JUDENDOMEN

JUDENDOMEN
DIASPORA
Israel hade varit under ockupation av romarna sedan 63 f.kr. Under den
tiden gjorde judarna flera uppror mot romarna i försök att återta sitt land.
Uppror gjorde de även år 135 e.kr. Den här gången fick Romarna nog
vilket ledde till att de helt enkelt slängde ut judarna från Palestina (Israel).
Efter det levde judarna under flykt och förföljelse under ca 1800 år.
Därför är både text som tradition lika viktiga. De har ju levt i en
främmande miljö under hundratals år, ibland har de blivit utkastade och
då fått fly vidare till nästa land. Därför blev de väldigt duktiga på att
skapa och hålla fast vid de judiska traditionerna, eftersom det var det
enda som gav dem en gemensam identitet.
Historien är visserligen viktig för det judiska folket, men allra viktigast är
Gud eftersom det är Gud som har hållit dem samman under alla dessa
århundraden.
Sabbaten - Den judiska vilodagen som infaller från solnedgång på
fredagen och som fortsätter fram tills "tre stjärnor syns" på lördag kväll
Synagogan - Är en judisk samlingslokal för bedjan och religiösa stunder.
Synagogor började byggas när judarna inte kunde gå till det allra
viktigaste stället dvs templet.
I synagogan finns:
Arken: Arken står längst
fram i synagogan, vänd
mot Jerusalem, är
förvaringsskåp för
Torarullarna.
Evighetslampan: Den
hänger framför arken,
brinner alltid och är en
symbol för Guds närvaro.
Menoran: Den sjuarmade ljusstaken
fanns i Jerusalems tempel, men
försvann när templet raserades år
70 e.v.t., är en symbol för
judendomen.
Chanukkaljusstaken: Ljusstaken har
åtta armar (nio om man räknar
med det extraljus i mitten på
ljusstaken som man tänder de
övriga åtta med).
Läspulpeten: Hit bär man
Torarullarna för att läsa ur dem vid
gudstjänsterna.
Davidsstjärnan: En judisk symbol
som för tankarna till kung David
som var en högt aktad kung
under Israels storhetstid på 1000talet f.v.t.
DEN ENDE GUDEN - JAHVE

Historien är viktig för det
judiska folket, men inte
det viktigaste - det
viktigaste är Gud

Vem är Gud? För en jude
finns svaret i de heliga
texterna, Tanach

I Talmud diskuteras och
kommenteras det som
står i Tanach. För en jude
är det viktigt att den
religiösa diskussionen hela
tiden förs framåt. Därför
ändras hela tiden
tolkningen av de gamla
skrifterna.
Tanach - Torah

Tanach är judendomens
heliga skrift, den skrift
som även ingår i de
kristnas Bibel och som av
dem kallas Gamla
Testamentet.

Den del av Tanach som
av judarna anses som
allra heligast är Torah De fem Moseböckerna som handlar om
förhållandet mellan Gud
och det judiska folket
Talmud

Hurdan är Gud? Hur vet
man något om Gud? Hur vill
Gud att människan ska
leva?

Lärda judiska män,
rabbiner, har diskuterat hur
de heliga texterna ska
tolkas i många hundra år.
En del av deras diskussioner
finns samlade i Talmud, ett
enormt uppslagsverk som
tog nästan 1000 år att
fullborda.
 Vad
är Diaspora för någonting?
 Vad
innebär det förbund som judarna har
med Gud?
 Vem
är jude?
 Vad
är tanach?
 Vad
är Torah?
 Vad
är Talmud?
Kosher mat
Dietlagarna bygger på instruktioner från Moseböckerna i Gamla
testamentet, samt från tolkningar i Talmud och tusenåriga traditioner.
Endast djur som har både helkluvna klövar och som idisslar är tillåtna. Alla
andra djur är förbjudna.
Bland fåglarna är hönsfåglar, ankor, kalkoner, gäss och duvor tillåtna.
Fiskarna ska ha fenor och fjäll, alltså bortfaller skaldjur, bläckfisk, ål.
Alla ätliga växter är tillåtna. Ägg - och mjölkprodukter är tillåtna
Djuren måste de slaktas och förberedas på ett visst sätt. Det som gäller är:
* Inga självdöda djur
* Döden ska ske omedelbart och djurkroppen ska omedelbart tappas på
blod. Med en skarp kniv görs ett snitt i halspulsådern
Kosherslakt innebär att man skär ett snitt i halsen på djuret för att det ska dö
av blodförlust. Detta anses vara djurplågeri och är under utredning i
Sverige.
Svenska myndigheter har pratat om
att införa kosherslakt på försök om
djuret är bedövat under ingreppet.
Vilket bör man ta mest hänsyn till
tycker du? Djurrättsskyddet eller
religionsfriheten? Motivera ditt svar.
 Det
 Ur
judiska köket
köttet måste blodet "dras", i möjligaste mån. Därför saltas ofta kött.
 Alla
matvaror och drycker kan delas in i tre grupper:
 1.
Kött
 2.
Mjölkvaror
 3.
Neutrala, benämns "parve"
 Det
neutrala, parve, kan ätas när som helst, med alla typer av bestick,
porslin och köksredskap.
 Huvudregeln
för kött- och mjölkvaror är att de aldrig ska "mötas". I Bibeln
står det att en killing aldrig får kokas i dess modersmjölk. Ett judiskt kök har
därför
*
Varsin uppsättning porslin för kött respektive mjölk
*
Varsin uppsättning bestick
*
Varsin uppsättning köksredskap
Kosherkök
Svensk lagstiftning tillåter inte kosher slakt. Därför finns inte färskt
kosherkött att tillgå i Sverige.
Judisk och muslimsk lag förbjuder att en spetsig kniv som sticks in
i köttet används, varför i stället en lång, vass kniv används för att
skära igenom halsens mjukdelar. Genom de avskurna stora
halsblodkärlen förblöder djuret. Efter slakt som utförts korrekt
enligt den judiska metoden och som klarat en granskning, är djuret
kosher (annars är det treif). Efter slakt enligt den muslimska
metoden är djuret halal (annars är det haram). Metoden är av vikt
för rättrogna judar och muslimer eftersom de endast får äta kött
som är kosher respektive halal.
Idag är metoderna förbjudna i flera länder med hänvisning till
djurskyddet medan de i andra länder som USA, England, Skottland
och Sydafrika är tillåtna och skyddas av lagstiftning som värnar om
religionsfrihet. Slakt ca 4 min, https://www.youtube.com/watch?v=NFEnYlxeeg4
Fråga: Svenska myndigheter har pratat om att införa kosherslakt
på försök om djuret är bedövat under ingreppet.
Vilket bör man ta mest hänsyn till tycker du? Djurrättsskyddet
eller religionsfriheten? Motivera ditt svar.
Judendomens olika riktningar
 Det
finns tre huvudgrupper av judar:
Ortodoxa, konservativa och liberala.
Mellan dessa grupper råder oftast stor
öppenhet och tolerans, trots att man har
olika uppfattningar i viktiga frågor. Men
ibland är motsättningarna stora. Det kan
handla om vilken mat man kan äta, hur
Tanach ska läsas eller hur män och kvinnor
ska sitta i synagogan under gudstjänsterna.
 Liberal
judendom – mer modern, uppdateras
hela tiden.
Messiansk tid
 Konservativ
– någonting mittemellan liberal och
ortodox. Följer regler men är inte helt
bokstavstrogna
 Ortodox
judendom – bokstavstrogna
Ultraortodoxa
Messias är en person, en stark ledare
 Liberala
judar följer sällan de gamla
matreglerna. De menar att reglerna var
anpassade till en tid som inte finns mer. Nu
kan vi förvara mat bättre, och därför fyller
inte reglerna samma funktion längre.
I
de liberala synagogorna sitter män och
kvinnor tillsammans.
 Ibland
talar man om en fjärde grupp av
judar: de sekulariserade judarna. Med
sekulariserad menas människor som sällan
går till gudstjänster, men som ändå kanske
tror eller är tveksamma.
 Konservativa
judar följer vissa matregler
men inte alla.
I
synagogan kan män och kvinnor sitta
tillsammans på den högra sidan, till
exempel gifta par. Men på den vänstra
sidan av synagoga sitter enbart män,
och på läktaren sitter kvinnor och barn
 Ortodoxa
judar försöker följa så många
som möjligt av de 613 reglerna.
 Ortodoxa
judar försöker följa de judiska
matreglerna och äter exempelvis inte
fläskkött eller skaldjur.
 Under
gudstjänsten sitter kvinnorna på
läktaren och männen i den nedre delen av
synagogan.
 Den
grupp som allra hårdast håller på
traditionen kallas ultraortodoxa.
 Lior
ca 9 min
http://www.ur.se/Produkter/144909-UR-val-svenska-somandrasprak-Jude
Livet som ultraortodox 1, 20 tim (6,45)
http://www.ur.se/Produkter/181335-Livet-som-ultraortodox
Ortodox sammankomst
https://www.youtube.com/watch?v=vKJERDHUM6w
radioreportage ca 2 min
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4894276

I den judiska historien var kvinnan omyndig. Fadern, maken
eller en bror var satt som förmyndare. Kvinnan fick inte predika
och ansågs inte ha förstånd nog att förstå vad män pratade
om. De fick inte heller ärva. De skulle ägna sitt liv åt att tjäna
sin man och sin familj och att föda söner.

Det var enbart mannen som bestämde om han ville ha fler
fruar eller om han ville skiljas. Ville mannen skiljas förkastades
kvinnan och lämnades utan försörjning. Om hon hade tur
kunde hon flytta hem till en manlig släkting. Om ingen släkting
ville ta sig an henne blev hon tvungen att tigga eller
prostituera sig.

Den unga judiska flickan och den gifta kvinnan var mannens
egendom enligt Mose lag. Båda hade samma status som
mannens boskap.

Den kvinna som inte var oskuld på bröllopsdagen blev stenad
till döds av männen utanför sin faders hus och den flicka som
blivit våldtagen tvingades att gifta sig med våldtäktsmannen!

Den kvinna som begått äktenskapsbrott stenades till döds.
Kvinnans ställning inom judendomen
Liksom i de övriga världsreligionerna säger man även
i judendomen att kvinnan och mannen har samma
värde och att skillnaden bara ligger i att man har
olika uppgifter.
I det religiösa livet har mannen ansvaret medan
kvinnans traditionellt varit ansvarig för hemmet och
barnen.
I den moderna liberala och konservativa judendomen
får dock kvinnan ta en allt större plats i synagogan
och i USA, finns det t.o.m. kvinnliga rabbiner.
I ortodox judendom däremot får inte kvinnan läsa
Torah. Kvinnliga rabbiner accepteras inte och tio
män måste vara närvarande för att en gudstjänst
ska kunna genomföras. Det spelar ingen roll om det
så är 1000 kvinnor i synagogan, är det inte minst tio
män så blir det ingen gudstjänst. Kvinnor och män
får inte heller sitta tillsammans i synagogan.

I princip hör sexlivet till äktenskapet - äktenskapet är heligt
inom judendomen. I det moderna samhället förekommer
ju sex före vigseln, och det hörs sällan eller aldrig några
fördömande ord från rabbiner om det. Ortodoxa judar
däremot lever enligt läran - de väntar.

Ett preventivmedel får inte hindra mannens säd,
exempelvis kondomen. Således är bl.a. p-piller tillåtna.
Men en annan aspekt är att "livet går före allt": Kondomer
kan därför användas för att förhindra spridning av AIDS
och könssjukdomar.

Om moderns fysiska hälsa är i fara pga graviditeten,
räknas moderns liv som viktigare och då tillåter man
abort. Dagens judendom räknar även in psykisk ohälsa
hos modern, att hon inte klarar av att föda och uppfostra
barnet. Att göra abort av sociala och ekonomiska skäl
anses däremot vara helt fel.

Enligt Bibeln är homosexuella
relationer förbjudna.
Homosexuella relationer är dock
en realitet. Den moderna
judendomen har utvecklat en
tolerans, där homosexualitet inte
fördöms. Helt uppenbart är ju
att det finns kärlek mellan
homosexuella personer.
Ortodoxa grenar av
judendomen har en mer
negativ attityd än konservativa
och liberala

Skilsmässa betraktas i judiskt liv
som en tragisk sista utväg, när
alla andra möjligheter för att
återupprätta ett harmoniskt
äktenskap har prövats.

Självmord är förbjudet. Men
eftersom självmord existerar har
det utvecklats en tolerans och
offren begravs på normalt sätt.

Dödsstraff är något man tar avstånd från. De lagar
i Moseböckerna som föreskriver dödsstraff tolkas så
att dödsstraff inte tillämpas.

Döden är lika naturlig som livet, inget att skrämmas
av. Judendomen anser att det finns ett andligt
tillstånd efter döden. Det kan inte beskrivas i detalj.
Det finns olika tankar om livet efter detta.
Judendomen lägger dock vikten på livet, inte på
livet efter detta.

En tanke när det gäller odödligheten är att ens
gärningar lever vidare genom barn och barnbarn.
På så sätt förs livet vidare. Den judiska
begravningen skiljer sig från den svenska framförallt
i att den redan sker efter ett par dagar. Kremering
bör inte utföras.
1.Vad anser du, har kvinnor och
män samma status inom
religioner som ex. judendom och
kristendom?
2. Hur är det med sekulariserade
samhällen som ex. Sverige när
det gäller jämställdhet?
Kvinnan bakom gardinen
ca 12 min
http://www.ur.se/Produkter/174955-Bildningsbyran-feminist-och-troende-Kvinnan-bakomgardinen%20-%20start=2&stop=776
Meningen med livet

Meningen med livet är att använda den kapacitet och
den förmåga vi är födda med, för att bli den bästa person
vi kan bli – inte bara för vår egen skull utan även för hela
mänsklighetens skull. Det finns en berättelse om en
döende rabbin som hette Zusya. Hans elever samlades
runt hans dödsbädd. En av dem märkte att rabbinen
verkade orolig och frågade honom varför han var orolig –
han som var så lärd och from och hade tjänat sitt folk
liksom Moses gjort på sin tid. Rabbinen svarade att han
inte var orolig för att Gud skulle fråga honom varför han
inte blivit som Moses. Han var rädd att Gud skulle fråga
honom varför han inte blivit som han kunde ha blivit! Vi
ska sträva efter att bli den människa vi kan bli.
(Yom Kippur)
Rosch Hashana - Denna högtid firas på hösten till minne av
dagen då världen skapades. En rabbin räknade ut att jorden
skapades år 3761 f.v.t. Den beräkningen ligger till grund för den
judiska tideräkningen som alltså är en annan än vår. Denna dag
ska man fråga sig själv om man har levt på ett sätt som Gud vill.
Schavuot - Detta är glädjens fest som firas till minne av hur Gud
gav Toran, de fem Moseböckerna, till det judiska folket. Det var
Mose som tog emot Guds budord vid berget Sinai efter att han
räddat judarna från fångenskapen i Egypten. Det Israeliska
folket ingick då ett förbund med Gud där de lovade att hålla alla
bud och regler som finns i Toran. I gengäld skulle Gud alltid
hjälpa sitt utvalda folk. Det var alltså just den här dagen som
judarna blev Guds egendomsfolk.
Pesach – Firas när vi har Påsk. Man firar i åtta dagar till minne av
uttåget ur Egypten. Under pesach får man inte äta syrad mat. Man
äter matsa, osyrat bröd. De två första kvällarna firas med en
rituell måltid i hemmet – en seder, som betyder "ordning". Denna
speciella ordning finns i en bok som heter hagada – som bl a
innehåller berättelsen om uttåget ur Egypten.
Sionismen
År 1897 sammankallade österrikaren
Theodor Herzl judar till en konferens i
Schweiz. Syftet var att ena världens
judar och återskapa den judiska staten.
Jerusalem brukar ofta kallas för Sion.
Därför fick de som anslöt sig till Herzls
idé namnet sionister.
Mindre grupper av judar hade hela
tiden bott kvar i Palestina. Nu köpte fler
och fler sionister mark där och flyttade
dit. Målet var att skapa en ny, judisk
stat, där alla judar kunde leva i frihet.
De flesta judar var dock emot
sionismen. De levde kvar i olika länder
och trodde att judehatet,
antisemitismen, skulle försvinna när
människorna blev klokare, mer
upplysta.
Antisemitism
Begreppet antisemitism betecknar
judefientlighet i den mening att man har
fördomar om och fientliga attityder mot judar
som grupp. Antisemitismen har en lång historisk
bakgrund med rötter i främlingsfientlighet,
ekonomi, religion, nationalism, rastänkande och
politik. Den kan uttryckas i t.ex. ord eller
handling, och riktas mot judar som individer eller
som kollektiv.
Religiöst hat och folkliga fördomar
Anklagelser mot och förföljelser av judar
går ända tillbaka till antiken. I en del
antika texter finns påståenden som levt
vidare ända till våra dagar, t.ex. att
judarna är fiender till alla andra människor
och att de mördar icke-judar och
använder sig deras blod och kroppar för
rituella ändamål.
Jesus var jude och de första kristna var
judar, men redan de tidiga kristna
kyrkofäderna började predika mot
judarna, och anklaga dem för bl.a.
Gudsmord (att ha dödat Jesus)”.
Kyrkans syn på judarna präglades av
förakt, och under medeltiden började
kungar och furstar instifta lagar och
bestämmelser som begränsade judarnas
rättigheter. T.ex. fick de inte äga land, de
fick inte vara medlemmar i gillen och de
fick inte bo var de ville. De måste bära
kläder eller märken som visade att de var
judar, och betala särskilda avgifter och
skatter.

Exempel på det särskilda märke,
judestjärnan, som judar tvingades
bära utanpå kläderna i
Nederländerna
Antisemitismen 8 min
https://www.youtube.com/watch?v=W1I1IN_nMoc&list=UUfdTNgg93Uttlk3ou4QN4dA#t
=21
Förintelsen
Men människor blev
inte särskilt upplysta. I
stället kom Hitler och
nazismen. Från olika
delar av Europa
fördes judar till
tyskarnas
koncentrationsläger.
När andra
världskriget slutade
konstaterades det
att ca 6 miljoner
judar hade förintats!
Vart skulle judarna nu
ta vägen?
Israel / Palestina
Israel är judarnas bibliska hemland och
ända sedan de fördrevs därifrån
under romartiden har drömmen om
att återvända vårdats av judar i
förskingringen. Tankarna om en judisk
stat fick en oerhörd tyngd under
andra världskriget, då huvuddelen
av Europas judiska befolkning
mördades av nazisterna.
Under första världskriget såg araberna
en chans att frigöra sig från det
turkiska väldet. Storbritannien ville få
arabernas stöd i kampen mot
turkarna och gav löften om
självständighet för olika arabiska
områden. Araberna i Palestina
antog att löftena också gällde för
dem men de skulle bli besvikna.