En utmaning för heteronormen – sammanfattning
En utmaning för heteronormen är en kartläggning av lärares behov av kunskap kring frågor
som rör sexuell läggning och homofobi. Här ingår även en undersökning med syfte att ta reda
på i vilken utsträckning lärare uppfattar förekomst av kränkande jargong både bland skolans
vuxna och elever främst med avseende på sexuell läggning.
En utmaning för heteronormen är en rapport som ingår i projektet Under ytan som är en del
av EU:s Equalprogram, vilket syftar till att motverka diskriminering och utestängning i
arbetslivet. Författare av rapporten är Jenny Sahlström.
Undersökningen är baserad på en enkät via e-post till lärare anslutna till Lärarförbundet och
Lärarnas Riksförbund. Drygt 1400 lärare svarade på enkäten. Lärarna arbetar jämnt fördelade
på förskolan, år F-3, år 4-6, år 7-9 och gymnasiet.
Undersökningen visar att 92% av lärarna anser att deras yrkesutbildning i liten eller mycket
liten utsträckning förberett dem för att hantera frågor kring sexuell läggning i arbetet. På
frågan om lärarna ansåg att de under sin yrkesverksamma tid fått kompetensutveckling kring
homofobi och sexuell läggning svarade 98% av alla lärare att de i liten eller mycket liten
utsträckning fått sådan kompetensutveckling. Svaren visar att frågor om sexuell läggning och
homofobi inte verkar ingå i lärarutbildningarna, liksom att skolornas huvudmän (i de flesta
fall kommunerna) inte kompetensutvecklar lärarna inom sexuell läggning och homofobi.
Undersökningen visar också att en majoritet av lärarna, förutom förskollärarna, är intresserade
av material som underlättar att ta upp frågor om sexuell läggning och homofobi. Störst
intresse finns i år 4-6 och år 7-9.
På frågan om lärarna tar upp frågor som berör sexuell läggning i en undervisningssituation så
svarade hälften av alla lärare att de tar upp sexuell läggning någon enstaka gång. Nästan var
fjärde lärare tar aldrig upp sexuell läggning. Lärarna i år 7-9 är de som i störst utsträckning
svarat att de tar upp sexuell läggning flera gånger eller ofta, 44%. En majoritet av
förskollärarna svarar att de aldrig tar upp sexuell läggning. Svaren tyder på att det finns ett
antagande där ”ta upp sexuell läggning i en undervisningssituation” betyder antingen att prata
om sex eller att prata om homo- och bisexualitet, inte heterosexualitet. Det dagliga pratet om
(heterosexuella) föräldrar eller partners går obemärkt förbi. Svaren antyder att sexuell
läggning anses vara särkunskap och inte något som ingår i undervisningen.
Undersökningen om kränkande jargonger visar att 11% av lärarna har svarat att exempelvis
nedlåtande kommentarer, kränkande skämt och bilder på grund av sexuell läggning
förekommer bland skolans vuxna. Av gymnasielärarna var det 19% som svarade att det
förekommer. Samtidigt uppger endast mellan tre och sju procent att de eller någon kollega
diskriminerats eller kränkts på grund av sexuell läggning. Skillnaden kan bero på att de som
I Equalprojektet Under ytan samarbetar
Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier
Linköpings Universitet, Lärarprogrammet i Norrköping
Lärarförbundet * Lärarnas Riksförbund * Sveriges skolledarförbund
Myndigheten för skolutveckling * HomO
RFSL * RFSL Ungdom * Sveriges Förenade Gaystudenter
Lärarhögskolan i Stockholm * Södertälje kommun
kränks har svårt att uttrycka det och de som står för den kränkande jargongen inte alltid är
medvetna om att de kränker. Det kan också vara så att man är mer benägen att reagera på
förekommande kränkningar om man har fått mer kompetenshöjande åtgärder, vilket
gymnasielärarna i högst grad angett att de fått.
Hälften av lärarna svarade att exempelvis nedlåtande kommentarer, kränkande skämt och
bilder på grund av sexuell läggning förekommer bland elever. I år 7-9 svarar 78% att det ofta
eller ibland förekommer kränkande jargong på grund av sexuell läggning, mot 10% av
förskollärarna. Däremot känner bara var tionde lärare (2% av förskollärarna) till någon elev
som kränkts eller diskriminerats på grund av sexuell läggning. De kränkningar som består av
riktade ord eller jargong är troligen toppen av ett isberg. Elever som kränks genom en
omedveten heteronormativitet, d v s ett antagande att alla är heterosexuella, är kanske det
största problemet.
Resultatet för En utmaning för heteronormen visar att lärare är i stort behov av kunskap om
hur man inom ramen för den egna verksamheten kan arbeta med områden som rör sexuell
läggning och homofobi. Alla har en sexuell läggning, även heterosexuella, och arbetet med
sexuell läggning rör alla lärare. En lärare i matematik kan konstruera räkneexempel där
människor har olika sexuell läggning, en musiklärare kan ibland välja musiktexter som
handlar om icke-heterosexuell kärlek och en förskollärare kan läsa sagor som inte utgår från
heteronormen. Med detta förhållningssätt kan lärare i det lilla bidra till att normer vidgas och
till att elever får bekräftelse på att människor kan vara annat än heterosexuella. Antaganden
att alla är heterosexuella är en stor del av det som kan begränsa och kränka skolans barn,
vuxna och elever.
Den nya lagen som förbjuder diskriminering och kränkning på grund av sexuell läggning i
skolan tillsammans med skollagen och läroplanens värdegrund förpliktigar skolans
huvudansvariga att snarast möjligt utveckla arbetet inom skolan utifrån alla
diskrimineringsgrunderna. Kunskap om normer för kön, etnisk tillhörighet, religion och
funktionalitet är centralt för detta arbete.
I Equalprojektet Under ytan samarbetar
Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier
Linköpings Universitet, Lärarprogrammet i Norrköping
Lärarförbundet * Lärarnas Riksförbund * Sveriges skolledarförbund
Myndigheten för skolutveckling * HomO
RFSL * RFSL Ungdom * Sveriges Förenade Gaystudenter
Lärarhögskolan i Stockholm * Södertälje kommun
