Sveriges livsmedelsexport

Sveriges livsmedelsexport
2002
Innehållsförteckning
Sid
Sammanfattning
3
1. Inledning
4
2. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel
4
2.1 Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2002
4
2.2 Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel efter EU-inträdet 1995
4
3. Förklaringar till exportvärdeökningen
6
4. Reexport och importerade varors del av exporten
7
4.1 Exportvärdeökningen rensat från importerade jordbruksvaror och livsmedel
7
4.2 Reexport och vidareexportens del av totala livsmedelsexporte
8
5. Slutsatser
12
Sammanfattning
Livsmedelsexport ökade med sju procent mellan 2001 och 2002 till ett värde av 26,7
miljarder kronor. Förädlade livsmedel står för den stora ökningen av exportvärdet
medan rena jordbruksvaror står för en mindre del.
Vad som berett vägen för export av förädlade livsmedel är bland annat att de redan
innan EU-inträde 1995 gynnats av frihandelsavtal och möjlighet att exportera med
exportbidrag medan jordbruksvaror varit svårare att exportera på grund av andra
länders importskydd och slopandet av exportbidrag mellan 1991-1994 före EUinträdet. Efter EU-inträdet blev villkoren mer lika för jordbruksprodukter och förädlade livsmedel såväl på den inre marknaden som vid export till tredje land. Andra
faktorer som påverkat exporten av förädlade livsmedel är att vilkoren har gjort det
möjligt för livsmedelsindustrin att ägna sig åt kontinuerlig exportverksamhet
medan export av jordbruksprodukter främst skett vid överskott. Värdeökningen av
exporten kan dock inte förknippas med ökad produktion av jordbruksvaror, eftersom
produktionen under senare år varit stabil.
Vi anser att ökningen av värdet på livsmedelsexporten kommer både den svenska
livsmedelsindustrin och det svenska jordbruket till godo. För jordbrukets del ger
ökad livsmedelsexport bättre möjlighet till avsättning för svenska jordbruksvaror.
I många av de förädlade livsmedlen som går på export ingår både importerade och
svenska råvaror. I den svenska livsmedelsexporten återfinns också importerade
jordbruksprodukter och livsmedel som inte vidareförädlats innan de går på vidareexport från Sverige. Detta fenomen kallas reexport. En typisk produkt som inte
vidareförädlas innan den går på reexport är bananer. Dock står reexport enbart för
en liten del av exportvärdet. För 2002 uppskattar vi att reexporten från står för
cirka 2 miljarder kronor av totalt 26,7 miljarder kronor. Om man däremot räknar
in de förädlade livsmedel där importerade råvaror ingår stiger siffran till 4,6 miljarder kronor.
Även om de svenska livsmedel som går på export innehåller importerade råvaror
sker förädlingen i Sverige, vilket tillför positiva värden för Sverige. Vi anser att
import av råvaror ska ses som ett tecken på att vi befinner oss i en integrerad EUmarknad och som både leder till konkurrens och ett större utbud. Det visar också
att livsmedelsindustrin i Sverige tänker kostnadseffektivt och söker råvaror som gör
att de kan producera livsmedel till konkurrensmässiga priser. Att vi i Sverige inte
producerar alla råvaror själva beror som tidigare nämnts på att vi inte har de
naturliga förutsättningar som krävs för det. Var produkten produceras bestäms
också av var produktionen är mest lönsam och effektiv. Likaså gäller för vidareförädlingen. Att vi i Sverige vidareförädlar importerade råvaror och livsmedel är en
lönsam affär som förutsätter att vi har en duktig livsmedelsindustri i Sverige. Vidare
så kommer den största andelen av de importerade råvarorna från den gemensamma EU-marknaden. I vissa fall är import från EU import i sin tur från tredje land.
Att vår svenska livsmedelsexport innehåller importerade komponenter är inte något
unikt just för livsmedelssektorn. Den svenska varuexporten innehåller generellt sett
många importerade komponenter.
3
1. Inledning
Vi försöker i denna promemoria göra en utvärdering av vår svenska livsmedelsexport. Hur har exporten sett ut sedan EU-inträdet, vem gynnas av exporten och vad består vår export av? Vi avser också att ha en diskussion om
begreppen vidareexport och reexport samt respektive del av vår svenska
export av jordbruksvaror och livsmedel.
Vi börjar mer att se på exportutvecklingen sedan EU-inträdet 1995 och fortsätter sedan med att utröna vad exportökningen beror på, om det har med
ökad produktionen av svenska jordbruksvaror att göra eller vilka andra faktorer som kan ligga bakom. Sedan går vi igenom de största exportvarugrupperna för att se varifrån de olika råvarorna kommer, om de är svenska eller
om det är importerade. Denna information har vi fått efter att ha tagit kontakt
med svenska producenter, importörer samt exportörer av livsmedel. I sista
stycket gör vi en uppskattning av hur stor reexporten respektive vidareexporten är och vilka varor den omfattar.
2. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel
2.1 Exportutvecklingen av jordbruksvaror
och livsmedel under 2002
Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 26,7 miljarder kronor
2002. Förädlade livsmedel stod för 66 procent eller 17,7 miljarder kronor av
den totala livsmedelsexporten 2002. Våra främsta exportframgångar på produktnivå inom förädlade produkter var vodka, bakverk, choklad och chokladvaror, livsmedelsberedningar, såser, sockerkonfektyr samt rostat kaffe.
Inom råvaror var lax, vete och havre storsäljarna.
2.2 Exportutvecklingen av jordbruksvaror
och livsmedel efter EU-inträdet 1995
Diagram 1: Sveriges totala handel med jordbruksprodukter och livsmedel 1993 – 2002
Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel 1993 - 2002
Mkr
60
50
Import av
40
jordbruksvaror och
livsmedel
30
Export av
jordbruksprodukter
20
och livsmedel
10
0
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Källa: SCB
(Se bilaga 1 till denna promemoria för detaljerad statistik över Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2001 – 2002)
4
Det vi vet är att totala värdet av exporten och importen ökade efter EU-inträdet 1995. Dock ökade värdet
av exporten mer än importen. Importvärdet har ökat
med 67 % sedan EU-inträdet medan exportvärdet har
ökat med 97 % under samma period. I siffror ökade
importen från 25,4 till 51,8 miljarder kronor och
exporten från 13,5 till närmare 27 miljarder kronor.
Idag sker importen till största del från andra EU-länder medan exporten är mer jämnt fördelad mellan
EU och tredje land.
Vad vi kan se i diagram 1 så har vi trots ökat värde
av exporten ett betydande underskott i handeln med
jordbruksvaror och livsmedel. I absoluta tal har
underskottet stigit sedan vi blev medlemmar i EU
även om det i relativa termer blivit mindre.
Att importen från EU-länderna ökade hänger samman med att Sverige fick fri import från de andra
EU-länderna samtidigt som tullskyddet mot länder
utanför EU i många fall ökade jämfört med tidigare.
En förklaring till att värdet av importen ökade är att
man började importera mer från EU än tredje land
och varor som man importerade från EU hade högre
genomsnittligt värde per kvantitet jämfört med motsvarande varor från tredje land. En annan förklaring
till det ökade värdet av importen från EU var att en
viss import från tredje land kan dölja sig i den redovisade importen från EU, då varor från tredje land
som tullbehandlas i ett annat EU-land på väg till
Sverige redovisas som import från EU1. Importen
från länder utanför EU blir i många fall underskattad
när den redovisas efter avsändningsland.
Export bestod även före EU-inträdet till stor del av
förädlade livsmedel. Vad som berett vägen för vår
export av förädlade livsmedel är att förädlade livsmedel gynnats av frihandelsavtal2 redan före EUinträdet medan jordbruksprodukter varit svårare att
exportera på grund av andra länders importskydd. En
annan förklaring kan också vara att förädlade livsmedel kunnat exporteras med exportbidrag samtidigt
som bidragen avskaffades för jordbruksvaror under
åren 1991-94 före EU-inträdet. Att exporten till stor
del består av förädlade livsmedel idag hör dock inte
samman med att dessa produkter får en stor del av
exportbidragen. Utvecklingen av exporten för dessa
produkter har nämligen ökat trots samma eller sämre
villkor för att få exportbidrag för dessa produkter
idag. Efter inträdet har dessa produkter mer och mer
kommit att gynnas av den inre marknadens fria handel.
Vid inträdet kunde vi se att exporten av jordbruksprodukter och livsmedel stod för de största ökningarna i
exporten men trots det har exporten av förädlade livsmedel ökat till förmån för jordbruksvaror.
Liksom importen minskade exporten under denna
period till länder utanför EU samtidigt som värdet på
exporten steg. Den fria marknaden inom EU låg
bland bakom denna ökning men också en gynnsam
kronkurs under 1993-1995 efter den stora deprecieringen 1992, vilket påverkade exportvärdet. Vidare
gjordes medvetna exportsatsningar inför ett eventuellt EU-medlemskap. Den värdemässiga ökningen
till EU motsvarades dock inte av kvantitetsökningar
i samma omfattning. Den minskade exporten till länder utanför EU kan också höra samman med att ett
av våra viktiga exportländer, Finland, också gick
med i EU 1995 vilket medför att den svenska exporten till Finland förflyttas till inom EU.
1
2
Efter EU-inträdet har vi ändrade rutiner för statistikinsamling inom EU.
Frihandelsavtal i och med EFTA sedan 1960-talet och mellan EFTA och EG sedan 1972.
5
3. Förklaringar till exportvärdeökningen
Sverige export av jordbruksvaror och livsmedel samt
exportvärde har alltså ökat sedan EU-inträdet, samtidigt som det skett en viss omfördelning av handeln
till förmån för andra EU-medlemmar. Det finns flera
skäl till varför totalsiffror visar på ökad export.
Värdeökningen av exporten hänger också samman
med att vi exporterar mycket förädlade livsmedel
som ger ett högre genomsnittligt värde per kvantitet.
Dessutom har värdeökningen varit högre för förädlade livsmedel än för jordbruksvaror och livsmedel.
Kanske är den främsta förklaringen till att handelsvärdet har ökat att EU-marknaden har berett vägen
för ökat handelsutbyte EU-länderna emellan. Den
gemensamma marknaden har lett till ökad specialisering på vissa produkter, varumärken, kvalitet inom
ramen för ett ökande utbud och fri konkurrens på den
inre marknaden. I handelsstatistiken redovisas det
ökade handelsutbytet som ökad import och export som
i realiteten inte behöver innebära ökad produktion.
Vidare har villkoren gjort det möjligt för livsmedelssektorn att ägna sig åt kontinuerlig exportverksamhet medan export av jordbruksvaror och livsmedel främst sker vid överskott.
Det vi kan utläsa från produktionsstatistiken är trots
exportvärdeökningen har produktionen av jordbruksvaror och livsmedel i Sverige har varit stabil
de senaste åren vilket gör att man inte kan koppla
ihop det ökade handelsvärdet med ökad produktion3.
Tidigare var exporten mer jämn fördelad mellan EUländerna och tredje land. Att mer av vår export går
till EU påverkar exportvärdet då handeln sker till
EU-pris. Inom EU är prisnivån högre vilket påverkar
exportvärdet. Om export istället går till länder utanför EU så ligger exportvärdesiffran lägre eftersom den
kompensation exporten får via exportbidrag inte räknas
in i exportvärdet. Att exportvärdet ökar kan alltså förklaras av att vi exporterar mer till andra EU-länder.
3
Underlag har varit Jordbruksverkets marknadsöversikter för ”animaler”, ”trädgårdsprodukter”, ”vegetabilier” samt muntlig
information från marknadsenheten.
6
4. Reexport och importerade varors del av exporten
I många av våra förädlade livsmedel finns råvaror som en gång har importerats eller förts in från annat EU-land. Till stor del är det råvaror som vi själva inte producerar såsom kakao, vissa frukter och grönsaker med det kan
också bero på att råvaran är billigare eller kanske bättre utanför Sverige. Inom
EU handlas råvaror tullfritt och således utan tulldokument vilket medför att en
svensk producent lätt kan använda sig av andra EU-råvaror i sina produkter.
4.1 Exportvärdeökningen rensat från importerade
jordbruksvaror och livsmedel
För att få en uppfattning om hur vår exportutveckling ser vi inte inkluderade
jordbruksvaror och livsmedel som vi inte producerad i Sverige exkluderar vi
dessa produkter från exportutvecklingen från EU-inträdet 1995 fram till 2002.
I urvalet har vi valt att exkludera följande produkter: varugruppen fisk, kräftoch blötdjur som till största del består av import från Norge, frukter såsom
bananer, citrusfrukter, melon, vindruvor, dadlar med mera4, nötter, tobak och
tobaksvaror, te, kakao5, kryddor, kaffe. I urvalet ingår ej förädlade sammansatta produkter även om de innehåller importerade råvaror.
Diagram 2: Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 1995 – 2002
Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 1995 - 2002
Mkr
30
Totala exporten
25
20
15
Totala exporten
rensad från
importerade
jordbruksvaror och
livsmedel
10
5
0
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Källa: SCB
4
5
Förutom de frukter och nötter som nämnt i texten ingår i denna kategori följande: Kokosnötter, paranötter, cashewnötter, mandel,
hasselnötter, valnötter, kastanjer, pistaschmandel, fikon, ananas, avokado, guava, mango, mangostan, apelsiner, mandariner,
grapefrukt, citroner, russin, papayafrukt.
Kakaobönor, kakaoskal, kakaomassa, kakaosmör (inte kakaopulver eller förädlade kakaoprodukter).
7
Exportutvecklingen av livsmedel rensad från importerade jordbruksvaror och
livsmedel följer den totala exportutvecklingen av svenska jordbruksvaror och
livsmedel i stort. Dock kan vi se en större skillnad i utvecklingen under
senare år då totala exporten ökar mer än totala exporten där importerade jordbruksvaror och livsmedel inte är inräknade. Detta kan förklaras av att vi hade
en stor ökning i exportvärdet för vissa av de importerade jordbruksvarorna
och livsmedlen vi valde att exkludera. Detta gäller främst export av bananer
som ökat med 181 % från 121 till 341 miljoner mellan 19966 till 2002 men
även varugruppen fisk, kräft- och blötdjur där exportvärdet ökade med 150 %
från 2 till 5 miljarder mellan 1995 till 2002.
Procentuellt sett ökade exportvärdet mer för den del av exporten som innehåller importerade jordbruksvaror och livsmedel som ökade +108 % från
1995 till 2002 än för den totala exporten som inte innehöll dessa produkter
som ökad +82 % under samma period.
4.2 Reexport och vidareexportens del av totala livsmedelsexporten
För att få en överblick hur stor del av vår export av livsmedel som utgörs av
reexport respektive vidareexport av importerade livsmedel gör vi en sammanfattning i tabell 2. Viktigt att komma ihåg är att om exporten rensas från
reexport skall importstatistiken också korrigeras.
Tabell 2: Vidareexport och reexport av jordbruksvaror och livsmedel 2002
Typ av jordbruksvara
respektive livsmedel: Förklaring samt uppskattning av värde:
Köttprodukter
6
Totala värdet av exporten
för resp. varugrupp
Vi har i Sverige en relativt stor import av kött och köttvaror.
Detta hör samman med att vår självförsörjandegrad har minskat
och i dagsläget har vi brist på både får- och nötkött i Sverige.
Den export som går från Sverige innehåller både svenskt kött
samt vidareexport av importerat kött och går främst till Finland
och Danmark. I de fall det handlar om vidareexport till våra
närliggande marknader beror ofta detta på att man valt att samordna import och lagring av kostnadsskäl, men det handlar
också om regelbunden vidareexport av importerat kött.
1 100 mkr
Vid EU-inträde infördes ny regim för bananer i Sverige. Bananimporten hade ett övergångsarrangemang som inte slog igenom
förens 1996, vilket gör det väldigt osäkert att jämföra handelssiffror innan effekten av denna tog vid. Detta är orsaken till att vi
utgår från 1996 och inte 1995 i denna jämförelse.
8
Typ av jordbruksvara
respektive livsmedel: Förklaring samt uppskattning av värde:
Smör
Totala värdet av exporten
för resp. varugrupp
Export inom produktgruppen mejeriprodukter och ägg består
främst av svenska mjölkråvaror som förädlas och inte av importerade råvaror. Stora exportprodukter från Sverige är skummjölkspulver, smör och smörolja och ost. Exporten går både till
våra närliggande marknader och andra EU länder men en viss
export sker också till tredje land. Den vidareexport som sker
inom denna varugrupp gäller främst smör som importeras från
Nya Zeeland. En vidareförädling sker i Sverige innan den når
sin slutdestination vilket är den engelska marknaden. Per år
handlar det om runt 7 000 ton som importeras till Sverige och
10 000 ton som i sin tur, med de svenska insatsvarorna, skickas
vidare till England.
1 665 mkr
Vidareexport motsvarade i runda tal 90 mkr, dock tillsätts 30 %
svenska råvaror i produkten som går på export.
Färsk lax
Till en stor del består den svenska exporten inom fisk, kräftoch blötdjur av färsk och kyld lax som importeras från Norge.
2002 bestod närmare 30 % av exporten från Sverige av färsk lax
som gick på vidareexport till övriga EU. Andelen förädlade laxprodukter som gick på vidareexport var inte lika stor. Det sker
även en viss vidareexport av produkten torkad torsk som uteslutande går till EU marknaden. Även om man exkluderar vidareexport av lax ökar värdet av exporten i denna varugrupp och
detta kan förklaras av att en allt större del av förädlingen av fisk
sker i Sverige vilket inbringar ett högt exportvärde. Vidareförädling gynnar den svenska beredningsindustrin.
5 160 mkr
1400 mkr, reexport, färsk lax, med reservation då en viss ompaketering sker i Sverige
Spannmål
Ris
Pasta
Exporten i varugruppen spannmål och varor, därav påverkas
av skördeväxlingar och det är främst överproduktion som går på
export. Export inom denna varugrupp består främst av svenska
råvaror men även en viss del importerade råvaror. En stor
exportprodukt är svenskt havre till USA. En komplettering av
import som vi gör till Sverige där en liten del även går på reexport, är maltkorn som används vid tillverkning av malt. Värdet
på maltkornet kan uppskattas till några miljoner kronor. Ris och
pasta ingår också i denna varugrupp och det ris som går på
export från Sverige är importerat och sedan ompaketerat i
Sverige. Export av pasta består både av importerad pasta som
går på reexport men även egen producerad pasta, vari det ingår
importerat durumvete, som går på export och främst då till
Finland.
9
3 596 mkr
Typ av jordbruksvara
respektive livsmedel: Förklaring samt uppskattning av värde:
Totala värdet av exporten
för resp. varugrupp
Ingen uppskattning av värdet mer än att det rör sig om några
tusen ton maltkorn som går på reexport.
Maltkorn, några mkr
Ris, 14 mkr, reexport
Pasta, 11 mkr, reexport
Bananer och annan
exotisk frukt
Den stora exportökningen för frukt och grönsaker förklaras i
huvudsak av att Sverige fått en ökad reexport av bananer. Från
ett exportvärde på 163 miljoner kronor 2001 steg exportvärdet
för bananer till 341 miljoner kronor 2002. Förutom reexport av
bananer förekommer det också en del reexport av t.ex. apelsiner
och vindruvor framför allt till Finland, Norge och Danmark. Den
export av svenska grönsaker som sker från Sverige är inte regelmässigt utan sker då det finns en tillfällig efterfrågan på den
europeiska marknaden. Vi har däremot en större export från
Sverige av bearbetade produkter av frukt eller grönsaker. De
bearbetade produkterna innehåller i större utsträckning en
blandning av svenska och importerade råvaror.
1 636 mkr
Bananer, 341 mkr, reexport
Annan exotisk frukt, ingen uppfattning om värdet.
Te, rostat kaffe,
orostat kaffe, kakao
och kryddor
Socker är en bulkprodukt och majoriteten av det som produceras i Sverige konsumeras också här. Produktionen är bestämd av
kvot och vid produktion över kvot exporteras socker och då
främst till Danmark men också till länder utanför EU.
Sockerkonfektyrer i sin tur består både av importerade och
svenska råvaror.
888 mkr
Exporten av kaffe, te och kakao m.m. är främst vidareförädling
av importerade råvaror. En stor exportprodukt från Sverige är
rostat och orostat kaffe. Det rostade kaffet är vidareförädlat i
Sverige medan det orostade går oförädlat eller uppblandat och
ompaketerat vidare. I choklad och chokladvaror ingår både svenska och importerade råvaror såsom svenskt mjölkpulver och
importerad kakaomassa. Te liksom kryddor importeras också till
Sverige som bulkprodukter och säljs vidare konsumentförpackad.
1 985 mkr
Te, 260 mkr, ompaketering sker i Sverige
Rostat kaffe, 358 mkr, vidareförädling sker i Sverige
Orostat kaffe, 4,5 mkr, reexport
Kakao, 200 mkr, vidareförädling sker i Sverige
Kryddor, ingen uppfattning om värdet
10
Typ av jordbruksvara
respektive livsmedel: Förklaring samt uppskattning av värde:
Totala värdet av exporten
för resp. varugrupp
Karakteristiskt för diverse livsmedel är att det främst innehåller vidareförädlade livsmedel och att råvarorna både är svenska
och importerade. I denna varugrupp ingår förädlade livsmedel
såsom vissa färdiga maträtter, vissa barnmatsprodukter, vissa
sportdrycker, Bregott och sockerfritt godis. Soppor, såser och
buljonger och beredningar av spannmål och mjöl mm som också
ingår i denna kategori är till största del är producerade med
svenska livsmedel medan margarin är främst producerat av
importerade oljor och fetter.
Vin
Inom kategorin drycker står export av starksprit och då vodkan
för nästan hela potten. Förutom vodkan så ökade exporten av vin
och cider. Vin är importerat men resten av produkterna inom
denna varugrupp är till stor del producerade av svensk spannmål
och svenska råvaror.
Vin, 75 miljoner, reexport
4 857 mkr
Tobak och
tobaksprodukter
Den export av som förekommer inom produktgruppen tobak
och tobaksprodukter handlar om export av svensk producerat
snus för 103 miljoner kronor. I 2002 års exportsiffror ingick
också produktion av piptobak för 90 miljoner kronor och cigarr
för 4 miljoner kronor. Produktion av piptobak och cigarr skedde i Sverige fram till tidigt 2003. Övrig export inom denna varugrupp är reexport av råvaran tobak.
Råvaran tobak, 126 miljoner, reexport
323 mkr
Hela posten
Inom oljor och fetter samt oljeväxtfrön stod ”hydrerade vegetabiliska oljor och fetter” för merparten av ökningen i exporten.
Majoriteten av dessa produkter är importerade för att användas i
produktion av margarin och annat matfett.
1 648 +
28 mkr
Total summa
Minst 4,6 mdr (varav reexport 2 mdr)
11
5. Slutsatser
Handelsvärdets ökning har inte inneburit att produktion ökat utan kan främst härledas till ökad handel
med produkter som har större värde än tidigare och
att handeln allt sedan EU-inträde har ökat med andra
medlemsländer. Värdet har också ökat då handel till
stor del består av förädlade livsmedel samt att värdeutvecklingen för dessa har varit snabbare än för
jordbruksvaror. Exportutvecklingen rensat från
importerade jordbruksvaror följer utvecklingen av
exporten i stort. Dock ser vi att när importerade jordbruksvaror var inkluderade i exporten ökade den mer
än när exporten var rensad från dessa produkter.
Vidare har denna promemoria väckt frågan var man
ska dra gränsen för att klassificera vissa varor som
reexport respektive att de har förädlats i annat land?
Är vår import av kaffe som sedan exporteras reexport? En viss vidareförädling i form av malning och
paketering alternativt blandning av bönor sker ofta i
Sverige och kanske ska varan anses som en vidareförädlad vara? Hur ska man se på engelskt te är en
liknande fråga. För Sveriges del är det positivt att
vidareförädling sker inom våra gränser då det både
ger högre exportvärde samt genererar arbetstillfällen.
Vad är i så fall vidareexport? Inom EU forslas varor
tullfritt mellan länderna utan tulldokument och kan
ses som ett tecken på att vi är en integrerad EUmarknad. Är den utförseln export eller handelsutbyte inom tullunion?
Trots att vi ser en ökning i exportvärdet är vårt handelsnetto negativt. Gapen mellan exporten och
importen är stort. I den mån bearbetningsgraden ökar
mellan de importerade produkterna och exporterade
kan detta medför en försämring av handelsbalansen.
Ett sätt att förbättra handelsnettot är en högre förädlingsgrad i exporten.
Den totala siffran som presenteras för reexporten och
vidareexporten i stycke 4.2 i denna PM är endast en
uppskattning. Vi gör inga anspråk på att få fram en
total siffra för hur stor reexporten eller vidareexporten var från Sverige då vi inte anser att detta är möjligt med den information som vi fått tag på. Siffrorna
visar enbart hur stor andel av exporten som vi uppskattar vara vidareexport respektive reexport 2002
och att reexporten respektive vidareexporten inte är
så omfattande trots allt.
Importerade råvaror förekommer i våra svenska livsmedel som vi har granskat. Förklaringarna till förekomsten av importerade råvaror är flera. Det kan
bero på att importerade livsmedel helt enkelt är billigare och bättre än svenska vilket blir en anledning
till att man väljer dessa. Detta hör samman med att
även industrin står inför ökade möjligheter i och med
EU och för att kunna pressa priserna på sina produkter väljer att importera allt mer råvaror till sin produktion. Den egna svenska produktionen av jordbruksråvaror har inte ökat som en följd av att
marknaden och konkurrensen har hårdnat. Dock så
handlar det endast i få fall handlar om reexport av
produkter i den meningen att varan inte på något sett
vidareförädlas innan den går på vidareexport från
Sverige. Oftast sker någon form av vidareförädling i
Sverige innan den går på vidareexport. Undantag är
bananer som är en typisk reexportvara där inte ens en
ompaketering sker innan den går på vidareexport till
Finland och Norge.
Vi anser att import av råvaror ska ses som ett sunt
inslag som både leder till konkurrens och ett större
utbud. Det visar också att livsmedelsindustrin i
Sverige tänker kostnadseffektivt och söker råvaror
som gör att de kan producera livsmedel till konkurrensmässiga priser. Att vi i Sverige inte producerar
alla råvaror själva beror som tidigare nämnts på att vi
inte har de naturliga förutsättningar som krävs för
det. Var produkten produceras bestäms också av var
produktionen är mest lönsam och effektiv. Likaså
gäller för vidareförädlingen. Att vi i Sverige vidareförädlar importerade råvaror och livsmedel är en lönsam affär som förutsätter att vi har en duktig livsmedelsindustri i Sverige.
12
Bilaga 1
Tabell 1
Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2001-2002
Produktgrupper:
Export (mkr)
2001
Levande djur
Kött och köttvaror
2002
Förändring %
02/01
104
112
+12
1 010
1 100
+9
Nötkött
80
82
+3
Griskött
385
399
+4
Får-, lamm- och getkött
Fjäderfäkött
Övrigt kött inklusive vilt
Beredda köttprodukter
7
6
-14
102
85
-17
86
86
0
282
379
+34
Ej varufördelad EU-handel
68
62
Mejeriprodukter och ägg
1 982
1 665
-16
Mjölk, grädde, youghurt mm
565
331
-41
Smör och andra smörfettsprod.
476
360
-24
Glassvaror
286
322
+13
Ost och ostmassa
516
470
-9
Ägg och äggalbuminer
75
123
+64
Ej varufördelad EU-handel
64
60
Fisk, kräft- och blötdjur
4934
5160
+5
Fisk, kräft- och blötdjur
4 000
4 190
+5
Beredn. av fisk o kräftdjur mm
728
803
+10
Ej varufördelad EU-handel
207
167
Spannmål och varor därav
4 081
3 596
-12
Spannmål (exkl. ris)
1 823
1 131
-38
Mjöl, grun, malt mm
285
307
+8
14
14
0
1 245
1 358
+9
18
16
-11
Övr. beredn. av spannm. o mjöl
255
295
+16
Ej varufördelad EU-handel
441
475
1 285
1 636
+28
97
93
-4
247
271
+10
12
25
+108
Ris
Bakverk och bröd mm
Okokt pasta
Frukt och grönsaker
Färska och kylda grönsaker
Frysta grönsaker
Torkade grönsaker mm
Beredda potatis produkter
71
76
+7
Övr. beredn. av grönsaker
102
221
+117
Färsk, kyld, torkad frukt o bär
275
455
+65
Fryst frukt och bär
223
199
+11
Saft, sylt och marmelad
68
100
+47
Övr. beredn. av frukt och bär
33
38
+15
Ej varufördelad EU-handel
157
157
Socker, sockervaror m.m.
841
888
+5
Socker, melass och honung
464
544
+17
Sockerkonfektyr
341
321
-6
36
23
Ej varufördelad EU-handel
13
Fortsättning Tabell 1
Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2001-2002
Produktgrupper:
Export (mkr)
2001
2002
Kaffe, te, kakao m.m.
1 930
Kaffe och kaffeersättningar
Choklad och kakaoberedningar
+3
361
414
+15
1 358
1 364
+0,4
188
151
-20
23
56
Te, kakao och kryddor
Ej varufördelad EU-handel
Djurfoder
Diverse livsmedel
1 985
Förändring %
02/01
294
300
+2
2 540
3 360
+32
Soppor, såser och buljonger
498
545
+9
Margarin och annat matfett
895
617
-31
Beredn. av spannm., mjöl mm
224
288
+29
Övriga livsmedel
868
1 826
+110
Ej varufördelad EU-handel
55
84
Drycker
4 403
4 857
+10
Starksprit
3 919
4 322
+10
44
75
+70
97
121
+25
269
281
+4
Vin
Övriga drycker med alkohol
Drycker utan alkohol
Ej varufördelad EU-handel
Tobak och tobaksvaror
Oljeväxtfrön, oljehaltiga nötter
Oljor och fetter
SUMMA
75
59
333
323
-4
31
28
-10
1 161
1 648
+42
24 929
26 659
+7
Sammanfattning
Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2001-2002
Produktgrupper enligt SITC:
Export (mkr)
2001
2002
00
Levande djur
01
Kött och köttvaror
1 010
1 100
+9
02
Mejeriprodukter och ägg
1 982
1 665
-16
03
Fisk, kräft- och blötdjur
4 934
5 160
+5
04
Spannmål och varor därav
4 081
3 596
-12
05
Frukt och grönsaker
1 285
1 636
+28
06
Socker, sockervaror m.m.
841
888
+5
07
Kaffe, te, kakao m.m.
1 930
1 985
+3
08
Djurfoder
294
300
+2
09
Diverse livsmedel
2 540
3 276
+32
11
Drycker
4 403
4 857
+10
12
Tobak och tobaksvaror
333
323
-4
22
Oljeväxtfrön, oljehaltiga nötter
31
28
-10
4
Oljor och fetter
1 161
1 648
+42
24 929
26 659
SUMMA
104
14
112
Förändring %
02/01
+12