VA - Forsk rapport Nr 2005-07
Hälsorisker till följd av
exponering för mikroorganismer
vid arbete i reningsverk
– information till anställda och
arbetsledning i reningsverk
Jörgen Thorn
Lena Beijer
Ragnar Rylander
VA-Forsk
VA - Forsk rapport Nr 2005-07
Hälsorisker till följd av
exponering för mikroorganismer
vid arbete i reningsverk
– information till anställda och
arbetsledning i reningsverk
Jörgen Thorn
Lena Beijer
Ragnar Rylander
VA-Forsk
VA-Forsk
VA-Forsk är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik. Programmet finansieras i sin
helhet av kommunerna, vilket är unikt på så sätt att statliga medel tidigare alltid använts för denna typ
av verksamhet. FoU-avgiften är för närvarande 1,05 kronor per kommuninnevånare och år. Avgiften är
obligatorisk. Nästan alla kommuner är med i programmet, vilket innebär att budgeten årligen omfattar
drygt åtta miljoner kronor.
VA-Forsk initierades gemensamt av Svenska Kommunförbundet och Svenskt Vatten. Verksamheten
påbörjades år 1990. Programmet lägger tonvikten på tillämpad forskning och utveckling inom det
kommunala VA-området. Projekt bedrivs inom hela det VA-tekniska fältet under huvudrubrikerna:
Dricksvatten
Ledningsnät
Avloppsvattenrening
Ekonomi och organisation
Utbildning och information
VA-Forsk styrs av en kommitté, som utses av styrelsen för Svenskt Vatten AB. För närvarande har
kommittén följande sammansättning:
Anders Lago, ordförande
Olof Bergstedt
Roger Bergström
Daniel Hellström
Stefan Marklund
Mikael Medelberg
Anders Moritz
Peter Stahre
Jan Söderström
Göran Tägtström
Agneta Åkerberg
Södertälje
Göteborgs VA-verk
Svenskt Vatten AB
Stockholm Vatten AB
Luleå
Roslagsvatten AB
Linköping
VA-verket Malmö
Sv Kommunförbundet
Borlänge
Falkenberg
Steinar Nybruket, adjungerad
Thomas Hellström, sekreterare
NORVAR, Norge
Svenskt Vatten AB
Författarna är ensamma ansvariga för rapportens innehåll, varför detta ej kan
åberopas såsom representerande Svenskt Vattens ståndpunkt.
VA-Forsk
Svenskt Vatten AB
Box 47607
117 94 Stockholm
Tfn 08-506 002 00
Fax 08-506 002 10
[email protected]
www.svensktvatten.se
Svenskt Vatten AB är servicebolag till föreningen Svenskt Vatten.
2005-07
VA-Forsk
Bibliografiska uppgifter för nr
Rapportens titel:
Hälsorisker till följd av exponering för mikroorganismer vid arbete i reningsverk – information till anställda och arbetsledning i reningsverk
Title of the report:
Health risks among sewage operatives in relation to microorganism exposure
– Information for sewage operatives
Rapportens beteckning
Nr i VA-Forsk-serien:
ISSN-nummer
ISBN-nummer
2005-07
1102-5638
91-85159-19-0
Författare:
Jörgen Thorn, Lena Beijer, Ragnar Rylander, Avdelningen för Miljömedicin,
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Göteborg
VA-Forsk-projektnr:
23-108
Projektets namn:
Arbete i reningsverk – en hälsorisk? Del 3
Projektets finansiering:
VA-Forsk
Rapportens omfattning
Sidantal:
Format:
Upplaga:
16
A4
1000
Sökord:
Avloppsvatten, mikroorganismer, arbetsrelaterade hälsoeffekter, inflammation
Keywords:
Sewage water, microorganisms, inflammation, infections, occupational exposure
Sammandrag:
Rapporten ger det aktuella kunskapsläget om hälsorisker bland personer
som arbetar i reningsverk. Avloppsvatten innehåller mikroorganismer som
kan framkalla inflammation och infektion. Symtom från mag-tarmkanalen
och luftvägarna är de vanligaste hälsoeffekterna. Inga data tyder på en
överrisk för kronisk sjukdom.
Abstract:
Sewage water contains microorganisms capable of inducing inflammatory
reactions as well as infections. The most common health effects among
sewage operatives are symptoms from the airways and the gastrointestinal
tract. No increased risk for chronic diseases.
Målgrupper:
Anställda och arbetsledning vid reningsverk
Omslagsbild:
Luftningsbassäng för avloppsvatten vid GRYAAB i Göteborg. Fotograf: Martin
Björkman, avd. för miljömedicin, Göteborgs universitet
Rapporten beställs från:
Svenskt Vattens distribution, Box 262, 591 23 Motala. Finns även att hämta
hem som pdf-fil från Svenskt Vattens hemsida www.svensktvatten.se
Utgivningsår:
2005
Utgivare:
Svenskt Vatten AB
© Svenskt Vatten AB
Grafisk formgivning: Victoria Björk, Svenskt Vatten
Förord
Redan i civilisationens första samhällen insåg man vikten av att omhänderta
avloppsvatten för att förhindra sjukdom. På medeltiden glömdes denna kunskap
bort och avfall och avloppsvatten från hushåll och verkstäder hälldes direkt ut på
gatan i städerna. Senare under industrialiseringen släpptes också spillvattnet ut i
vattendrag. Inte förrän på 1960-talet började man i större omfattning att rena
utsläppen. Snart uppkom frågan om de som arbetade med reningsprocesserna
utsattes för några risker.
Arbetsmiljön vid reningsverk har studerats i flera undersökningar de senaste
åren. I Sverige har större forskningsprogram utförts i Uppsala och Göteborg.
Denna rapport har tagits fram vid institutionen för samhällsmedicin, avdelningen för miljömedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Författare är Jörgen Thorn, Lena Beijer och Ragnar Rylander i samråd med en
referensgrupp bestående av Bo Björk, Svenska Kommunalarbetarförbundet,
Skaraborg, Peter Balmér, VA-strategi, Mölndal och Bo Rutberg, Svenska Kommunförbundet, Stockholm.
För sammanställande av rapporten har ekonomiskt stöd erhållits från VAForsk.
En fullständig referenslista och rapporter från avdelningen för miljömedicin
kan rekvireras från hemsidan: www.miljomedicin.gu.se.
E-post: [email protected].
Postadress: Avd. för miljömedicin, Box 414, 405 30 Göteborg.
5
6
Innehåll
Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Summary . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
1.
Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
2.
Exponering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
3.
Hälsoeffekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
4.
Hur skyddar man sig? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
5.
Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
6.
Läs mera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
7
8
Sammanfattning
Denna rapport ger en sammanfattning av kunskapsläget om hälsorisker relaterade
till exponering för mikroorganismer bland personer som arbetar i reningsverk.
Informationen bygger på en genomgång av svenska och internationella undersökningar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter, samt en undersökning bland
anställda i svenska reningsverk som genomfördes under åren 2000–2003 vid
Avdelningen för miljömedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Kemiska hälsorisker behandlas inte i denna skrift. Vid litteraturgenomgången
har framkommit att kemiska föreningar förekommer i mycket låga koncentrationer
i avloppsvatten och utgör därför knappast en hälsorisk. Ett viktigt undantag är
svavelväte, som är en välkänd riskfaktor. Hantering av kemikalier som används i
reningsprocessen kan innebära hälsorisker. Dessa processkemikalier skall finnas
dokumenterade i produktblad med anvisning om säker hantering. Rapporten
behandlar inte heller risker vid laboratoriearbete eller risker till följd av fysisk
belastning.
Resultatsammanfattning
• Avloppsvatten innehåller mikroorganismer som kan framkalla inflammation
eller infektion.
• De vanligaste hälsoeffekterna bland reningsverksarbetare är symtom från
mag-tarmkanalen och luftvägarna.
• Det finns inga data som tyder på en överrisk för kronisk sjukdom.
• Det finns ingen grund för generell vaccination mot hepatit.
9
Summary
This report presents a summary of the present knowledge concerning health
risks among sewage operatives with focus on risks in relation to exposure to
microorganisms. The report is based on Swedish and international investigations
published in scientific journals as well as a research project among Swedish sewage
operatives conducted in 2000 to 2003 at the Department of Environmental
Medicine, the Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Sweden.
The report does not include information on health risks due to chemical
exposures, as chemicals in sewage water are present in very low concentrations
and should not constitute a health risk. Hydrogen sulphide may be generated
under certain conditions and is a well-known exposure risk. The risks concerning
chemicals used in the processing of sewage water should be documented and
supplied by the manufactures along with instructions for safe handling. Risks
related to laboratory work and heavy loads are not dealt with in this report.
Summary of results
• Sewage water contains microorganisms capable of inducing inflammatory
reactions as well as infections.
• The most common health effects among sewage operatives are symptoms from
the airways and the gastrointestinal tract.
• There are no data indicating an increased risk for chronic diseases.
• Based on the present data, no general recommendation of a vaccination
program against Hepatitis A can be proposed for Swedish sewage operatives.
10
1.
aerosoler. Risk för dammexponering finns vid slamtorkning, vid kompostering och på platser där spill
av slam eller avloppsvatten torkat in. Rengöring med
kraftig spolning eller tryckluft av bassänger och
utrustning är typiska exempel på arbetsmoment där
aerosoler bildas.
Bakgrund
Redan i civilisationens första samhällen insåg man
vikten av att omhänderta avloppsvatten för att
förhindra sjukdom. På medeltiden glömdes denna
kunskap bort och avfall och avloppsvatten från
hushåll och verkstäder hälldes direkt ut på gatan i
städerna. Senare under industrialiseringen släpptes
också spillvattnet ut i vattendrag. Inte förrän på
1960-talet började man i större omfattning att rena
utsläppen. Snart uppkom frågan om de som arbetade
med reningsprocesserna utsattes för några risker.
Arbetsmiljön vid reningsverk har studerats i flera
undersökningar de senaste åren. I Sverige har större
forskningsprogram utförts i Uppsala och Göteborg.
Sammanställningar av den befintliga vetenskapliga
litteraturen har gjorts vid flera tillfällen och senast
1999 i en rapport från avdelningen för miljömedicin,
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
(Kerekes & Thorn 1999).
2.
Aerosol – små partiklar i luften. De kan vara
vätskepartiklar eller fasta partiklar (damm).
När man andas in små partiklar kommer de
ned i lungans djupaste delar.
Avloppsvatten direkt på hud och kläder medför risk
för exponering, framför allt då man äter, röker och
snusar.
3.
Hälsoeffekter
Flera undersökningar har visat att personer som
arbetar i reningsverk kan få en rad olika symtom
oftare än personer i andra typer av arbetsmiljöer. De
symtom som oftast rapporteras är symtom från magtarmkanalen, trötthet, huvudvärk, ledvärk samt övre
och nedre luftvägssymtom (se figur 1).
Akuta symtom med feber och frossa, torrhosta,
muskel och ledvärk förekommer bland reningsverksarbetare. Symtomen försvinner i regel till nästa dag
och efterlämnar inga men. Det liknar en infektion
men förorsakas av en inflammatorisk reaktion då höga
halter av endotoxin från Gram-negativa bakterier har
andats in. Symtombilden kallas för toxisk pneumoni.
Ökad förekomst av hosta med slem har rapporterats
i några undersökningar. Däremot finns inga data som
visar på en ökad risk att utveckla astma vid arbete i
reningsverk. De undersökningar som gjorts har inte
heller visat någon ökad förekomst av allergiska eller
atopiska personer bland reningsverksarbetare.
Liknande symtom som förekommer bland reningsverksarbetare (t.ex. symtom från luftvägar, toxisk
pneumoni och ovanlig trötthet) har rapporterats i
högre grad bland personer i yrkesmiljöer där aerosoler
med organiskt damm förekommer (t.ex. lantbruksmiljö, bomullsindustri och trähantering). Dessa
dammaerosoler innehåller också endotoxin vilket
talar för att det finns ett samband mellan exponering
för endotoxin och utveckling av dessa symtom.
Exponering
Avloppsvattnet består av vatten från hushåll och ofta
också från industrier. Det innehåller stora mängder
mikroorganismer, såsom bakterier och virus. Den
största andelen av bakterierna är så kallade Gramnegativa bakterier som finns i rikliga mängder i
naturen och också i tarmen hos människa och djur.
Dessa bakterier infekterar normalt inte människor,
men de har på sin yta ett ämne – endotoxin – som kan
aktivera kroppens försvarsmekanismer och ge upphov
till inflammation, med olika symtom som följd.
Sjukdomsframkallande mikroorganismer som
virus, t.ex. Enterovirus och bakterier, t.ex. Salmonella
och Campylobakter, finns i förhållandevis små
mängder i avloppsvattnet. Exponering för parasiter
som Giardia lamblia har påvisats bland reningsverksarbetare, men förekomsten av dessa parasiter är låg
i Sverige.
Vid arbetsmoment där man rengör med spolning,
rör om kraftigt eller luftar avloppsvattnet bildas små
vätskepartiklar i luften (aerosoler). I aerosolerna
finns bakterier och endotoxin. Damm bildar också
11
Figur 1. Vanliga symtom som rapporterats av anställda i reningsverk. Personal som exponeras (Exponerade) och
delvis exponeras (Exp-delvis) för avloppsvatten i jämförelse med oexponerade kontrollpersoner (Thorn, Beijer
& Rylander 2001).
Beträffande sjukdomsframkallande mikroorganismer
har man i flera undersökningar visat att reningsverksarbetare varit utsatta för sådana, bland annat
gulsotsvirus (hepatit A). Detta har påvisats genom
att mäta mängden antikroppar mot viruset i blodet.
Risken att insjukna i en hepatitinfektion bedöms
dock vara mycket liten i Sverige, men det är möjligt
att en del av de besvär från mag-tarmkanalen som
förekommer beror på infektion av tarmvirus. För att
minska risken för infektion är det viktigt med en
god personlig hygien på arbetsplatsen.
4.
Exponeringen beror på hur väl ventilerat utrymmet
är. Ett luftat sandfång eller en luftningsbassäng
inomhus ger en väsentligt större exponering jämfört
med anläggningar utomhus. Arbetsmoment som kan
medföra hög exponering är rengöring av bassänger
med spolning och olika typer av reparationsarbete.
Risken för aerosolbildning kan i regel bedömas vid en
arbetsplatsinspektion. Om osäkerhet finns kan man
överväga att mäta mängden luftburet endotoxin.
Där risk för aerosolbildning finns bör man ha
hög ventilation. Exponeringen kan minskas genom
inkapsling av utrustning som ger aerosoler. Sådan
inkapsling skall, om den avlägsnas vid underhållsarbete, monteras tillbaka så snart arbetet är avslutat. Om aerosolexponering inte kan undvikas bör
personlig skyddsutrustning användas. I första hand
rekommenderas ett fläktassisterat andningsskydd
med filter avpassat till verksamheten och det skall
vara personligt utprovat. Rådgör med det lokala
skyddsombudet!
Hur skyddar man sig?
Hur kan man i det dagliga arbetet undvika risken
att utveckla de olika symtom som kan uppträda?
Den största risken orsakas av exponering vid
arbetsplatser där aerosoler bildas. Exempel på sådana
platser är:
• Pumpstationer
• Luftade sandfång
• Luftningsbassänger
• Silar med spritvatten eller borstar för rengöring
• Föravvattnare
• Silbandpressar
• Slamtorkar
• Komposteringsplatser
Bästa sättet att minska risken för infektion av
bakterier och virus är att ha en god hygien.
• Undvik smitta via händerna (särskilt vid
förtäring och snusning) och arbetskläder.
12
5.
Slutsatser
Avloppsvatten innehåller mikroorganismer som kan
framkalla inflammation eller infektion.
De vanligaste hälsoeffekterna bland reningsverksarbetare är symtom från mag-tarmkanalen och
luftvägarna.
Det finns inga data som tyder på en överrisk för
kronisk sjukdom.
Det finns ingen grund för generell vaccination
mot hepatit.
6.
Läs mera
Arbetarskyddsstyrelsen (1984). Avloppsanläggningar.
Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling 1984:15.
Kerekes E., Thorn J. & Rylander R. (1999). Hälsoeffekter bland anställda i anläggningar för avloppsrening – En litteratursammanställning. Avdelningen
för miljömedicin, Göteborgs universitet, Göteborg,
Rapport 1/99, s. 1–21.
Thorn J., Beijer L. & Rylander R. (2001). Arbetsrelaterade symtom bland anställda i reningsverk: En
rikstäckande undersökning. Avdelningen för miljömedicin, Göteborgs universitet, Göteborg, Rapport
2/01, s. 1–34.
Thorn J., Beijer L. & Rylander R. (2005). Hälsorisker
till följd av exponering för mikroorganismer vid arbete
i reningsverk – information till företagshälsovård
(Elektroniskt). Svenskt Vatten, VA-Forsk rapport,
nr 2005-06. Pdf-format. Tillgänglig: http://www.
svensktvatten.se/main/main.asp?objectID=536.
13
Anteckningar
14
Anteckningar
15
Anteckningar
16
Box 47607 117 94 Stockholm
E-post [email protected]
Fax 08 506 002 10
www.svensktvatten.se
Hälsorisker till följd av exponering för mikroorganismer vid arbete i reningsverk – information till anställda och arbetsledning i reningsverk
Tfn 08 506 002 00
