EUROPAS SISTA
VILDMARK
Råsslaskolan, år 5, biologi
Karin Kivelä
Centralt innehåll
•
Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en
hållbar utveckling.
•
Djurs, växters och andra organismers liv.
•
Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt
förekommande arter.
•
Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi
nyttjar den.
Skapa en fjällsluttning
•
Gör en stor affisch med en fjällsluttning i klassrummet. Bläddra i grundboken, titta
på bilderna och välj en växt eller ett djur som du ritar, klipper ut och klistrar in på
rätt ställe på sluttningen.
•
Om du hinner, och vill, kan du skriva en kort faktatext till din bild.
•
Vi låter affischen sitta uppe under arbetet så att du kan rita fler bilder på växter
eller djur när tillfälle finns.
Grundboken sidan 6 - 7
•
Varför har renen hårig mule? (s. 14)
• Finns det blommor med päls? (s. 13, 17)
• Kan granar ha skägg? (s. 10)
• Vems spöklika skratt hörs i skogen? (s. 12)
Har du varit i fjällen någon gång? Vilken årstid var det då? Hur såg det ut när du var
där? Vilken årstid tror ni att det är på bilden? Hur ser man det? Vad kan man säga om
naturen på bilden? Träden, buskarna, fjällen ...? Vad gör människorna på bilden?
Fundera på….. sidan 8 – 9
Film 14 minuter
•
Titta på toppen av fjället och foten av berget. Vad är skillnaden? Tror ni att det alltid är så
på fjället? Vad kan ni se för skillnad på granen och fjällbjörken? Varför tror ni att haren har
vit päls på vintern? Fjällräven? Fjällugglan?
•
Vad betyder anpassning? Hur kan en art vara anpassad till en miljö? Vad menas med att
man har olika knep för att klara en miljö?
•
http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=10&article=DVD%20%20892
Att leva i fjälltrakterna
•
en fjärdedel av Sveriges yta är fjällandskap.
•
sommaren är kort och vintern är lång.
•
naturen förändras när man vandrar uppför fjället
•
fjällzoner - fjällnära barrskogen, fjällbjörkskogen och kalfjället
• Fjällnära barrskog
Skogens höga granar kan
bli mycket gamla. På
vintern drar sig många
djur ner från fjället för att
söka skydd i skogarna.
Fjällbjörkskog
Kalfjället
Den starka vinden och det
tunna jordlagret gör att
fjällbjörkarna är korta,
starka och knotiga. Små
korta buskar växer tätt och
gör det svårt att ta sig
igenom.
Det är öppet och stenigt
på fjälltoppen. På vissa
ställen ligger snön kvar
även under sommaren.
För att skyddas från
vinden och kylan är
fjällväxterna korta, små
och växer tätt intill marken
Vintern och sommaren på fjället
•
Det finns olika sätt att klara kalla vintrar. Hur gör björnen? Lämmeln?
•
Om man inte hittar mat eller inte klarar av kylan får man flytta ex flyttfåglar, men också
älgen kan behöva vandra till andra områden
•
Sommar – kort period, dagarna är ljusa och långa
•
Vinter – lång period, mörka nätter, korta dagar, lite solljus. Tuffare att leva på fjället då.
•
Sommaren lockar många fåglar och djur till fjället som hinner fånga mer mat och föda
flera kullar med ungar
•
Midnattssol – vi googlar tillsammans, väljer ut en källa, skriver en kort text i NO-boken
•
Arbetsblad 2 – ugglor. En läxa som du gör hemma.
Fundera på…..sidan 10 - 11
•
Vad hänger på granens lägsta grenar? Har ni sett det i skogen? Vad menas med
avverkning? Vad är ett kalhygge? Varför hugger man ner skog? Vad kallas älghonan, hanen
och ungen?
•
Tror du att älgen på bilden är en ko, tjur eller kalv? Hur ser man det? Har älgen någon
naturlig fiende? Har du blivit myggbiten? Varför kliar myggbett? Har du fiskat i en bäck?
Vilka fiskar? Vilken årstid tror du fotot på bäcken är taget? Hur ser man det? Har du plockat
bär i fjällmarker? I andra marker? Vilka bär? Vad gjorde du med dem?
Vid foten av fjället
Fjällnära barrskog
Myren
Fjälläng
Fjällbäck
Här kan man hitta
riktigt gamla granar. De
kan vara flera hundra år
gamla. Sådana gamla
skogar är viktiga för
många arter. Man hittar
skägglav och andra
arter av lavar. Döda träd
är viktiga för många
fåglar. De bygger sina
bon i ihåliga träd, andra
lever av insekter som
trivs i döda träd.
Myren är en våtmark
med höga grästuvor
och enstaka krokiga
tallar. Där växer
hjortron och tranbär. På
en liten tuva kan man
hitta en tätört, en av få
svenska köttätande
växter. Flugor och andra
små insekter fastnar på
de klibbiga bladen.
På fjällängen är
jordlagret tjockt och
kan hålla kvar vattnet
längre. Här trivs höga
gräs och blommor smörbollen,
stormhatten,
midsommarblomster.
Här trivs knott och
myggor. För många djur
är dessa insekter
livsviktiga – föda åt
ungarna.
Fjällbäckens vatten
studsar och skvätter
mellan stenarna. Där
växer det ormbunkar,
videbuskar och
blommor. Det är lä vid
bäcken. Vinden når inte
ner till bäckravinen där
solen värmer skönt. Det
är inte bara fjällväxter
som trivs här smörblomma och
daggkåpa trivs bra här.
Bär och myggor
•
Ett bär är en sorts frukt. Den innehåller växtens frön. Frön kan spridas på olika sätt, genom
vinden (som maskrosen) eller fastna på djurs päls (som kardborren). Ett bär har ett gott
fruktkött som djur eller fåglar tycker om. När de äter upp bäret äter de upp fröna inuti
med. Men fröna är svårsmälta och kommer ut med avföringen.
•
Vi smakar på lingondricka, blåbärssaft, hallonsaft eller annan saft från ett bär man kan
hitta i fjällmarkerna.
•
https://www.youtube.com/watch?v=bQUyXQVsOs4
Aktivitetsboken sidan 3
Arbetsblad 3
Myggans liv (film på youtube, 8 min från Nyhetsmorgon)
Linnés brev från fjällen
•
Lappländska resan Den Lappländska resan brukar beskrivas som Linnés fräschaste och mest omedelbara
reseskildring. Han var ung och entusiastisk och full av upptäckarlust. Anteckningarna var inte avsedda att
publiceras och är därför mindre tillrättalagda än senare reseskildringar. Han rider ensam till häst och
genomlider vådliga strapatser, som han gärna berättar om med lite extra dramatik. Läs till exempel partiet
när han fastnar i Lycksmyren och möter en samekvinna som både skrämmer honom och medlidsamt
hjälper honom, s 53–56. Linné beundrar mycket samernas livsstil och utbrister: ”Aldrig i mina dagar har jag
levat friskare än nu.” När han möter två samer kring 50 och 70 år förvånas han över att de kan springa och
leka, fastän de har varsin börda att bära. Det leder honom till en lång utläggning om Cur lapones adeo
pedibus celeres? (Varför äro lapparna så snabbfotade?) s 99–103. Den som gör sig mödan att slå upp de
många latinska fraserna, som finns översatta längst bak i boken, får följa ett snirkligt resonemang som ger
en fin inblick i den tidens tankevärld. Linné skriver entusiastiskt om den friska luften och det ”kostliga
pärlande och välsmakande vattnet” i fjällen. ”Så snart jag kom på fjällen, fick jag liksom nytt liv och var så
som en tung börda tagen av mig”, s 109–110. På många ställen i Lappländska resan finns spännande
anteckningar om samernas sätt att bygga kåtor, tillreda kött och mjölk, sy sina kläder, jaga och fiska. Det
är uppenbart att Linné var fascinerad av detta folks livsstil. Den lappländska resan har ganska otydliga
geografiska hänvisningar. Läs gärna mer i Ove Torgnys bok Med Linnés genom Sverige, där det för varje
resa finns en gammal karta där Linnés färdväg är inritad. Mer att läsa: Linnélektioner.
•
Arbetsuppgift/läxa till eleverna i handledningen
Fundera på…..sidan 12 - 13
•
Vilken fågel har det spöklika skrattet? Hur ser fjällbjörken ut, jämfört med andra
björkar och träd? Varför ser ljungpiparen ut som den gör i färgerna, tror du? Vad är
en glaciär? Finns det glaciärer på andra ställen i världen? Hur klarar sig växter på
kalfjället? T.ex. lavar, fjällglim och krypljung?
Högre upp på fjället
Fjällbjörkskog
Kalfjället
Lämmelns roll i näringskedjan
Träd behöver jord för att få fäste
med rötterna och kunna stå
stadigt när det blåser hårt. De
mindre fjällbjörkarna klarar det
utmärkt. Fjällbjörkarna är små
och krokiga. Det blir kallare här
uppe, var hundrade meter blir
det en grad kallare. Luften blir
tunnare och det blir svårare att
hålla värmen kvar. En del av
fjällbjörkskogen är
naturreservat. I fjällbjörkskogen
kan man hitta urskog, skog som
aldrig har avverkats.
Kalfjället är den växtzon som är
allra högst upp på fjälltoppen.
Låga växter och olika slags lavar
är de enda växter som kan
överleva där. Den hårda vinden
får växterna att bli korta och
växa krypande längs marken.
Andra växer tätt tillsammans.
Här uppe växer det lavar i olika
färger, på marken, på klippor och
stenar. Överallt på kalfjället kan
man höra en sorgsen vissling
från ljungpiparen – fjällets
vanligaste fågel.
Fjällämmeln är ett viktigt djur på
fjällen. Den blir föda åt många
andra. De år som det är ont om
lämmel överlever inte fjällrävens
ungar och fjällugglan lägger inga
ägg. Lämmeln äter allt från
mossor till gräs som gör att den
får energi till att växa. Näringen i
lämmelns kött får både fjällräven
och fjällugglan i sig när de äter
en lämmel. På så sätt går
näringen vidare.
Glaciär – Kebnepakte glaciär
•
http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=10&article=U101577-01
•
Titta på en karta över världen var de stora bergskedjorna ligger. Hur bildas glaciärer och var de
finns. Hur påverkas de om klimatet ändras?
•
En glaciär, eller jökel, är en massa av is och snö som har börjat röra sig, av sin egen tyngd.
Glaciärer utgör jordens största resurs av sötvatten och den näst största samling av
vatten efter oceanerna. Lamberts glaciären i Öst Antarktis är världens största glaciär.
•
Enkelt uttryckt uppstår glaciärer ofta i berg- eller polartrakter av att snö samlas och inte hinner
smälta undan, den lägger sig i lager på lager. Av sin egen tyngd omvandlas snön till is av trycket
och slutligen nås en kritisk massa då isen sätts i rörelse
•
Glaciärer påverkar ofta sin omgivning kraftigt och lämnar stora spår efter sig i naturen, vilket
gör dem viktiga vid geologiska studier.
Arbetsuppgifter
•
Vad det finns för djur i fjällen? Vad äter de ? Blir de blir uppätna av någon?
Enskilt: gör först en egen näringskedja. Jämför sedan med en kamrat, diskutera
likheter och skillnader i era näringskedjor.
Tillsammans: rita en näringskedja på djur som finns i fjällen och sätt upp på väggen.
Klistra in pilar mellan bilderna så att man ser vem som äter vem/vad. Det kan bli en
gemensam näringsväv
Naturtyper i fjällen: gör en egen tabell över de olika naturtyperna som finns i
fjällen. Försök att få med det som är typiskt för varje område. När du är klar: gå ut
och studera naturen här där du bor. Titta efter likheter och skillnader med fjällen.
Skriv in det i din tabell. Ta hjälp av mallen du får av Karin.
•
Arbetsblad 4, Korpen. Arbetsblad 5, Fjällabben. Arbetsblad 6, Lavar. Du väljer
minst en att arbeta med.
Fundera på….sidan 14 – 15
http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=10&article=U41338-01
•
Vilka är samerna? Vad menas med ursprungsbefolkning? Finns det
ursprungsbefolkning på fler ställen på jorden? Vad kallas renhonan, hanen och
ungen? Vad menas med naturtillgångar? Nämn några naturtillgångar. Vilka finns i
fjällmarker? Vad tänker ni när ni ser bilden på s. 15? Vad visar den? Hur påverkar vi
människor naturen?
Fjällen förr och nu
Samer
Renen
Konflikter
Naturtillgångar
Framtidens hot
Ursprungsbefolkni
ng som levt i
fjällen under lång
tid - Sameland,
Sápmi. Där levde
samerna av jakt,
fiske och renar.
Renarna gick fritt i
fjällen och
samerna följde
deras vandring.
Renarna är
fortfarande viktiga
för samerna.
Förr fanns det
vilda renar i
Sverige. Idag äger
samerna
tamrenar. Renen
klarar sig bra i
fjällets hårda
klimat. Den har tät
päls på hela
kroppen, till och
med på mulen.
Allra helst äter
renen lavar som
innehåller mycket
näring.
Både renbetet och
skogsbruket
påverkar naturen.
Fjällens natur är
viktig för alla. Idag
måste renägare,
markägare och
naturvårdare
försöka att
samarbeta.
Rovdjurens plats i
fjällen diskuteras
ofta. I fjällen lever
alla våra fyra stora
rovdjur: björn,
varg, järv och lo.
I skogen finns virke
till byggen. Man
jagar, plockar bär
och har djur på
bete. Vi får
mineraler och
malm från
gruvorna, energi
från vatten- och
vindkraftverk. Men
utbyggnaderna
påverkar naturen.
Fjällens vackra
natur lockar
människor från
alla håll.
Avverkning
Naturliga älvar
försvinner
Turism förändrar
naturen
Känslig natur
förändrar för djur
och växter
Naturreservat –
bevara naturen
som den är
Människans påverkan
•
Aktivitetsboken uppgift 13 och uppgift 14
Fundera på…sidan 16 - 17
•
Hur skiljer sig lärkträd från gran och tall? Hur ser alptoppen ut jämfört med
fjälltoppen? Vad beror det på? Vad ser ni på fotot på s. 17? Hur tror ni att det hade
det sett ut om människan inte hade varit där? Kan man se på edelweiss att den
lever i Alperna?
Alperna
Alperna
Naturen i Alperna
Människans påverkan
Övriga Europa har också fjäll,
stora bergskedjor som sträcker
sig genom flera länder. Sveriges
fjälltoppar är lägre än Alpernas
bergstoppar. Det beror på att
våra fjäll är mycket äldre än
Alperna. Bergen i Alperna har
inte hunnit bli lika nednötta som
de svenska fjällen. Inlandsisarna
har slitit ner våra berg. När våra
fjäll var unga, var de säkert lika
höga och spetsiga som Alpernas
toppar är idag.
En skillnad mellan Alperna och
våra nordiska fjäll är
trädgränsen. I Alperna kan
träden växa ända upp till 2 000
meters höjd på bergen. I Sverige
växer träden endast upp till
omkring 900 meters höjd. Det
beror på att våra fjäll ligger så
mycket längre norrut och därför
är det kallare och svårare för
träden att klara sig på högre
höjder. Fjällbjörkskog finns inte i
Alperna, där växer i stället
barrträd, ofta lärkträd
Alperna är den mest
exploaterade bergskedjan i
Europa. Många människor bor
där, det kommer många turister
dit, bebyggelsen är stor i bergen.
Detta påverkar naturen mycket.
Det finns inte lika stora områden
med orörd vildmark som i
svenska fjällen. På flera håll har
man huggit ner stora delar av de
gamla skogarna. Jorden är
bördig, och man odlar potatis,
säd, vindruvor och frukt. Långt
upp på alpsluttningarna betar
kor och får. Lärkskogar skövlas
för det användbara virket som är
segt och tåligt.
Kopiera in bild
Film – Sveriges högsta berg
•
http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=10&article=U101234-03
Begrepp
•
växtzoner, jordlager, utrotningshotad, kamouflage, kalfjäll, fjällbjörkskog, fjällnära
barrskog, midnattssol
•
avverka, fjällbäck, fjällnära barrskog, fjälläng, jordlager, myr, sporväxter, våtmark
•
bebyggelse, fjällbjörkskog, genomsnitt, glaciär, kalhygge, kalfjäll, naturreservat,
näringskedja, vindpinad, urskog
•
hjord (renhjord), isolera, markägare, naturvårdare, naturtillgång, nationalpark,
samer, skogsbruk, trädgräns
•
Alperna, artrik, bergskedja, bördig, exploaterad, trädgräns, fjälltopp, alptopp
