2014-10-20
Handläggare:
Ida Broman, Folkhälsoförvaltningen
Seminarium nr 5: Hållbar samhällsplanering på regional nivå
Michael Sjöberg
- Planeringsdirektör och kanslichef, Örebro läns landsting
Michael introducerar seminariet med att gå igenom de olika delarna i
begreppet hållbar utveckling (HUT). Begreppet består av det ekologiska,
ekonomiska och sociala/kulturella perspektivet, de tre ”cirklarna”.
Michel menar att många felaktigt drar likhetstecken mellan ekologisk
HUT och HUT, men hållbar utveckling får vi när vi har med alla tre
delarna.
Besluten som tas ska ligga i mitten av denna figur (den blåmarkerade)
dvs. där hänsyn tagits till ekonomiska, ekologiska och sociala/kulturella
g:\folkhälsa och barnkonvention\folkhälsokonferens\2014\seminarieanteckningar\workshop 5 - hållbar samhällsplanmering ur ett regionalt perspektiv..doc
POSTADRESS
FAKTURAADRESS
TELEFON
E-POSTADRESS
PLUSGIRO
691 83 KARLSKOGA
Fakturahantering
0586-610 00
[email protected]
12 27 80-0
BESÖKSADRESS
Box 50755
202 71 MALMÖ
TELEFAX
WEBBADRESS
ORG NR
0586-622 49
www.karlskoga.se
212000-1991
Skrantahöjdsvägen 35
2 (5)
2014-10-20
betingelser för att vi ska kunna säga att vi arbetar med hållbar utveckling
i sikte
Vissa beslut tenderar mer åt den ena hållet men om vi är för mycket av en
”cirkel” så tenderar vi att förskjuta de andra perspektiven.
Seminariet fortsatte genom en dialog/diskussion och frågestund med
deltagarna.
Sammanfattning av seminariets diskussioner och kommentarer:
Förutsättningarna för att jobba med hållbar utveckling är olika i olika
kommuner och regioner.
Det är viktigt att den sociala delen kommer in nu när den ekonomiska
varit stark länge. Ekologin upplevs som att den kommer in mer och mer,
men det sociala perspektivet kommer ofta sist.
Vi jobbar i olika fält och det blir därför per automatik att vi har olika
glasögon på oss och olika perspektiv som vi sätter främst.
Den ekologiska skulden handlar om att vi förbrukar mer naturresurser än
vi har. Den 17 augusti i år hade vi redan förbrukat årets ekologiska
resurser. År 2050 är vi nere på 1 januari och då har vi inget i kapital om
vi inte jobbar hårdare nu.
Det handlar både om politiska element och forskningsbaserade argument
i diskussionen om hållbar utveckling.
Vi måste samarbeta allihop då vi har olika starkt fokus på de olika
”cirklarna” i olika nämnder - men vi måste jobba ihop ännu mer!
Målet måste vara att cirklarna ligger på varandra och har lika stor vikt
allihop.
Vi vill gärna mäta vårt arbete och ekonomin är det område som är lättast
att se och mäta på kort sikt, medan ekologin och det sociala är mycket
svårare och kommer därför ofta i andra hand.
I arbetet med grönstrukturer kan det ofta kännas som att man jobbar i
olika fält, men om man lyfter ett område så ser man att de ofta går ihop
med annat arbetet, och att man vinner ekonomisk och folkhälsomässigt
genom att arbeta mer ekologist. Det är därför viktigt att vi hittar varandra
mer än av ”en slump”, att få in det gemensamma arbetet tydligt i
planeringen. Vi måste tänka ihop mer innan än efter!
3 (5)
2014-10-20
Ofta utgår vi från att vi i västvärlden är normen för hur man ska leva. Att
det är normalt med två bilar, uppvärmda hus etc. Ingen är riktig beredd
att avstå - men vi måste. Vad är normerna för hur vi kan förväntas leva?
Det är en stor nackdel att allt måste mätas i det ”direkta” idag, då det kan
vara svårt att påvisa nyttan direkt i mycket av det långsiktiga arbetet vi
gör.
Det blir ofta en professionsfråga, våra organisationer och verksamheter
begränsar. Ett ex är ”kultur på recept” som skulle kunna användas inom
sjukvården men ses som otraditionellt enligt många läkare och därför
ifrågasatt.
Det handlar i många fall om att vi inte kan påvisa direkt effekt och därför
blir besluten svårare att ta.
Ibland är det nödvändigt att ta beslut som är långt ut i någon av de tre
”cirklarna”.
Det är svårt att ta beslut som politiker som gäller tre generationer framåt
eftersom man ofta bara sitter en mandatperiod.
Miljökontoret upplevs ibland som ”besvärliga” eftersom de har ett så
långsiktigt perspektiv i många av insatserna. Det är en retorisk utmaning
att nå ut med miljöbalken. ”Vi jobbar för dig och dina barn och
barnbarn”.
4 (5)
2014-10-20
”Dansapausa” är ett sätt att jobba med psykisk ohälsa genom det
kulturella och sociala istället för medicin. Men det är inte alltid lätt att få
in och nå fram till exempelvis socialstyrelsen med denna typ av insatser.
Forskningen kring epigenetik är ganska ny. Vi vet inte helt säkert idag
vad som kommer orsaka ohälsa framöver. Föroreningar kan vara en stor
del som vi inte vet allt om än.
ÖP (översiktsplanen) är till för "hushållningsplan för mark och vatten".
De andra frågorna har normalt inte fått plats men det börjar ändras.
Vi börjar bli duktigare på att sätta siffror på olika delar vilket gör att de
mjuka frågorna är lättare att få in i ÖP. Det finns pengar att tjäna.
Allt kan egentligen vävas in i samhällsplaneringen.
Med ideologi har vi inte kommit så långt, det är det fortfarande ekonomin
som styr i hög grad.
Kraven på mätbarhet ökar, det finns inte utrymme för det vi TROR har
samband och effekt utan vi måste mäta. Mätbarhet kan göra att man
upplever mindre tillit, alla vill två sina händer så ingen kan ”straffas”.
Ex. mobbningsprojekt i sig hjälper ingen, det måste finnas modiga vuxna
som verkställer det. Men det är ofta höga krav på att allt ska mätas och
dokumenteras att vi missar det etiska i själva arbetet, att det inte hjälper
att ha planer och dokument om vi inte har personer som jobbar utifrån
dem på bästa sätt.
Så fort vi väljer ett nyckeltal och indikator att mäta så utesluter vi mycket
annat genom vårt fokus på mätning av detta nyckeltal. Samtidigt så ger
siffrorna argument för arbete och insatser vilket gör att vi måste ha
siffror/mätvärden också. Ibland så mäter vi allt, men frågan är vad ska vi
ha det till, vad står nyckeltalen för i förhållande till arbetet vi gör?
Vi måste hitta rätt saker att mäta, så kommer vi landa rätt.
Vi måste också lyfta diskussionen kring vad HUT är för våra kommuner?
Vad ska vi ha för målsättning inom de olika områdena?
Exempel på ”Equal health” är den gemensamma cykelbanan mellan
Karlskoga och Degerfors där beslut tagits i båda kommunerna och
gynnar HUT.
Michael avslutar seminariet med att säga att inget patent för arbetet med
HUT lämnas, vi måste hitta vår egen väg och tankesätt. Det finns effekter
i tredje generation och det finns perspektiv vi måste ta hänsyn till och
bära med oss i allt arbete vi gör.
5 (5)
2014-10-20
Antecknat av:
Ida Broman
Folkhälsoutvecklare
Telefon: 0586-622 39
E-post: [email protected]
