverksamheten som kan vara svåra att implementera.
Myndigheterna delar upp ungdomsgruppen utefter deras olika behov istället för att möta dem
med ett samlat erbjudande oberoende av deras problematik. Att implementera Ung i fokus
samlade erbjudande om ”allt under ett tak” med en ingång för de unga oberoende av deras
situation kan därför vara svår att införa. Det kan även vara svårt att ta med sig projektets friare
former in ordinarie verksamhet. Arbetet inom kommunala och statliga myndigheter utvecklar
ju regler, rutiner och en viss kultur som kan vara hinder för ett arbete som utgår från de ungas
behov att utvecklas i takt med sin personliga utveckling.
När projektledaren reflekterar kring projektets svagheter pekar han på de begränsningar som
det innebar att vara ett projekt och inte en myndighet. Samma förhållande som utgjorde en
styrka hos projektet var på samma gång dess svaghet. Att inte vara en myndighet begränsade
möjligheten att arbeta med ungdomar. Ung i fokus hade inte ansvar för några
myndighetsbeslut utan var bara ett led i de ungas väg till en anställning. Ung i fokus var ingen
arbets-förmedling som kunde förmedla arbete utan bara ett projekt som kan inspirera de unga
och att närma sig arbetsmarknaden. Ung i fokus kunde inte heller som
Försörjningsstödsenheten ta några beslut om ekonomiskt bistånd.
För att kunna leva upp till ambitionen om ett ”samlat erbjudande under ett tak” till de unga
oberoende av deras behov och problematik krävdes ett tydligt mandat från omgivningen, och
tillskott av professionell kompetens.
När det gäller praktiken krävdes fler praktikplatser med större variation och med ökad
efterfrågan på praktik även en bättre samplanering med andra aktörer. Ett behov som även
framkommer bland dem som tillhandhåller praktikplatser. De har svårt att skilja olika
utbildningar, projekt och andra från varandra och vad dessa vill att de unga ska få ut av
praktiken.
Flertalet ungdomar (57 %) inom projektet saknade en fullständig gymnasieexamen. De har
behov av att komplettera sin utbildning för att kunna konkurrera om jobben. De erhöll intyg
över de aktiviteter och den praktik som deltog i, men projektet som lärandemiljö skulle ha
kunnat utvecklas ytterligare. En rimlig ambition med en verksamhet som Ung i fokus är att
det lärande som sker både kvalitetssäkras och får ett erkännande som kan kommuniceras med
arbetsgivare och utbildningsanordnare.
Ett hinder för projektet var dess breda ansats och ambitioner inom många områden. Alla
ambitioner kunde inte infrias. När det gäller projektets transnationalitet var ambitionen att
ungdomarna själva skulle ta fram ett förslag till projekt inom programmet ”Ung i Europa” och
att det skulle inleda till ett ungdomsutbyte. Denna ambition kom dock inte att förverkligas
inom projektet. Även det är dock en ambition som skulle kunna utvecklas ytterligare och
kopplas till lärandemål som gör de ungas erfarenheter gångbara på arbetsmarknaden och inom
utbildningssystemet.
Projektets innovativa bidrag
Till projektets innovativa bidrag hör den modell för kommunens uppföljningsansvar (KUA)
som utvecklades inom Ung i fokus. Denna har rönt stort intresse hos andra kommuner. Sedan
den 1 juli 2005 är kommunerna skyldiga att följa upp de ungdomar i åldern 16-20 år som inte
går i gymnasieskolan och erbjuda dem åtgärder. Varannan kommun i landet saknar dock en
handlingsplan och organisation för att följa upp ungdomar som inte går i gymnasieskolan.
Den organisatoriska ställningen som KUA getts i Halmstad är även den unik i landet.
41
Ett annat innovativt inslag hos Ung i fokus var projektets fristående ställning gentemot
Gymnasieskolan, Arbetsförmedlingen och Försörjningsstödsenheten. Med vägledare,
arbetsförmedlare och handläggare från dessa myndigheter på plats i den egna verksamheten
fick alla unga del av deras resurser. Tillgängligheten till dessa myndigheters resurser ökade
därigenom på samma gång som projektet kunde distansera sig från dem. Många unga som är
beroende av Arbetsförmedlingens och Försörjningsstödsenhetens insatser är kritiska till dessa
myndigheter och unga som misslyckats med sina studier kan inte tänka sig en återgång till
studier inom Gymnasieskolan. Verksamheten inom Ung i fokus förankrades i
ungdomskulturen, vars inslag av musik, film och sociala medier kommunicerar med de unga
på deras eget språk. Detta har sannolikt bidragit till projektets framgång.
Arbetslöshet bidrar till en känsla av leda och långtråkighet som efter hand tenderar att prägla
de ungas hela tillvaro. Det kan medföra att de unga betraktar sig själva som tråkigare än andra
unga som har arbete. Eller som någon säger i intervjun: ”Man har ju inget att prata om. Det
finns till sist inget att berätta.” Några inslag i Ung i fokus har haft en hög ”wow-faktor” i
ungdomskretsar. Det gav deltagarna något att prata om med arbetskamraterna på praktikplatsen, med kompisarna på fritiden och föräldrarna när de kom hem. Att ha varit med om
något som väcker intresse hos andra, och spegla sig i deras uppskattning bidrar till ökad
självkänsla. Många projekt bortser från deltagarnas behov av att uppleva att de, trots sin
belägenhet, ingår i ”ett vinnande lag” och inte är förvisade till en verksamhet präglad av
knappa resurser och låga förväntningar.
Det som i ansökan angavs som innovativt var ambitionen att samla olika samhällsaktörer
under ett och samma tak. Det gynnar sannolikt samverkan men kan knappast uppfattas som
uttryck för nytänkande. Det förekommer inom en rad områden. Att kommunala beslut skulle
bli bättre förankrade i de ungas livsvärld kräver sannolikt mer än sporadiska möten inom ett
projekt. Det framstår dock som ett lovvärt initiativ som skulle kunna utvecklas ytterligare.
42
Metod appendix
I denna bilaga presenteras de metoder som använts för att samla in och analysera det
material som diskuteras i utvärderingsrapporten. Denna baseras på en empiri som samlats in
med kvalitativa intervjuer med ungdomar, projektledare och personal, samt
månadsrapporter, deltagarutvärderingar av skilda aktiviteter. Syftet med analysen är att
belysa i vilken omfattning projektet Ung i Fokus lyckats uppnå målen med projektet och att
dokumentera erfarenheter som är av värde att förmedla till andra.
Det finns många olika sätt att organisera mänsklighetens vetande och kunskap. Detta
uppmärksammas av Wittgenstein (1992) i hans ”Filosofiska undersökningar”. Han utgår när
han ska beskriva detta från hur vi lägger pussel. Först sorterar vi pusselbitarna i olika
kategorier för att skapa överblick innan vi lägger dem på plats. I utvärderingen av Ung i
Fokus har jag gått tillväga på liknande sätt och fogat samman vad som framkommer ur
intervjuerna med den dokumentation som förelåg inom projektet. Utifrån dessa data
konstruerades sedan en överblick över ”pusslet” eller projektets insatser och resultat.
Metodtriangulering
De metoder som används för att undersöka olika sociala fenomen upplevs ibland som
otillräckliga. Medan en metod bidrar till att rikta uppmärksamheten mot vissa aspekter av
verkligheten, riskerar andra aspekter att förbigås helt. Enbart kvantitativa metoder som
enkäter eller strukturerade intervjuer med fasta svarsalternativ räcker sällan för att belysa
sociala fenomen, i synnerhet inte om dessa är ambivalenta och mångtydiga till sin karaktär.
Vid dessa tillfällen kan en kombination av olika metoder visa sig vara nödvändig. Det brukar
beskrivas som metodtriangulering (Svensson och Starrin, 1996; Merriam, 1994; Reichardt och
Cook, 1979; Jick, 1979; Trend 1979). Fördelen med metodtriangulering är att den oftast ger
data som endera kan komplettera eller bekräfta varandra (Svensson och Starrin, 1996;
Merriam, 1994; Brewer och Hunter, 1989). Andersson (1991) beskriver fördelarna med
metodtrianguleringen sålunda:
”Det strukturerade intervjuformuläret döljer motsättningar och framhäver det otvetydiga
svaret. Observationen framhäver det synliga, men bara inom ett visst synfält. Samtalen och
texten förmedlar tolkningar av verkligheten. Statistiken mäter det som kan mätas.”
(Andersson, 1991, sidan 35).
Triangulering kritiseras för att denna bortser från att skilda teorier och ur dessa härledda
begrepp och metoder i själva verket är uttryck för djupgående skillnader i synsätt och
värderingar. Min mening är dock att skilda metoder kan användas för att komplettera
varandra. Kvantitativa metoder bidrar med kvantifieringar av olika sociala förhållanden i form
av antal och frekvenser, medan kvalitativa metoder bidrar till att skapa mening och förståelse
med hjälp av ord (Svensson och Starrin, 1996).
Den statistisk och de uppgifter som dokumenterades av projektledare och andra inom Ung i
Fokus projektet har använts för att följa projektets utveckling över tid. Projektet är väl
dokumenterat och jag har haft tillgång till allt material. Utan detta skulle de ungas och
personalens berättelser i intervjuerna ha reducerats till abstrakta anekdoter. Men utan den
43
djupare förståelse som intervjuerna bidrar med skulle det insamlade materialet ha mist något
av sitt förklaringsvärde. Resultaten av datainsamlingen har presenterats för projektledningen
som även beretts möjlighet att komma med skriftliga synpunkter.
Intervjuer och forskningsetiska ställningstaganden
De intervjuer som genomfördes utgår från semistrukturerade intervjumallar, vilka gav stort
utrymme för informantens egna funderingar. Två veckor ägnades inledningsvis åt utarbetande
av intervjumanualer, och åt rekrytering och utbildning av intervjuare. Att möta personer som
är arbetslösa aktualiserar vissa forskningsetiska frågeställningar.
Informanternas medverkan förutsätter informerat samtycke. Detta inhämtades i två steg. Först
gav informanterna samtycke till att låta sig intervjuas till projektledaren. Även om samtliga
informanter på det viset redan lämnat sitt samtycke tillfrågades de ännu en gång av
intervjuaren. Informanterna tillförsäkrades vid det tillfället att de inte behövde motivera sitt
beslut att inte delta och att detta inte skulle påverka deras ställning i projektet. De
informerades även om att de skulle få vara anonyma och att deras namn inte skulle
förekomma i utvärderingen. Istället används genomgående fingerade namn på de unga.
Inga registerdata har använts utöver den dokumentation som samlats inom projektet.
Observationer
Inom ramen för utvärderingen har deltagande observationer genomförts i anslutning till
intervjuerna. De fältanteckningar som förts från observationerna har i första hand använts för
att skapa förståelse för projektet och dess arbetsmiljö. Taylor och Bogdan (1984) menar att
fördelen med observationer är deras omedelbarhet. Observationer behöver inte förlita sig till
människors utsagor, utan de kan direkt utgå från deras beteenden. Medan intervjuer alltid
återger upplevelser i andra hand ger observationer direkta erfarenheter av det som studeras.
Observationerna blir därmed inte heller färgade av intervjupersonens ansträngningar att göra
ett gott intryck på intervjuaren. Det samspel som observeras bär vardagens kännetecken. Det
som sker har inte heller provocerats fram utan det speglar en opåverkad del vardagstillvaron.
Redovisning av informanternas berättelser
De berättelser som konstrueras ur intervjusituationens samtal bär sannolikt spår av både den
intervjuade och intervjuaren. Att inta en hållning som är icke-värderande, sensitiv och
respektfull gentemot den intervjuade är, menar Merriam (1994) avgörande för intervjuns
kvalité. Gemensamt för många av informanterna verkar vara en vilja att dela med sig av sina
erfarenheter. Dexter (1970) menar att intervjuer många gånger kan upplevas som något
positivt även av dem som intervjuas. Många informanter uppskattar möjligheten att diskutera
sina tankar och erfarenheter med en intresserad intervjuare.
Kännetecken på en bra kvalitativ intervju är, enligt Starrin och Renck (1996), att denna
innehåller ett begripligt och sammanhängande resonemang inom relevanta livsområden. Att
skapa en ostörd samtalssituation, även när intervjuerna genomförs på offentliga platser antogs
bidra till en bra intervju. En bra kontakt med intervjupersonen sågs som en förutsättning för
att denne skulle berätta om sin situation.
Utdrag ur genomförda intervjuer har fogats in i respektive kapitel. De återges i långa
sammanhängande stycken för att visa läsaren skall kunna göra sig en rättvisande bild av
informanternas åsikter, med de ambivalenser och motsägelser som uttrycktes.
44
Analys av det insamlade materialet
Hammersly och Atkinson (1997) menar att analysprocessen kan beskrivas som att aktivt
konstruera en verklighet ur det material som samlats in. Detta har skett genom att granska
materialet för att hitta mönster i detta. Samtliga intervjuer har transkriberats för ändamålet.
Det gäller både intervjuerna med de anställda och med ungdomarna som ingick i projektet.
Merriam (1994) beskriver tolkningsprocessen som en kombination av närhet och öppenhet
inför materialet och distans genom de vetenskapliga teorier som används för att förstå
materialet.
Mills (1971) betonar i ”Den sociologiska visionen” betydelsen av att förankra analysen av
olika sociala fenomen i en kontext. Det innebär att de ungas berättelser måste förstås i det
sammanhang som de befinner sig. De som nyligen börjat i Ung i Fokus har självfallet en
något annorlunda bild av projektet jämfört med deltagare som har längre erfarenhet.
Analysen av projektet Ung i Fokus måste i sin tur relateras till sin organisatoriska och sociala
omgivning. Aktiviteter som genomförs inom ett projekt måste, för att uppnå sina mål, tas väl
emot av omgivningen. I utvärderingen granskas även förankringen av projektet i
omgivningen.
45
Referenser
Andersson, B. (1991) Att förstå drogmissbruk. Praktiken, situationen, processen. Lund: Arkiv förlag.
Brewer, J. & Hunter, A. (1989) Multimethod Research: A Synthesis of Styles. Newbury Park: Sage.
Dexter, L. A. (1970) Elite and Specialized Interviewing. Evanston Illinois: Northwestern University
Press.
Freire P. (1972) Pedagogik för de förtryckta. Stockholm: Gummessons förlag
Hammersley, M. & Atkinsson, P. (1997) Ethnography Principles in Practise. London & New York:
Routledge.
Hagquist, C., Starrin, B. & Carlsson, K. (1993) Unga arbetslösa och ungdomspraktikanter – en studie
av hälsa. Centrum för folkhälsoforskning, Landstinget Värmland, Research Reports, nr 3.
Hermansson, J. (2009) Ung i fokus. On-going evaluation. Halmstad: Högskolan i Halmstad,
Sektionen för Hälsa och samhälle.
Hirdman, Y. (2002) Genus: om det stabilas föränderliga former. Stockholm. Liber.
Ife, J. (2002) Community development. Community-based alternatives in an age of globalisation.
Malasia: Pearson Education.
Jahoda, M., Lazarfeld, P. & Zeisel, H. (1993/1972) Marienthal: The Sociography of an Unemployed
Community. London: Taviostok.
Jick, J. D. (1979) Mixing qualitative and quantitative methods: Triangulation in action. Administrative
Science Quarterly, 24, sid. 602-611.
Merriam, S: B: (1994) Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Mills. C.W. (1971) Den sociologiska visionen. Stockholm: Prisma.
Poikolainen, K., Swift-Johannison, A., Svensson, O. & Tengqvist, A. (2008) Upptäck flickorna förebyggande arbete med genderperspektiv. Stockhol: Socialdepartementet/Alkoholkommitén.
Rantakeisu, U., Starrin, B. & Hagquist, C. (1996) Ungdomsarbetslöshet. Vardagsliv och samhälle.
Lund: Studentlitteratur.
Reichardt, C. S. & Cook, T: D: (1979) Beyond Qualitative versus Quantitative Methods. I C. S.
Reichardt & T. D. Cook (Red.) Qualitative and Quantitative Methods in Evaluation Research.
Beverly Hills: Sage.
Rosvold, E.O. och Hammer, T. (1991) Psykisk helse och arbeidsledighet – En longitudinell
undersökelse av unge arbeidsledige i Norge. Tidskrift for samfunnsforskning, 1991, nr 32, sid. 121142.
Rowely, K.M. & Feather, N.T. (1987) The impact of unemployment in relation to age and length of
unemployment. Journal of Occupational Psychology, 1987, no 60, ppg 323-332.
Starrin, B. & Lundberg, B. (1993) Uppsagd från järnverket – En studie av ekonomisk stress och
ohälsa. Socialmedicinsk tidskrift, 1993, nr 5, sid 221-227.
Starrin, B. & Renck, B. (1996) Den kvalitativa intervjun. I P.-G. Svensson och B.Starrin (Red.)
Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, P-G. och Starrin, B. (Red.) (1996) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur.
Svensson, O. & Gränne, M. (2000) Omskapa lokala förhållanden, rusa framtiden till mötes eller fånga
tillfället i flykten. Ungdomars sociala strategier inför övergången till yrkesliv och vuxenblivande.
Utvärdering av EU-projektet Youth Venture. Halmstad: Högskolan i Halmstad.
Svensson, O. (2007) Alternativa miljöer för lärande. Rapport nr 1 från utvecklingspartnerskapet
SALT. Halmstad: Wigforssgruppen för välfärdsforskning, Högskolan i Halmstad.
Taylor, S. J. & Bogdan, R. (1984) Introduction to Qualitative Research Methods. New York: Wiley.
46
Trend, M. G.(1979) On the reconcilation of qualitative and quantitative analysis. A case study. I C. S.
Reichardt & T. D. Cook (Red.) Qualitative and Quantitative Methods in Evaluation Research.
Beverly Hills: Sage.
Warr, P. (1978) A study of psychological well-being. British Journal of Psychology. 1978, no 69, ppg
1691-1697.
Wittgenstein, L.(1992) Filosofiska undersökningar. Stockholm: Thales.
47
