Å r s b e rä t te l s e 2 O13
Innehåll
Vi firar 80 år!
Folkuniversitetet
1933–2013
10
7
20
24
8
Öppet för alla . 3
Uppdrag utbildning . 9
Skolor lägger grunden . 17
4 Digitala verktyg utvecklar
undervisningen
5 Nya möjligheter på nätet
5 Kurs varannan vecka
6 Senioruniversitetet – en bildande
folkrörelse
6 Appar en växande marknad
7 Kreativ på ett främmande språk
8 Med fokus på privatekonomin
0 En andra chans med tid och empati
1
12 Språk öppnade världen för Erik
13 Kursorter IS Internationella Skolorna
13 Unga kommer tillbaka till arbetslivet
14 Ett samtal om sfi
15 Vad är speciellt med sfi?
16 Driver dans och teater inom Kulturskolan
16 Utveckling med internationellt
samarbete
19 Hon får bilderna att leva
20 Åtta debutanter från Skrivarakademin
20 Trivs med att vara i centrum
22 Elever inom EU samarbetar om
historiebok
22 Gesällbrev för gitarrbyggare
22 För litet elevunderlag på Torsten
Huséngymnasiet
Det här är
Folkuniversitetet . 23
24 Folkbildning med stolta traditioner
25 Hållbar kunskap
26 Så får Folkuniversitetet in miljötänk
i vardagen
28 Styrelsen 2O13
30 Om Folkuniversitet
31 Organisation
Årsberättelse för Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Stockholms universitet
Projektledare Folkuniversitetet: Kicki Emanuelsson. Produktion: Voff Media AB, www.voff.se. Projektledare: Carina Järvenhag.
Foto: Johanna Henriksson, Jyrki Siveneus och Colourbox, där annat ej anges. Grafisk form: Sandra Torstensson. Tryck: Rolf AB, 2014
2
Fo l kuni versitetets å rsb erät tels e 2 O13
”
Det finns många
bra och pedagogiska
appar som det bara är
att ladda ner. Jag
hoppas kunna inspirera
andra lärare till att
börja utforska den
möjligheten och våga
testa nya lösningar.
Sue Sugizaki, språklärare
Folkuniversitetet
”
Teater får äldre att minnas
Blondinbella om vägen
från Shopoholic till Saveoholic
Får du ont i magen så fort en räkning trillar in? Försvinner
dina pengar utan att du har kontroll så att du aldrig kan
unna dig det du verkligen vill i livet? Isabella Löwengrip
& Pingis Hadenius höll två föreläsningar på Folkuniversitetet i Stockholm. Grundtanken var att lära dig styra din
ekonomi – istället för att den styr dig.
Isabella Löwengrip är under namnet ”Blondinbella”
en av Sveriges största bloggare och framgångsrik
multi-entreprenör. Pingis Hadenius är civilekonom och
journalist med ett förflutet i finansbranschen, och som
chefredaktör för flera tidningar. Tillsammans gav de ut
boken ”Economista, Isabella&Pingis guide till ekonomiskt
oberoende” på Bonnier Forum hösten 2013.
Minnenas teater och Dans för pigga seniorer
introducerades vid Folkuniversitetet i Jönköping
under 2013. Syftet med projektet är att pigga
äldre ska få en mer stimulerande vardag och
kunna ägna sig åt eget skapande. Minnen är
grunden i projektet. Deltagarna sitter i en ring
och pratar om minnesbilder som sedan gestaltas i enkla improvisationsövningar.
Hösten 2013 hade teaterverksamheten i Jönköping också en musikalgrupp för ungdomar,
med syfte att sätta upp musikalen Grease. Det
blir Teaterstickornas största produktion någonsin. 40 ungdomar kommer att ge 10 föreställningar på Jönköpings Teater i vår!
Teaterverksamheten i Jönköping sker i samarbete med Teaterstickorna.
Forskningsinformation
2013 erbjöd Folkuniversitetet en rad
spännande forskningsföreläsningar i
samarbete med bland andra Nobelmuseet och tidningen Forskning & Framsteg. Under våren var det flera föreläsningar med anknytning till Nobelpriset,
bland annat en föreläsning om världsmedborgaren Alfred Nobel och ”Kreativitet – Den gemensamma nämnaren
för alla Nobelpristagare”. Populärt under
hösten var föreläsningarna om Nano­
teknik och om Higgspartikeln. Den sistnämnda föreläsningen gick av stapeln
alldeles innan det blev klart att 2013 års
Nobelpris i fysik gick till männen bakom
upptäckten: engelsmannen Peter Higgs
och belgaren François Englert.
Öppet
för alla
Ö p p et fö r a l l a
Digitala verktyg utvecklar und
Studieformer. Folkuniversitetet arbetar ständigt med
att utveckla nya studieformer. Det kan handla om att
introducera digital teknik och webbstöd, men också
om att förlägga undervisningen till den tid som passar
deltagarna bäst.
Sue Sugizaki, lärare i japanska, använder gärna
digitala verktyg i klassrummet.
Sue Sugizaki berättar att hennes
surfplatta är ett ovärderligt verktyg,
när vi ses innan kvällens lektion i
japanska på Kungstensgatan i Stockholm. Surfplattan innehåller både
hennes undervisningsmaterial och
de applikationer hon använder för
övningar och exempel, bland annat
Camera, Cloud, Youtube, Animation
och Sound.
– Min surfplatta innehåller allt jag
behöver för min undervisning. Jag
började egentligen använda den för
att slippa bära på så många saker i de
Fler studieformer
hos Folkuniversitetet
Studier på distans.
Kurser varannan vecka.
Att skriva under en vecka
på sommaren.
Utbildningslinjer och diplomkurser.
Estetkurser på engelska.
Kurser för föräldralediga.
Workshops och helgkurser.
Kurser för seniorer.
Kurser utomlands.
Prova på-lektioner.
Kurser för tonåringar.
4
Fo l kuni versitetets å rsb erät tels e 2 O13
långa korridorerna här på Folkuniversitetet, säger Sue Sugizaki.
Hon är auktoriserad lärare i japanska som främmande språk och har
undervisat i japanska på Folkuniversitetet sedan 2005. Samtidigt forskar
hon inom lingvistik vid Universitetet
i Essex. Sue har även en mycket aktiv
roll i att introducera digitala verktyg
för Folkuniversitetets lärarkår, bland
annat ansvarar hon för flera moduler
i kursen Nätpedagogik/IT-körkort,
som vänder sig till alla språklärare
inom Folkuniversitetet region öst.
Hon arbetar också med IT-stöd och
support för Folkuniversitetets distansutbildningar.
– Det finns många bra och pedagogiska appar som det bara är att ladda
ner. Jag hoppas kunna inspirera andra
lärare till att börja utforska den möjligheten och våga testa nya lösningar.
Appar gör det möjligt att variera
undervisningen på ett snabbt, enkelt
och roligt sätt, säger Sue.
I dag kan språklärare inom region
öst låna en surfplatta. Vissa använder
framför allt molntjänsterna som en
förvaringsplats för sitt undervisningsmaterial, medan andra aktivt använder olika digitala verktyg i sin under-
dervisningen
Sue Sugizaki har allt
hon behöver för
undervisningen i sin
surfplatta.
visning. Folkuniversitetet har också ett
webbstöd för vissa språkkurser i form
av en webbsajt för deltagare, där man
kan ladda ner och dela material, ställa
frågor och chatta med andra.
På väg till kvällens lektion i japanska berättar Sue att hennes pedagogik
bygger på PPP (presentation-practiceproduktion). Det innebär att Sue först
presenterar en språklig situation,
ikväll kommer hon att visa en video.
Sedan övar eleverna muntligt med
exempel från läroboken och slutligen
är det produktion i form av mer fria
övningar. Ikväll blir det rollspel.
– Jag brukar dela mitt material
elektroniskt, och det finns deltagare
som laddar ner och tar med det på en
surfplatta, säger Sue Sugizaki.
Det står redan en grupp elever, varav
många i 20-årsåldern, och väntar utanför lektionssalen. Sådant som Mangaserier och musiken lockar många unga
till det japanska språket.
Sue går snabbt in, ställer borden i
en ring och kopplar in sin surfplatta
så att övningar från läroboken proji­
ceras på den vita skärmen bakom
henne.
– Min dröm är att kunna ha all
uppkoppling trådlös i huset, men dit
har vi inte nått ännu. Vi tar små steg
hela tiden och jag uppskattar verkligen
IT-avdelningen som hjälpte mig att få
japanska på alla elevdatorer. Det var så
allting började, säger Sue och släpper
in eleverna.
Med ”Konnichiwa”, som är japanska
för hej, hälsar hon eleverna välkomna
och kvällens lektion kan börja! Carina
Järvenhag
Nya möjligheter på nätet
Studieformer. På kursen för IT-körkort
lär sig Folkuniversitetets språklärare att
använda nya digitala verktyg i undervisningen. Den nya tekniken kan både ge
variation i klassrummet och underlätta
lärarnas arbete. Kursdeltagarna får även
kunskaper om nätpedagogik.
– Deltagarna behöver inte alltid läsa
en kursbok. Sociala medier kan vara
till hjälp i språkundervisning och ge
möjlighet till interaktion på det nya
språket, säger Joel Mogren som är en av
lärarna på kursen.
– Idag har vi pratat om molntjänster
som kan användas för att dela dokument med deltagarna, berättar han.
Sophie Gasson undervisar i engel-
Fakta om IT-körkortet
Kursen hölls första gången 2013.
Behovet framkom i en ”peer
review” av Folkuniversitetets
språkkurser i hela landet.
Kursen ska ge kunskaper i digitala
verktyg som till exempel video,
ljudfiler och olika program.
Joel Mogren undervisar
Folkuniversitets språklärare.
ska. Hon kunde bara den mest basala
IT-tekniken och hade aldrig använt en
läsplatta innan kursen.
– Det är bra att testa tillsammans
med andra och få hjälp direkt när jag
inte förstår.
Hon undervisar sina deltagare
varannan vecka i klassrummet och
däremellan är hon tillgänglig för dem
på internet för att ge stöd på distans.
Hon tror hon kommer ha stor nytta av
de nya kunskaperna i det arbetet.
– Det roligaste med kursen är att den
blir en språngbräda för nya kunskaper.
När jag lär mig en ny teknik ser jag
plötsligt många nya användningsområden som jag inte skulle ha hittat
annars. Johanna Henriksson
Kurs varannan vecka
Studieformer. Deltagare ställer allt högre
krav på flexibilitet. Många är intresserade
av korta kurser och workshops. Andra
kan kanske inte binda upp sig att mötas
varje vecka. För dem erbjuder Folkuniversitetet varannanveckaskurser.
Efterfrågan på kurser varannan vecka
växer. I Stockholm anordnas till exempel
en grammatikkurs i svenska som främmande språk med inriktning på skrivande. Daniel Brånn är lärare för kursen
och tycker att upplägget fungerar bra.
Han ger deltagarna en skrivuppgift
varje lektion. De får respons via mejl
och muntligen när de ses nästa gång.
En av Daniels Brånns elever, Hector
Garcia Pena, är mycket nöjd.
– Kursen går fantastiskt bra. Läraren
är väldig bra och kompetent. Jag tycker
att det är bättre med varannan vecka
framför allt för oss som jobbar, säger
han. Klara Johansson
Fo l k u n i ve r si te te t s år sbe rät te l se 2 O13
5
Ö p p et fö r a l l a
Senioruniversitetet
– en bildande folkrörelse
Ideellt. Klockan är ett en mulen
dag i mars och människor strömmar till framför biograf Park i
Stockholm.
Senioruniversitetets tisdagsföre­läsning är fullbokad som vanligt.
Ann-Cathrin Gildén, pensionerad
distriktssköterska är på plats i foajén.
– Jag går på allt sedan flera år tillbaka. I dag är det Boel Adler som ska
tala om det svenska körundret, det blir
spännande.
Hon är en av 5 500 allt mer bildade
medlemmar i den ideella föreningen
Senioruniversitetet. Alla som är pensionärer och fyllt 55 kan vara med.
– Den första föreläsningen den här
terminen om Wallenbergarna var
fantastisk. Gunnar Wetterberg hette
föreläsaren tror jag, han var riktigt
rolig, tycker Ann-Cathrin Gildén.
Curt Waller har gått på tisdagsserien
sedan tre år tillbaka och kommer hit
för att aktivera sig och träffa vänner.
– Det är nyttigt att tänka till och
ta emot nya intryck, inte bara sitta
Fakta om
Senioruniversitetet
Ideell förening som samverkar med
Folkuniversitetet sedan starten 1991.
Man arrangerar föreläsningsserier och studiecirklar i till exempel
språk, naturvetenskap, litteratur
och historia.
Medlemmar kan också gå kurser
som hålls i samarbete med Stockholms och Uppsala universitet
samt delta i stadsvandringar och
exkursioner.
6
Fo l kuni versitetets å rsb erät tels e 2 O13
Ann-Cathrin Gildén.
hemma och se på tv. Det brukar vara ett
engagerande utbud med många olika
ämnen. Sedan är det den sociala biten.
Jag brukar träffa några bekanta här och
så går vi och fikar efteråt, säger Curt
och hälsar på en förbipasserande.
Programvärd för dagen är Kai-Inge
Hillerud, som också är ordförande i
Senioruniversitetets styrelse.
– Det är så oerhört belönande att
arbeta med det här. Titta vilket intresse
det finns, när man ordnar bra föreläsningar kommer verkligen folk, säger
Kai-Inge Hillerud.
För att hitta
uppslag till föreläsningar läser
han och andra
programansvariga
facklitteratur
Kai-Inge Hillerud.
och håller sig
ajour med dagspress
och forskning. Allt arbete är ideellt.
– Det är ett sätt att manifestera
civilsamhället. Allt bygger på att folk
engagerar sig! Henrik Möller
Appar en växande marknad
Digitalt. Kursen ”Gör din egen
app” gör det möjligt för deltagarna att skapa en färdig app
på bara på två dagar.
Kursledaren Ruben Rivera
ser en växande marknad för
appar, som företag kan använda internt.
Under 2013 genomfördes kursen
fyra gånger i Stockholm. Eva
Arnek, chef för verksamhetsområde
Folkbildning, berättar att det har
varit ett stort intresse.
– Appar ligger i tiden och tar över
fler och fler funktioner i vår vardag.
Det är en demokratifråga att sprida
kunskap om den här kommunikationsformen till personer utan
teknisk utbildning, säger hon.
Kursen vänder sig bland annat till
webbredaktörer, frilansare, egna företagare och föreningar som hittills har
saknat resurser för att ta fram egna
appar för att kunna marknadsföra
sina tjänster eller aktiviteter.
– Det krävs en grundläggande
datavana för att klara av kursen.
Inför det här året har vi slipat på
formuleringen om förkunskaper,
eftersom vi märkte att kunskaperna var väldigt varierande. Det
gjorde att en del deltagare tyckte
det gick för långsamt medan andra
fann det alltför avancerat, säger
Eva Arnek.
Publiceringsverktyget som
används på kurserna är framtaget
av OpenRatio. Det är upplagt på
ett visuellt sätt och kräver inga
programmeringskunskaper. Kursledaren Ruben Rivera säger att det är
extremt användarvänligt, men att
det också har sina begränsningar.
– En del deltagare har kommit
till kursen med ambitionen att
bygga upp ett nytt Facebook på två
dagar. Om det handlar om avancerade appar som kräver kopplingar
till databaser behövs kunskaper i
programmering och det tar mycket
längre tid. Enklare appar går
absolut att få fram på två dagar,
säger han.
Ruben Rivera menar att användningen av appar kommer att bli
mer differentierad. I dag använder
sig de flesta av App Store, men i
framtiden kommer det att utvecklas allt fler appar för internt bruk.
Här finns också en möjlig marknad
för kursdeltagarna.
– Det finna många företag som
är beredda att betala 40 000–50 000
kronor för en intern app som
underlättar kommunikation och
information till medarbetare. Jag
hade till exempel en deltagare på
kursen som arbetar med event, som
gjorde en app för konferensdeltagare i stället för en traditionell
fysisk mapp.
Tvådagarskurserna kommer att
fortsätta under 2014, framför allt
i Stockholm, men även på andra
orter där intresse finns. Carina
Järvenhag
Kort om appar
Ordet app står för applikation
och är ett litet tillämpningsprogram. Begreppet appar började
användas mer omfattande 2008.
Då lanserade Apple App Store
för Iphone, en programbutik för
Apples mobiltelefon. Idag finns
appar för de flesta tillfällen i livet.
Lisa Rosén tar fram
sin kreativa förmåga.
Penelope Orfanoudaki ser
till att deltagarna byter
penna varje halvminut.
Kreativ på ett
främmande språk
Skapande. Estetkurser på engelska vänder sig till alla som
vill utveckla sin kreativitet – och har kunskaper i engelska.
Penelope Orfanoudaki leder kurser i ”Creative painting”.
Det råder en koncentrerad tystnad i den
ljusa ateljén högst upp under takåsarna
i Folkuniversitetets hus på Kungstensgatan i Stockholm. Deltagarna har fått
i uppdrag att rita ett djur som de förknippar sig själva med. Var 30:e sekund
byter de till en annan penna.
– Tänk inte så mycket, utan associera
fritt. Här finns inga rätt eller fel, säger
Penolope Orfanoudaki.
Kursen i kreativt måleri handlar inte
bara om måleri, utan också om att lära
sig använda den kreativa processen
för att uttrycka sina egna tankar och
känslor. Det berättar Penolope Orfanoudaki som också är entreprenör och
konstterapeut.
– Man kan säga att mina kurser med
konstens hjälp är ett stöd för männi­skor
som har upplevt ett uppbrott eller vill
ha till stånd någon form av förändring.
Det kan handla om personer som just
har flyttat till ett annat land eller om
personer som vill byta riktning i sina
liv. När jag började undervisa här blev
jag först förvånad över att det kom så
många yrkesverksamma svenskar till
kurserna.
Den beskrivningen passar in på Lisa
Rosén som till vardags är webbredaktör. Nu tar hon ut några semesterdagar
för att kunna delta i kursen under fyra
tisdagseftermiddagar. Hon börjar just
sätta upp sitt staffli mitt i rummet.
– Jag är och har alltid varit en kreativ
Courses in English
Ingår i Folkuniversitetets öppna
kursutbud och ges i mån av intresse.
Vänder sig till alla, som oavsett
modersmål, har kunskaper i engelska.
Utbudet varierar, men huvudområdena
är foto, film, sång/musik, måleri och
kreativt skrivande.
person, men i skolan blev det ett sådant
fokus på prestation att det tog död på
min lust att teckna. Här är det fritt
fram att uttrycka sig, vilket jag tycker
är väldigt roligt. Att kursen är på engelska är bara en bonus, säger hon.
Så även om det bara är en gång kvar
på kursen kommer måleriet att fortsätta för Lisas del.
– Jag har redan köpt ett staffli och
akrylfärger så att jag kan fortsätta
att måla hemma. Den här kursen har
verkligen hjälpt mig att komma igång
och vara mer kreativ igen. Det är jätte­
roligt! Carina Järvenhag
Fo l k u n i ve r si te te t s år sbe rät te l se 2 O13
7
Ö p p et fö r a l l a
Med fokus på privatekonomin
Folkbildning. Gilla din ekonomi är ett folkbildningsprojekt av det större formatet. Folkuniversitetet samverkar
med Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten
för att öka svenskarnas kunskaper om privatekonomi.
Ett 50-tal personer har kommit till
kvällens föreläsning ”Trygga din ekonomiska framtid” hos Folkuniversitetet
på Kungstensgatan i Stockholm. Medel­
åldern är relativt låg. En av åhörarna
är Tove Laine som har kommit hit med
två kompisar.
– Jag tänker att det skulle vara nyttigt och roligt att lära mig lite mer om
ekonomi, säger hon.
Det är Finansinspektionen som, tillsammans med Pensionsmyndigheten,
fått regeringens uppdrag att förbättra
svenskarnas kunskaper i privatekonomi.
Sedan 2011 har föreläsningar hållits
både för pensionärer, skolungdomar
och som ikväll, för en bred allmänhet.
Vid entrén till kvällens föreläsning står
Viveca Wallén Vrenning, projektledare
på Finansinspektionen. Hon berättar
att via samarbeten med studieförbund,
fackförbund och pensionärsorganisationer når utbildningarna över 4,5
miljoner människor.
– Det här är ett helt unikt projekt
Calle Wallén, Mauro
Nicastro och Tove
Laine tycker det är
kul med ekonomi.
och det har aldrig gjorts något liknande tidigare i Sverige. Det människor
fram­för allt saknar kunskap om är hur
de ska göra när de väljer inför sina
pensioner. Det finns några enkla saker
som var och en kan göra för att få
en bättre pension. Det får de lära sig
ikväll, säger hon
Föreläsningen hålls inom ramen för
nätverket Gilla din ekonomi. Kvällens
föreläsare är Bengt Hökervall och det
drygt två timmar långa föredraget är
uppdelat på tre delar; sparande, lånande
och pensioner.
Finansinspektionen utbildar föreläsare
hos Folkuniversitetet och TCO, som i
sin tur utbildar allmänheten respektive fackliga företrädare.
– Vi valde Folkuniversitetet eftersom
det är en partipolitiskt obunden stiftelse som drivs utan vinstintresse. Dessutom passar folkbildningsprofilen bra
med våra egna mål om folkbildning i
privatekonomi. Jag besökte personligen
alla fem regionkontoren innan
vi tog beslut om samarbetet
och alla var positiva till att
medverka, säger Viveca
Wallén Vrenning.
Det är fullsatt på
kvällens föreläsning.
Eva Arnek är verksamhetschef för
Folkbildning vid Folkuniversitetet i
Stockholm och berättar att man har
hållit omkring tio ekonomiföreläsningar enbart på Kungstensgatan
under 2013, men också på ett flertal
andra orter. Föreläsningarna fortsätter
under 2014.
– Genom att erbjuda öppna föreläsningar på ett stort antal orter hoppas
vi nå ut till dem som allra mest behöver informationen, men som har svårt
att skaffa sig den på egen hand. Det
här är ett stort folkbildningsprojekt
som ligger oss varmt om hjärtat,
säger hon. Carina Järvenhag
Viveca Wallén Vrenning.
Om nätverket
Gilla Din Ekonomi är Sveriges satsning för att öka de ekonomiska kunskaperna i sam­hället. I nätverket samverkar mer än 60 aktörer i form av myndigheter, organisationer
och företag där målet är att stärka och öka medborgarnas privatekonomiska kunskaper
och självförtroende.
Närmare 100 cirkelledare vid Folkuniversitetet över hela landet har utbildats av Finansinspektionen och nätverket Gilla din ekonomi, som också har tagit fram ett kursmaterial.
Från hösten 2014 kommer ytterligare ett studieförbund in i folkbildningsprojektet.
8
Fo l kuni versitetets å rsb erät tels e 2 O13
Fullbokade kurser
på Företagsuniversitetet
Företagsuniversitetet på
studiebesök i London.
Executive Assistant är Företagsuniversitetets
master-class för chefsassistenter, som har tagits
fram i samarbete med EUMA Sweden (European
Mangement Assistants). Utbildningen hjälper
deltagarna att vidareutveckla sin yrkesroll för att
kunna ge chefen ett mer avancerat stöd.
Marlene Berglund på Företagsuniversitetet
berättar att intresset är mycket stort.
– Vi fick sätta in en extra kurs både 2012 och
2013 för att kunna bereda plats till alla intresserade. Det är roligt att kunna erbjuda en utbildning som är unik i sitt slag och som svarar mot ett
behov i yrkeslivet, säger hon.
I den 17 dagar långa utbildningen ingår 5
dagar i London, där deltagarna får utveckla
sina kommunikativa färdigheter på engelska. Det
ingår även bland annat verksamhetsplanering,
omvärldsbevakning och ekonomi.
– Tanken är att deltagarna med sina nya
kunskaper ska kunna ta på sig mer kvalificerade
arbetsuppgifter och även vara ett bättre bollplank för chefen, säger Marlene Berglund.
Deltagarna kommer främst från större svenska
företag och den offentliga sektorn, bland annat
Volvo, Telia, Vattenfall, Strålfors, Kriminalvårdsstyrelsen och flera olika landsting.
Företagsuniversitetet är ett dotterbolag till
Folkuniversitetet region öst och erbjuder kvalificerade fortbildningar för yrkesverksamma.
Aventus tar marknadsandelar
Aventus växer på bekostnad av sina konkurrenter. 2013
ökade deras marknadsandel från sex till tio procent. Den
viktigaste anledningen är att man får fler omställningsuppdrag berättar marknadschef Klaes Ekmark.
– Vi har fått förtroendet att genomföra fler och större
uppdrag under 2013, bland annat för flera bussbolag.
När Arla beslutade sig för att lägga ner sin anläggning i
Göteborg vände de sig också till oss. Det är en process
som berör omkring 200 personer, säger han.
Aventus hjälper uppsagda tillbaka till arbete, bland
annat på uppdrag av Trygghetsfonden TSL och Trygghetsrådet TRR. Modellen bygger på coachsamtal och
de tre stegen klargöra, planera och agera.
– Anledningen till att många vänder sig till oss är vår
långa erfarenhet, vår kunskap och kompetent personal.
Vi hjälper årligen fler än 2000 personer till en ny tjänst
genom våra omställnings- och outplacementprogram.
Många får ny tjänst redan innan uppsägningstiden är
slut säger Klaes Ekmark.
Aventus är ett dotterbolag till Folkuniversitetet region öst.
Samarbetet med
”Folkuniversitetet
fungerar alldeles
utmärkt och det är
ett fantastiskt
bemötande som
våra deltagare får.
John-Willas Krogevoll,
Stadsmissionen
”
Uppdrag
utbildning
U p p d ra g u t b i l d n i n g
En andra chans
med tid och empati
Martina Bracht och Elsa Wästlund.
John-Willas Krogevoll framför
Stadsmissionens kontaktcenter
i centrala Linköping.
10
Fo l kuni versitetets å rsb erät tels e 2 O13
Nystart. I samarbete med kommunen och Stadsmissionen
ger Folkuniversitetet i Linköping människor som
har hamnat snett en andra chans.
Det betyder mycket för mig att jag kan komma hit
nästan varje dag berättar Nico som har haft ett tufft liv
kantat av missbruk.
Ett krav för att få delta är att de är
motiverade. Vi har inget krav på att de
ska vara drogfria, men det är absolut
förbjudet att vara påverkad i skolan.
Det har hänt att jag har skickat hem
någon deltagare någon gång, men
de allra flesta skärper sig när de ska
komma hit, säger hon.
Det märks att Nico, Eva Liman och
Hjördis Karlsson är ett sammansvetsat
gäng. Nico och Eva lärde känna varandra på Valla folkhögskola 1987, och
Evas och Hjördis vänskap sträcker sig
ända tillbaka till 70-talet. Nu skämtar
de om ett föredrag om Che Guevara
som Eva just har hållit.
– De andra på kursen är nog inte
socialister. Det är därför vi är så få
idag, skojar Nico.
Han började i projektet, eller skolan
som han säger, för två år sedan. Vändningen kom i form av en dubbelsidig
lunginflammation som kostade honom
ena lungan.
– Jag höll på att dö, säger han. Om det
inte hade varit för en kompis som fick
iväg mig till sjukhuset skulle jag inte
sitta här idag. Det gav mig en tankeställare. Nu är det jätteviktigt för mig att
ha ett ställe att gå till. Jag kommer att
fortsätta att gå hit så länge jag får.
Eva nickar instämmande och berättar
att hon har varit drogfri i fem år. Nu bor
hon på ett av Stadsmissionens behandlingshem och missar inte en skoldag.
– Det betyder mycket för mig att veta
vad jag ska göra två timmar om dagen.
Det ger en annan struktur åt resten av
tiden och jag gör mer saker även utanför skolan, säger hon.
Målet med projektet är att deltagarna
Projektet vänder sig till personer som
av olika anledningar har hamnat snett
i livet. De flesta har ett mångårigt missbruk bakom sig. Deltagarna slussas hit
från Stadsmissionen i Linköping, som
också delvis finansierar verksamheten,
och för närvarande är 14 personer
inskrivna.
Hjördis Karlsson är inne på sitt fjärde
studieår.
– Tidigare kunde jag inte komma
upp på morgnarna. Men i år gav jag
mig själv ett nyårslöfte om att jag
skulle komma i tid, och hittills har jag
hållit det. Vi gör så många olika saker
och lärarna är jättebra. Vi har gjort
studiebesök till bland annat Arbetets
museum, Vadstena klosterkyrka och
till Alvastra, säger hon.
I dag står historia på schemat och
temat är revolutioner. Alla deltagare
har gjort en redovisning av ett tema
som intresserar dem.
– Lärarna är engagerade och motiverande. De beskriver allting på ett
så intressant sätt att du inte hinner
tröttna. Jag märker till exempel att jag
kan ta till mig nyheterna på ett annat
sätt i dag, säger Nico.
Historieläraren Elsa Wästlund
märker att hennes ämne engagerar
deltagarna.
– Det är en motiverad grupp med
en stor livserfarenhet. Vi har väldigt
många spännande diskussioner och
analyser. Ofta använder vi studie­
besöken eller deltagarnas egna erfarenheter som utgångspunkt, säger hon.
Martina Bracht undervisar i engelska, svenska, bild och datakunskap och
är också kontaktperson för deltagarna.
– Det är en speciell grupp eftersom alla
har haft eller har missbruksproblem.
ska hitta en meningsfull sysselsättning
och nya mål i livet. För dem som vill finns
möjlighet att läsa in gymnasiebetygen.
– Vi har haft flera yngre deltagare
som har gått vidare till komvux eller
till praktik. Men att vara i ett socialt
sammanhang i en drogfri miljö är
minst lika viktigt. För många av våra
deltagare är det ett stort steg att komma
upp på morgonen och passa en tid.
Nyckelorden här är tid och empati,
säger Martina Bracht.
Hon visar vägen till Stadsmissionens
kontaktcenter som ligger fem minuter
från Folkuniversitetet. I matsalen hittar
vi John-Willas Krogevoll, som är hennes
samarbetspartner på Stadsmissionen.
– Samarbetet med Folkuniversitetet
fungerar alldeles utmärkt och det är
ett fantastiskt bemötande som våra
deltagare får, säger han. Studier ger
våra klienter en kontinuitet i tillvaron.
Om du försöker bryta ett drogberoende är det väldigt viktig att du inte är
sysslolös. Så snart tristessen sätter in
Eva Liman, Nico och
Hjördis Karlsson är ett
sammansvetsat gäng.
är det lätt att ta till drogerna igen. En
av tankarna med det här projektet är
att deltagarna ska få smak för ett mer
aktivt liv, säger han.
Stadsmissionen har omkring 200
missbrukare registrerade hos sig,
sedan är mörkertalet minst lika stort.
Svårast att nå är yngre personer. Besökarna på kontaktcentret är mestadels
från 40 år och uppåt.
– Det finns ett stort behov av våra
tjänster. Varje gång vi kan hjälpa en
enda person ut ur ett missbruk är det
värt mycket, både för den enskilde och
för samhället i stort. Det handlar om
ett tänka långsiktigt och ta små steg i
taget. Om man tänker enbart i ekonomiska termer är det alltid de mest
utsatta som drabbas först, säger JohnWillas Krogevoll. Carina Järvenhag
Projektet i korthet
Arbetet i projektet syftar till att deltagarna ska få rutiner, ett socialt sammanhang och
de riktlinjer som behövs för att kunna sätta upp delmål och mål som leder vidare till
studier/arbete och ett fungerande socialt nätverk. När deltagarna själva känner sig
mogna kan de slussas vidare till komvux, praktik eller arbete i nära samarbete med
Stadsmissionen.
Folkuniversitetet i Linköping driver projektet i samarbete med Linköpings Stadsmission
och Linköpings kommun under perioden augusti 2011–juni 2014.
Fo l k u n i ve r si te te t s år sbe rät te l se 2 O13
11
U p p d ra g u t b i l d n i n g
Språk öppnade
världen för Erik
Internationellt. Erik Forsberg kom till Düsseldorf 2003 för
att läsa tyska med praktik. Fyra år senare blev han ansvarig för IS Internationella Skolornas verksamhet i Tyskland.
– Vår kombination av undervisning och språkpraktik
på företag lockar allt fler.
Egentligen var siktet inställt på en
framtid längre söderut. Under flera år
bodde och studerade Erik i Portugal
och Brasilien.
Men 2000 träffade han en tysk tjej på
Stockholms universitet. När hon några
år senare skulle ned till Bonn för att ta
ut sin magisterexamen följde Erik med.
Med sig hade han en fil kand i portu­
gisiska. Ett språk som inte fungerade
så bra i Tyskland.
– Vi bodde i en vindsvåning i Düsseldorf. Min flickvän pendlade till Bonn
och jag fick börja läsa tyska, säger Erik
Forsberg.
Efter några års mellanspel i England
återvände de till Düsseldorf när Erik
fick ett erbjudande om att leda IS Düsseldorfs verksamhet. I dag har de tre
barn och bor en timme utanför staden.
– Det blev inte som jag tänkt mig och det
är jag väldigt glad för. Jag brukar rekommendera alla våra kursdeltagare att inte
låsa sina framtidsplaner för mycket. Språk
och möten kan leda vart som helst.
Varje år läser ett drygt hundratal
svenskar tyska i Düsseldorf och Köln.
Man samarbetar bland annat med
12
Fo l kuni versitetets å rsb erät tels e 2 O13
ag brukar rekommendera
” Jalla
våra kursdeltagare att
inte låsa sina framtidsplaner
för mycket. Språk och möten
kan leda vart som helst. Erik Forsberg
”
Kungstensgymnasiet i Stockholm,
Mälardalens högskola och Braheskolan
på Visingsö.
– Att bo utomlands och kombinera
språkstudier med en praktik under trefyra månader är det perfekta verktyget
för att komma in i språket och samhället, säger Erik Forsberg.
Samarbetet med Mälardalens högskola har pågått sedan 2004. Kurserna
Tyska 1 och 2 hålls i Köln, ger 30 hög­
skolepoäng vardera och är studiemedelsberättigade.
– Vi har ett väldigt bra samarbete. Till
hösten utökar vi med en ny kurs som
heter Tyska i Tyskland med praktik.
Tack vare det tyska lärlingssystemet
är många företag öppna för att ta emot
praktikanter. IS kan ordna platser där
kursdeltagaren lär sig att till exempel
kommunicera med Ikeas kunder eller
barn på skolor
och dagis. Praktikplatsen anpassas till
kursdeltagarens inställning, ambition, språkliga
nivå och utbildning.
– Flexibla och ödmjuka
personer lär sig språket snabbare
men även den personliga utvecklingen
påverkas i en mer positiv riktning,
säger Erik Forsberg.
För akademiker matchas praktikplat-
serna utifrån deras utbildning. Jurister
erbjuds plats på advokatbyråer, arkitekter hamnar förstås på arkitektkontor
och så vidare.
– Ingenjörer eller teknikintresserade kan hamna på DLR – Deutsches
Zentrum für Luft- und Raumfahrt, det
tyska centret för rymd och flygtrafik.
IS Düsseldorf erbjuder även kurser
för svenska företag. Här är kombinationen av språk och umgängeskoder
extra viktigt. Tyska affärsmän talar
ogärna engelska och bara om de själva
är gäster utomlands.
– Det finns ett citat av den gamle förbundskanslern Willy Brandt: “If I am
selling to you, I speak your language. If
I am buying, dann müssen sie Deutsch
sprechen”, säger Erik Forsberg.
Omvänt erbjuder man också kurser
för tyska företag och privatpersoner
som vill lära sig svenska. Även här är
det viktigt att lära sig om kulturella
koder vid sidan om språket.
Erik Forsberg.
– Det finns
skillnader.
Tyskarna
tycker ofta
att våra svenska
affärsmöten är
ostrukturerade. De
brukar skämtsamt säga att
det enda som kommer ut från ett möte
med svenskar är mötesdeltagarna.
Det hindrar inte att intresset för Sverige och Skandinavien aldrig varit större.
IS Düsseldorf erbjuder många tyskar att
läsa skandinaviska språk. Erik Forsberg
beklagar att många har stereotypa bilder
av Sverige. Antingen som Astrid Lindgrens Bullerby med vita knutar eller den
dystopiska motsatsen, signerad Henning Mankell och Stieg Larsson.
– Vi försöker nyansera det där lite,
men samtidigt är det väldigt säljande
bilder. Henrik Möller
Fakta om IS Düsseldorf
IS Internationella Skolorna är en
stiftelse knuten till Folkuniversitetet.
IS har arrangerat språkkurser
utomlands sedan 1946.
Precis som sina systerskolor i
Barcelona och Aix-en-Provence
erbjuder IS Düsseldorf kostnadsfria
och CSN-berättigande kurser men
även privat- och företagsundervisning mot avgift. Läs mer: www.
is-duesseldorf.com
Kursorter IS
Internationella
Skolorna
Engelska Brighton, Salisbury,
Weymouth, London, Oxford,
York, Eastbourne, Glasgow,
Edinburgh, Malta, Gozo, Dublin,
Belfast, Los Angeles, Boston,
New York, Gold Coast, Brisbane,
Vancouver, Whistler, Kapstaden,
Auckland, Christchurch.
Tyska Berlin, Wien, Freiburg,
Düsseldorf.
Franska Aix-en-Provence,
Antibes, Paris.
Spanska Madrid, Salamanca,
Málaga, Palma de Mallorca,
Sevilla, Valencia, Barcelona,
Cuenca, Playa del Carmen,
San José.
Italienska Rom, Milano, Florens,
Elba, Taormina, Palermo,
Portugiskiska Lissabon, Faro.
Arabiska Kairo.
Mandarin Shanghai, Beijing.
Ryska St Petersburg.
Mer information: www.is.se.
Casa Batlló av Antoni
Gaudi i Barcelona.
– Vi försöker hjälpa dem att bli mer
konkreta i sitt jobbsökande. Vissa
säger ”jag jobbar med vad som helst.”
Men vad innebär det? Kanske är man
beredd att ta ett ”brödjobb”, för att
sedan studera vidare inom sina intresseområden. Vi vill också lyfta fram
deltagarnas intressen, deras starka och
svaga sidor, säger Mats Ladebäck.
80 procent av
deltagarna anser
att coachernas
bemötande och
engagemang är
mycket bra.
Unga kommer
tillbaka till arbetslivet
Nystart. Folkuniversitetet på
Gotland stöttar unga på vägen
till arbetslivet. Under 2013 gick
cirka 100 ungdomar en 26 veckor
lång utbildning om olika vägar
till arbeten.
Det är viktigt att ge ungdomarna
en vidgad syn på arbetsmarknaden och att ge dem verktyg för
sin personliga utveckling menar
avdelningschef Mats Ladebäck.
Gotland har en speciell arbetsmarknad med jordbruk och turism som
två stora sektorer med 25 procent
av arbetsmarknaden vardera. Det
gör att arbetsmarknaden blomstrar
under sommarmånaderna, men
att det kan vara tufft under vinter­
halvåret.
Under 2013 genomförde Folkuniversitetet 26-veckorskurser för unga
mellan 16 och 24 år på uppdrag av
Arbetsförmedlingen. Totalt handlade
det om cirka 100 personer.
Mats Ladebäck berättar att kurserna
i huvudsak består av två delar: att ge
ungdomarna en inblick i hur man
söker arbete och att erbjuda dem en
personlig utveckling.
Ofta tänker man alltför snävt i sitt
jobbsökande. Vi vill bredda synfältet
och få dem att upptäcka fler möjligheter, säger han.
Under kursens första sex veckor kom-
mer deltagarna till Folkuniversitetet
fyra dagar i veckan. Fokus ligger på att
hitta deras drivkrafter, inventera deras
kompetens, hitta nya jobbmöjligheter
och hjälpa dem att få kontakter med
arbetsgivare. Från den sjunde veckan
är det kurs två dagar i veckan, i kombination med personliga coachsamtal.
Resten av tiden ägnas då åt jobbsökeri,
praktik eller studier.
Insatserna finansieras av Arbetsförmedlingen enligt ett prestationsbaserat system.
– Jag tycker att systemet är bra. Till
en början får vi 45 procent av totalbeloppet och den slutliga utbetalningen
görs först när personen i fråga har haft
minst sex månaders anställning.
Utvärderingar från deltagarna visar
att man trivs på Folkuniversitetet som
helhet, bland annat anser 80 procent av
deltagarna att coachernas bemötande
och engagemang är mycket bra. Två
tredjedelar av de som gick kursen 2013
har gått vidare till studier eller arbete,
Folkuniversitetet bedriver utbildning inom Jobb- och ungdomsgarantin
även i Eksjö, Nässjö, Tranås och Norrköping. Carina Järvenhag
fta tänker man alltför
” Osnävt
i sitt jobbsökande.
Vi vill bredda synfältet och
få dem att upptäcka fler
möjligheter. Mats Ladebäck
”
Ungdomsgarantin i korthet
Vänder sig till ungdomar mellan 16–24 år som har varit arbetslösa i minst tre månader.
Deltagarna får vägledning och stöd under maximalt sex månader. Innehållet kan se
olika ut beroende på vad deltagarna behöver. Vissa aktiviteter sker i grupp, andra
individuellt eller tillsammans med en coach. Handledning med en coach ingår under
hela projektet.
Fo l k u n i ve r si te te t s år sbe rät te l se 2 O13
13
U p p d ra g u t b i l d n i n g
Ett samtal om sfi
Nystart. Lisbeth Andersson och Sara Utku har lång
erfa­renhet av undervisning i svenska för invandrare.
Båda med bakgrund som lärare och nu som ansvariga för
verksamheten inom sfi vid Folkuniversitetet region öst.
Här samtalar de om en undervisning som både sporrar
och innebär utmaningar.
Lisbeth Andersson är verksamhetschef
för Uppdrag region öst, där sfi ingår.
Sara Utku är utbildningsledare. I korthet handlar deras arbete om att pussla
ihop lärare och deltagare på bästa möjliga sätt. Deltagarna ska få en utbildning
av hög kvalitet samtidigt som verksamheten måste gå ihop ekonomiskt.
Hur vanligt är det med kulturkrockar?
Berätta lite mer om Folkuniversitetets
verksamhet inom sfi?
Lisbeth: Vi har haft uppdrag av Stockholms stad att bedriva sfi-undervisning
sedan 2011. I dag är vi en av flera
utbildningsanordnare som deltagarna
kan välja bland. Vår verksamhet växer
stadigt och vi har ett gott renommé. I
Stockholm fanns år 2013, 19 000 potentiella ”kunder”, alltså personer som var
i behov av sfi-undervisning.
Sara: Vi hade 4,5 lärartjänster inom
sfi när uppdraget startade, i dag har vi
10 tjänster. Vårt goda rykte bland deltagarna beror både på vårt centrala läge
och på det faktum att vi uppnår goda
resultat.
Vad är speciellt med att erbjuda
sfi-undervisning?
Lisbeth: Sfi är kringgärdat av ett spe­
cifikt regelverk och styrs av lag och förordning, till exempel inrapportering,
utvärderingar, betyg och bedömning. I
Stockholm stad blir det en del adminis14
Fo l kuni versitetets å rsb erät tels e 2 O13
varierande. Det är också en utmaning
med kontinuerlig antagning vilket ger
möjlighet för deltagare att avsluta och
påbörja studier hela tiden. Dessutom
undervisar vi individer som genomgått
en stor förändring i sina liv och kan ha
upplevt svåra situationer.
Lisbeth: Utmärkande för vår undervisning är att den är kommunikativ.
Deltagarna ska lära sig att använda
språket. Till exempel anordnar vi
språkcaféer så att man kan prata
svenska med andra utanför klassrummet. Viktigt är också elevinflytande
och att det finns ett demokratiskt
förhållningssätt.
tration då staden har många studerande
att serva. Landets största kommun finns
också ofta med när man prövar nya
metoder.
Vad är speciellt med Folkuniversitetets
sfi-undervisning?
Sara: Utmärkande för oss är våra
duktiga och erfarna lärare som alla
har behörighet. Sfi ställer stora pedagogiska krav på lärarna, eftersom deltagarnas förkunskaper kan vara väldigt
Sara: Det förekommer att deltagare
kommer till mig och har synpunkter
på lärare. Då föreslår jag att de tar upp
det direkt med sin lärare. Det kan vara
svårt och ovant för vissa, eftersom det
i deras kulturer anses som fel att framföra synpunkter.
Lisbeth: En del blir besvikna över att
vi inte har auktoritära lärare som står
och mässar framför klassen. För andra
kan det också vara svårt att hantera att
kvinnor har en ”maktposition”. Det är
viktigt att hela tiden diskutera frågor
om demokrati, jämställdhet och respekt
Det här är sfi
Alla invandrare utan grundläggande kunskaper i svenska har rätt till sfi. Undervisningen
anordnas av kommunerna och syftar till att ge deltagarna ett funktionellt andraspråk
som gör att de kan delta i arbetslivet och samhället på lika villkor. Kommunerna kan
upphandla utbildningen från olika utbildningsanordnare och ofta kombineras svenskundervisningen med aktiviteter på Arbetsförmedlingen.
Sfi hos Folkuniversitet
i Stockholm
Cirka 550 personer i veckan läser
sfi hos Folkuniversitetet i Stockholm.
Undervisningen bedrivs på studieväg 2 (deltagare har tidigare skolgång motsvarande årskurs 4–9)
och studieväg 3 (minst gymnasium
eller högre).
Sfi-undervisning pågår i tio
kommuner, nio stockholms­
kommuner, samt i Linköping.
I genomsnitt studerar en deltagare
tre–sex månader.
86 procent av deltagarna klarade
sina nationella prov i svenska
under läsåret 2012–2013.
92 procent klarade kurs B-D med
godkänt betyg
för olikheter, både i klassrummen och
lärare emellan. Vi har en likabehandlingsplan som tydliggör vår värdegrund
och som deltagarna ska känna till.
Vad innebär det att undervisningen
görs på uppdrag av kommuner?
Lisbeth Andersson
och Sara Utku ser till
att undervisningen
håller hög kvalitet.
Lisbeth: Offentlig upphandling styr
avtalet och prisnivåerna. Vi måste hela
tiden kämpa för att hitta rätt balans
mellan undervisning av god kvalitet
och ett affärsmässigt resultat. Vi vet i
vissa fall inte i förväg exakt hur många
nya deltagare som anländer varje vecka.
Det kan variera från 5 till 50. Det måste
vara förberett för nya antagningar, men
det är givetvis inte ekonomiskt försvarbart med tomma klassrum.
Sara: Vi har haft tuffa perioder, men
det finns också en sporre i det. Vi som jobbar med det här har blivit ett enormt
sammansvetsat gäng som till varje pris
försöker hitta lösningar på alla situationer som uppstår. Belöningen för alla
inblandade är varje gång när ytterligare
en deltagare klarar av att gå vidare till
de nationella proven. Carina Järvenhag
Vad är speciellt
med sfi?
Två av Folkuniversitetets sfi-lärare fick
frågan vad som gör undervisningen
speciell?
Milica Jovanovic: En utmaning är det
kontinuerliga intaget som gör att det
kommer nya deltagare varannan vecka.
Jag försöker hela tiden involvera de
nytillkomna i undervisningen och se
till att de ställer frågor och deltar i
diskussionerna. Belöningen är responsen från deltagarna. Det är samma kick
varje gång de börjar förstå och prata
svenska.
Flora Pettersson: Eftersom jag själv är
invandrare vet jag hur viktigt det är att
tillägna sig språket. Det är grunden för
att bli delaktig i sociala sammanhang,
arbetslivet och det svenska samhället.
För mig är det viktigt att hålla ihop
gruppen så att alla känner sig trygga
och delaktiga. Jag ser alltid till att
känna mina deltagare väl – de har
ingen chans att smita!
Flora Pettersson.
Milica Jovanovic.
Fo l k u n i ve r si te te t s år sbe rät te l se 2 O13
15
U p p d ra g u t b i l d n i n g
Driver dans och teater inom Kulturskolan
Dansglädje. Folk­universitetet tog
över verksamheterna dans och
teater inom kulturskolan i Linköpings kommun hösten 2013. 450
skolelever deltar i aktiviteterna.
– Fördelen för eleverna är vårt
stora kontaktnät inom dansvärlden, säger Lisbeth Lindholm
Vahtras på Folkuniversitet i
Linköping.
Det var hösten 2012 som politikerna i
kultur- och fritidsnämnden beslöt att konkurrensutsätta Kulturskolan. Resultatet
blev att kommunägda Leanlink sköter
bild/form och musik medan Folkuniversitetet ansvarar för dans och teater.
Utanför Folkuniversitetet moderna
dansstudior i Kunskapsgallerian berättar utbildningsledaren Lisbeth Lindholm Vahtras att beslutet väckte en hel
del debatt i Linköping.
– Det var många inom barnkultur-
världen som blev upprörda över att
politikerna splittrade verksamheten på
två utövare. Men vi var faktiskt engagerade inom dansverksamheten redan
när Kulturskolan startade i början av
2000-talet, säger hon.
Verksamheten inom Kulturskolan
vänder sig till alla barn inom Linköpings kommun. Alla aktiviteter sker i
skolans lokaler i centrala Linköping.
– Tyvärr står hela 400 barn i kö till
dansklasserna, eftersom kommunen
inte vill subventionera fler platser,
säger Lisbeth Lindholm Vahtras.
Inom Kulturskolan erbjuds även dans i
kommundelar som Vikingstad, Linghem
och Ljungsbro. Dansläraren Helena Lindh,
som också undervisar på Folkuniversitetets öppna danskurser, tycker det är
viktigt att dans erbjuds på flera platser.
– Det ger barn som annars kanske
inte kommer i kontakt med dans en
möjlighet att delta och prova på. Våra
Helena Lindh brinner
för dans i alla former.
dansklasser inriktar sig på bredden
och vi kör en blandning av street, jazz
och hiphop, säger Helena Lindh.
Både hon och Lisbeth Lindholm
Vahtras ser flera möjligheter att
utveckla dansen inom Kulturskolan
framöver, till exempel en särskild
danslärargrupp och workshops för
danseleverna.
– Folkuniversitetet kan ge eleverna
andra möjligheter. Vi har en bred verksamhet inom dans, från barndans till
dansar­­utbildningen på Balettakademien säger Lisbeth Lindholm Vahtras.
Carina Järvenhag
Kort om Kulturskolan
Kultur- och fritidsnämnden i Linköping bekostar Kulturskolans verksamhet.
Kulturskolan riktar sig till barn och ungdomar i kommunen. I dag undervisas
cirka 3 000 elever i ämnena musik, teater, bild & form och dans. Eleverna garanteras minst 28 undervisningstillfällen per läsår. Undervisningen är avgiftsbelagd,
men subventionerad, och bedrivs i hela kommunen.
Utveckling med internationellt samarbete
Internationellt. Möten med nya
kulturer i Europa och Latinamerika,
språkstudier och internationellt arbete.
En spännande mix som lockade Johan
Gladh att läsa kursen Spanska och
internationellt utvecklingssamarbete.
Det har gått dryga två månader
sedan Johan började sin praktik och nu
känner han att han kommit in i både
den chilenska vardagen och arbetet på
organisationen. OPD är en organisation
som arbetar för att skydda barn- och
ungas rättigheter. De håller bland
annat i olika aktiviteter i socioekono16
Fo l kuni versitetets å rsb erät tels e 2 O13
miskt utsatta områden och gör hembesök i familjer med sociala problem.
– Ett av mina starkaste minnen från
praktiken som jag vet att jag kommer
att bära med mig är från ett hembesök
hos en familj där en av familjemedlemmarna missbrukade och det uppstod
ett stort gräl. Familjeförhållanden här
kan verkligen vara tuffa och jag är
imponerad av att så många människor
orkar slita så hårt för så liten inkomst.
De kan verkligen njuta av det lilla. Det
har gett mig perspektiv.
Johan lockades av spanskastudierna i
kombination med resan. Nu känner han
sig bekväm i språket, men det har varit
en utmaning.
Johan Gladh.
– I början var spanskan i Chile svår
efter att nyss ha lärt sig spanska i Spanien. Det kändes lite som att börja från
noll. Men efter ett tag kommer man in
i det och det känns bra att ha lärt sig
att förstå den chilenska spanskan, det
Deltagarna läser först en termin
tror jag gör det lättare att även lära sig
internationellt utvecklingssamarbete
andra varianter av spanska.
och spanska i Barcelona och reser
Kursen arrangeras av Skarpnäcks
sedan till Chile för att göra en termins
folkhögskola i samarbete med Internapraktik. Text och foto: Lisa Karlsson
tionella Skolorna Barcelona.
Gotlands Konstskola
besökte Barcelona
”
Flera stora
fastighetsbolag
har engagerat sig och
åtta av dem ingår
i utbildningens
ledningsgrupp. ”
Dzenana Sahovic,
utbildningsansvarig YH-utbildning
till Centrumledare
Gotlands Konstskolas ettåriga heltidsutbildning Projektkonst genomförde en studieresa till Barcelona
våren 2013. Torbjörn Limé, konstnärlig ledare för utbildningen, berättar
att temat för resan var det urbana
rummet.
– Vi ville ge deltagarna en kontrast
till lugnet och stillheten här på Gotland. I Barcelona fick de i uppgift att
på valfritt sätt utforska det urbana
rummet. Vi valde Spanien för att de
skulle få impulser från Sydeuropas
konst och kultur, som en motsats till
norra Europas kultursfär där vi befinner oss till vardags, säger han.
I studieresan ingick också studiebesök på en konstutbildning och
besök i spanska konstnärers ateljéer.
– Vi besökte en nedlagd fabrik som
nu innehåller ett 20-tal ateljéer. För
att utvecklas och hitta sitt eget konstnärliga uttryck är det viktigt att se hur
andra arbetar, säger Torbjörn Limé.
Carina Järvenhag
Drygt hälften fick arbete direkt
I december avslutade 17 romska deltagare vid Sundbybergs
folkhögskola en tvåårig yrkesutbildning till behandlingsassistent.
10 av de 17 deltagarna har redan fått en anställning.
Mona Danielsson, lärare och samordnare för utbildningen,
förklarar det med att det finns ett stort behov av kvalificerade
behandlingspedagoger.
– Det här är tredje gången vi genomför utbildningen och vi har
haft goda resultat varenda gång, säger hon.
En bidragande orsak till det goda resultatet är också den fem
månader långa praktik som ingår i utbildningen. Flera av deltagarna har fått anställning på sin praktikplats.
Musikinstrumentakademien
ställer ut på Waldemarsudde
Hösten 2013 invigdes utställningen ”Carl Malmsten – Formgivare
och pedagog” på Waldemarsudde. På utställningen ingick
Musik­instrumentakademien som en av de skolor som arbetar i
Carl Malmstens anda. Med på utställningen fanns bland annat
sex stycken gitarrer tillverkade av studerande vid Musikinstrument­akademien.
Musikinstrumentakademien är en del av Folkuniversitetet
region öst.
Sommarfestival
på Balettakademien
Drygt 100 personer deltog i Balettakademiens sommarfestival 2013. Det var tre
intensiva veckor med välkända lärare och
koreografer som gav öppna klasser i balett,
jazz och modern dans. Det ingick även
repetitionsklasser och uppträdanden av
Cullbergbaletten, tjeckisk fysisk teater och
amerikanska danskompanier. Allt var noggrant utvalt av Charlotta Öfverholm.
Skolor lägger
grunden
S ko l o r l ä g g e r g r u n d e n
Läraren Mats Andrén visar
några kursdeltagare hur man
kombinerar blixt med dagsljus.
18
Fo l kuni versitetets å rsb erät tels e 2 O13
Hon får bilderna att leva
Yrkesutbildning. Fotoskolan STHLM:s utbildningar
ska leda till jobb. Asel Al-Baldawi går sista terminen
på yrkeslinjen Digital bildbehandling, den enda i sitt
slag i Sverige.
– Framtiden verkar lovande. Genom skolan har jag
redan fått jobb hos en fotograf, säger hon.
Asel-Al Baldawi sträcker på benen i en
föreläsningspaus. Torsten Johansson
från Kungliga biblioteket har berättat
om vad olika nedbrytningsprocesser
gör med printade och digitala bilder.
– Bildbehandling är inte bara skönhetsfix i Photoshop. Det är en hel vetenskap med färglära, perspektiv och
restaurering av gamla och nya bilder,
säger Asel-Al Baldawi.
Som frilansande fotograf fick hon
upp ögonen för att många kollegor
saknade kunskap om retuschering och
efterbehandling av bilder.
Snart förstod hon att bildbehandlare
var eftersökta av fotografer, reklambyråer, tryckerier och tidningar.
– Första året var en bred grundutbildning. Sedan har vi kunnat nischa oss,
till exempel på tidningsfotografi eller
mode, själv har jag fastnat för produktreklam, säger Asel-Al Baldawi.
Praktikperioden omfattade tio veckor
mellan september och december.
Då fick Asel-Al Baldawi bland annat
retuschera nya bilmodeller på ett känt
bilföretag.
– Vi utgick från en grå tredimensionell bild och lackade på färg i
Photo­shop så att bilen till slut såg
verklig ut. Det var spännande att
se hur den växte fram.
Bildbehandlare är ännu
en ganska anonym yrkesgrupp
men Asel-Al Baldawi tror att
det kommer att förändras.
– På reklambilder står
alltid fotografens
namn, men snart kommer det också att stå
retuschörens, hoppas
hon och återvänder till
sin föreläsning.
På Fotoskolan STHLM
får fotografer och bild-
behandlare allt stöd de behöver för att
komma direkt in i arbetslivet.
– Vi är realister, säger Mikael Cronwall som är skolchef och har arbetat
inom Fotoskolan STHLM sedan 1995.
Man måste vara både entreprenör och
fotograf i dag för att klara sig. Det är 50
procent fotografi och 50 procent marknadsföring, teknik och nätverkande
som gäller.
En återkommande diskussion på Fotoskolan STHLM handlar om yrkesidentitet
och kompetens. Idag när nästan alla har
en kamera är det inte självklart var gränsen går mellan amatör och professionell.
– Vad är en fotograf? För att kunna
skapa sig en identitet och framtid inom
yrket måste man ta ställning till det.
En person som kan något och visar det,
är alltid mer attraktiv än en person
som inte vågar tro på sig själv.
Skolan kommer från augusti 2014 att
uteslutande erbjuda yrkeshögskole­
utbildningar, utan kursavgift och
som berättigar till studiemedel. Sam-
Asel-Al Baldawi
hoppas på en
framtid som
bildbehandlare.
arbetet med yrkesverksamma fotografer, art directors och bildbehandlare
fortsätter.
– Vi når resultat. Efter två år har man
tillräckligt med grundkunskaper för
att börja arbeta i branschen, konstaterar Mikael Cronwall. Henrik Möller
Fakta om Fotoskolan STHLM
Fotoskolan STHLM är en del av Folkuniversitetet region öst.
Under 2013 bedrevs kompletterande utbildningar parallellt med
yrkeshögskoleutbildningar.
Från augusti 2014 erbjuder man endast yrkeshögskoleutbildningar till kommersiell
fotograf och bildbehandlare. Dessa kurser har ingen kursavgift och berättigar
till studiemedel.
Kursplaner utformas i samarbete med de fotografiska branscherna för att svara
mot marknadens behov.
Utbildningen ger möjlighet att söka arbete som fotograf, bildredaktör, bildbehandlare
eller retuschör.
Fo l k u n i ve r si te te t s år sbe rät te l se 2 O13
19
S ko l o r l ä g g e r g r u n d e n
Åtta debutanter
från Skrivarakademin
Skrivglädje. Åtta av 2013 års debuterande
författare är tidigare elever på Skrivar­
akademin, vilket måste sägas vara ett
gott betyg till skolan. Skrivarakademin
är sedan 2002 en del av Folkuniversitetet
och kanske den enda skola i landet som
kan följa deltagarna hela vägen från
den första skrivövningen till debuten
som författare. Förutom alla kurser har
Skrivar­akademin också två kompletterande heltidsutbildningar. För den som
vill satsa på att utvecklas professionellt
inom litterär gestaltning finns ettåriga
Skrivarlinjen och Skrivarlinjen Distans.
Här är debutanterna!
Boel Bermann,
Den nya människan, Kalla kulor
Caroline Nylander,
Du satt på Karlavagnen, Forum
Åsa Rosén,
Cirkus Caramba och eldslukar­mysteriet,
Rabén och Sjögren
Ina Ekegård,
Schimpansen från Munkfors, Idun
Solveig Vidarsdotter,
Isvittring, Frank förlag
Eva Rydinger,
Fotografen, Ordberoende förlag
Ebba Range,
Kristalläpple, Litet förlag
Anne-Lie Högberg,
Det kommer aldrig mer vara du, Litet förlag
Rouzbeh Masarrat Agah,
FTL, Ordfront
bara hängde där. Från
” Penojken
bjälke i taket dinglade en
av elevhemspojkarna. Efter en
tiondels sekunds tvekan kastade
sig vaktmästaren mot raden
av cyklar och klättrade upp. Solveig Vidarsdotter, Isvittring
20
Fo l kuni versitetets å rsb erät tels e 2 O13
”
Trivs med att
vara i centrum
Yrkesutbildning. Gallerior, gågator och outlethangarer,
alla har de sin strategi för att nå och behålla kunderna.
Maria Carlbom går en tvåårig yrkeshögskoleutbildning
för att bli centrumledare.
Arbetet som centrumledare innebär att
driva och vara operativt ansvarig för
ett kommersiellt centrum.
– Det känns som om jag kan bli
nästan vad som helst efter de här två
åren. Vi lär oss både att förvalta och
att marknadsföra köpcentrum, säger
Maria Carlbom, i en ljus lektionssal
hos Folkuniversitetet i Stockholm.
Hon har tidigare arbetat i butik i
Sturegallerian och lärde känna centrumledaren där.
– Han verkade ha ett trevligt jobb. Så
när jag läste om en centrumledarutbildning på Folkuniversitetet blev jag intresserad och började se mig själv i den rollen.
Fakta om utbildningen
Den enda yrkeshögskoleutbildningen i Sverige som utbildar
centrumledare.
Moment som fastighetslära, entreprenörskap, hållbarhet, upphandling, juridik och ekonomi varvas
med två praktikperioder.
Utbildningen är kostnadsfri, studie­
medelsberättigad och ges på
heltid under två år, vilket ger 100
poäng per termin.
Den första kullen studerande går
ut våren 2015.
Det finns också andra besläktade
yrkesroller som Maria Carlbom kan
tänka sig.
– Kanske passar jag bättre som Floor
Manager till en början. Det är en person som fungerar som en länk mellan
ledningen och butikerna.
Enligt en rapport från Handelns
utredningsinstitut blir köpcentrum
och externa marknadsplatser allt
vanligare. I takt med att konkurrensen
hårdnar blir profileringen som mötesplats allt viktigare.
– Det gäller inte bara inglasade
centrum, stadskärnor och stadsdelscentrum. Även kända gator som Drottninggatan är ett centrum. Där skulle
en centrumledare kunna göra nytta,
menar Maria Carlbom.
Kursdeltagarna har också besökt
andra centrum som mat- och nöjeskonceptet Tolv Stockholm under Tele2
Arena.
– Jag hade ingen aning om att det
fanns en mötesplats där. Det är också
en typ av handelsplats, även om det
bara är restauranger och nöjen.
Av kursinnehållet tycker hon att marknadsföring och processen med att skapa
en attraktiv mötesplats är roligast.
– Om personalen i butikerna verkar
tycka att det är kul att jobba smittar
Maria Carlbom
funderar på en framtid
som Floor Manager.
det av sig på kunderna. Då vill man
komma tillbaka som kund, menar
Maria Carlbom.
Under den första praktikperioden på
tio veckor i Barkarby centrum får hon
chansen att testa sina idéer.
– Jag ska vara med på möten med
”
Det känns som om jag kan
bli nästan vad som helst
efter de här två åren. Maria Carlbom
”
reklambyråer, uppdatera ett informationsmaterial till hyresgästerna och
vara ute och träffa butiksfolk.
Utbildningen är den första i Sverige i
sitt slag och som alla andra yrkeshögskoleutbildningar kostnadsfri. De 400
poängen är fördelade på lika delar
fastig­hetsteknik, marknadsföring och
ekonomi.
– Tidigare har få centrumledare
behärskat de tre bitarna, därför satsar
vi på att våra studerande ska få en bred
utbildning, säger Dzenana Sahovic,
utbildningsansvarig.
Arbetet med att utveckla utbildningen och få den godkänd av Myndigheten för yrkeshögskolan har tagit
ett och ett halvt år. Intresset har varit
stort från branschens företrädare.
– Flera stora fastighetsbolag har
engagerat sig och åtta av dem ingår i
utbildningens ledningsgrupp. Många
erbjuder också praktikplatser till våra
kursdeltagare. Henrik Möller
Dzenana Sahovic.
Efter utbildningen
kan man arbeta som:
Centrumledare i stadskärnor,
köpcentrum eller stadsdelscentrum.
Centrumledarassistent.
Floor Manager.
Marknadsassistent.
Cityvärd.
Fo l k u n i ve r si te te t s år sbe rät te l se 2 O13
21
S ko l o r l ä g g e r g r u n d e n
Elever inom EU
samarbetar
om historiebok
Internationellt. Eleverna vid
Kungstens­g ymnasiet, KSG, deltar
i ett internationellt projekt med
syfte att ta fram en digital historiebok. Projek­tet genomförs med
stöd av EU.
Kristina Dahlberg är lärare på Kungstensgymnasiet, KSG, i Stockholm och
har särskilt ansvar för internationalisering. Hon berättar att projektet stöds
av EU-programmet Comenius – ett
tvåårigt projekt med elevutbyten.
– Vi är ovanligt många skolor i det
här projektet – sju stycken, berättar
Kristina. Det ska kompromissas med
allas intressen. Det är det som sliter
mest, men det gör det också mest lärorikt för min egen del, säger Kristina
Dahlberg.
Eleverna ska ta fram en digital historiebok med olika tematiska kapitel,
till exempel migration, vetenskap och
ekonomi.
– Nästa resa går till Malaga och jag
tar med mig fyra elever. Ett tema är
manligt/kvinnligt. Eleverna ska då
berätta hur vi ser på de frågorna i
Sverige och vi kommer bland annat att
presentera hen-debatten och synen
på abort.
Hannes var en av eleverna som åkte
på den första resan som gick till Paris.
Han upplevde att de andra ländernas
elever fokuserar mycket på fakta
22
Fo l kuni versitetets å rsb erät tels e 2 O13
medan svenskar ser abstrakta samband
och analyserar mycket.
– Vi var också förvånade över hur de
andra hade tolkat riktlinjerna, säger
han. Vi skulle samla fakta hemma
och skriva tillsammans på plats. Men
de andra hade redan skrivit färdigt
hemma, så vi var tvungna att hitta en
lösning som alla kunde gå med på.
Det var en tysk skola som letade upp
KSG via E-Twinning, som är ett verktyg
som EU tillhandahåller. Där berättar man om skolan och vilken sorts
utbyten man är intresserad av. KSG har
även fått en förfrågan från en skola
i Gdansk som vill komma hit inom
ramen för ett lärarutbyte.
Nu väntar resor till bland annat
Italien och Tyskland. Nästa år avslutas hela projektet i Stockholm. Klara
Johansson
Kristina Dahlberg.
Gesällbrev för
gitarrbyggare
Musikinstrument­akademiens
gitarrbyggarge­säller har mottagit sina gesällbrev efter tre
års studier i instrumentbyggandets konst. Efter ungefär
150 timmars arbete med sina
gesällprov under vårterminen
blev deras arbeten granskade
av två gitarrbyggarmästare och
två gitarrister som kontrollerade spelbarhet och ton.
Joakim Grahn, tidigare
student på Musikinstrument­
akademien, som blev vald till
”Årets Gesäll” mottog ett stipendium om 20 000 kronor
ur arbetsmarknadsminister Hillevi Engströms hand. Joakim
kommer att använda sitt stipendium till att förkovra sig
och resa i Europa för att besöka gitarrbyggare och virkeshandlare.
Anordnare av gesäll- och mästarbrevsutdelningen är Hantverkarna i Stockholm och Företagarna i Stockholms stad. Utdelare
av gesäll- och mästarbreven var arbetsmarknadsminister
Hillevi Engström.
För litet elevunderlag på
Torsten Huséngymnasiet
Torsten Huséngymnasiet startade redan 1994 som ett av Linköpings och Sveriges första fristående gymnasier. Gymnasiet
erbjöd ett estetiskt program med dansinriktning och ett samhällsvetenskapligt program med internationell inriktning.
Trots att Skolinspektionen beviljade tillstånd att starta två
nya program hösten 2013 var inte elevunderlaget tillräckligt
stort för att säkra den kvalitet som Folkuniversitetet vill stå för.
Därmed fattades det tunga beslutet att lägga ner gymnasiet.
De 13 elever i årskurs 2 som berördes av nedläggningen
kunde i samarbete med Linköpings kommun erbjudas bra
förutsättningar för sina fortsatta studier.
Världen
växer
med språk
Så här många
språk kan
Folkuniversitetet
region öst
erbjuda
undervisning i:
Svenska
Om Folkuniversitetet
Folkuniversitetet region öst bedriver folkbildning och vuxenutbildning i 55 kommuner i
Stockholms, Södermanlands, Östergötlands,
Jönköpings och Gotlands län.
Vår idé är att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett
rikare liv. Kunskap förändrar!
Mer än
3 000
Kurser och utbildningar finns att välja bland
hos Folkuniversitetet region öst.
Engelska
Italienska
Spanska
Franska
Japanska
Tyska
Kinesiska
Arabiska
Isländska
Koreanska
Teckenspråk
Rumänska
Bosniska/
kroatiska/
serbiska
”Bredden är det enda
självändamålet för oss.
Den lägger grunden för
lärande, kunskap
och likabehandling.
Folkuniversitetet skulle
inte vara vad vi är
i dag, utan vår bredd!”
Cecilia Palm, rektor
Folkuniversitetet region öst
Danska
Finska
Grekiska
Hindi
Latin
Holländska
Persiska/farsi
Polska
Portugisiska
Ryska
Swahili
Thailändska
Tjeckiska
Turkiska
Ungerska
Det här är
Folkuniversitetet
D et h ä r ä r F o l k u n i ve r s i tetet
Folkbildning med
stolta traditioner
Bildningsresa. Stolthet, glädje och
kanske förvåning, det skulle studenterna vid Stockholms högskola
som startade Folkuniversitetet
känna om de såg sin skapelse i dag.
Det menar i alla fall rektor
Cecilia Palm och styrelseordförande Gunnel Engwall när de ser
tillbaka på 2013. Ett år som bland
annat innehöll Folkuniversitetets
80-årsjubileum.
Folkuniversitetets hus på Kungstensgatan 45 intill Observatorielunden
inrymde fram till år 1960 Stock­holms
högskola. Cecilia Palm och Gunnel
Engwall befinner sig alltså på exakt
samma plats där Folkuniversitetet startade 1933. Då bildade en grupp studenter vid dåvarande Stockholms högskola
en förening för att utbilda allmänheten
genom kurser och föreläs­ningar. Till
saken hör att en av de idealistiska
studenterna, som kostnadsfritt ville
utbilda framför allt arbetslösa kontorister, var Gunnel Engwalls egen mamma.
Vad tror ni studenterna som 1933 tog
initiativet till Folkuniversitetet skulle
säga om de kom tillbaka och såg
verksamheten här i dag?
Gunnel Engwall: Jag är säker på att
mamma både skulle bli jätteglad och
stolt om hon hade sett oss i den här byggnaden i dag. Kanske skulle hon knappt
tro att det var sant när hon fick se hur
omfattande verksamheten har blivit.
Cecilia Palm: Jag är övertygad om att
de skulle tycka att vi har fullföljt deras
intentioner om att sprida bildning och
24
Fo l kuni versitetets å rsb erät tels e 2 O13
kunskap till en bred allmänhet. Man
kan säga att bredden är det enda självändamålet för oss. Den lägger grunden
för lärande, kunskap och likabehandling. Folkuniversitetet skulle inte vara
vad vi är i dag, utan vår bredd!
Folkbildning står för ett fritt bildnings­
arbete, där medborgarna på ett
demokratiskt och jämlikt sätt söker ny
kunskap. Vilken betydelse har det för
människor i dag?
Cecilia Palm: För mig handlar folkbildning om sättet att närma sig ny
kunskap. Att man kan lära sig nytt för
nöjes skull, utan att det finns några
krav på prestationer – och att det är
öppet för alla! Alla som kommer hit
till det här huset på dagar och kvällar söker fritt efter kunskap, vilket är
själva kärnan i folkbildningen.
Gunnel Engwall: Jag tror att folkbildning har stor betydelse för människor,
även om man kanske inte använder
just det begreppet. Men om man istället säger livslångt lärande tror jag att
de flesta skulle instämma i att det är
viktigt. Eller varför inte använda vår
egen slogan ”Kunskap förändrar”, den
är riktigt bra!
Uppdrag är en stor verksamhet hos
Folkuniversitetet, det vill säga att
bedriva undervisning på uppdrag av
en kund. Hur skiljer sig det arbetet från
de öppna kurserna?
Cecilia Palm: Den stora skillnaden är
att vi har två kunder, inte bara deltagarna utan också den uppdragsgivare
som finansierar verksamheten. Det är
en utmaning och en sporre att leverera
utbildning
av tillräckligt god
kvalitet inom
de uppsatta ekonomiska ramarna.
Vi har till exempel
ett mycket gott rykte inom svenska
för invandrare och den verksamheten
växer stadigt.
Gunnel Engwall: Vi är med rätta stolta
över kvalitén på vår utbildning och
våra mycket professionella lärare.
Professionalism, kunskap och kvalitet
hör ihop med vår nära koppling till
universiteten.
Kopplingen till universitetet har funnits
sedan starten. Vilken betydelse har
det för er som studieförbund i dag?
Gunnel Engwall: Vi är ett studieförbund som står helt oberoende från
politiska intressen. Det fria och
obundna sökandet efter kunskap är
grunden för vår verksamhet, liksom
det är för universiteten. Det klart att
det är viktigt och jag är övertygad
om att det finns deltagare som väljer
oss för att slippa bli förknippade med
någon viss politisk färg.
Cecilia Palm: Universiteten styrs inte av
några särintressen, vilket även är sant
för Folkuniversitetet. Universiteten är en
institution i kunskapens tjänst och jag
hoppas och tror att den inställningen
också färgar av sig på oss. Vi är det enda
studieförbundet som med verklig
stolthet kan använda ordet oberoende!
Folkuniversitetet driver flera fristående skolor, bland annat Kungstens-
Cecilia Palm,
Rektor för Folkuniversitetet Kursverksamheten vid Stockholms
universitet sedan 2004.
Gunnel Engwall,
Styrelseordförande
för Folkuniversitetet
Kursverksamheten
vid Stockholms univer­sitet sedan 2003.
gymnasiet här i huset. Men 2013
var ni tvungna att lägga ner Torsten
Huséngymnasiet i Linköping på grund
av för få elever. Vad betyder egna skolor
för verksamheten?
Cecilia Palm: Att lägga ner en skola är
ett fruktansvärt tungt beslut. Det var
en mycket bra verksamhet som bedrevs
vid Torsten Huséngymnasiet, men elevunderlaget räckte helt enkelt inte till.
Det är inget självändamål att starta
skolor, det enda målet är att skolan ska
svara mot människors behov. Det visar
till exempel Fotoskolan här i huset. Vi
började med studiecirklar i foto, men
såg att det fanns ett behov på individnivå av längre sammanhängande
utbildningar.
Gunnel Engwall: Skolor kan också bli
till när människor vänder sig till oss
med önskemål om att vi ska använda
vår samlade kompetens inom ett
område. Det var så det gick till när en
av våra mest välkända skolor, Balett­
akademien, startade på 1950-talet. Det
är inte omöjligt att vi startar fler skolor
i framtiden! Carina Järvenhag
fria och obundna sökan” Ddetet efter
kunskap är grunden
för vår verksamhet, liksom
det är för universiteten. Gunnel Engwall
”
Isak Westerström
(i mitten) med några
av trivselvärdarna
som arbetstränar på
Folkuniversitetet.
Från vänster: Aida
Al-Saloom, Ranja
Ekinci, Julia Arce
och Leif Berglund.
Hållbar kunskap
Socialt ansvar. Sortera sopor, återanvända papper och
köpa begagnade datorer. Folkuniversitetet jobbar på
många sätt för att bidra till ett hållbart samhälle. Men
det kanske viktigaste bidraget finns i kärnverksamheten:
Möjligheten att sprida kunskap.
Det går att ha ett kontorsjobb i centrala
Stockholm och ändå få jord på händerna. Det konstaterar miljösam­ordnare Isak Westerström när han kommer in från parken bakom Folkuniversi-
tetets hus på Kungstensgatan i Stockholm.
Där har han just hjälpt trivselvärdarna
att räfsa fjolårslöv i det vackra vädret.
– Trivselvärdarna är en grupp personer, främst långtidsarbetslösa och
lågutbildade invandrare, som arbetstränar hos oss. De ingår i ett projekt
som vi har tillsammans med arbetsförmedlingen. Nu hjälper de oss med
olika sysslor. Det kan till exempel vara
att plocka och göra fint i lokalerna och
fungera som miljövärdar, berättar Isak
Westerström.
Tanken är att tiden som trivselvärdar
på Folkuniversitetet ska hjälpa gruppens medlemmar att hitta de verktyg
som behövs för att ta sig in i svenskt
arbetsliv.
– Projektet har ju en viktig social
dimension. Genom jobbet träffar de
nya människor, får fler kontaktytor och
ökar sin förståelse för svenskt arbetsliv – till exempel lär de sig koderna
för möten och hur fikarumskulturen
fungerar, säger Isak Westerström.
På många sätt är projektet typiskt
för Folkuniversitetets hållbarhetsarbete. Här samsas nämligen alla de tre
Fo l k u n i ve r si te te t s år sbe rät te l se 2 O13
>
25
D et h ä r ä r F o l k u n i ve r s i tetet
> viktiga grundpelarna för ett hållbart
samhälle: socialt ansvar, miljöansvar
och ekonomiskt ansvar. Det finns fler
exempel. Förra året knoppades projektet Miljöverkstan i Visby av och står
nu på egna ben. Till hösten kommer
Folkuniversitetet att starta kurser och
workshops inom konst och hantverk
för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Projektets arbetsnamn är Kulturakademin, men det
kommer att ändras.
– Det handlar om unga som riskerar
att fastna i ett utanförskap. Projektet
är finansierat av Allmänna Arvsfonden
och syftar till ökad integrering i samhället och på arbetsmarknaden, säger
Isak Westerström.
Snart startar också ett projekt där
Folkuniversitetets miljövärdar utbildar
deltagare på sfi, Svenska för invandrare, i grundläggande miljökunskaper.
– Det är tänkt som upplysning: ”Så
här gör man i Sverige”, men också
som en chans att skapa dialog. Att visa
varför miljöarbete är viktigt och diskutera hur man gör i andra länder, säger
Elisabeth Steger som jobbar med personalfrågor på Folkuniversitetet och som
tidigare var miljösamordnare.
Just utbildningsmomentet är karaktäristiskt för Folkuniversitetets hållbarhetsarbete – kunskap är ett av de viktigaste verktygen i arbetet med att göra
världen lite bättre. Det handlar både om
att kunna skräddarsy miljöutbildningar
och att hitta sätt att få in det i befintlig
år kärnverksamhet är ju
” Vutbildning
och kunskap, som
i sin tur är viktiga nycklar
till hållbar utveckling.
”
Elisabeth Steger, personalavdelningen,
Folkuniversitetet
26
Fo l kuni versitetets å rsb erät tels e 2 O13
verksamhet, till exempel genom att föra
in miljöglosor på språkkurserna.
– Vår kärnverksamhet är ju utbildning och kunskap, som i sin tur är
viktiga nycklar till hållbar utveckling.
Vi möter så många människor, och vi
har ju en jättechans att påverka dem i
positiv riktning också, inte bara jobba
med oss själva, säger Elisabeth Steger.
Så får Folkuniversitetet
in miljötänk i vardagen
Men hur ser Folkuniversitetets eget mil-
jöarbete ut? Sedan 2009 är Folkuniversitetet miljödiplomerat av föreningen
Svensk miljöbas. Det är ett slags kvitto
på att företaget eller organisationen
jobbar med bra miljöstyrningssystem,
har mål och handlingsplaner och lever
upp till de miljölagkrav som ställs.
– Vi ser till exempel alltid till att våra
kursledare har gedigna miljökunskaper i sina ämnen. Våra silversmeder
har bra koll på alla kemikalier som
ingår i hanteringen, och på våra målerikurser används bara vattenbaserade
färger, säger Elisabeth Steger.
Isak Westerström tycker att ytterligare en nyckel i miljöarbetet är att
skapa rätt inställning.
– Vi vet ju att det finns ett enormt
engagemang både hos anställda,
elever och kunder. Det handlar ganska
mycket om att lära sig tänka på ett
hållbart sätt. Vi väljer oftast att köpa
datorer och möbler begagnat i stället
för att köpa nytt.
Just nu står minskad pappersförbrukning högt på agendan.
– Vi är ett utbildningsföretag och
det går åt en vansinnig massa kopieringspapper. Nu låter vi våra miljövärdar tillverka anteckningsblock av
återvunnet papper och så har vi inlett
ett projekt för att öka användningen
av digitala verktyg. Mycket av det som
görs på papper idag kan vi göra digitalt
i morgon, säger Isak Westerström.
Kerstin Danasten
Sopsortering
Pappersåtervinning
På kontor och intill
lärosalar finns lådor för
använt papper. Miljövärdar
samlar upp använt
skrivpapper och skapar nya
anteckningsblock av de
oanvända ytorna. Resten
körs till återvinning.
Speciella återvinningsstationer finns i
anslutning till kontor
och undervisningslokaler.
Miljövärdar
I samarbete med arbetsförmedlingen anställs
miljövärdar som jobbar för
att Folkuniversitetet
ska nå sina miljömål. Det är ett
projekt för att
slussa ut långtidsarbetslösa
i arbetslivet.
Byteskiosken
Ett slags gratis-loppis,
som ursprungligen var en
elevidé. På angiven
plats kan man lämna
sina avlagda saker,
till exempel kläder eller
böcker, som sedan
andra kan ta över.
Videokonferenser
Ekologiska
alternativ
För att minimera resor
används sedan
2009 ett videokonferenssystem. En chattfunktion
på intranätet är
också inplanerad.
Miljöanpassat
material
Måleriutbildningar
innehåller numera bara
vattenbaserade färger,
och överbliven färg
skickas till
miljöstationer.
På vissa orter finns
ekologiskt och
närproducerat utbud
i kafeteria och
restaurang.
Kompostering
Väljer begagnat
Matavfall från
matsal och kafeteria
tas om hand
och blir biogas.
Där det är möjligt
väljer Folkuniversitetet
att köpa begagnad
utrustning, till
exempel datorer
och möbler.
Fo l k u n i ve r si te te t s år sbe rät te l se 2 O13
27
D et h ä r ä r F o l k u n i ve r s i tetet
Styrelsen 2O13
28
Gunnel
Engwall
Lena
Gerholm
Johan
Kleman
May
Al-Boujassam
Simon
Johansson
Ebba
Ringborg
Leif
Lindfors
Titel/yrke:
Professor i franska
vid Stockholms
universitet.
Utsedd av:
Stockholms universitet, ord­förande
sedan 2003.
Övrigt:
Preses i Vitterhets­
akade­mien,
ordförande
i Stiftelsen Lars
Hiertas Minne
och för utgivningen
av Strindberg
samlade verk.
Titel/yrke:
Professor i etnologi
vid Stockholms
universitet.
Utsedd av:
Stockholms universitet, vice ordförande, ledamot
sedan 2009.
Övrigt:
Styrelseord­förande
i Högskoleföreningen. Intresse för
frågor om kultur,
genus, religion
i samtida sam­
hället.
Titel/yrke:
Professor i fjärranalys och rektors­råd
vid Stockholms
universitet.
Utsedd av:
Stockholms univer­
sitet, ledamot
sedan 2012.
Övrigt:
I uppdraget som
rektorsråd arbetar
jag med universitets
samverkan med
filantroper och
privata företag.
Titel/yrke:
Jurist.
Utsedd av:
Stockholms universitets studentkår,
ledamot sedan
2012.
Övrigt:
Styrelseledamot
i Stockholms
Studentkårers
centralorganisation och i Högskole-­
restauranger AB.
Titel/yrke:
Utredare vid
Skolverket.
Utsedd av:
Stockholms universitets studentkår,
ledamot sedan
2011.
Titel/yrke:
Studerande,
sociologi och
statsvetenskap.
Utsedd av:
Stockholms universitets studentkår,
ledamot sedan
2013.
Övrigt:
Styrelseledamot
i Stock­holms
student­kårers
central­organisation.
Titel/yrke:
Fd universitetsdirektör vid Stockholm
universitet.
Utsedd av:
Folkuniversitets­
föreningen, ledamot sedan 2006.
Fo l kuni versitetets å rsb erät tels e 2 O13
Djina
Wilk
Cecilia
Palm
Lars
Bergström
Ebba
Freidenvall
Ylva
Engström
Anders
Carlsson
Claes
Forsslöf
Titel/yrke:
Vaktmästare.
Utsedd av:
Personalorganisationerna, ledamot
sedan 2012.
Övrigt:
Studier i humaniora vid Stockholms universitet
och Linköpings
universitet.
Titel/yrke:
Lärare.
Utsedd av:
Personalorganisationerna, ledamot
sedan 2009.
Övrigt:
Undervisar i
svenska och engelska men även
utbildad för att
undervisa i tyska.
Titel/yrke:
Rektor.
Självskriven
ledamot sedan:
2004.
Övrigt:
Började på Folk­
universitetet 1972,
och har sedan
haft olika tjänster,
till exempel rektor
för språkinstitutet
i Aix-en-Provence
i Frankrike och
IT-chef.
Titel/yrke:
Professor med
inriktning på
astropartikel­f ysik
vid Stockholms
universitet.
Utsedd av:
Stockholms universitet, suppleant, ledamot sedan 2003.
Övrigt:
Ledare för Oskar
Klein-centrum för
kosmopartikelfysik
vid Stockholms
universitet.
Titel/yrke:
Studerande,
företagsekonomi
med inriktning
marketing och
management.
Utsedd av:
Stockholms universitets studentkår,
suppleant, ledamot sedan 2014.
Övrigt:
Styrelseledamot
i Stockholms
Universitets
Studentkår och
aktivt engagerad i föreningen
Ekonomerna.
Titel/yrke:
Professor i
molekylär­biologi
vid Stockholms
universitet.
Utsedd av:
Folkuniversitets­
föreningen, suppleant, ledamot
sedan 2009.
Övrigt:
Prodekanus på
naturvetenskapliga
fakulteten, ledamot
av Kungliga vetenskapsakademien,
intresse för folkbildning och kunskapsförmedling.
Titel/yrke:
IT-tekniker.
Utsedd av:
Personalorganisationerna, suppleant, ledamot
sedan 2012.
Övrigt:
Fackligt
engagerad.
Titel/yrke:
Lärare och
konstnär.
Utsedd av:
Personalorganisationerna, suppleant, ledamot
sedan 2003.
Övrigt:
Arbetsplats­om-­
bud för Lärarförbundet. Lärare
inom estetavdelningen sedan
1991. Undervisar
i teckning.
Fo l k u n i ve r si te te t s år sbe rät te l se 2 O13
FOTO: ELSA SOL ANG OCH FR ED R IK K AR U M O
Lennart
Westerlund
29
D et h ä r ä r F o l k u n i ve r s i tetet
Om Folkuniversitetet
tror att kunskap
” Vioch
skapande
Folkuniversitetet region öst erbjuder årligen över 3 000 olika kurser
och utbildningar. Vi driver gymnasieskolor och utbildningar inom
yrkeshögskolan samt även hantverksskolor, folkhög­skolor och
estetiska skolor, bland annat Balettakademien. Hos oss finns även
Internationella Skolorna och Företagsuniversitetet.
Folkuniversitetet är en idéburen organisation. Till skillnad
från de flesta andra studieförbund är vi fristående från politiska,
religiösa, kommersiella och fackliga intressen.
30
ger människor
förutsättningar för
ett rikare liv.
Kunskap
förändrar!
”
Fristående och oberoende
Kunskap förändrar
Kreativitet och vetenskap
Internationellt perspektiv
1933 bildade några studenter vid dåvarande Stockholms Högskola en studieledarförening med avsikten att ge kurser
och föreläsningar för allmänheten.
Snart bildades liknande föreningar vid
övriga universitet i landet. Dessa föreningar som så småningom blev stiftelser
grundade tillsammans studieförbundet
Folkuniversitetet år 1942. I dag bedriver Folk­universitetet folk­bildning och
vuxen­utbildning på ett 40-tal orter
runt om i Sverige. Stiftelsen Kursverksamheten vid Stockholms universitet
ingår som en av fem stiftelser i Folkuniversitetet.
Studieverksamheten utvecklas i nära
samarbete med universiteten. Kurser
och utbildningar utgår från ett vetenskapligt förhållningssätt eller beprövad konstnärlig erfarenhet.
Folkuniversitetet präglas av idén om att
kunskap och skapande ger männi­skor
förutsättningar för ett rikare liv. Med
vårt stora utbud av kurser och studiecirklar vänder vi oss till en bred allmänhet. Tanken att det är en mänsklig
rättighet att fritt söka efter kunskap
genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar.
Folkuniversitetet är ett alternativ
och ett komplement till det reguljära utbildningsväsendet. Det behövs
många olika utvecklingsvägar för att
det livslånga lärandet ska komma alla
människor till del. All vår verksamhet
utgår från den enskilde deltagarens
förutsättningar.
Inom det estetiska området har vi ett
omfattande kursutbud. Vi arrangerar
kurser som pågår en eller flera gånger
i veckan och kvalificerade konstnärliga
utbildningar i dans, konst, foto, musik
och kreativt skrivande. Folkuniversitetet arrangerar konserter, teater och
ut­ställningar.
En stor del är föreläsningar om
konsthistoria, litteratur, kulturarv,
miljö och natur, internationella frågor
samt tvär­vetenskapliga seminarier i
aktuella samhällsfrågor.
Vi genomför föreläsningar och för
ut forskningsinformation i samarbete
med universitet och högskolor.
Ett internationellt perspektiv berikar
Folkuniversitetets verksamhet. Vi
erbjuder språkutbildning i flera länder
runt om i världen via egna skolor eller
i samarbete med lokala språkinstitut.
Längd och nivå varierar, från nybörjarnivå till mer avancerad.
I Folkuniversitetetet region öst finns
kurser i ett trettiotal språk på alla
nivåer inklusive svenska som främmande språk. Våra språkkurser ger
praktiska kunskaper och kännedom
om olika länders seder och bruk.
Vi tillhandahåller internationellt
erkända språkexamina som till exempel
Cambridgeexamen i engelska samt även
en internationell examen i svenska som
främmande språk, Swedex.
Fo l kuni versitetets å rsb erät tels e 2 O13
Koncernen – Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Stockholms universitet
Stiftelsen
Dotterbolag
Rektorat
Ekonomi, fastighet, IT
IIU AB
AVENTUS
AB
Personal
FÖRETAGS­
UNIVERSITETET AB
Kommunikation, marknad
CREDITFORUM
I SVERIGE AB
ALLINTERNATIONAL
LANGUAGE
CENTER AB
Verksamhetsområde
Folkbildning
Verksamhetsområde
Skolor
Öppna kurser/Studieservice
Gymn.
Kompletterande utbild/
Yrkeshögskoleutbildn
Verksamhetsområde
Uppdrag
Vux
Sfi
Anknutna stiftelser
INTERNATIONELLA
SKOLORNA (IS)
STOCKHOLMS
FOLKHÖGSKOLA
BRAHESKOLAN
IS DÜSSELDORF
SÖDRA
STOCKHOLMS
FOLKHÖGSKOLA
WISINGSÖ
HOTELL OCH
KONFERENS
IS
AIX-ENPROVENCE
SKARPNÄCKS
FOLKHÖGSKOLA
LOXDALE
CENTRE
PORTSLADE
IS BARCELONA
SUNDBYBERGS
FOLKHÖGSKOLA
Övrigt
STOCKHOLM
Balettakademien
Estet
Teori
Uppdrag
Kungstensgymnasiet
SÖDERMANLAND
ÖSTERGÖTLAND
JÖNKÖPING
GOTLAND
Koncernen har sitt säte i Stockholm. Vår
verksamhet bedrivs dels inom moderstiftelsen, dels inom två helägda dotterbolag, Företagsuniversitetet AB och
Aventus AB. Läs mer om dotterbolagens
verksamhet i förvaltningsberättelsen.
Moderstiftelsen bedriver folkbildning
och vuxenutbildning i Stockholms,
Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings och Gotlands län. Moderstiftelsen
är dessutom ensam stiftare i ytterligare
tre stiftelser: IS Internationella Skolorna,
Stockholms folkhögskola samt Braheskolan Visingsö folkhögskola.
I Stockholms folkhögskola ingår tre
folkhögskolor som alla finns i Stockholms
län: Södra Stockholms, Skarpnäcks och
Sundbybergs folkhögskolor. Brahe­skolan
bedriver dels folkhögskoleverk­samhet
i Sverige, England, Frankrike, Tyskland
och Spanien, dels kurs- och konferens­
verksamhet på Visingsö genom dotter­
bolaget Wisingsö Hotell & Konferens
AB. IS Internationella Skolorna erbjuder
språkutbildning på ett antal orter världen över och driver de egna skolorna
IS Düssel­dorf, IS Aix-en-Provence och IS
Barcelona.
Yrkeshögskoleutbildningar
Stockholm: Exportsäljare mot Tyskland, Frankrike och Spanien; Centrumledare;
Kommersiell fotograf; Bildbehandlare.
Norrköping: Specialutbildning ekologisk kök – restaurang och storkök (slut juni 2013)
Braheskolan Visingsö folkhögskola: Behandlingspedagog.
Kompletterande utbildningar
Stockholm: Arkitekturskolan, Balettakademien, Fotoskolan, Konstskolan,
Maskörskolan, Modeskolan, Musikinstrumentakademien, Silversmide och
smyckesdesign, Skrivarakademin.
Gotland: Diagonalakademin, Gotlands Dansutbildning, Gotlands Konstskola,
Gotlands Tonsättarskola.
Södra Stockholms folkhögskola: Konstskolan Linnea.
Fo l k u n i ve r si te te t s år sbe rät te l se 2 O13
31
Regionkansli: Folkuniversitetet, Box 6901, 102 39 Stockholm
Besöksadress: Kungstensgatan 45 Telefon: 08-789 41 00
www.folkuniversitetet.se
