NR 1.09 - Optikbranschen

Ett magasin från optikbranschen
OptoNordic 2009
– allt om mässan!
Peter Gierow
tar över i Europa
som AAO-president
Lär känna
nykomlingarna
på mässan
Optometridagarna
– kunskap
och yrkesroll i fokus
NR 1.09
START
Gott Nytt 2009!
Varje år startar optikeråret med en rivstart i utställningshallarna i Älvsjömässan. Varje gång med en lång rad nyheter från utställarnas sida – vare sig det gäller de senaste
tekniska lösningarna på maskiner, glas och linser eller de senaste trenderna på glasögonsidan. Inte heller att förglömma – de produkter som ligger någonstans mellan
trenderna men som erbjuder trygg och säker försäljning år ut och år in – oavsett vad
tidningarna hyllar som senaste modet. Det behövs nämligen också ett segment som
inte blint stirrar på trend. Allt detta finns på OptoNordic. Och lite till.
OptoNordic är som bekant också platsen för de senaste kunskaperna. Under Optometridagarna finns möjligheten att förkovra sig i de senaste rönen på forskarsidan.
Dels för att fördjupa sina egna kunskaper och bli bättre på det vardagliga arbetet, dels
för att inhämta 12 poäng i Optikerförbundets fort- och vidareutbildningsprogram (om
man hunnit in med föranmälan i tid, vill säga).
En annan vetenskaplig nyhet avslöjar vi i OPTIK. Peter Gierow har blivit utnämnd
till president för AAO:s Europaavdelning. Förkortningen AAO står som många vet för
American Academy of Optometry och det är givetvis en stor ära att en svensk forskare utses till ledare för den europeiska delen av denna ansedda organisation. Ytterligare ett bevis på att svensk optometriforskning ligger i framkant.
Men huvuddelen av tidningen består denna gång av material om OptoNordic.
Tanken är att tidningen ska kunna utnyttjas som en guide till mässan – med bland
annat karta och tips på nya utställare. I februari är vi tillbaka igen – och berättar
om hur mässan var.
Ett nytt spännande år har börjat, nu kör vi!
MATS ALMEGÅRD
REDAKTÖR
3
Mässa
med 5
många
intryck
SILMO
Högtryck
när branschen
samlas 5
Barn under
sju
ha
bakom
masken
Käraska
återseenden
i trendmontern 7
gratis
Alla utställare
glasögon!
– från A till W 12
18
Möt mässans
nykomlingar 15–20
REDAKTION
08-410 114 20
[email protected]
Mats Almegård
Micke Jaresand
Johan Lewenhaupt, reporter
Curt Lundberg, AD
ANSVARIG UTGIVARE
Richard Pettersson
ANNONS och DISTRIBUTION
Bokning och annonsförsäljning:
Monica Ribbing, Gunilla Åselius,
070-795 46 04, 08-96 82 35
[email protected]
Annonsmaterial:
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
[email protected]
Prenumerationsärenden
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
[email protected]
Tryck Exakta Tryck, Hässleholm 2009
Optik 1 2009
Optometridagarna
– yrkesroll i fokus 24
+
Branschnytt
Branschplock
Krönika
Vetenskap ... 28
... 30, 32
... 34
... 35
Transitions på Stockholmsmässan 22 – 25 jan 2009.
Vi finns i monter B 01: 01.
Kom, se och få. En box
med allt om Transitions VI!
Lucia Grimaldi-Ohlander, Trade Manager Nordic / Baltic
– Det är ett nöje att få presentera de senaste och mest avancerade fotokromatiska glasen från
Transitions Optical, säger Lucia på Transitions. Jag använder glasen själv och konstaterar att
ögonen inte känns så grusiga efter en dag växlande inne och ute med stora ljusvariationer.
Förklaringen är enkel.
Transitions VI är de senaste och mest avancerade fotokromatiska
glasen från Transitions Optical.
De sätter en ny och högre standard för fotokromatiska glas.
Det ger bättre seende, trivsel och skydd för ögonen, så att dina
kunder ser bättre idag och bevarar synen för framtiden.
Transitions VI glasögonglas ger en omedelbar minskning av bländning utomhus. Redan på
30 sekunder har glasen aktiverats till 70 % toning för minskad bländning och förbättrad
komfort. Avaktiveringen tar bara några minuter.
Inomhus och kvällstid har de samma fördelar som klara glas.
Utomhus blockeras dessutom skadliga UV-strålar till 100%.
Ett bra skydd för framtiden.
Kort och gott. Transitions egenskaper
ser till att ögat hela tiden är exponerat
med rätt ljus, var du än befinner dig.
– Kom till mig i monter B01:01, så går vi igenom
boxens innehåll och hur du kan arbeta med materialet.
Välkommen!
Optikannons nr 7 – SE. Björk Reklambyrå AB, Falun 0901. Transitions och swirl är registrerade varumärken tillhörande Transitions Optical, Inc.
och Healthy sight in every light är ett varumärke tillhörande Transitions Optical, Inc., © 2008 Transitions Optical Inc.
www.transitions.com
Från den 22 till den 25 januari är det dags för årets stora händelse i optikbranschen: OptoNordic. Precis som tidigare innebär det ett par intensiva dagar med monterutställning, workshops, Optometridagar och
Te x t och foto : Mats Almegård
mingelfest.
5
HÖGTRYCK
när branschen ordnar mässa
– Jag ser fram emot OptoNordic! Det ska
bli mycket intressant att se vad konjunkturläget har för betydelse för årets mässa
– liksom de förändringar som äger rum på
kedjesidan. Men jag tror på en mycket lyckad mässa, intresset har varit väldigt bra,
säger Lennart Uhlmann, VD för SOLF.
– Telefonen ringer hela tiden! Det är högt
tryck nu, lägger Eva Peterson, SOLF, till.
Eva Peterson är som tidigare år projektledare för OptoNordic och ju närmre mässan kommer, desto fler personer är det
som ringer och ställer frågor. Att mässan
är uppskattad i branschen är det inget tvivel om.
Optik 1 2009
– Det är en viktig träff för att få information om de senaste nyheterna, men nästan
minst lika viktigt är det att träffa branschkollegor en gång om året. OptoNordic är
definitivt en social händelse, menar Lennart.
Att det ekonomiska läget gör mässarrangörer lite oroliga är inget konstigt. Men
hittills har arrangörerna inte märkt att
trycket minskat.
– Det är en klassisk diskussion: ska man
dra ner eller öka i tider då ekonomin går
dåligt. Många säger att de ökar, vilket vi
också märkt på en del monterytor. Deras fi-
losofi är att det är i svåra tider det lönar sig
att satsa. Under goda tider kommer kunderna ändå, säger Lennart.
Faktumet att optikbranschen inte är så
starkt koncentrerad till de allra största producenterna har här en viktig betydelse, tror
Eva och Lennart:
– Om man jämför optikbranschen med
andra branscher kan man konstatera att
det finns utrymme för nischprodukter. Det
är inte bara de allra största märkena som
fungerar – som i exempelvis sportbranschen där allt är Nike eller Adidas. I
optikbranschen lyckas faktiskt små
företag genom att tillverka snygga
>
6
OPTONORDIC
eller tekniskt intressanta nischprodukter, säger Lennart.
– Det inger hopp även för oss
som arrangerar OptoNordic, att
det finns små företag som satsar i
sina egna länder. Det blir inte bara
de stora drakarna som sitter i ett
centralkontor i Europa och har en
gemensam budget för alla länder –
vilket innebär att de enbart ställer
ut på stora mässor som Mido, tillägger Eva.
Eva och Lennart på SOLF ser fram emot OptoNordic.
Precis som vanligt kommer det
att hållas en rad workshops under mässan. I år är de fyra till antalet,
även om vissa av dem kommer att hållas
två gånger. De behandlar så disparata ämnen som glasögontrender, ögonbottenfotografering och nya glas.
– Det är något färre workshops i år, vilket beror lite på att Optometridagarna äger
rum samtidigt. Det får inte bli för mycket
på schemat. Det måste ju finnas tid till att
gå runt bland montrarna på mässan också,
förklarar Eva.
– Förmodligen kommer det att äga rum
en del små workshops i montrarna också.
Såna som inte annonseras, säger Lennart.
Bland de dryga 50 utställarna på mässan
finns kedjor som OptiServe, Specsavers och
Synologen. Det något senare datumet från
förra året behålls även i år.
– Att vi flyttade fram mässan något förra året var ju för att tillmötesgå kedjornas
önskemål och det visade sig vara ett bra
datum. Det är ju inte heller så lätt att boka
om datumen på Stockholmsmässan, det är
bra tryck efter utställningstiderna, förklarar Lennart.
Trendmontern har varit ett mycket uppskattat inslag under de fyra tidigare år som
den funnits på mässan. Denna gång firar
montern alltså fem år. Placeringen har
ändrats: från att ha legat direkt vid entrén
till att nu vara belägen längst in i utställningshallen.
– Vi har resonerat lite som när detaljhandlare placerar mjölkdisken längst in i
butiken, säger Lennart med ett skratt.
Eftersom trendmontern drar folk gyn-
nas alla utställare – då besökarna rör sig
genom hela utställningen på väg till trendmontern. En matta leder dit och denna vägvisare understryks av det finns bilder som
pekar mot trendmontern. Nytt för året är
också att ett kafé har införlivats med trendmontern. Den rymmer förutom det även
champagnebar, vintagemonter och en scen
där det kommer att arrangeras modevisningar.
– Det kommer att hända mycket där.
Moderådet håller i inspirerande modevisningar klockan 12.30 och 15.30, både under
fredag och lördag. Det kommer förhoppningsvis också att ingå barn i visningen, så
att vi kan visa upp nytt fräckt mode för yngre, berättar Eva.
Till vintagemontern har utställarna
skickat in gamla glasögon som de fortfarande har på lager. Den utställningen kommer garanterat att bjuda på många nostalgiska minnen, men kanske även en del
andra känslor.
– Jag har drömt mardrömmar om de där
monsterbågarna hela natten, skojar Lennart.
I trendmontern presenteras i vanlig ordning också de trender som Moderådet spanat fram. Årets trender är tre till antalet
och kallas för Eko Bohemia, Trash Humour
och Retro Glamour.
– Trenderna är oerhört uppskattade. Jag
har hört att vissa optiker använder dem i
skyltningen i sina egna butiker och det är ju
jätteroligt, säger Eva.
– När vi började trendmontern hade
vi ju ingen aning om hur den skulle bli
emottagen. Men nu har vi kunnat se
att det är den träffpunkt vi önskade
och att det är en naturlig mötesplats
på mässan, där folk går runt och blir
inspirerade. Mode är alltid aktuellt.
Det finns ett högt intresse för detta
och samarbetet med Lotta Ahlvar på
Moderådet har varit jättebra genom
åren, berättar Lennart.
– Samtidigt bör man understryka
att det ökade intresset för glasögon
och mode inte hade varit möjlig om
det inte vore för de tekniska innovationer och förbättringar som skett.
Glas, teknisk utrustning och så vidare är
väldigt, väldigt viktigt och är förutsättningen för att det ska se snyggt och bra ut i en
båge.
Nytt koncept blir det också på årets fest.
Tidigare år har festen ägt rum på annan
ort. Men i år kommer den att hållas i mässhallen – i en något enklare form än vad
som tidigare varit fallet.
– Vi har lyssnat på vad folk har sagt och
bestämt oss för att tona ner festen något.
Många har tidigare tyckt att det varit för
dyrt, trots subventioner. Men i år kostar det
299 kronor och för det får man två glas vin,
mingelmat, kaffe och en chokladbit, berättar Eva.
Tanken är att ett enklare mingel är tillräckligt, eftersom det huvudsakligen handlar om att folk i branschen vill träffas och
umgås. Festen pågår mellan 18 och 21.30.
– DJ Manki Eriksson spelar också, så det
kommer nog att bli dans. Det brukar inte
vara direkt svårt att få upp mässbesökarna
på dansgolvet. De tycker om att dansa, säger Lennart.
En annan spännande sak med årets mässa är att den marknadsundersökning som
marknadsundersökningsföretaget GfK genomfört på uppdrag från SOLF presenteras.
– Jag kan avslöja att det handlar om köpbeteendet hos privatpersoner. Alltså var de
köper glasögon/linser, hur ofta och en rad
andra intressanta frågor, avslutar Lennart.
Optik 1 2009
7
Moderådets Lotta Ahlvar har haft
en hektisk höst med att spana
modetrender på mode- och inredningsmässor. Snart presenteras spaningsresultatet i OptoNordics trendmonter. Vintage,
retro och tillbakablickar står även
detta år i fokus.
T ext: Mats Almegård
Kära återseenden i trendmontern
Ett av OptoNordics mest uppskattade inslag är Trendmontern där Moderådet och
SOLF varje år presenterar de hetaste trenderna i optikvärlden. I år är montern utbyggd och det kommer även att hållas modevisningar med inhyrda modeller.
– Det är en viktig kommunikationsaspekt
för branschen att visa glasögon tillsammans med kläder. Det är ju en helhet och
vinner på att presenteras som en sådan.
Alla kunder efterfrågar inte de senaste
trenderna men det är viktigt att man hänger med, säger Lotta Ahlvar och tar en tugga
på frukostsmörgåsen.
Det är hektiska dagar och intervjuerna
sköts samtidigt som frukosten intas. Lotta
Ahlvar och hennes kollegor på Moderådet
har dammsugit inrednings- och modemässor, vintagebutiker och modetidningar i
jakten på de senaste trenderna. När vi taOptik 1 2009
las vid är det bara några dagar kvar till jul
och aktiviteten är hög. Allt ska klaffa inför
utställningen och modevisningarna. Förhoppningarna är att det också blir en visning med barnglasögon under OptoNordic.
– Vi har hittat massor med fina glasögonbågar för barn och vi hoppas verkligen
att vi kan hitta modeller som kan visa upp
dem, förklarar Lotta.
För glasögon innebär detta miljömedvetna mode att gamla material har börjat
återanvändas. På mässor ute i världen har
Lotta exempelvis sett glasögonbågar tillverkade i bambu:
– Det taktila är viktigt. Skinn används i
högre utsträckning och många av de trendigare tillverkarna erbjuder handgjorda
glasögon i fantastiska kvaliteter.
Årets tre trender heter Eko Bohemia,
Trash Humour och Retro Glamour. Alla tre
tar ett tydligt avstamp i äldre tiders mode,
även om inriktningen skiljer dem åt. Eko
Bohemia är som namnet antyder en återblick till ett miljömedvetet sjuttiotal med
bohemiska ideal som kollektivboende på
landet, miljövänliga kläder och egen ekologisk odling av mat.
– Denna trend ser man både på inredning, kläder och glasögon, menar Lotta.
En annan trend har kallats Trash Humour.
Här är det åttiotal som gäller, med allt vad
det innebär: sprakande färger, Wayfarermodeller och stora bågar med inspiration
från hiphopkulturen.
– Under London Fashion Week var det
väldigt mycket 80-tal. Det är inte min personliga favorit, men det är riktigt hett, säger Lotta.
Den sista trenden för året är Retro Glamour. I denna handlar det om
>
8
OPTONORDIC • trender
det mer välansade retromodet. Bågarna
är stora och tar plats, men de skriker inte
riktigt lika högt som sina bohemiska och
”trashiga” kusiner i de båda andra trenderna.
– Här handlar det mer om sextiotal och
ett vardagligt men stiligt uttryck som det
som exempelvis Yves Saint Laurent stod för
under denna tid, förklarar Lotta.
Som om denna djupdykning i formhistorien inte vore nog har Moderådet detta år
också inrett en vintagemonter som fyllts
med glasögon från OptoNordic-utställarnas egna lagergömmor.
– Jag har också köpt mycket vintagebågar på mässor och i butiker runt om i
världen, för att vi ska kunna presentera en
riktigt bra vintagemonter. Många av glasögonen där är helt fantastiska och det är in-
tressant att se att de vågade ta ut svängarna så mycket förr, säger Lotta.
Allt detta fokus på dåtid – när ska det
sluta?
– Inte än i alla fall. I oroliga tider ser man
ofta tillbaka, klär sig tryggare. Det gäller också för glasögonmodet. Och även om
Trash Humour är en rätt spektakulär trend,
känns den trygg eftersom vi har sett den
förr, då det begav sig.
– Samtidigt vill jag understryka att det
handlar om nya uttryck. Influenserna från
50-, 60-, 70- och 80-talet kastas ner i samma gryta. Efter en ordentlig omrörning
kommer det upp något nytt. Något som har
retroinfluenser, men som ändå är nu. Man
kan säga att det är kära återseenden, men
ändå helt nya bekantskaper. Det är det jag
tycker är så spännande, avslutar Lotta Ahlvar.
Ett komplett butiksdatasystem
för Optik
Med det kompletta butiksdatasystemet Megadisc, har ni kontroll
över bl a sortiment, prissättning, inköp, lager, försäljning, leverantörer,
fakturering och kunder. Kunden utgör kärnan i Megadisc och från
synundersökning, beställning, betalning till utleverans – allt integrerat
i ett och samma system. Dessutom kan ni enkelt rikta era
marknadskampanjer genom kunskap om kunders inköpsvanor.
Når ni rätt kund med rätt erbjudande idag? Megadisc hanterar
utmaningarna för såväl den enskilda butiken som den stora kedjan.
Vill du veta mer:
Hemsida: www.aldata-solution.com/se
E-post: [email protected]
Telefon: +46 8 503 007 00
9
Du har
väl
anmäl
t dig?
TORSDAG 22 JANUARI 2009 STOCKHOLM, GÖTEBORG, MALMÖ
Den 22 januari går Innovations meeting 2009 av stapeln. Mötet är fokuserat på
innovationer och årets upplaga handlar om revolutionen inom SiHy och innehåller
även en presentation av nya AIR OPTIX ™ AQUA MULTIFOCAL. Självklart bjuder vi
även på mat och dryck.
Mötet sker i en ny och innovativ form. Det äger rum på Quality Globe Hotel i
Stockholm 22 januari kl. 18.00, men direktsänds också till Göteborg och Malmö. På så
sätt blir mötet lokalt men med föreläsningar i världsklass. Anmäl dig till något av
alternativen och få mer info på länken www.viaregi.no/ciba09 eller på tel. 031-722 66 10.
Välkommen!
CIBA VISION NORDIC AB, Telefon: 031–722 66 10, Datavägen 24, 436 32 ASKIM, www.cibavision.se
Optik 1 2009
10
OPTONORDIC • mässkarta
T rans itions
Optical Accretio Inredning & Desi
B 01:01 B 01:03
Optitec AB
C ons ol
B 01:05
B 02:01
Aldata
S olution
B 02:03
J ohns on & J ohns on
C ooper Vision
Nordic
B 02:11
B 03:19
C iba
Lindcon
B 04:11
B 05:11
Hoya
Info
P ress
T opcon
B aus ch & Lomb
C arl Zeis s AB
BBGR
B 01:20
B 01:21
B 02:21
B 03:21
TR É
B 05:20
B 05:21
VAS UMA
B 03:31
R odenstock
C lic
E go Optis ka AB
B 03:39
S efo
C ons ulting
E s s ilor AB
B 01:31
B 01:30
WR D
S tockholm
B 04:31
B 03:41
Lectica
International
Maxab
S ittyta
B 02:31
B 03:49
B 01:41
B 01:38
G rappa P olar
B 01:51
CBA
B 02:51
S egros AB
B 02:53
P ro Des ign
B 03:51
B ellinger
B 03:53
P olaris
B 04:50
B 06:51
Optileks
Optik 1 2009
11
B 09:11
K ilsgaard
E yewear
Alivestyle
B 09:13
S ynologen AB
B 09:19
S candinavian
F rames
C Des ign
Inface
B 06:11
B 07:11
B 08:11
Noxe
OP O
R icardo Nordica
Nordlys
B 06:21
B 07:21
B 10:20
B 08:21
T rendmonte r
S ce n och C afé
S ilhouette
B 06:31
Opex
S candinavian E yewear
B 08:31
B 10:21
B 09:31
ALlA
UTSTÄLLARE
OXXO AB
Levin & Wes terberg F iltenborg A/S
B 06:41
B 08:40
P olaroid
Maui J im Nordic AB
B 08:41
B 09:41
B 09:40
S pecs avers
Vis ion
E uropean Design
B 08:52
Optik 1 2009
B 08:50
S ceye
B 08:51
S wiech
B 09:52
B 09:51
FRÅN
A
TILL
W
nästa sida
>
12
OPTONORDIC
ALLA UTSTÄLLARE – FRÅN A TILL W
Accretio
Inredning & Design AB
0382-128 11,128 38
Mats Lundberg
Aldata Solution AB
08-503 00700
Pernilla Putnik
Alivestyle APS
+45-70 22 56 00, 22 56 01
Kim Ravn
Bausch & Lomb Nordic AB
08-616 95 00, 669 86 23
Anita Hermelin
BBGR Svenska AB
040-36 38 60, 16 28 81
Mia Hogenius
Bellinger A/S
+45-8621 3500
+45-8621 3511
Rikke Levinsen
C Design AB
0492-100 77, 425 42
Tina Sjunnesson
Carl Zeiss AB
08-459 25 10, 660 27 44
Bärbel Andersson
CBA Optik ApS
0045-4821 88 88,
4821 88 89
Janne Ibsö
Clic Products S.L
/Sampro AB
Tel: 0733-44 97 33
CIBA Vision Nordic AB
031-722 66 00, 28 68 43
Lisbeth Wållgren
Consol AB
031-778 50 00, 778 50 50
Jan Johansson
Polaris Optic AB
Levin & Westerberg AB
08-545 895 90, 545 895 99 0921-75560, 73400
Monica Peuravaara
Per Levin
Cooper Vision Nordic AB
031-727 97 00, 706 95 35
Patrik Svensson
LINDCON Optical Group
AB
040-16 76 70, 16 76 79
Linda Reijosson
EGO Optiska AB
08-775 04 40, 775 04 10
Johanna Gezang
Pro Design
020-140 44 54
Maui Jim Nordic AB
08-594 828 80, 594 828 99 +45 36 98 28 90
Louise Krusell
Patrick Malmberg
Essilor AB
08-621 26 00, 760 95 91
Rose-Marie Romdhane
European Design
0410-295 80, 295 81
Marcus Frick
Grappa Polar AB
0221-165 16, 123 54
Kerstin Eriksson
Hoya Lens Sweden AB
040-602 22 07, 680 22 95
Maria Gustavsson
INFace Company A/S
020-79 62 00, 79 68 89
Thomas Laursen
JCFiltenborg A/S
0045-3927 0222,
3927 0030
Jörn Markussen
Johnson & Johnson AB
08-626 22 00, 626 80 28
Charlotta Sehlin
MAXAB AB
0393-22 440, 22 444
Ulf Ingman
Nordlys Optik AB
08-545 622 40, 651 25 55
Mia Nilsson
Noxe AB
0300-566 370, 566 371
Robert Sackelius
OPEX AB
031-340 24 40, 340 24 49
Sture Hellström
OPO Design Sweden AB
040-45 65 50
040-45 65 91
Marcus Garp
Optileks AB
0248-133 55, 121 10
Henrik Nääs
Optiserve AB
08-6784500
Anna Östlund
Kilsgaard Eyewear
tel +45 70 26 18 11
Johan Atterfors
(0709-890098)
Optitec AB
0152-343 22, 343 23
Mikael Lundblad
Lectica Itn AB
08-522 45 732, 791 95 30
Kristin Burrescia
OxxO AB
011-26 60 03, 26 60 13
Gunnar Lindbom
Polaroid Eyewear
08-680 22 50, 680 22 80
Ursula Kündig
Ricardo Nordica AB
031-27 88 65
031-86 54 35
Per Lundberg
Rodenstock Sv AB
018-18 80 00, 18 80 50
Leif Andersson
Scandinavian Eyewear
AB
036-30 53 30, 30 53 20
Inger Andersson
Scandinavian Frames
AB
0300-730 08, 730 28
Patrik Hvarfvenius
Specsavers Sweden AB
031-771 98 00, 771 98 29
Erica Wolving
Swiech & Co AB
08-545 810 80, 662 62 70
Karin Antebro
Synologen AB
0435-134 33, 131 33
Thomas Elfsberg
Topcon Scandinavia AB
031-710 92 00, 710 92 49
Jonas Ahlberg
Transitions Optical
0730-40 60 76
021-275 15
Lucia Grimaldi Ohlander
Vasuma Inc AB
08-207724
Lars Malmsten
Vision for all
070-222 56 70
John Godoy
WRD Stockholm AB
0708-32 35 38
Sven Moberg
Sceye AB
033-12 25 75, 12 89 34
Martin Klaar
SEFO Consulting AB
08-531 861 60, 531 821 53
Lars Denlert/
Thomas Söderberg
Segros AB
031-680 660, 68 23 21
Andreas Nurman
Silhouette Sverige AB
035-14 48 90
035-17 35 85
Anders Björck
Optik 1 2009
Nordens största
kontaktlinscenter
I Kista norr om Stockholm ligger Nordens
största kontaktlinsgrossist med produkter
från alla ledande tillverkare. Vi levererar 80 000
beställningar i månaden och har över 6 miljoner
kontaktlinser i lager. Hos oss beställer du snabbt,
enkelt och till konkurrenskraftiga priser,
antingen online eller via vår kundtjänst.
Kontakta oss nu för att bli kund,
det tjänar du på. Välkommen!
LENS
LensLogistics AB
LL LOGISTICS
Box 1290 164 29 Kista 020-140 52 00 www.lenslogistics.com
Du förtjänar nya upplevelser.
Kom till vår monter och prova
Cinemizer videoglasögon
från Carl Zeiss.
Nu får du möjligheten att själv prova en av nyheterna från Carl Zeiss - Cinemizer videoglasögon.
Med Cinemizer får du helt nya upplevelser av TV-filmer, videos, fotbollsmatcher med mera.
Vi finns på optikmässan OPTIK 2009 i monter B 05:20. Varmt välkommen!
Carl Zeiss Vision
Carl Zeiss AB
Box 27324
102 54 STOCKHOLM
www.vision.zeiss.com
Carl Zeiss Vision
Optoteam AB
Box 143
231 22 TRELLEBORG
www.vision.zeiss.com
Nya utställare på OptoNordic
Årets OptoNordic bjuder på en lång rad nyheter: nya produkter, nya lanseringar och nya kunskaper i form av
Optometridagarna och i Workshops. En del nykomlingar syns också på mässgolvet.
OptoNordic är det viktigaste branscheventet i den svenska optikbranschen. Synligheten och exponeringen
av produkter är i absolut topp under de fyra dagarna i januari. Mässan är också en lämplig plats om man som
nykomling vill etablera sig på den svenska marknaden. På de kommande sidorna möter du de företag som tidigare inte ställt ut på OptoNordic.
15
Nya mjukvarulösningar
ska effektivisera optikbutiker
En av de nya utställarna på OptoNordic är
Aldata Solutions AB. De utvecklar bland
annat mjukvarulösningar som är specialdesignade för optiker.
– Vi medverkar på mässan för att prata om
vår butiksdatalösning, Megadisc, som är
en komplett integrerad butikslösning för
detaljhandeln. Vår lösning stöder behoven och processerna som en butik/kedja
har från kassan till huvudkontoret, förklarar Pernilla Putnik på Aldata Solutions AB.
Megadisc gör det möjligt att bättre kontrollera bland annat sortiment, prissättning, inköp, lager, försäljning, leverantörer,
fakturering och kunder. Även synundersökningar, besökspåminnelser och recept
finns integrerat i Megadisc.
Mjukvaran har funnits sedan 1995 och
Aldatas första optiklösning kom i början av
2000.
– Kunden utgör kärnan i Megadisc från
synundersökning, beställning, betalning till
utleverans: allt integrerat i ett och samma system. Användarvänligheten gör det
möjligt för personalen att fokusera mer på
kunden och erbjuda hög service, förklarar
Pernilla vidare.
Genom kunskap om kunders inköpsvanor
är företagets förhoppning att kunna rikta
information och erbjudanden som bättre
gynnar kunden.
– Framöver kommer vi att fokusera
mycket på optik både i Sverige och Finland
och vi vänder oss till butiker/kedjor. Vår
närvaro på OptoNordic är därför en självklar aktivitet där vi hoppas kunna öka medvetandet om vår lösning samt träffa företag
för att diskutera vilka möjligheter och utOptik 1 2009
MÄSSANS
NY
KOMLINGAR
Aldata Solutions
hoppas på många
besök i montern
under OptoNordic.
maningar de står inför. Detta för att se om
Megadisc kan hjälpa dem att bli mer konkurrenskraftiga, berättar Pernilla.
– Megadisc är en erkänd butikslösning
för detaljhandeln. Vi tror att många företag letar efter ett enkelt integrerat system
som hjälper dem att bli mer effektiva och
konkurrenskraftiga. Vi tror även att mjukvaran kan attrahera många optiker just för
att den är en så branschstark lösning. Vi
hoppas därför att optikerna tittar förbi vår
monter och vill veta mer om Megadisc för
att kanske jämföra med vad de har idag.
Aldata Solutions AB utvecklar programvaran ständigt, dels genom de uppdate-
ringar och krav som kommer från myndigheter och branschorganisationer.
– Utvecklingsarbetet görs tillsammans
med kunderna efter deras branschkrav och
behov. I framtiden ser tillverkarna ett ökat
intresse inom detaljhandeln av effektiviseringar med hjälp av bland annat mobila
lösningar. Dessa ska fungera som en förlängning av företagets befintliga affärssystem och innehåller system som ska effektivisera arbetsuppgifterna, öka försäljningen
och servicegraden, avslutar Pernilla.
Johan Lewenhaupt
16
OPTONORDIC • utställare
Clic:s nya bågar
för folk som vill synas
NY
KOMLINGAR
För första gången sedan etableringen för
tre år sedan ställer Clic products S.L ut
med egen monter på OptoNordic för att
lansera sina nya produkter.
– I mässammanhang har vi tidigare samarbetat med Grappa, men den här gången
tyckte vi att det vore kul med en egen monter. Vi har ju flera intressanta nyheter, säger Lars Samrelius på Sampro AB som har
agenturen för Clicglasögonen i Sverige.
Lars förklarar att uppmärksamhet är lite
av ett signum för samtliga Clics glasögon.
Han anser att de i första hand vänder sig
till kunder som vill synas och kräver kvalitet.
– Vi har väldigt få reklamationer, berättar Lars.
Det var när Lars var nere på Midomässan i Milano som han såg Clic första gången. Som den aktiva friluftsmänniska han
är, uppskattar han smarta lösningar med
funktion.
– Jag har ju en svaghet för schyssta
glasögon och ett intresse för branschen.
Att Clic var något för mig kändes direkt, säger Lars.
En av de många bågar som Sampro visar
på OptoNordic är den nya blå bågen, där
100 kronor av varje såld båge går till UNICEF.
Sampros förhoppning med årets mässa
är att bland annat få ut informationen att
Clics läsglasögon även går att köpa som
lös båge för glasning med kundens egna
styrkor och pd.
– Syftet är att få till ett bra komplement
till det utbud optikerna redan erbjuder,
fortsätter Lars. Ett annat viktigt budskap
vi vill få ut är att Clics glasögon aldrig kan
MÄSSANS
Lars Samrelius har
en svaghet: schyssta
glasögon.
jämföras med vanliga, billiga och färdiga
”läsbrillor”.
Intresset för Clics glasögon har ökat tack
vare den amerikanska TV-serien CSI New
York.
– Robert Joy som spelar obducenten i
serien fick, enligt egen utsago, rollen tack
vare att han vid uppmaningen att se ut som
en obducent tog på sig ett par Clicglasögon vid den audition han kallats till. Jag har
inte sett TV-serien själv eftersom jag bara
har tillgång till ”SkogsTV” men han lär an-
vända dem i de avsnitt han är med i, berättar Lars.
Förutom succén med läsglasögon röner
Clic även framgångar med sina solglasögon, och inte minst specialdesignade glasögon för cyklister och skidåkare. De sistnämnda glasögonen är anpassade till dem
som bär hjälm. Uppfinnaren av Clicglasögonen, Ron Lando, jobbade tidigare under
många år som konsult åt flera av de marknadsledande glasögonmärkena.
Johan Lewenhaupt
Optik 1 2009
17
Optik 1 2009
Disney finns även som optiska bågar för barn
Besök oss i monter B08:41 på OptoNordic 2009
Polaroid Eyewear, 08-680 22 50
>
My friends Tigger & Pooh © Disney Based on the “Winnie the Pooh“ works by A. A. Milne and E. H. Shepard | Mickey Mouse Clubhouse © Disney | Princess © Disney | Cars © Disney/Pixa›
18
OPTONORDIC
MÄSSANS
NY
KOMLINGAR
Storlansering av Vera Wang
OptoNordic blir startskottet för lanseringen av det amerikanska märket Vera Wang
i Sverige.
– Vi har aldrig tidigare varit på mässan,
men hört mycket gott om den och vi tror
att det är precis rätt ställe att marknadsföra ett moderiktigt glasögonmärke, synonymt med stil i det absoluta toppskiktet.
Satsningen blir en grundplattform till vår
långsiktiga etablering som är planerad för
Sverige, förklarar Kristin Burrescia VD på
Lectica International AB i Stockholm. Lectica International har agenturen för Vera
Wang i Sverige.
Märket har haft en stor framgång inte bara
i USA utan även i europeiska länder som till
exempel Frankrike och Danmark. Förhoppningen är nu att de modemedvetna svensk-
arna, precis som de trendkänsliga danskarna, ska få upp ögonen för Vera Wang.
Från början var det ett renodlat modemärke som utmärkt sig bland annat för sina
fantastiska bröllopsklänningar. Vera Wangs
vision om att sammanföra mode och bröllop inleddes 1990 när hon öppnade en bröllopssalong i Carlyle Hotel i New York. Förutom bröllopsklänningar har Vera Wang
gjort sig känd för sin parfym, sitt bordsporslin, hemtextilier, bröllopspresenter och
på senare år erbjuder man även konsultation för blivande brudar.
Det är Kenmark Optical, Coutour Design,
som ansvarar för tillverkningen av glasögonbågarna.
– Vera Wang är utan tvekan ett av de
mest spännande glasögonmärkena som
kommer att lanseras i Sverige under 2009,
fortsätter Kristin som själv kommer att
Även skor i sortimentet
Förutom Vera Wangs glasögon har Lectica international AB agenturen i Sverige för
tre skomärken. Det första är Barker – engelska randsydda herrskor av hög kvalitet som finns att köpa i de flesta europeiska länder. Det andra skomärket är Keds,
en amerikansk moderiktig sneaker som etablerades i USA redan 1916 som landets
första sport- och fritidssko. Lecticas tredje skomärke heter Sperry Topsider och introducerades på den amerikanska marknaden för snart 60 år sedan och anses vara
den första riktiga båtskon specialdesignad för i första hand seglare. På glasögonsidan har Lectica Intenational AB planer på att komplettera Vera Wangs damglasögon
med ett herrmärke under hösten 2009.
vara på plats på OptoNordic. Glasögonen
andas retrokänsla och lyx och bågarna har
fått väldigt god respons.
Förutom de vanliga solglasögonen kommer även kunderna att erbjudas en liten
exklusiv numrerad kollektion som inkluderar en liten plakett.
– Vi letade efter ett bra komplement till
Lectica International AB:s andra produkter och fick nys om det amerikanska märket via den danska distributören. Vi kunde
genast konstatera att Vera Wang står för
en stil som många kan identifiera sig med.
Personligen är jag övertygad om att det alltid kommer att finnas en stor marknad för
modeintresserade som efterlyser högkvalitativa solglasögon, påpekar Kristin. De
kanske inte är de absolut mest optimala i
skidbacken men på en restaurang på alptoppen fungerar de utmärkt, samt på de
flesta andra vardags- och semesterställen.
Lanseringen på mässan kommer att följas
upp av placeringar i olika tidningar samt
en säljturné till butiker i de större svenska
städerna.
– Målet är att hitta rätt kundgrupp som
kräver glasögonbågar som verkligen håller vad de lovar. Jag ser inget hinder för att
Vera Wang att etablera sig lika snabbt som i
Danmark, säger Kristin. Det gäller att utröna vad butikernas kunder verkligen kräver.
Johan Lewenhaupt
Optik 1 2009
Fotokromatiskt för vardagsbruk
Transitions fotokromatiska UV-glas som
aktiveras så fort man kliver utanför dörren är en nyhet på årets mässa.
– På mässan kommer vi att erbjuda ett
specialdesignat paket med verktyg som
UV-lampa, broschyrer och provglas utformade av våra amerikanska forskare som
visar hur glasen förhindrar glasögonbärare att drabbas av ögontrötthet, samt ser till
att man inte bländas av tidningspapper när
man läser, förklarar Lucia Ohlander Grimaldi på Transitions.
Lucia ansvarar för Transitions marknadsföring i Sverige och Norge. Det amerikanska företaget Transitions grundades
1991, och startade då tillverkningen av den
första generationen av Transitions glasögonglas i Pinella Park, Florida. Två år senare startade den internationella expansionen
med en etablering av ett försäljnings- och
marknadsföringskontor i Frankrike. År
2000 utökade företaget sin produktionsserie av glasögonglas till snart sagt varje typ
av korrigering för klara glas. Fyra år senare
lanserades de första glasen som överensstämmer med kraven från den amerikanska optometriska föreningen angående
absorbering och blockering av ultraviolettljus. Nu ställer de för första gången ut på
OptoNordic.
– Vår förhoppning med mässan är att de
initierade glastillverkarna som vi samarbetar med kommer att skicka över intresserade optiker till vår monter där paketet,
som även kommer att innehålla teknologinformation, kan hämtas, fortsätter Lucia.
Under våren kommer man anordna vidareutbildningar för optiker som vill uppdatera
sig på den allra senaste tekniken när det
gäller UV-strålning och glasögon.
Transitions glas består av patenterade
fotokromatiska färgämnen som aktiveras – eller mörknar – när de utsätts för ultraviolett strålning. Glasen klarnar när UVstrålningens ljus minskar. Glasens funktion
är baserad på appliceringen av speciella
fotokromatiska färgämnen på själva glaset. När de utsätts för osynligt ultraviolett
ljus utomhus ändrar molekylerna i färgämnena form och ser ut som om de färgas.
När man tar bort glaset från UV-ljuset så
återgår molekylerna snabbt till sitt färglösa
tillstånd, och ser ut och agerar som klara
glas. Glasen är kompatibla med alla typer
av bågar och finns tillgängliga i de flesta
typer av material, från plast till splitterfria
beständiga material som polykarbonat och
Trivex.
Under OptoNordic lanseras det senaste
glaset, Transitions VI, i Transitionsfamiljen.
Dessa glas är mörkare än tidigare Transitionsglas utomhus.
– Många svenskar känner till att det är
viktigt att skydda sin hud mot UV-strålning,
däremot verkar det som om man glömt
bort att skydda ögonen mot samma strålning. Det är viktigt att ha klart för sig att
det inte är frågan om solglasögon utan vardagsglas som är klara och aktiveras såväl
soliga som mulna dagar, avslutar Lucia.
Johan Lewenhaupt
Senast från Danmark
Vårt grannland i söder har länge varit ledande inom olika designområden. Den
senaste designbågen kommer från Kilsgaard och tillverkas i aluminium.
Kilsgaard är ett sprillans nytt glasögonmärke. Första mässan de ställde ut på var
Drømmesyn 2008. Nu är det dags för Sverigelansering på OptoNordic.
– Det är ett spännande nytt märke som
verkligen är nytänkande i form och material och har intressanta personer bakom,
säger Johan Atterfors som är Kilsgaards
representant i Sverige.
Glasögonen tillverkas i aluminium vilket
gör dem extremt lätta att bära. Genom att
anodisera dem i slutskedet av tillverkningen ser man också till att färgen sitter som
den ska.
Optik 1 2009
– En del optiker minns nog att aluminiumbågar ofta tappade färgen, det kommer
inte att hända med dessa, förklarar Johan.
Samma företag som gör ytbehandlingar
åt danska hifi-tillverkaren Bang & Olufsen
har försett Kilsgaardglasögonen med aluminiumytbehandlingen.
Sedan tidigare är Johan Atterfors också
representant för schweiziska varumärket
Götti och ställer även ut deras glasögon på
OptoNordic.
– För mig är det viktigt att ställa ut i
Stockholm, och med dessa två märken
känns det extra bra att göra det för de är
utvecklade av människor som har ett brinnande intresse av bra design och optiskt
tänk, avslutar Johan.
20
O P TO N O R D IC
MÄSSANS
NY
KOMLINGAR
Bellinger ställer ut Blac
Bellingers nya märke Blac, som presenterades för första gången i Europa på Midomässan i Milano, lanseras nu vidare
tillsammans med Kamaeleon och Bellingers egna kollektion. Blac är designade av
Bellingers grundare Claus och Malene
Bellinger Diederichsen.
första kollektionen såg dagens ljus år 2005.
Företaget växte och via en dansk bekant
etablerade sig företaget i Tyskland. Snart
togs Bellingers produkter in i allt fler länder i Europa.
Idén bakom Kamaeleon skiljer sig märkbart från Bellingers ursprungliga glasögon. Den bygger på att glasögonens front
Firman startade år 2003 som en tvåmansoch skalm tillverkas var för sig och att
firma med att Claus och Malene själva for
skalmarna är utbytbara med hjälp av ett
runt i Danmark från måndag till torsdag
specialdesignat clicsystem. Syftet är att
och sålde den första kollektionen av Belkunderna ska ha minst två skalmar med
lingers originalglasögon, som de själva
sig när de lämnar optikerbutiken, så att
formgivit. Fredagarna användes till att pade kan byta själva. Hela 21 skalmmodeller
ketera produkterna för nästa veckas säljturné. Bellingers andra märke, Kamaeleon, från Kamaeleon kommer att visas på Opär precis som Bellinger egentillverkade och toNordic, däribland tre nya metallskalmar,
samt tre nya acetatskalmar. Kamaeleons skalmar och front är lite mer ”laid
Bellinger säljer glasögon i 40 länder med fokus på
back” i färgsättningen än Bellingers
att etablera sig ännu starkare på den amerikanska
orginalglasögon.
marknaden. Bellinger har sålt glasögon i USA och
Att Blac sett dagens ljus beror enKanada i drygt fem år.
bart
på Claus Bellingers stora fasciBellinger lanserar årligen två olika kollektioner
per glasögonmärke. Grundarna och det gifta panation för McLarenstallets karbonret Claus och Malene var tidigare formgivare i den
kompositchassi till den Formula 1-bil
danska möbel- respektive modebranschen.
som användes på Silverstonebanan
år 1981. Under åren som gick bar Claus,
som är utbildad möbeldesigner, ständigt på
drömmen att få producera ett par glasögonbågar i samma material. Allt föll på
plats när en av de anställda i Claus utvecklingsteam såg en bilannons där en privatperson sålde en Mentra Supra som också
är en karbonfiberbyggd bil. Ett samarbete
med bilförsäljaren, som visade sig ha stor
erfarenhet av att arbeta med karbonfiber,
inleddes och efter två år lanserades högkvalitativa glasögon i detta mycket dyra och
svårarbetade material. Därmed har Claus
dröm om att kunna producera extremt lätta
glasögon i ett helt nytt material slagit in.
Utmaningen var att kombinera karbonfiber
med titanförstärkningar för att på så sätt
kunna göra glasögonen justerbara. Visionen var ett par starka, maskulina, lätta och
innovativt designade bågar.
Blacs glasögon är helt producerade för
hand i staden Aarhus i Danmark och tillverkningen kräver verktyg av ovanligt hög
standard.
Johan Lewenhaupt
Optik 1 2009
™Cni~c`VcYZAd"IdgfjZžYZh^\c[Žg`aVg!hiVW^ahnc
™6kVcXZgVYVh[~g^h`dei^`YZh^\cVYViib^ch`Vh[~g^h`VWZggVi^dc
™:cVhi€ZcYZ`db[dgi]ZaVYV\ZciVX`kVgZgZYjXZgVYa^chbVhhVdX]Zc
jc^`niVbZY[j`i\^kVcYZZ[[Z`i#
22
O P TO N O R D IC
TEXT: matS almegård
Linda Farrow Vintages solglasögon har
varit modepressens stora älsklingar under
några år. Nu får märket svensk distribution via
Opex som presenterar de avantgardistiska bågarna på OptoNordic.
Solglasögon med hög modefaktor
Förra hösten ställde Linda Farrow Vintage ut för första gången på en optikmässa, närmare bestämt på Silmo. Jag fick en
pratstund med företagets VD Simon Jablon.
Efter att ha visat mig en rad fräcka solglasögonmodeller tittade han på mig och sade:
– När jag tittar i andra montrar här på
Silmo ser jag bara glasögon. Vi ser inte på
oss själva på det viset. Vi är modeufokuserade och gör en ren modeaccessoar. Det vi
jobbar med är cutting edge inom modevärlden.
– Silmo är bra rent industriellt och vad
det gäller optiken, men mycket här är verkligen inte mode, så vi skiljer oss från de
andra. Vi förstår mode, vi har sensibilitet
för mode och vi distribuerar bara till dem
som godtar det. Det innebär att vi enbart
vill jobba med optikbutiker i toppklass.
Det kan tyckas som en märklig kommentar på Silmo, särskilt av någon som producerar glasögon – om även uteslutande solglasögon. Men beaktar man Linda Farrow
Vintages samarbeten med avantgardistiska
modeskapare som Raf Simons och Dries
van Noten förstår man vad han menar. Modegraden är hög och det handlar verkligen
om fräcka accessoarer. Som exempel kan
nämnas samarbetet med tyske designern
Bernhard Willhelm som resulterade i ett
par ytterst futuristiska glasögon som ser
ut som en mask – komplett med skydd för
näsan. Perfekt för besök på extremt soliga
platser, eller på modetäta mingelpartyn.
Glasögonen har burits av en rad kändisar
som Madonna och Pharell Williams, vilket givetvis fått dem att sälja extremt bra –
trots sitt knasiga utseende.
Att sedan modepressen hakat på och placerat Linda Farrow-bågar i vart och vartan-
nat modereportage under de senaste fem
åren har givetvis inte heller varit en nackdel
rent försäljningsmässigt.
– Modetidningarna har verkligen givit
oss mycket utrymme. Ser man till antalet
omnämningar är vi på glasögonsidan tvåa
efter Ray-Ban. Men till skillnad från dem
arbetar vi uteslutande med fashion och är
rätt noggranna med var vi syns, förklarar
Simon.
För närvarande finns inga planer på att
börja tillverka oftalmiska glasögon. Det
räcker gott och väl med solglasögon som
modeaccessoar. Simon erkänner till och
med att han tidigare inte varit särskilt intresserad av glasögon. Men intresset väcktes då han på ett lager hittade sin mammas
överblivna lager. Under sjuttio- och åttiotalet designade Linda Farrow glasögon åt
bland andra Balenciaga och Emilio Pucci.
När ett lager skulle utrymmas hittade Simon överblivna modeller ur sin mammas
kollektioner:
– Det var som att öppna Pandoras ask. Vi
vände oss till modebutikerna och till London Fashion Week och intresset var väldigt
stort. Så vi började med vintage men kände
att vi inte ville stanna där utan också producera något nytt.
Nu lanserar sig Linda Farrow Vintage
alltså alltmer på optikmässorna. Först på Silmo, och
nu på OptoNordic.
– Vi jobbar bara med de
allra bästa optikbutikerna
och vill inte finnas överallt. Det är viktigt för oss att
samarbeta med optiker som
förstår oss som varumärke och vårt starka fokus på
mode, avslutar Simon.
Optik 1 2009
Välkommen till ESSILORs monter B02:31
på OPTONORDIC 2009!
Vi firar Varilux - 50 år!
www.essilor.se
24
OPTOMETRIDAGARNA
TEXT : MATS AL ME GÅ R D
Årets Optometridagar äger rum samtidigt som OptoNordic, den 23 och 24 januari.
I fokus står optikerns yrkesroll och programmet bjuder på kunskap som kan appliceras direkt på det konkreta, vardagliga arbetet.
Kunskap och yrkesroll i fokus
betydligt drägligare för de som
När någon får problem med halsen
drabbats, anser Paul
uppsöker de direkt en läkare. Men
Fredagens program avslutas
när något krånglar med synen är det
med att alla föreläsare deltar i en
inte läkaren som tar emot patienten
paneldiskussion där optikerns roll
i första hand – det är optikern. Ansom primärvårdsinstans diskuteledningen till detta är inte enbart att
ras. Genom programmets upplägg
det är enklare att få tid hos en optioch denna diskussion ges många
ker och att de är mer tillgängliga än
Paul Folkesson
kunskaper som är direkt appliögonläkare. Snarare är det också så
cerbara på arbetet i den kliniska varatt optikern har ett gott rykte om sig
dagen, vilket kommer att lyfta både yrkets
och har kunskaper som gör dem till prikompetens och status.
märvårdens första instans. Genom vidare– Genom utbildning och fortbildning är
utbildning och fortbildning ökar optikerns
det möjligt att göra så mycket mer. Det är
kompetens och det första mottagandet ger
oerhört viktigt för oss att ge god kvalitet
ännu bättre resultat med grund i patientoch service till våra kunder. Det är ocksäkerhet.
så viktigt för yrkets status att vi fokuserar
Vad man som optiker kan eller bör bemycket på den höga kompetens vi har och
handla, och vilka tillstånd som hellre bör
som vi tillägnar oss ytterligare genom vidaremitteras vidare till ögonläkare kommer
reutbildningen, menar Paul.
att diskuteras under årets Optometridagar.
– Med utbildning kan man som optiFör att ge ytterligare tyngd till Optomeker göra mer själv och det gör bland annat
tridagarna och för att bredda och utveckatt antalet onödiga remisser minskar. Jag
la den vetenskapliga delen av programmet
upplever att en del optiker är lite rädda att
lanseras denna gång en nyhet i form av
”göra för mycket”. Efter Optometridagarna
en posterutställning. Från de båda svensär jag övertygad om att många kommer att
ka lärosätena, KI och Högskolan i Kalmar,
känna sig stärkta i sin roll och är mer säkräknar vi med vardera fyra till fem postrar.
ra på vad som kan göras, säger Paul FolDessutom ställs ytterligare någon poster
kesson, ordförande i Optikerförbundet som
ut, bland annat en som Skjöld et al presenarrangerar Optometridagarna.
terade i USA om sitt examensarbete i deras
masterstudier. Det gör att det totalt komUnder lördagen den 24 januari föreläser
mer att finnas tio till elva postrar. På plats
bland andra Fredrik Källmark, med.lic, om
är också posterförfattarna och tid är avsatt
AMD (age-related macular disease).
i programmet för besök på posterutställ– Patienter med konstaterad AMD har
ningen.
alltför ofta fått höra att de får acceptera
– Det kommer att vara möjligt att disoch leva med den försämringen som man
kutera med författarna om innehållet. Det
förmodar oftast tilltar. Här har vi som optiär en ytterligare utveckling av Optometriker faktiskt möjligheter att med olika lösdagarna som syftar till att stärka det veningar åtminstone mildra besvären för de
tenskapliga innehållet. Jag tycker det är
drabbade under en period.
mycket trevligt att få med den i programMen Fredriks föredrag kommer att visa
att det går att underlätta med mycket enkla met. Förhoppningsvis kommer utställarna
att inspirera andra intresserade som funhjälpmedel. Olika filterglas gör tillståndet
derar på att studera vidare på magisterutbildningen på KI eller mastern i Norge, förklarar Paul.
Under OptoNordic håller också Optikerförbundet årsmöte. Där redogör Paul för verksamheten under året. Han kommer bland
annat att prata om sitt arbete som ordförande i ECCO:s arbetsgrupp om CET, där
arbetsgruppen bland annat arbetat med
att ta fram en modell för poängtilldelning
för fort- och vidareutbildning som länderna
kan enas om. Vid senaste mötet med ECOO
vann arbetsgruppens förslag gehör.
– Nu blir det så att hela EU-området
kommer att använda sig av i stort sett samma system som vi har sedan tidigare i Norge och Sverige.
Årsmötet kommer också att få information om Optikerförbundets arbete med att
övertyga Socialstyrelsen, om att tillåta användningen av diagnostiska droppar. Ett
viktigt påtryckningsarbete där Optikerförbundet samarbetar med Optikbranschen.
– Det har blivit ännu mer aktuellt sedan
magisterutbildningen började på KI. Det är
inte rimligt att studenterna får kunskap
som de sedan inte får använda i sitt yrke,
på grund av ett föråldrat regelverk, poängterar Paul.
Arbetet med att få till en förändring fortgår. Under januari kommer Annika Brismar, VD för Optikbranschen, Rune Brautaset, KI, Claes Tollin, Socialstyrelsen och
Stefan Seregard, ordförande för Sveriges
Ögonläkarförening, träffas för att gemensamt författa en skrivelse till Socialdepartementet.
– Det råder full konsensus i frågan mellan Optikerförbundet och Sveriges Ögonläkarförening. Vi fortsätter ihärdigt vårt arbete för att övertyga Socialdepartementet,
kommenterar Annika Brismar.
Optik 1 2009
Carl Zeiss länkar samman
patient och ögonläkare
Fler än en halv miljon människor i Sverige bär
på någon av de vanligaste ögonsjukdomarna.
Carl Zeiss Visucam PRO NM och synfältsmätaren FDT gör det enkelt för dig som optiker att upptäcka och,
med Eye Diagnostics ögonläkare, diagnostisera t.ex. glaukom, AMD och diabetesretinopati.
Synfältsundersökning, retinalfoto och tryckmätning ger ögonläkaren ett heltäckande underlag för
att ställa diagnos. Undersökningsresultaten behandlas säkert och krypterat via internet.
Besök gärna Carl Zeiss AB på Optik 2009, monter nr. B05:20 och delta i utlottningen av en Carl Zeiss Cinemizer!
Carl Zeiss AB Box 27324 102 54 STOCKHOLM [email protected]
Kontakta Per Stenlund, tel. 08-459 25 46
eller Andreas Rosenkranz, tel. 08-459 25 56
Carl Zeiss i samarbete med
Eye Diagnostics Scandinavia AB
Ögonläkare och optiker i samverkan
7ffXdS_Y}`Ye]a`UWbf
?WVDaVW`efaU]ea_SXX{debSdf`WdX}dVgX‹dgfa_bdaVg]fWdf[^^Y}`Yf[^^W`dSV
]d[`Yf\{`efWd EgbWd_aVWd`S]d[`Yf\{`efWdea_Y‹dV[`X‹de{^\`[`YXdS_Y}`Yed[]
H}dSbdaVg]fWdaUZf\{`efWdT[^VSdW`ZW^ZWfWff]a`UWbfea_Y‹daeeefSd]S F[^^eS__S`e_WVV[Y¾ae^SYTSdS ;_bdWee[a`™{d`S_`Wfb}]a^^W]f[a`W`ea_f{U]Wd
S^^STWZahaUZ^WhWdgbbf[^^Z‹Yfef{^^VSX‹dh{`f`[`YSd
7j]^ge[hSY^Se 8‹d_aV^[YW`VWT{efSb}_Sd]`SVW`
8‹dV[Yea_h[^^Z{`YS_WV
EbadfY^SeebWU[S^e^[bSVWX‹d]gbSVWT}YSd 7`efkd]W
W^^WdbdaYdWee[hS BWdXW]f[`X{dYSVWWXfWdTWZah
DWeg^fSf¾[`V[h[VgW^^fVWe[Y`SVWebadfY^Se‹Ya` 8‹dVWhWd]^[Yf_}^[`d[]fSVW
8‹dV[Yea_h[^^ZSWjfdSeWdh[UW
H}dZW_e[VS{df[^^X‹dSffY‹dSS^^f[`YW`]^SdWaUZ
_WdbdaXWee[a`W^^f
7dT\gVV[`S]g`VWdW`bWdea`^[YVWe[Y`bdaÌ^ BdahSgfY^SeaUZT}YSd_WVW`STea^gfWjS]fZWf :}^^V[Yef{`V[YfgbbVSfWdSVb}h}dgfT[^V`[`Yeb^Sfe H[ZSdY\adfVWfe_[V[YfSff{hW`TWef{^^S_kU]Wf
eaÌef[]WdSVWbdaVg]fWd H{^]a__W`[`
8‹dV[Yea_h[^^SdTWfS]a`UWbfgW^^f
q`f^[YW`¾W`]a`UWbfgW^^Tgf[]DaVW`efaU]EfadW
5a`UWbf{defSd]fbdaÌ^WdSVaUZefdSfWY[e]fYW`a_
X‹dV :{dÌ``eb^SfeX‹dX‹de{^\`[`YaUZ]a`eg^fSf[a` :{d{dbdaVg]fWd`SeWY_W`fWdSVWgf[Xd}`]a`eg_W`f
Wd`SeTWZah AUZZ{dÌ``eS^^]g`VS`bSeeSV
hWfW`e]Sb
8dS_f[VW`eTgf[]Ì``edWVS`[h}dfeZaidaa_
[?`UZW` 6g]S`h{^\SS^^f¾W^^WdVWVW^Sdea_
bSeeSdV[`Tgf[] 6WfÌ``eTSdS_‹\^[YZWfWd
H{^]a_`Sf[^^Abf[]$""+
_a`fWd4"#,%#
8‹dV[Yea_h[^^ZSS^^f
DaVW`efaU]5a`UWbfEfadW[?`UZW`
Stenmark & Co
8‹dV[Yea_h[^^e{^\SXW_ef\{d`[Yf 28
Svensk president för AAO
BRANSCHNYTT
TEXT: Johan L ewenhaupt
Den amerikanska organisationen AAO
(American Academy of Optometry) har
valt den svenske ögonforskaren Peter
Gierow till president för akademins europaavdelning.
– Personligen tycker jag det är väldigt inspirerande. Det är ett hedersuppdrag som
man inte kan tacka nej till, säger Peter Gierow.
Utnämningen innebär att han ska vara
med i vidareutvecklandet av standarden på
optikerutbildningen i Europa. Det kommer
bland annat att ske genom att fler tillfällen
erbjuds för optiker att följa med i utvecklingen, i form av regelbundet återkommande konferenser.
– Då standarden på de olika ländernas
utbildningar varierar kraftigt i Europa hoppas vi kunna styra upp nivån så att de blir
mer likartade, förklarar Peter. Vår förhoppning är att få upp så många länder som
möjligt till Holland och Norges nivå. Att sik-
ta på Storbritanniens
standard är nog lite
för tidigt.
Enligt Peter har
Tyskland gjort stora
framsteg de senaste
åren och även i Danmark har det hänt
en hel del genom att
utbildningen akademiserats. Han tror även
att det kommer att ske en del förändringar
framöver för den svenska utbildningen.
– Det beror naturligtvis lite på vad som
händer det närmsta året men allt tyder på
att man kommer att följa Optikerförbundets linje och införa tillstånd för optiker att
använda diagnostiska droppar samt kanske
på sikt sänka åldern från 8 år för synundersökningar, förklarar Peter. Fick optikerna undersöka barn i lägre åldrar och fastslå diagnoser skulle det underlätta mycket
för primärvården.
Utnämningen till president för AAO:s
europaavdelning påverkar dock inte hans
arbetsuppgifter på Högskolan i Kalmar
nämnvärt. Snarare räknar han med att arbeta ännu mer framöver.
– Min förhoppning är att jag framöver
kommer att ha mer tid till praktisk forskning och administrativa sysslor. Dessutom
reser jag rätt mycket till USA i mitt vanliga
jobb så det kommer nog att gå att kombinera med lite möten för akademins räkning, säger Peter. En förhoppning är också
att utveckla ett nordeuropeiskt samarbete
som ska leda till stipendier och resebidrag
så att studenter i olika länder ska kunna
skaffa sig internationella erfarenheter.
Under de senaste 20 åren har Peter
bland annat forskat på hur huvudtårkörteln
och ögonlockens körtlar fungerar. Ögonens
torrhet i förhållande till linsanvändning
hoppas han ska kunna bli en del av framtida studier. I december 2008 blev Peter Gierow utnämnd till professor i biokemi.
AAO grundades år 1922 och har sedan dess arbetat för att via fonder finansiera och utveckla
optisk forskning och utbildning.
Visste du att ca 500.000 personer i
Sverige bär på en ögonsjukdom
Nu har vi gjort det enkelt för
ögonläkaren och optikern att upptäcka dem.
Tillsammans med EyeDiagnostics ögonläkarteam kan du nu som optiker göra en grundläggande
hälsoundersökning av glaukom, AMD samt andra retinala förändringar, exempelvis
diabetesretinopati på dina kunder. Du tar en anamnes och gör en refraktion, mäter tryck och synfält
samt fotograferar ögonbotten digitalt.
EyeDiagnostics Scandinavia AB
Länken mellan optiker och ögonläkare
Programmet är certifierat till Kowa, Zeiss, Topcon, Nidec och Canon kameror
För mer information kontakta
Tel: 070-5100580 e-mail: [email protected]
Tel: 070-8601866 e-mail: [email protected]
Ni träffar oss på Optik 2009 i Optitecs monter B01:05 eller besök www.eyediagnostics.se
Så här tycker branschfolk om nya Transitions VI.
“Ett glas för alla tillfällen.”
Petra Nilsson, Optiker på Blickpunkten, Göteborg
Visst är det skönt att komma ut i dagsljuset efter timmar i innemiljö. Idag till lunch kanske
det blir en uteservering med bländvit duk och reflexer av solljus. I alla fall stora variationer
av ljusintensitet.
– Jag slipper kisa och blir inte så trött i ögonen, säger Petra, som prövat Transitions VI under
en längre period.
Transitions VI är de senaste och mest avancerade fotokromatiska
glasen från Transitions Optical.
De sätter en ny och högre standard för fotokromatiska glas.
Det ger bättre seende, trivsel och skydd för ögonen, så att dina
kunder ser bättre idag och bevarar synen för framtiden.
Transitions VI glasögonglas ger en omedelbar minskning av bländning utomhus. Redan på
30 sekunder har glasen aktiverats till 70 % toning för minskad bländning och förbättrad
komfort. Avaktiveringen går på några minuter.
Inomhus och kvällstid har de samma fördelar som klara glas. Utomhus blockeras dessutom skadliga UV-strålar till 100%. Ett bra skydd för framtiden.
Kort och gott. Transitions egenskaper ser till att
ögat hela tiden är exponerat med rätt ljus, var du
än befinner dig.
– Praktiskt också, säger Petra. Jag behöver inte
tänka på vilka glasögon jag bär!
www.transitions.com
Optikannons nr 1 – SE. Björk Reklambyrå AB, Falun 0901. Transitions och swirl är registrerade varumärken tillhörande Transitions Optical,
Inc. och Healthy sight in every light är ett varumärke tillhörande Transitions Optical, Inc., © 2008 Transitions Optical Inc.
30
BRANSCHPLOCK
REDAK TÖR MATS AL ME GÅ R D, o p t i k @ ra d i ca l p r.s e • I LLUST R AT I O N E R A N N A Ö D LUN D
Få ut mest av mässan.
Mässor är roliga händelser med många intryck,
nya kontakter och trevlig sammankomst med
kollegor man inte sett på länge. Samtidigt kan
det vara smått påfrestande att gå och stå under
flera dagar i rad. Vill man få ut det mest av sin
mässa finns några enkla och bra hållpunkter:
1.
avtala viktiga möten i förväg – spontana indyk i monter är trevligt och ger
nya insikter, men är det ett riktigt vik-
tigt möte är det bäst att boka i förväg. Utställar-
Vita rockarna på?
Under hösten samlade Luxottica sina bästa europeiska kunder till ett möte i Monte Carlo. Dessa drygt 800 ”elitkunder” fick lyssna
på Luxotticas VD Andrea Guerra tala om marknadsläget i världen. Dessutom deltog en rad kända marketingexperter som bland annat Simon Hazeldine. Denne
föreläsare har bland annat skrivit böcker som ”Bare Knuckle Selling” och ”Bare
Knuckle Negotiating”. Hazeldines uppgift var att berätta för de inbjudna om hur
försäljningssiffrorna kan bli bättre. Ett av hans förslag var att
optikerna skulle återgå till de vita rockarna, eftersom
de inger förtroende. Möjligen har han rätt, men frågan
är om en återgång till ett mer kliniskt utseende
är önskvärt bland svenska optiker?
na har fullt upp och kan inte alltid ge bästa service i montern, om man inte avtalat tid i förväg.
2.
drick vatten – ofta bjuds det på alkohol, kaffe och småplock i montrarna.
Det är gott och trevligt, men man orkar
längre om man dessutom ser till att hålla vätskebalansen i trim. Tänk på att både kaffe och alkohol torkar ut.
3.
4.
bär fotriktiga skor – visst vill man vara
fin under mässan, men samtidigt går
man långa sträckor och resten av tiden
står man. Därför är det viktigt att tänka på att
bära sköna skor.
glöm inte lunchen – efter småplock
och godis i montrarna kan det vara lätt
att glömma hungern. Men äter man en
ordentlig lunch orkar man garanterat mer under
dagen. Det är dessutom ett bra tillfälle att få vila
benen.
Optikerförbundets
årsmöte
Förväntningarna inför OptoNordic är höga. Inte nog med
att branschen är samlad och
leverantörerna visar upp sina
senaste produkter eller att Optometridagarna erbjuder ett
laddat program. Till detta kommer också Optikerförbundets
årsmöte. Optikerförbundets
medlemmar kan medverka på
årsmötet för verksamhetsåret
2008. De medlemmar som vill
delta gör det under lördagen
den 24 januari mellan 09.15 och
10.15. Registreringen startar
klockan 9.00.
Gratis.
Röda pricken. Det har blivit
dags för kreativa glasögontillverkare att
anmäla sina produkter till det prestigefyllda designpriser Red Dot Award. Förra året
segrade PM/D Proksch med glasögonbågen Zheus byWP i design av Wolfgang Proksch. I år kan de som är sugna på en utmärkelse skicka in sina designbidrag till Red Dot
Awards fram till den 23 januari. Red Dot Awards räknas som en av de mest inflytelserika
designtävlingarna i världen och varje år inkommer cirka 10 000 tävlingsbidrag från över
60 olika länder. Varje år granskar en internationell jury tävlingsbidragen utifrån kriterier
som innovationsgrad, funktionalitet, och kvalitet. Så skynda, lägg in ditt bidrag nu: www.
red-dot.de/registration
Januari har utsetts till Glaucoma Awareness Month i USA. EyeCare America uppmuntrar nu personer som saknar
sjukförsäkring och som anses löpa risk att
utveckla glaukom att utnyttja tillfället som
ges under årets första månad. Då kommer
nämligen inte enbart EyeCare America att
dela ut informationsbroschyrer och videokassetter som informerar om ögonsjukdomen. Nej, samtidigt finns möjligheten att få
sina ögon undersökta av specialister – och
för mindre bemedlade utan sjukförsäkring
är denna undersökning helt gratis.
Optik 1 2009
Stor analys i litet format. Nu
introducerar vi CA-200!
Topcon CA-200
Nya CA-200 erbjuder en komplett lösning för full
diagnostisk utvärdering av corneas främre yta.
CA-200 kan fungera fristående tack vare sin inbyggda
PC och 8 tums LCD-färgskärm men även kommunicera
trådlöst (WiFi) med extern PC. På det sättet kan informationen skickas från ett förundersökningsrum i butiken till ett undersökningsrum. Instrumentet är därmed
alltid tillgängligt och kan skötas av en assistent.
Välj mellan Basic, som erbjuder full främre cornealanalys,
och komplettera med Contact Lens, som tillåter användaren att tillpassa linser virtuellt.
CA-200 är ett förträffligt instrument vid tillpassning av
Ortho-K och stabila linser eller som en del av förundersökningen inför refraktiv kirurgi.
/œ«Vœ˜Ê-V>˜`ˆ˜>ۈ>]ʜÝÊÓx]Ê{ΣÊӣʟ˜`>ÊUÊ/i\ÊäΣ‡Ç£äʙÓÊääÊUÊ>ÝÊäΣ‡Ç£äʙÓÊ{™ÊUÊÜÜ̜ܰ«Vœ˜°Ãi
32
BRANSCHPLOCK
REDA K TÖR MATS AL ME GÅ R D, o p ti k @ ra d i ca l p r.s e • I LLUST R AT I O N E R A N N A Ö D LUN D
Tillbaka i München. Med
Mindre märkesbågar. Engelska licenstillverkaren Brulimar Group tillver-
ett allt tajtare schema och med fler internationella mässor blir krockarna också
fler. Som besökare eller utställare kan
man helt enkelt inte hinna med alla mässor. Tyvärr blir det så för Opti i München
som i år äger rum den 23 till 25 januari
– samtidigt som OptoNordic i Stockholm.
Men de som tänker välja Tyskland kan
glädja sig åt att Opti 09 utökar antalet utställare med nykomlingar som Ed Hardy,
Kilsgaard, Jai Kudo och Marcus Marienfeld med flera. Dessutom återvänder
tunga branschnamn som Allison, De Rigo
och Marchon efter att ha varit borta från
tidigare Optimässor.
kar glasögon åt varumärken som Superman, Bat Man, Playboy, Barbie och Pepsi(!). Men
när de nyligen redovisade sitt resultat för 2008 konstaterade Howard Librae som är managing director på Brulimar att det inte var märkesglasögonen som stod för den största
ökningen. Snarare var det Brulimars egna inhousemärken Carousel och Top Secret som
stod för den största ökningen. Dessa glasögon har inga framträdande logotyper och varumärkesnamnet kommuniceras inte. Librae
menar att det är ett trendbrott som kommer
att bli mer och mer tydligt i den ekonomiska krisens spår: fler och fler kunder väljer
bågar utan varumärken till ett billigare pris.
Möjligen är det så, eller så beror det på vilka
associationer man får av varumärken som
Playboy och Pepsi…
Längre ögonfransar. Läkemedlet Lumigan
som används för glaukompatienter har visat sig ha en oväntad och
positiv bieffekt. Vid användning har patienternas ögonfransar vuxit
och blivit längre och tjockare. Därför har nu tillverkaren, Allergan,
nu ansökt till amerikanska Food and Drug Administration (FDA) om
att få börja sälja Lumigan som kosmetika. Istället för att applicera
läkemedlet direkt i ögat ska användaren istället stryka lite av läkemedlet på ögonfransarna. För att behålla den nya längden och
tjockleken på ögonfransarna krävs regelbunden användning, annars
återgår de till sin tidigare längd och tjocklek.
FDA:s expertpanel har nu röstat för ett utökat användningsområde,
vilket förmodligen innebär att Lumigan får godkänt från FDA under
andra halvan av 2009. Allergans aktier gick upp efter det positiva
beskedet från FDA.
Barnkoll. Barn idag har bättre koll på vilka varumärken de vill bära och hur de vill se ut
än någonsin tidigare. I takt med att denna medvetenhet ökat har också glasögonproducenter
insett att alla barn inte vill bära bjärta färger och ”gulliga” former i ansiktet. Några av dem är
killarna på Vasuma som nu lanserar en rockig retrokollektion för de minsta.
Solglasögonmarknaden för barn är eftersatt. Det finns ett minst lika stort behov att skydda
barns ögon mot skadliga UV-strålar som för vuxna. När de klär sig i coola retroglasögon vill
barnen inte längre ha färgexplosioner i plast på näsan.
Detta har svenska producenterna Vasuma Eyewear tagit fasta på. I januari lanserar de handgjorda replikor av Vasuma Eyewears originalmodeller i acetat – i barnstorlekar.
Varför gör ni solglasögon för barn?
– Anledningen är att alla barnbrillor på marknaden ser ut som skit. Varken jag, eller någon annan i Vasuma, har barn själva men jag vågar gissa att en treåring inte har något att
säga till om när mamman eller pappan kommer hem med ett par skitbrillor som ser ut
som ett par gamla simglasögon. Nu kan föräldrar och barn ha likadana glasögon. Vi diggar familjer som klär sig likadant, det är coolt på ett ironiskt sätt, menar Steffen Sundelius.
Optik 1 2009
Upptäck den toriska linsen som
rör sig mindre, så att dina kunder
kan röra sig mer.
Det är vår unika Accelerated Stabilisation Design (ASD) som gör skillnaden.
Till skillnad från traditionella designer med prismaballast utnyttjar ASD båda ögonlockens naturliga tryck vid
blinkning för att stabilisera linsen och snabbt rotera den till rätt position. Dessutom påverkas linsen mindre av
tyngdkraften så att dina kunder kan få en klarare och stabilare syn1 – hur aktiv deras livsstil än är!
ACUVUE® OASYSTM for ASTIGMATISM med UV-skydd2 klass 1
kombinerar ASD med det beprövade materialet
senofilcon A och teknologin HYDRACLEAR® Plus som
hjälper ögonen att känna sig fuktiga och fräscha hela dagen.
Ingen annan torisk lins kombinerar alla dessa fördelar
– ge dina kunder chansen att pröva den redan idag!
Traditionell prismaballast
Vår unika ASD-teknologi
1) Johnson & Johnson Vision Care Data on file, 2006. 2) UV-absorberande kontaktlinser ersätter inte solglasögon med UV-skydd, eftersom de inte fullständigt täcker ögat och det omkringliggande området.
ACUVUE® ACUVUE® OASYS™ HYDRACLEAR® är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. © JJVC 2008.
34
KRÖNIKA
TEXT MARIA JOHANSSON
Kunder som klagar
M
ajoriteten av Optiks läsare kan nog hålla
med om att det går fint att ha att göra med
de flesta andra människor vi möter i livet. De
flesta tycker säkert att i det stora hela är det
endast en försvinnande liten del som vi har problem att
komma överens med?
Så är det även med de kunder vi får in i butiken – med
de allra flesta har vi problemfria, okomplicerade relationer. De flesta är nöjda – vårt arbete och vår produkt har
motsvarat kundens förväntningar. I bästa fall överträfMaria
fat dem! Men så finns det såklart de som är missnöjda.
Johansson är
krönikör i Optik. Och de hanterar sitt missnöje på olika sätt. Hur hanterar
Efter optikerstu- vi det?
dier i Stockholm
Detta är någonting som alltid diskuteras i en butik –
arbetar hon nu
missnöjda kunder, deras beteende, vad var det som gick
i Norge . Maria
fel, vad kan göras annorlunda.
läser dessutom
GKD2 (grundkurs i diagnostiska medikamenter) för att
få kompetens att
använda diagnostiska ögondroppar, på HIBU
i Kongsberg.
I de allra flesta fall är missnöjet befogat. Det kan naturligtvis bero på allt möjligt – produkten eller lösningen
fungerar inte för just den kunden, det kan ha blivit fel i informationen till kunden, det kan vara ett missförstånd och
så vidare. Eller så har man helt enkelt gjort ett fel – av en
eller annan art.
Sedan finns det många klagomål som är högst förståeliga, men handlar om tillvänjning – särskilt gäller det så
klart progressiva glasögon.
När kunder kommer in och klagar har jag upplevt att en
del skäms lite grann. Vi har
”Det är ingenting att sticka under
haft en god kemi, de känner
stol med eller linda in i silkessig väl bemötta – och så måspapper, att det finns människor som
te de nu klaga på resultatet.
klagar på allt och alla, som aldrig
Det är förståeligt att det inte
någonsin kommer att bli förnöjda,
känns något vidare…
inte med någonting.”
Jag har betonat att vi värdesätter att de kommer in
och talar om när något är fel. Dels är det viktig för oss att
vi får en nöjd kund och att kunden får den rätta synvården. Dessutom ger det oss möjlighet att lära oss vad som
fungerar och inte fungerar. Det finns lösningar och produkter som i teorin skall fungera på en viss ”klientgrupp”
– men inte gör det i praktiken. Det behöver vi få veta!
En dag stod en söt bukett blommor på arbetet ”vad är
det här då?” frågade jag nyfiket och började kika på kortet som satt i. Min kollega förklarade att de var ett gift par,
trogna kunder sedan många år, som varit missnöjda med
sina senaste glasögon, och fått allt nytt utan ytterligare
kostnad. Och då blev de så tacksamma. ”Ja” lade hon sedan till ”de är ju fina resonabla människor – de kommer
inte in hit i butiken och skriker”.
Varför gör en del det? Istället för att bara förklara vad
som är fel, är de så arga!
En före detta kollega i Stockholm tacklade detta oerhört
enkelt och professionellt. Hon förstod att kunderna egentligen bara var rädda för att misstros – därför kunde de ibland jaga upp sig något väldigt innan de kom in i butiken,
för att helt enkelt våga klaga. Ilskan var egentligen rädsla
– rädsla för att inte bli trodd. Hon var en cool optiker som
tog det med ro, bara lyssnade och visade medkänsla – vilket i de allra flesta fall var det enda som krävdes för att de
därefter i god ton kunde resonera sig fram till en åtgärd.
Men ibland får man ändå (efter ett antal glasbyten och
massor av tid och energi) till slut säga ”det finns ingenting mer vi kan göra för dig, vi har redan försökt allt”. Under min korta karriär som börjat i Stockholmstrakten och
sedan fortsatt här i Nordnorge, är det lyckligvis en otroligt
sällsynt företeelse att det slutar med att man ger kunden
pengarna tillbaka och ber honom eller henne uppsöka en
annan optiker.
Även här kan kunden vara fortsatt trevlig – eller, ja faktiskt, helt omöjlig. Det är ingenting att sticka under stol
med eller linda in i silkespapper, att det finns människor
som klagar på allt och alla, som aldrig någonsin kommer
att bli nöjda, inte med någonting. Vi i optikbranschen är
inte på något sätt förskonade från dem.
Jag har ett gott exempel på det, ett fullkomligt rabiat par,
helt oresonliga (jo det är sant – ni skulle bara veta historien!). Sista gången jag såg dem stormade de in i butiken,
och klagade med höga ilskna röster, bland annat på infattningen ”den skulle vara av så god kvalitet – men titta
nu hur den ser ut?! Tycker du det här är god kvalitet?!”
Nu skrek frun åt mig, uppträdde fullkomligt rasande, och
visade upp glasögonen – med den ena skalmen böjd i säkert 120 grader. Då var det väldigt skönt att lugnt få svara
”ja tänk att trots att du har böjt dem i över 90 grader så
håller de fortsatt. Tycker du inte att det vittnar om helt
fantastisk kvalitet!? Verkligen.”
I vår bransch måste man vara noggrann, klinisk intresserad, serviceminded och tycka om att arbeta med människor. Men det skadar inte heller med en god portion humor.
Optik 1 2009
Se sanningen om dina kunder
Det är redan en succé, vårt mest avancerade
progressiva glas, Hoyalux iD MyStyle.
Det är glaset som tar den personligt anpassade
designen till nya nivåer.
Till din hjälp har du MyStyle iDentifier. Ett interaktivt
konsultationsprogram som hjälper dig att precisera
kundens behov efter livsstil, vanor och glasögonhistorik.
På OPTONORDIC 2009 i Stockholm visar vi dig
hur enkelt det fungerar. Du sitter ner med kunden
vid datorn och skriver in önskade fakta, och får via
programmet fram en s k Personlig Synprofil.
Ju mer du tar reda på, desto mer exakt blir den
progressiva lösningen.
Titta in i vår monter B01:21.
www.hoyaluxid.com
En ny kamera från
Topcon.
DV-3
Lanseringen av Topcon DV-3 innebär en rejäl standardhöjning inom området digital video till spaltlampa.
Med en högupplöst sensor ger den knivskarpa bilder
och i det närmaste perfekt videoåtergivning. Ta stillbilder eller spela in filmsekvenser – allt med samma kvalitet! DV-3 är utrustad med inbyggt gulfilter för bättre
kontrast samt en speciell s.k. diafragmabländare som
ökar optikens skärpedjup. Kameran passar alla våra
spaltlampor i SL-D-serien, både de låga och de höga
modellerna. DV-3 kommer med Image-Net Ibase bildhanteringssystem som standard.
Så – varför inte uppgradera Din spaltlampa med en
riktigt vass nyhet?
/œ«Vœ˜Ê-V>˜`ˆ˜>ۈ>]ʜÝÊÓx]Ê{ΣÊӣʟ˜`>ÊUÊ/i\ÊäΣ‡Ç£äʙÓÊääÊUÊ>ÝÊäΣ‡Ç£äʙÓÊ{™ÊUÊÜÜ̜ܰ«Vœ˜°Ãi
VETENSKAP
37
Inget spel för gallerierna
Jag hoppas alla har haft en trevlig jul och en god början på det nya året. Vid optikerprogrammen vid Högskolan i Kalmar och Karolinska Institutet startar vi i dagarna vårterminen. För totalt cirka 80 studenter är detta sista terminen innan de är klara optiker.
Stora delar av terminen går åt till att skriva examensarbete, något ni efter sommaren
kommer att få se resultaten av. Examensarbeten vi har sett de senaste åren håller en
långt högre kvalitet än tidigare, något jag hoppas speglar utbildningarnas utveckling.
Att utbildningarna är på rätt väg visade den senaste utvärdering som Högskoleverket
genomförde. Men tro inte att vi av den anledningen inte försöker förbättra utbildningarna. Att ständigt försöka bli bättre är ett måste, för Högskoleverket kommer tillbaka för
nya granskningar. Man kan kanske tro att Högskoleverkets granskningar är ett spel för
galleriet, men det är det inte. Så sent som i december 2008 fråntogs en del högskolor
examinationsrätten inom vissa utbildningar. Ja, så vårt utvecklingsarbete är viktigt.
I detta nummer av tidningen kan ni läsa Teres Herlins arbete om kartskalor för orientering och Ola Brenklerts arbete om effekten av olika stimuli på ögats fixationsrörelser.
Trevlig läsning.
Rune Brautaset
Större kartskala
– bättre för
orienteringsungdomar?
34
Effekten av olika visuella
stimuli på ögats fixationsrörelser
42
Optik 1 2009
38
VETENSKAP
AV terese her l in
Större kartskala
– bättre för
orienteringsungdomar?
Syftet med studien var att undersöka hur
synstatus står i relation till orienteringsprestation vid användning av kartskalorna
1:10 000 och 1:5000. I dag används kartskala 1:10 000 för ungdomar upp till 16 år,
men om denna skala är den mest optimala eller om skala 1:5000 vore mer lämpad
med hänsyn till synperspektiv är ej klart.
För att fastställa om någon av dessa
kartskalor är att föredra, utfördes undersökningar på 20 st orienterande ungdomar
mellan 9- 12 år. De fick springa en bana
med olika kartskalor och därefter mättes
närvisus, ackommodationsamplitud, ackomodationsfacilitet, stereoseende och dynamisk retinoskopi. Resultatet visade ingen
skillnad mellan användning av de olika
kartskalorna i relation till synstatusen. Däremot skilde sig tiden det tog att springa
en bansträcka med de olika kartskalorna
mellan pojkar och flickor. Flickorna sprang
snabbare med skala 1:10 000, medan det
motsatta sågs hos pojkarna. Dessa resultat indikerar att det inte främst är synstatusen som påverkar vilken kartskala som föredras, utan att andra faktorer än synen är
viktiga för prestationen vid orientering.
Utveckling
Hos ett nyfött barn är synen ej helt utvecklad, även om optiken i ögat är färdigbildad.
För att synen ska utvecklas normalt krävs
det stimulans, dvs att båda ögonen tittar
och därmed får en skarp bild på näthinnan.
Denna utveckling går olika snabbt för olika
barn, men vid 4-års ålder brukar de flesta
uppnått en synskärpa på minst 0,8 (Ygge,
2008).
sätta något man ser till något man förstår
(Ygge, 2008). Även om det finns fysiologiska
förutsättningar för ett synintryck är det inte
självklart att barnet utnyttjar dessa (Martin, 2000)
Tabell 1 Synskärpans ökning med åldern (http://
www.multilens.se/losningar_produkter/samsyn/
tre_satt.php?subs=0/2/9/32)
Förmågan att kunna resonera logiskt, hantera konkreta begrepp och förstå abstrakta begrepp ökar med åldern (Greilert et al,
2000). Redan från födseln finns det skillander mellan könen, flickor är överlag tidigare i utvecklingen än vad pojkar är (Bunkholdt, 1994).
Det kan t ex skilja upp till fem år i mognad mellan två tolvåringar. Åldern då flickor
växer som mest fysiskt varierar mellan 9,5
år och 15 år, medan motsvarande ålder för
pojkar varierar mellan 11 år och 17 år (Greilert et al, 2000).
Perception
Vi har ca 130 miljoner sinnesceller i ögonen. När man tittar på något genereras en
bild på näthinnan. Bilden ger upphov till
elektriska signaler som via synnerven når
syncentrum i hjärnans nacklob, där signalerna som omvandlas till en medveten bild
som kan förstås, tolkas.
Omkring 5 % av alla barn i väst-världen
har läs- och skrivsvårigheter, vilket sällan
beror på synen. Detta har ingenting med
intelligens att göra, utan det förefaller som
att vissa har mer talang än andra att över-
Binokulärseende
Binokulärseende eller samsyn är förmågan
att samordna intrycken man får från båda
ögonen till en enkel binokulär bild. Denna
förmåga beror på några olika faktorer.
1. Vår ögonanatomi
2. Vår förmåga att koordinera ögonrörelserna
3. Vårt sensoriska system, där hjärnan
mottar och integrerar signalerna från båda
ögonen.
Alla dessa delar måste fungera normalt
för att vi ska få ett väl fungerande binokulärseende.
Binokulärseende ger fördelar, som t ex
att lättare bestämma avståndet, bättre djupseende och större synfält (Evans,
2002). Dock är det inget stort handikapp
om man saknar binokulärseende, då det
finns andra kompenserande funktioner
(Martin, 2002).
Ackommodation
För att ögat ska kunna ställa om från seende på långt håll till nära håll krävs det
en skärpeinställning. Denna skärpeinställning kallas ackommodation och innebär att
linsens brytkraft ökar (Tunnacliffe, 1992).
Detta sker genom att ciliarmuskeln kontraheras och gör så att zonulatrådarna, som
fäster vid linsens ekvator, slappas så att
linsen kan bli mer konvex och därmed öka
brytkraften. Förmågan att ackommodera
Optik 1 2009
39
avtar med åldern då linsen blir stelare och
musklerna försvagas. Hos 40-åringar har
den avtagit till ca 6 D (Saude, 1992).
Orientering
Klassindelning
Det finns orienteringsbanor och klasser
som passar alla, från elit till motionär och
nybörjare.
Det finns klasser från 10 år och upp till
90 år. I varje ålderskategori finns det olika
svårighet och längd på banorna. För ungdomar finns det förutom de vanliga huvudklasserna, även så kallade utvecklingsklasser som man kan springa i upp till 16-års
ålder. Nybörjare får därmed möjlighet att
springa en bana utifrån sin kunskapsnivå
och ej utifrån sin ålder.
Banlängder & Kontrollpunkter
Ungdomar mellan 10-12 år ska springa
banor som är ca 2,5 till 3,0 km långa. Terrängen bör bestå av tydliga detaljer; vägar, sammanhängande system av stigar,
vattendrag och öppen mark. Ungdomarna
ska utmed hela banan ha något riktmärke,
såsom bäckar, stigar eller kraftledningar,
att följa mellan kontrollerna. Själva kontrollpunkterna kan ligga vid sidan av dessa
ledstänger, men ska vara tydliga, föregås
av en tydlig utgångspunkt och ha en säker
uppfångare bakom t ex en äng eller stig.
Orienteringsteknik
När man orienterar måste man planera hur man ska hantera sträckan fram till
kontrollen, vilken väg man ska välja och hur
man genomför vägvalet på bästa sätt. Att
genomföra en orienteringssträcka kräver
alltid viss kartläsning oavsett om sträckan
är lätt eller svår. Vägvalsmomentet ställer
krav på förmågan att läsa och tolka kartan
för att kunna få en uppfattning om terrängen enbart genom kartans information, och
därigenom välja den bästa vägen. För ungdomar är det viktigt att lära sig lyfta blicken från kartan och läsa av terrängen man
passerar och jämföra det med kartbilden.
På så vis får man en förståelse för hur terrängen kan se ut när man sedan läser kartan och ska göra vägvalsbedömningar.
Optik 1 2009
Kartor
Kartorna är i dag digitaliserade vilket innebär att man kan välja vilken kartskala som
helst för utskrift. OCAD är en programvara som är anpassad för att framställa alla
typer av kartor. Programvaran innehåller
ett banläggningsprogram där man på ett
enkelt sätt kan rita banor och bestämma
kartskala. För kartproduktion finns normer
för att hålla bästa möjliga kvalitet på tävlingskartorna. Orienteringsklubbarna kan
skicka in sina kartor för kvalitetsgranskning och för att bli certifierade, vilket innebär att man lever upp till de krav och regler
som satts upp. För att bli certifierad krävs
att man ska ha godkänd papperskvalitet
och en skrivare med godkänd prestanda.
Kartans linjer, färger och banpåtryck kontrolleras och godkänns av svenska orienteringsförbundet (http://www.orientering.se).
Kartskalor
I dag använder man kartskala 1:15 000 för
åldrarna 16-35 år, alla övriga åldersgrupper har kartskala 1:10 000, medan större
skalor i nuläget bara används vid sprinttävlingar och som lärokartor. Denna bestämelse har inte grundats på några tidigare
undersökningar utan används av tradition.
Figur 1 Lilla bilden visar karta i skala 1:10000,
den stora i skala 1:5000
Tidtagning
Inom orientering används i dag elektronisk
tidtagning och stämpling. Ett av de vanligaste systemen man använder sig av är
Sportident (http://www.sportident.se) som
är ett elektroniskt tidtagnings- och stämpelsystem som används både på oriente-
ringstävlingar och inom klubbverksamhet.
Varje deltagare bär med sig en transponder, en så kallad sportidentbricka eller löparbricka. Brickan innehåller ett radio frequency identification chip (RFID- chip). Vid
varje kontroll sitter en basenhet som lagrar
löparens stämpling. Med detta system kan
man få information om både tiden mellan
varje kontroll och den totala tiden för hela
banan. Detta gör det möjligt att analysera och utvärdera vägval, tidsförluster eller
tidsvinster i olika typer av terräng.
Figur 2
Sportidentbricka
Stereoseende
Stereoseende, så kallad stereopsis uppstår
då vi får olika vinklar till det vi tittar på eftersom ögonen sitter en bit från varandra.
Bilderna på näthinnan blir inte helt identiska utan överlappar varandra. Med hjälp av
denna förskjutning av näthinnebilderna kan
hjärnan skapa djup, riktning och avstånd
i det vi betraktar. För att uppnå stereopsis
krävs binokulärseende.
För att kontrollera denna förmåga kan
man använda ett s.k. stereogram. Det är
ett sätt att visa en tredimentionell bild på
ett tvådimentionellt papper. För att det ska
fungera krävs det att man tittar på bilden
rakt uppifrån, utan att vinkla pappret (Martin, 2000).
Det finns några olika slags stereotester, det som användes i denna studie var
ett Langs stereotest som är uppbyggt som
ett random dotstereogram. Det bygger på
ett antal kolumner av punkter, där varje
kolumn är lite förskjuten i förhållande till
kolumnen innan. Djupkänslan kommer av
att man tittar på en kolum med ena ögat,
och på en annan kolumn med det andra
ögat. Skillnaden mellan dessa kolumner
gör att man får en känsla av en tredimentionell bild (Björn och Eén, 1992; http://
precision-vision.com). Testet betraktas
genom ett lager av små prismor som är
klistrade över bilden. Bilderna föreställer
en måne, en stjärna, en bil och en
elefant. Fördelen med detta test är
att man ej behöver några speciella
>
40
VETENSKAP
glasögon på sig. Mätområdet ligger mellan
600´´ och 200´´ (bågsekunder). Gränsen
för normalt stereoseende går vi ca 60´´.
Vid avstånd längre än 6 m är stereoseende
omöjligt (Martin 2000). Även stereoseendet påverkas av åldern och blir sämre ju
äldre man blir (Rabbetts, 1998). En 7-åring
kan uppleva skillnader på ca 17´´(Martin,
2000).
Närvisus
För att mäta synskärpan på nära håll kan
man använda Sloan Near Vision Acuity
Card som är en Log-Mar närvisustavla. Det
innebär att skalfaktorn är 1,26 och att storleksförändringen är lika stor mellan alla
rader, i jämförelse med Snellentavlorna
som är en decimalskala, och ger olika stor
noggranhet beroende på om man mäter
en låg eller hög synskärpa (Martin, 2000).
Synskärpan mellan
varje rad är 0,1 Log
Mar i en skala där 0,0
Log Mar motsvarar
en snellensynskärpa
på 1,0. Testet ska hållas vinkelrätt på 40 cm
avstånd från ögonen
(http://precision-vision.com).
Figur 3 Sloan Near Vision Acuity Card
Ackommodationsamplitud
Ju närmare ögat ett objekt kommer ju mer
måste man ackommodera för att behålla
bilden skarp. Till slut når man ett gränsvärde där ögat inte klarar av att fokusera
längre och bilden blir suddig. Man har då
nått den maximala brytkraftsökningen ögat
kan åstadkomma. Skillnaden mellan maximala och minimala brytkraftsökningen kallas ackommodationsamplitud (Tunnacliffe,
1993).
För att mäta förmågan att ackommodera kan man använda sig av dynamisk retinoskopi, minuslinsmetoden eller Push-up
metoden (Zadnik, 1997). Normalvärde för
en 10-åring är ca 14D (Tunnacliffe, 1993).
Om ackommodationsvidden är lägre än
förväntat med tanke på åldern, definierar
man detta som ackommodativ insufficiens,
dvs. ackommodativ otillräcklighet, vilket
innebär svårighet att stimulera sin ackommodation. Symptomen på ackommodativ
insufficiens är bl a suddig syn, huvudvärk,
koncentrationssvårigheter och trötthet vid
närarbete (Goss, 1995).
Ackommdationsfacilitetet
Ackommodationsfacilitet är ögats förmåga att kunna ställa om från avstånd till
nära håll eller tvärt om. Ett mått på denna
förmåga går att få fram med en så kallad
Sfär-Flipper. Det går ut på att sätta plus
respektive minusglas framför patientens
ögon så att denna måste ackommodera för
att få en klar bild. Normalvärde för flipper
med +2,0 D är ca 7,72 cpm (Zellers et al,
1984).
Dynamisk retinoskopi
Om man tittar på någonting som befinner sig närmare än 6 meter ackommoderar man oftast mindre än vad man teorestiskt skulle behöva. Den ackommdativa
responsen är då mindre än stimulus, och
man ackommoderar alltså till ett avstånd
lite bortom objektet. Beroende på att man
får hjälp av ögats djupskärpa syns objektet tydligt trots underackommodation, och
man anstränger sig därför inte mer än
nödvändigt. Detta kallas ”lag of accommodation”.
Normalvärde är en lag på +0, 25 upp till
+0,75 (Rabbets,1998).
Om man däremot ackommoderar mer än
vad man skulle behöva så kallas det ”lead
of accommodation”. Man ackommoderar
då till ett avstånd framför objektet man tittar på. Den ackommodativa responsen är
större än stimulus (Goss, 1995).
Syfte med studien
Tävlingsmomentet i orientering utgörs av
att man på snabbast möjliga tid ska hitta
alla kontroller i en bestämd ordning. Det
gäller att kunna kombinera kartläsning och
löpförmåga med att välja snabbaste vägen
till kontrollen. Detta förutsätter att man har
en god syn och kan se kartan ordentligt.
Inom orientering använder man i dag skala
1: 10 000 i tävlingssammanhang för ungdomar upp till 16 år, men om denna kartskala
är optimal för åldersgruppen vet man inte.
En studie från 2006 (Burman, 2006) un-
dersökte korrelationen mellan kartskalorna 1:10 000 och 1:5000 med syndata uppmätt på 20 st ungdomar i norra Stockholm.
Det visade då ingen signifikant skillnad
för orienteringsresultatet mellan de olika
kartskalorna, varken korrelerat med mätvärden eller med tidsåtgång. Dock upplevde majoriteten av ungdomarna att kartskala 1:5000 kändes enklare att orientera med.
För att ytterligare utreda detta samband
var målet för denna studie att ta reda på
om det vore lämpligare att välja kartskala
1: 5000 för ungdomar i åldrarna 10-12 år,
som är den yngsta tävlingsklassen inom
orienteringen.
Samt om synstatus har någon relation
till prestationen vid användning av de olika
skalorna?
Material och metod
Deltagare i undersökningarna var 20 st aktiva orienteringsungdomar mellan 9-12
år, 9 flickor och 11 pojkar, från en orienteringsklubb söder om Stockholm. De fick
springa en 3 km lång orienteringsbana
med en karta där kartskalan var antingen
1:5000 eller 1:10 000. Efter att ha sprungit
halva banan med den ena kartskalan, vände deltagarna på kartan och sprang resterande banan med den andra kartskalan.
(Se Figur 4) Vissa började med 1:5000 och
slutade med 1:10 000, medan andra började med 1:10 000 och slutade med 1:5000.
Denna ordning valdes ut slumpmässigt. Tiden det tog att springa hela banan mättes,
samt även hur lång tid det tog med respektive kartskala. För tidtagningen användes
Sportidentsystemet, och för banläggningen
användes programvaran OCAD för att kunna variera
kartskalan. Därefter gjordes
fem olika
mätningar
av synen,
se punkt
1-6.
Figur 4 Schematisk bild över orienteringsbanan
med kartbyte
Synkraven för en orienterare är att
>
Optik
Optik12
1 2008
2009
Nidek Tonoref I I
Kombinerad autorefraktor, keratometer
och tonometer i ett instrument.
FAKTA !!!
sFullautomatisk
3D sökfunktion och automatisk
mätning
sAvancerat mätsystem
Mätområde: -30.0D till + 25.0D
sPatientvänlig
Komfortabel tonometermätning,
med mildare luftpuff
sAnvändarvänlig
Stor vinklingsbar LCD färgskärm
Motoriserat hakstöd
Lätt att byta printerpapper
Ring för mer information.
Limhamnsgårdens Allé 29B
216 16 Limhamn
Tel.: +46 (0) 040 167670
Fax: +46 (0) 040 167679
E-mail: [email protected]
www.lindcon.se
42
VETENSKAP
man ska kunna se detaljerna på kartan
från nära håll, och sedan växla till långt
håll för att se i naturen. Man använder sig
då av sin ackommodativa förmåga. Därför
utfördes mätningar av den typ som mäter
ackommodativa funktionen (Goss, 1995),
ackommodationsfacilitet, ackommodationsamplitud och dynamisk retinoskopi.
Även synskärpan på nära håll och stereoseende undersöktes.
Mätningarna genomfördes vid två olika
tillfällen men under likvärdiga förhållanden, i samma rum, med samma belysning,
av samma undersökare och i nedanstående ordning:
1. Stereoseendet kontrollerades med
Langs stereotest, vinkelrätt mot blickriktningen på 40 cm.
2. För att kontrollera om försökspersonerna hade den synskärpa som krävs för
att läsa kartan mättes närvisus med befintlig korrektion med Sloan Near Vision
Acuity Card.
Bästa rad noterades.
3. Ackommodationsamplituden kontrollerades med push-up metoden med RAFstav. Mätningen utfördes binokulärt och
fixationsobjektet på 40 cm fördes närmare försökspersonen tills första suddighet
upplevdes. Avståndet mellan öga och objekt mättes i cm och inverterades för att få
värdet i dioptrier (Goss, 1992).
4. Ackommodationsfaciliteten mättes
med flipper med styrka +2,0 D resp -2,0 D.
Försökspersonen fixerade ett litet objekt
och därefter placerades plusglasen framför ögonen och försökspersonen försökte
få en klar bild igen. Därefter vändes flippern så att minusglasen hamnar framför ögonen och försökspersonen försöker återigen skapa sig en klar bild. Antalet
gånger flippern hinner vändas på en minut
räknas, och resultatet delas med två för
att få antal cykler per minut (Goss, 1995).
5. För att undersöka var försökspersonerna lägger sin ackommodation när de
tittar på ett objekt, utfördes dynamisk retinoskopi enligt Cross- Nott metoden. Försökspersonen tittar på ett litet ackommodativt fixationsobjekt på 40 cm avstånd.
Retinoskopet hålls nära synaxeln med
konvex spalt och reflexens rörelse noteras. Om medrörelse syns förs retinoskopet
fram till neutralrörelse, dvs försökspersonen har en ”lead of accommodation”. Om
motrörelse syns för man bak retinoskopet
till neutralrörelse, försökspersonen har
en”lag of accommodation”. När neutralrörelse har nåtts noteras avståndet från fixationspunkten i cm, vilket sedan inverteras
till ett dioptrivärde (Rabbetts,1998)(Hunter,
2001).
6. Varje försöksperson fick även svara
på vilken kartskala som upplevts lättast att
orientera efter.
Statistisk metod
Den statistiska metoden som användes
var Anova-analys. Anova står för ”analys of
variance” och används för att jämföra fler
än två olika grupper av mätdata. Då kan
dels inom-grupp-skillnad och dels mellangrupp-skillnad analyseras.
talet sett. F (1,17) = 6,0865.
Resultatet är statistiskt signifikant, p =
0,02454.
Mätvärden korrelerat med kartskalor
Effekten av mätvärdena korrelerat med
kartskalorna undersöktes med en repeterad ANOVA. Ingen signifikant skillnad
uppvisades mellan kartskalorna och de
uppmätta värdena.
Mätvärden korrelerat med 1:a och 2:a
delen av banan
Ingen statistisk signifikans uppvisades
mellan första och andra delen av banan
korrelerat med de uppmätta värdena.
Tiden på 1:a & 2:a bandelen korrelerat
med kön
Andra delen av banan gick snabbare än
den första delen, oavsett kön och kartskala
F(1,17) = 3,9162. Resultatet uppvisade
dock ingen signifikant skillnad.
Resultat
Kartskala
Av 20st ungdomar ansåg 13st att kartskala
1:10 000 kändes lättast att orientera med,
mot 7st som ansåg kartskala 1:5000 lättast. Bland pojkarna svarade majoriteten
1:10 000, medan hos flickorna övervägde
1:5000, dock var skillnaderna mindre bland
flickorna. (Tabell 2)
Tabell 3 Tiden på 1:a och 2:a bandelen fördelat
på kön.
Tabell 2 Resultatet på frågan om vilken kartskala som upplevdes lättast att orientera efter.
Effekt av kartskala fördelat på kön
Flickor springer snabbare med skala 1:
10 000 jämfört med skala 1:5000, medan pojkar springer snabbare med skala
1:5000 jämfört med skala 1:10 000 F ( 1,17)
= 4,9523. En signifikant effekt av kartskala
och kön uppvisades, p=0,03988
Syndata
Medelvärden från de olika närmätningarna
på ungdomarna i studien
Närvisus
Ackvidd
Flipper
Dynamisk retinoskopi (H)
1,46
7,8D
10 cpm
0,13D
Dynamisk retinoskopi (V)
0,18D
Effekt av kön
Pojkarna sprang snabbare än flickorna to-
Tabell 4 Effekten av kartskala fördelat på kön.
Optik 1 2009
Diskussion
Syftet med denna studie var att fastställa
om det är optimalt att använda kartskala
1:10 000 vid tävlingssammanhang i åldern
10-12 år samt vilken relation synstatus
har till prestation vid användning av denna
skala. Vore det lämpligare att välja skala
1:5000?
Subjektivt svar
På frågan om vilken kartskala som var lättast att orientera efter svarade majoriteten
att de tyckte 1:10 000 var lättast. Man ska
då vara medveten om att dessa ungdomar
är mer vana att springa på skala 1:10 000.
De har redan börjat tävla på denna kartskala och har fått in vanan med avstånden
karta kontra naturen. Det man är van vid
uppfattas oftast som lättast, därav resultatet. I Anna Burmans studie (Burman, 2006)
blev resultatet det motsatta vilket kan ha
sin förklaring i att ungdomarna som då var
med i studien ej börjat tävla i samma utsträckning som ungdomarna i denna studie
och därför inte hade samma vana vid skalan. För mer ovana orienterare kan skala
1:5000 uppfattas som enklare, då detaljerna är större.
Bättre tid på andra bandelen
Det visade sig att den andra delen av banan
gick snabbare att springa än den första,
oberoende av vilken kartskala man använde. Mest naturligt hade varit att ungdomarna blir tröttare ju längre de springer.
Men resultatet beror troligtvis på att terrängen var mer lättlöpt på sista delen av
banan och att den var ca 200 m kortare än
den första delen. Resultatet var dock ej statistiskt signifikant.
Effekten av kön
Effekten av kartskala fördelat på kön visade med statistisk signifikans att flickor
springer snabbare med skala 1: 10 000 än
med skala 1:5000, medan pojkar springer
snabbare med skala 1:5000 jämfört med
1:10 000. En förklaring kan vara att flickor
i denna ålder i regel ligger något år före
pojkarna i utvecklingen, och därför klarar
av att tolka en rörigare bild bättre än pojkarna. Dessutom håller flickor generellt en
lägre hastighet på banan och har då lättare
att läsa kartan noga än vad pojkarna har
Optik 1 2009
som läser i en högre hastighet, och då gynnas av större skala. Eventuell svårighet att
läsa på skala 1:10 000 överskuggas av vanan flickorna har av att använda och tolka
denna skala. Alltså märks inte eventuella fördelar med skala 1:5000, utan ovanan
med kartskalan väger tyngre än fördelarna.
Hos pojkarna vägde däremot fördelarna
med skala 1:5000 tyngre än deras ovana
att använda skalan. I och med något högre hastighet ute på orienteringsbanan, är
det möjligt att pojkarna gynnas av en större, tydligare skala i större utsträckning än
flickorna. Dock tyckte inte pojkarna själva
att 1:5000 var lättare, snarare var det flickorna som upplevde denna skala som något
enklare att springa med.
Då det inte uppvisades någon signifikant
korrelation mellan mätvärden och kön, talar det för att olikheterna inte främst beror
på skillnader i synstatus, utan grundar sig
på andra skillnader mellan flickor och pojkar, t ex mentalitet och utveckling.
43
kartskala 1: 10 000 skulle kunna vara intressant att göra i det fallet.
Referenser
Björn och Eén (1992) Hur datorbilder lurar
hjärnan, Forskning och Framsteg Nr 4. 1992,
Bunkholdt V (1994) Från födsel till pubertet-om
barns psykiska utveckling, TANO A.S., Oslo
Burman A (2006) Kartskalor för orienteringsungdomar, Examensarbete Optikerprogrammet,
Karolinska Institutet
Evans B J.W (2002) Pickwell´s Binocular Vision Anomailes, fourth edition, Elsevier Butterworth Heinemann
Goss D A, Clinical accommodation testing,
Curr Opin Ophthalmol, 1992, Feb; 3(1):78-82
Goss D A (1995) Ocular Ackommodation, convergence and fixation disparity, A Manual of
Clinical Analysis, Butterworth-Heinemann
Greilert L, Hogedal L, Lidholm P (1994, 2000)
Orientering för barn och ungdomar, Orienteringsförbundets förlag
Hunter D G, Dynamic retinoscopy: the missing
Slutsats
Det går ej att med denna studie säkerställa
att det skulle vara lämpligare att använda kartskala 1:5000 istället för 1:10 000 vid
tävlingssammanhang i åldern 9-12 år, inte
heller att kartskala 1: 10 000 är den mest
optimala att använda. Resultatet pekar mot
att man idag använder en kartskala som
troligtvis inte missgynnar någon, utifrån
synperspektiv sett. Ungdomar med mer
märkbara synproblem väljer troligtvis inte
att syssla med orientering då detta kräver
mycket av just synen.
När ungdomarna blir äldre och flyttas
uppåt i tävlingsklasserna, börjar de springa
på skala 1:10 000. Så det underlättar kanske att redan från början vara van vid denna skala, för att inte göra stegen mellan
klasserna för stora.
Orienteringsskickligheten mättes genom
tiden på banan, men man kan vara duktig
på att läsa och tolka kartan även om man
springer lite långsammare.
Kanske skulle större skala vara bättre för
de ungdomar som är mer nybörjare, och då
främst i syfte att skapa en förståelse för att
läsa av kartan och jämföra mot naturen på
ett enklare sätt.
En studie på en större grupp orienteringsungdomar som ej börjat tävla med
data, Survey of ophthalmology, 2001, NovDec;46(3): 269-74
Martin L (2000) Att Mäta Syn, Författares Bokmaskin
Multilens optical solutions hemsida, (2008)
http://www.multilens.se/losningar_produkter/
samsyn/tre_satt.php?subs=0/2/9/32
Precision Visions hemsida, (2008) http://precision-vision.com
Rabbetts, R.B. (1998) Clinical Visual Optics.
Butterworth-Heinemann, p 345-346
Saude T (1992) Ögats Anatomi & Fysiologi, Tell
Forlag
Sportidents hemsida, (2008) www.sportident.se
Svenska orienteringsförbundets hemsida,
(2008) http://www.orientering.se
Tunnacliffe (1993) Introduction to Visual Optics,
4th edition reprinted 2004, T J Reproductions
Andover Hampshire, England.
Ygge J (2008) Professor St. Eriksögonsjukhus
http://www.sankterik.se/templates/Page 2280.
aspx
Zadnik (1997) The Ocular Examination, Measurements and findings, p 91-92,102 , W.B Saunders Company,
Zellers et al,. A review of the literature and a
normative study of accommodative facility. J
Am Optom Assoc 1984; 55:31-37
44
VETENSKAP
Effekten av olika visuella
stimuli på ögats fixationsrörelser
AV Ola B renklert
Detta projekt har gått ut på att kontrollera
om det finns några punkter som ögat har
lättare att fixera på. Till vår hjälp har vi en
utrustning som kan spela in ögonrörelser,
samtidigt som försökspersonen tittar på en
skärm med olika fixationsstimuli. Vi utgår
från hypotesen att ju bättre fixationsstimuli
vi presenterar för försökspersonerna, desto
bättre stabliseras fixationsögonrörelserna. Vi använde 27 friska försökspersoner
som alla är studenter på optikerprogrammet i Stockholm. Försökspersonerna fick
genomföra testet två gånger. Detta för att
säkerställa kvaliteten. Testet bestod av 27
olika stimuli (punkter) som varierade med
tre storlekar, tre animationer och tre olika
luminansnivåer, vilka visades på en skärm
i ett randomiserat mönster på en cirkel 1m
bort.
Resultaten visar inte något entydigt svar.
Vi kan slå fast att vi får stora och betydande standardavvikelser. Därefter att vi har
tämligen små skillnader i utfallen, men det
finns en tendens i resultatet som säger att
en stor och högluminant stimuli är att föredra. Felkällorna är bruset från inspelningarna samt brister i mjukvaran.
1 Introduktion
För att se bra, det vill säga få en skarp bild
av föremålet man tittar på, behöver man
placera bilden i fovea, d.v.s. synaxeln pekar
mitt i objektet. När bilden är i fovea behöver
man dessutom röra ögat lite grann genom
små fixationsögonrörelser. Dessa ser till
att näthinnans receptorer återstimuleras
hela tiden genom att bilden förflyttas. Detta
leder till att vi upplever bilden som skarp
hela tiden. Skulle inte ögat göra dessa små
ögonrörelser skulle bilden sakta suddas ut
och vi skulle inte uppfatta någon bild.
Retina är det skikt på ögonbotten som
tar emot ljuset och med hjälp av receptorer
översätter ljus till nervimpulser. Efter en
ljusretning måste receptorn återhämta sig.
Alltför snabba förändringar stressar retina och vi uppfattar då bilden som suddig.
Mitten av retina består av ett område som
kallas foveola. Här är det tätt packat med
tappar. Utanför foveolan kommer i ordning
fovea, makula och perifera områden med
bla. blinda fläcken. Foveola är ett område
som är ungefär 0.3 mm i diameter motsvarande 1 bågminut. I fovea finns främst tappar (50000 st). Hela fovea har en diameter
på 1,5 mm (5,2 bågminuter) (Martin, 1997).
I fovea finns både stavar och tappar och
längre perifert minskar stavarna i täckning
medan tapparna helt saknas.
1.1 Syfte med studien
I detta examensarbete registreras ögats
fixationsögonrörelser under olika visuella
stimuli för att analysera hur exakt människor med normal syn kan hålla blicken
fixerad. Vår hypotes bygger på idén att ju
bättre fixationsstimuli vi presenterar för
försökspersonen, desto bättre kan fixationen kontrolleras. Med hög kontroll menas
att blicken inte tillåts glida iväg från fixationsstimulit utan koncentreras kring ett
geometriskt centrum. För att utvärdera hur
olika typer av fixationsstimuli påverkar fixationsögonrörelserna konstruerades olika
stimuli med varierande storlek, kontrast
och variationer i luminans (flicker). Syftet
är att undersöka vilken av dessa parametrar som inverkar mest på fixationsstabiliteten.
1.2 Ögonmuskler
Ögats rörelser beskrivs som rotationer
kring tre ortogonala axlar. Ögats rotationer sker med hjälp av sex externa ögonmuskler. Fyra av dessa är raka: m.rectus
superior, m.rectus inferior, m.rectus medialis och m.rectus lateralis. Två muskler är
sneda: m.obliquus superior och m.obliquus
inferior. De fyra raka ögonmusklerna utgår från Zinns cirkel i botten på ögonhålan och fäster i framkant på globen utanför
limbus. M. obliquus superior utgår också
från Zinns cirkel men passerar sedan genom trochlea innan den fäster på den övre,
bakre, laterala kvadranten av globen. M.
obliquus inferior utgår från orbitas mediala golv och fäster på den nedre, bakre,
laterala kvadranten av globen. Dessa sex
muskler utgör tillsammans tre muskelpar
där varje par inbördes fungerar som agonist respektive antagonist. Sherrington´s
lag säger att närhelst en agonist mottar en
impuls att kontrahera, sänds motsvarande
avslappnande impuls
till dess antagonist.
Figur 1.1. Ögats sex externa ögonmuskler (Bilden är från Ny nordisk
laerebok i oftalmologi av Bertelsen T, Ehlers N,
Forsius H, Tengroth B. John Grieg
Produksjon A/S, Bergen 1993)
>
Optik 1 2009
K O N O VA L E N K O
Progressiva glas för alla ögon
För två år sedan lanserade vi vårt första progressiva glas med Digital Surfacing-teknologi.
Nu har vi ett komplett sortiment.
Så det spelar ingen roll om dina kunder är förstagångsanvändare, gillar låga modebågar, vill
förnya sina glas eller behöver det allra bästa glaset med vår patenterade biometriska teknologi.
Med vårt sortiment av progressiva DS-glas kan du alltid erbjuda dina kunder bästa tänkbara
lösning för varje behov.
Box 30041, 200 61 Malmö. Tel 040-36 38 60, fax 040-16 28 81
46
VETENSKAP
1.3 Ögonrörelser
För att se bra måste bilden på ögonbotten
placeras i fovea. Det finns snabba blickförflyttande ögonrörelser som kallas sackader. Sackaden är en snabb rörelse med hög
acceleration. Under det att sackaden utförs
sänks känsligheten i synsystemet för att
man inte ska uppleva rörelseoskärpa under blickförflyttningen. Under tiden håller
man kvar den bild man hade tidigare för att
slippa att det blir svart. Bilden måste hållas
tillräckligt stilla för att den ska uppfattas
som skarp, därför har vi fler bildstabiliserande ögonrörelser som fixation, följerörelser, VOR, OKN och vergens. Följerörelsen kräver ett rörligt objekt, där hjärnan
ska matcha hastigheten på objektet med
ögonen. Dessa rörelser är ej voluntära.
Vestibulookulära reflexen (VOR) stabiliserar
bilden vid huvudrörelse genom att innerörat känner av huvudrörelsen och inducerar
kompensatoriska ögonrörelser. Optokinetisk nystagmus (OKN) stabiliserar bilden
när synfältet rör sig vilket medför en följerörelse. Vergenser är en motorisk funktion
för att hålla fixationen på mål som närmar
sig respektive avlägsnar sig (Pansell 2008).
Då syftet med detta arbete är att analysera fixationsögonrörelser följer en mer detaljerad beskrivning av dessa ögonrörelser
nedan.
1.3.1 Fixationsögonrörelser
Fixationsrörelsen består av tre kända komponenter. Den första komponenten är tremor som är en hög frekventrörelse på mellan 30-150 Hz med en amplitud på ca 20
bågsekunder, vilket motsvarar 1 tappdiameter. Tremorn korrelerar inte mellan ögonen och därför har man trott att tremorn
var störsignaler från okulomotoriska systemet. Den andra komponenten är driften
vilken är en långsammare drift av ögonpositionen inom fovea.
Hastigheten på driften
är ca 1-8 bågminuter
per sekund vilket leder till att fixationen
normalt korsar ca 15
tappar per sekund (se
figur 1.2.).
Driften har en oreFigur 1.2 Ögonrörelse
gelbunden förflyttning
i fixation
med låg frekvens (<0,5 Hz) och låg amplitud 1-5 bågminuter, även denna drift är
okorrelerad mellan ögonen och man ansåg
tidigare att driften var ett resultat av brus
från okulomotoriska systemet,. Den tredje
och sista komponenten är mikrosackaden vilken är mycket lågfrekvent (1-2 Hz)
med en medelamplitud på 5 bågminuter, ej
större än 10 bågminuter. Mikrosackaden är
alltid konjugerad mellan höger och vänster
öga och har en hög amplitud korrelation (
0,6-0,9 ) mellan ögonen. Detta indikerar att
de står under central neurologisk kontroll
(Krauskopf et al. 1960) och inte är ett resultat av brus i det okulomotoriska systemet.
År 1956 upptäckte en forskare
(Cornsweet) att mikrosackadernas storlek
var relaterade till avståndet mellan stimulits position och ögats primärposition, det
vill säga amplituden är ungefär lika med
medelfelställningen av ögat. Även riktningen blev motsatt mot felställningen. Senare
studier 1985 visar att driftens hastighet i
mörker ökar linjärt med i runda tal 0,014
grad/sek per grad av laterala blickriktningen.
Åldern på försökspersonerna har däremot inte visat någon signifikant betydelse (Kosnik et al. 1986). I tidigare tester har
man inte heller sett några större skillnader
vid kontroll mellan monokulärt och binokulärt seende (Ciuffreda et al 1994).
Det varierar mellan olika studier vad
man använder för begrepp när det kommer till vad en fixation är. Det finns de som
säger att hastighet inte ska överstiga <
20-30 grader/s medan andra säger att fixationen uppstår när ögat inte rör sig mer än
0,5 grader från fixationscentrum på 100200 ms. Vi har valt att definiera fixationen
som att ögat inte rör sig mer än 0,5 grader
från fixationscentrum på 150 ms.
1.3.2 Visuell inverkan
på fixationsögonrörelser
Tidigare forskning visar att det inte finns
någon statistiskt säker skillnad i fixationsstabilitet när man fixerat röda, blå och vita
fixationsstimulin (Steinman, 1965). Detta
har även verifierats av en annan forskargrupp som fann att fixationsögonrörelser är
robust mot förändringar av storlek, luminans och färg (Ditchburn, 1973.). Däremot
har det visat sig att fixationsstabiliteten varierar i jämförelse mellan ljus och mörker
där variationen ökar i mörker (Morisita et
al., 2001).
2 Material och metod
2.1 Synscreening och försöksgrupp
För att få ingå i studien krävdes ett avståndsvisus på lägst 1.0 binokulärt samt
stereoseende enligt Lang (550’), normal
konvergens samt normala ögonrörelser.
För detaljer om synscreening se bilaga 1. I
studien ingick 31 försökspersoner. Av dessa
försvann två pga. tekniska problem med
ögonrörelseapparaten. Ytterligare två försökspersoner uteslöts då man missat att
titta på alla fixationsstimulin i experimentet. Alla försökspersoner var studenter på
optikerutbildningen i Stockholm i åldrarna
21 till 40 år där medianåldern var 25,2 år.
Av de 27 personer som till slut ingick var
21 stycken kvinnor och 6 stycken män (se
tabell 2.1). Samtliga försökspersoner fick
först läsa en skriftlig instruktion (se bilaga
2) och sedan fylla i en blankett med personuppgifter, medgivande till att deltaga i
studien samt ifall de har tidigare datorvana
(se bilaga 3).
Tabell 2.1.
Beskrivning av försökspersoner
Antal (n)
27
Kvinnor (andel)
78 %
Linser (andel)
59 %
Ålder (år)
25,2 (~4,7)
Datorvana (tim/dag)
2,4 (~1,5)
Visus (s)
1,44 (~0,3)
2.2 Ögonrörelsemätning
Den tekniska utrustning som vi har använt
för registrering av ögonrörelser är Chronos Vision system (C-ETD, se figur 2.1).
Utrustningen bestod av en dator samt en
ansiktsmask. I ansiktsmasken fanns infraröda ljuskällor vilka belyste ögonen samt
två digitala kameror med CMOS-sensor.
Kamerorna registrerade ögonrörelser via
semipermeabla speglar där ögonen reflekterades. Kamerorna justerades i vertikalled så att bilden av ögat centrerades på
bildskärmen. Speglarna justerades så att
bilden centrerades i horisontalled. Kameran fokuserades så att bilden av iris blev
Optik 1 2009
47
skarp. Den infraröda ljuskällan justerades
så att bilden blev så ljus som möjligt. Inspelningen gjordes i 200 Hz. Informationen
lagrades i bildfiler (etd) på hårddisken. För
att extrahera ut ögonrörelsedata bearbetades inspelningarna i programmet Offline
Iris. Ögats horisontella och vertikala position extraherades genom att analysera
pupillens position på bildskärmen, vilken
definierades med hjälp av manuella inställningar individuellt för varje öga. Resultatet blev datafiler (dat) med ögonpositioner
som därefter analyserades i ytterliggare ett
program.
Figur 2.1. Ansiktsmasken från Chronos Vision
Eftersom det var två datorer och vi behövde synkronisera dessa programmerades en liten slinga vilket gjorde att vi kunde
starta dem synkront. Detta möjliggjorde en
analys av reaktionstiden mellan stimulering och initieringen av ögonrörelsen.
2.3 Stimuli
Våra stimuli bestod av punkter av tre olika
storlekar, tre luminansnivåer och tre olika
pulser. Storleken var 4, 6 eller 12 pixlar.
Luminansen var 75, 150 eller 300 Cd/m2.
Pulserna var ingen (fast sken), sinusvåg
(lågfrekvent pulserande) och fyrkantsvåg
(högfrekvent blinkande).
Varje försöksperson presenterades för
alla kombinationer av stimuli där storlek, luminans och puls kombinerades enligt en 3x3 Latin Square matris. Detta gav
alltså totalt 27 punkter vilka presenterades utmed en cirkel på skärmen. Avståndet mellan punkterna var 261 pixlar vilket
motsvarar 6 grader på 1 meters öga skärmavstånd. Varje punkt på cirkeln visades i 5 sekunder och mellan dessa visades
en referenspunkt i cirkelns mitt i 2 sekunder. För att räkna ut var respektive punkt
hamnar (se bilaga 4).
För att minimera metodfel randomiseraOptik 1 2009
des i vilken ordning respektive punkt presenterades på skärmen. För att alla kombinationer av punkter ska visas i alla 27
blickpositioner varierades detta från person till person. Detta innebär att respektive punkter uppträder i alla positioner och
alla ordningar när alla 27 försökspersoner
har genomfört ett komplett test. Punkterna presenterades på en 21” LCD-skärm
av märket Samsung Syncmaster 214T
(1600x1200px; kontrast 900:1) med en uppdateringsfrekvens på 75 Hz.
2.4 Testets genomförande
Försökspersonen satt på en höj- och sänkbar stol. Huvudet hölls stilla med hjälp av
ett stöd för hakan. Från öga till framkant
av bildskärmen uppmättes 1 meter. Efter inställning av ögonrörelseutrustningen
släcktes all belysningen i rummet. Detta
för att kontrasten på skärmen skulle bli så
hög som möjligt. Försökspersonen adapterade till det ändrade ljusförhållandet under några minuter. När försöket startade
stängdes skärmen för stimulidatorn av då
den annars gav störande reflexer (figur 2.2).
För att kunna följa försökspersonens ögonrörelser under testet stängdes Chronosdatorns skärm inte av utan vinklades endast
undan. Denna gav dock inga störande reflexer. Även datorernas framsidor täcktes
för med en filt för att avskärma ljuset från
lysdioderna som även de gav störande reflexer. Innan försöket startade fick personen läsa en kort instruktionstext på skärmen varefter en muntlig instruktion gavs.
Försökspersonen instruerades att hålla
huvudet stilla och endast röra på ögonen
för att se punkterna på skärmen.
gick man från denna referenspunkt. För
varje ny punkt som visades försvann samtidigt den föregående punkten och försökspersonen gjorde en sackad till referenspunkten. Personen ombads att blinka
varje gång som referenspunkten i mitten
visades. Detta för att undvika blinkning vid
blick mot punkterna på cirkeln då mätning
av fixationsstabilitet utfördes.
Försöket tog 3,5 minuter att genomföra
och en text på skärmen informerade om att
det var slut. Efter några minuters paus genomfördes en ny testomgång för att kunna
jämföra de båda inspelningstillfällena och
utvärdera inlärningseffekten.
2.4.1. Bearbetning av data och statistik
Varje Chronos inspelning resulterar i två
datafiler, en för varje öga. Eftersom 27 personer deltog i två sessioner fanns det sammanlagt 108 filer att analyser. Analysen
gjordes med hjälp av Fixa, ett program som
är utvecklat på Bernadottelaboratoriet.
Programmet visualiserar och genererar information om sackader och fixationer mot
de olika punkter som visats. I programmet
kan man välja en fil och få den analyserad
och visualiserad. Det går även att välja en
mapp med filer och analysera alla på en
gång och få resultaten sammanställda, visualiseringarna sparas då som bilder (figur
2.3).
Figur 2.3. Fixa, verktyget som används för att
analysera inspelningar
Figur 2.2. Uppställning av utrustning
Varje försök inleddes med en 9-punkters
kalibrering. Detta för att översätta ögonrörelsedata till grader (∞). Varje kalibreringspunkt visades under 2 sekunder. Själva försöket startade med att en referenspunkt
visades i mitten av skärmen under 2 sekunder. Före varje stimuluspunkt (n=27) ut-
Analysen av ögonrörelser utgår från den information som finns i filen från kalibreringen. Eftersom koordinaterna på skärmen är
kända och starttiden synkroniserad går det
att passa in inspelningens data till kända
punkter. Utifrån mittenpunkten och startpunkten processas sedan var och en av de
27 punkterna från att punkten börjar visas till att den släcks, det vill
säga under 5 sekunder. Information
>
48
OPTIK
om vilken punkt som var vilken hämtades
från de stimulifiler som använts för inspelningen.
Varje mätpunkt (200/sek) analyserades
i avseende på om den hörde till en fixation, en sackad eller en störning. För att en
ögonrörelse skulle räknas till en fixation
krävdes det att alla tidigare ögonrörelser
inom en tidsrymd av 150 ms inte avvek mer
från varandra i någon riktning mer än en
halv grad. För att en ögonrörelse ska räknas till en sackad krävs att den rört sig mer
än halv grad från centrum av den tidigare fixationen eller ögonrörelsen. För att en
ögonrörelse ska räknas som en störning,
till exempel eller tappad pupill, räcker det
med att ögats position ligger utanför skärmen. Idealt ska ögonrörelserna vid visning
av en punkt resultera i en sackad ut från
mitten av skärmen till punkten som sedan
fixeras fram tills att den släcks. Förloppet
över tid kan då beskrivas enligt följande:
Duration
Sammanlagda tiden för
sackaderna (ms)
Amplitud
Sammanlagda sträckan
för sackaderna (grader)
Hastighet
Genomsnittliga hastigheten
för sackaderna (grader/s)
Figur 2.4. Latens, sackad och fixation vid visning
Topphastighet Högsta uppmätta hastighet
av en punkt i idealfallet, de stora cirklarna mot-
(grader/s)
svarar 4, 6 och 8 grader från mitten.
Precision
Skillnaden mellan kortaste vägen
inte sackaden hela vägen det görs ett stopp
på vägen (F2) och en ny kortare sackad in
mot punkten (S2). Sedan görs ytterligare en
lite fixation (F3) och en kortare sackad (S3)
innan punkten slutligen fixeras (F4) under
3425 ms (Figur 2.5).
mellan fixationer och amplitud
(grader)
För fixationsfasen användes följande parametrar för att beskriva ögonrörelserna:
Tabell 2.3 Beskrivning av fixationsfasen
Parameter
Definition
Antal
Det totala antalet fixationer
Duration
Sammanlagd tiden för
fixationerna (ms)
Spridning
Sammanlagd sträcka ögat rört
sig under fixationerna (grader)
Rörelse
Genomsnittlig hastighet av ögat
Tabell 2.1
Förloppet av analysen av ögonrörelsen
Figur 2.5. Latens, sackad och fixation vid visning
under fixationerna (grader/s)
av en punkt i idealfallet, de stora cirklarna mot-
Precision
Genomsnittlig förflyttning
Tid (ms)
Händelse
svarar 4, 6 och 8 grader från mitten.
av fixationernas centrum
0
Referenspunkten i mitten på skärmen
(grader/s)
slocknar och fixationsmålet tänds
300
Sackad mot fixationsmålet påbörjas
340
Ögat når fram till fixationsmålet
490
Fixationen stabiliseras
5000
Fixationsmålet släcks och referens-
punkten i mitten på skärmen tänds
I många fall var ögonrörelserna ut till
punkterna i det närmsta ideala. Figuren
nedan visar hur en person rört ögonen då
denne titta på en punkt. Först tittar personen under 385 ms i mitten av skärmen (F1),
denna fixation utgör latenstiden. Sedan utförs en sackad (S1) ut mot punkten (i detta
fall liten, fast och svagt lysande) som varar
i 35 ms med en medelhastighet på 242 grader/sek. Avslutningsvis görs en enda fixation (F2) på punkten under 4580 ms (Figur
2.4).
Alla ögonrörelser ut till punkterna passade dock inte riktigt in i idealmallen. I figuren nedan tittar personen först i mitten av skärmen (F1), vilket ger latenstiden.
Sedan utförs en sackad (S1) mot punkten (i detta fall medelstor, pulserande och
svagt lysande). Av någon anledning görs
Vi var intresserade av att kunna analysera
hur ögonrörelserna såg ut i sackad- och
fixationsfaserna. För att kunna skilja på
detta kategoriserades alla ögonrörelser
fram till den första fixationen med en duration längre än 500 ms som tillhörande
sackadfasen och resten till fixationsfasen.
Som latens räknades alltid durationen på
den första fixationen. I det första exemplet
(figur n) skulle S1 räknas som sackad och
F2 som fixation. I det andra exemplet skulle summan av S1-S3 räknas som sackad
medan bara F4 skulle räknas som fixation.
Skulle det ske ytterligare en fixation skulle
denna summeras med F4.
Alla punkter gick inte att analysera. Kriteriet för att en punkt skulle vara tillräckligt
bra för att ingå var att det gick att hitta en
första fixation i centrum, det vill säga att
det gick att definiera en ursprungsfixation
att härleda den första sackaden till. Skillnaden i kvalitet mellan inspelningar visade
sig också vara förhållandevis stor, särskilt
mellan höger och vänster öga (figur 2.6).
Vilket resulterar i att vi endast gör statistiska beräkningar på vänsterögon vid inspelning 2.
För sackadfasen användes följande parametrar för att beskriva ögonrörelserna:
Tabell 2.2 Beskrivning av sackadfasen
Parameter
Definition
Figur 2.6. Bra inspelning (vänster) och mindre
Latens
Tiden fram till första sackaden
bra inspelning (höger), bilder från alla finns på
(ms)
http://www.eyelab.se/fixationer
Antal
Det totala antalet sackader på
väg
till fixationen
Effekten av stimulis storlek, luminansnivå och animation på de
>
Optik 1 2009
Så här tycker branschfolk om nya Transitions VI.
“Växlingen sker
snabbt mellan ute
och inne”.
Stefan Dobas, Optiker på Synsam, Ystad
En nypa luft på balkongen med kaffekoppen I handen och välbehövligt vinterljus som piggar upp. Över kanter på rykande kaffekoppar söker blickar varandra. Ett par ögon kisar
ansträngt och ett par verkar oberörda trots variationerna i ljusintensiteten.
– Ett mycket klart glas som snabbt anpassar sig till ljusets skiftningar, säger Stefan, som
använt Transitions VI en längre period.
Transitions VI är de senaste och mest avancerade fotokromatiska
glasen från Transitions Optical.
De sätter en ny och högre standard för fotokromatiska glas.
Det ger bättre seende, trivsel och skydd för ögonen, så att dina
kunder ser bättre idag och bevarar synen för framtiden.
Transitions VI glasögonglas ger en omedelbar minskning av bländning utomhus. Redan på
30 sekunder har glasen aktiverats till 70 % toning för minskad bländning och förbättrad
komfort. Avaktiveringen går på några minuter.
Inomhus och kvällstid har de samma fördelar som klara glas. Utomhus blockeras dessutom skadliga UV-strålar till 100%. Ett bra skydd för framtiden.
Kort och gott. Transitions egenskaper ser till att
ögat hela tiden är exponerat med rätt ljus, var du
än befinner dig.
www.transitions.com
Optikannons nr 2 – SE. Björk Reklambyrå AB, Falun 0901. Transitions och swirl är registrerade varumärken tillhörande Transitions
Optical, Inc. och Healthy sight in every light är ett varumärke tillhörande Transitions Optical, Inc., © 2008 Transitions Optical Inc.
50
VETENSKAP
uppmätta parametrarna (enligt tabell 2.3
ovan) analyserades med en multivarians
analys i statistikprogrammet SPSS 16.0. En
signifikansnivå ≤0,05 bedömdes som signifikant.
3 Resultat
Vi spelar in binokulärt men analyserar endast vänsterögon. Vi kan se på videoinspelningarna att pupillerna ligger bra, både på
vänster som höger öga, men något blir fel
på höger öga när ”offline iris” används för
konvertering till xy-koordinater. Resultatet var svåranalyserat pga hög brusnivå i
ögonrörelseregistreringarna. Detta medförde att faktoranalysen av fixationsstimulins
(punkternas) storlek, luminans och animation inte kunde utvärderas på ett tillförlitligt sätt. Då två av inspelningarna var av
så dålig kvalité att de inte gick att använda
genomfördes två nya inspelningar med två
nya försökspersoner. Totalt utfördes alltså
29 inspelningar.
Figur 3.2. Antal fixationer på punkter med olika
Figur 3.5. Rörelse för fixationer på punkter med
egenskaper för session 1 och 2.
olika egenskaper för session 1 och 2.
3.3 Stimulis effekt på fixationsdurationen
Här ser vi hur lång tid ögonen har fixerat. Vi
kan se att det är jämt mellan inspelningarna och att de håller sig precis under 4 sekunder (se figur 3.3). Resultatet visar ingen
signifikant effekt av storlek (p=0,91), animation (p=0,24) eller luminans (p=0,65) på
fixationsdurationen.
3.6 Stimulis inverkan på precision
Precisionen, som mäts i grader/sekund, är
ett mått på hur snabbt viktcentrum rör sig.
I inspelning 1 är fixationspunkter med liten storlek, ingen animation och hög luminans den som ger långsammaste hastigheten. I inspelning 2 är den fixationspunkt
med liten storlek, pulserande animation
och låg luminans den som ger långsammaste hastigheten. Inspelning 1 har genomsnittligt en högre hastighet (se figur
3.6).
Figur 3.3. Duration för fixationer på punkter med
3.1 Antal registrerade punkter
Här ser vi totalt antal registrerade punkter
för inspelning 1 och 2. Vi ser att det är färre punkter totalt i inspelning 1 än 2. Vi ser
även att en punkt med stor storlek, blinkande animation och hög luminans har färre träffar i båda inspelningarna (figur 3.1).
olika egenskaper för session 1 och 2.
3.4 Stimulis inverkan på spridningen
Vi ser en totalt sett större spridning i inspelning 1 än 2. I inspelning 1 är den punkt
med stor storlek, blinkande animation och
mellan luminans den som sprider minst. I
inspelning 2 är det punkten med stor storlek, blinkande animation och hög luminans
som sprider minst (se figur 3.4).
Figur 3.1. Antal registrerade punkter med olika
egenskaper för session 1 och 2.
3.2 Stimulis effekt på antal fixationer
Resultatet visade att man i genomsnitt
gjorde fler än två fixationer per fixationspunkt. Detta innebär att fixationen avbröts
av en mindre sackad under fixationstiden.
Antalet fixationer var fler i inspelning 2
jämfört med inspelning 1. Antalet fixationer
var fler för en blinkande punkt jämfört med
en punkt med fast sken. Detta sågs i både
inspelning 1 och 2 (se figur 3.2).
Figur 3.4. Spridning för fixationer på punkter
Figur 3.6. Drift för fixationer på punkter med olika egenskaper för session 1 och 2.
Vad gäller robustheten kan man se att antalet fixationer ökar något mellan ingen
animation och puls och blink. Durationen
och spridning visar ingen tydlig trend men
fixationsögonrörelsen är mindre för både
puls och blink än fast sken och precisionen
visar på att pulsen har lägst hastighet därefter blinkande och sist fast sken. Detta ger
ingen antydan om att det inte skulle vara
robust även vid pulserande och blinkande
punkter.
med olika egenskaper för session 1 och 2.
3.5 Stimulis inverkan på rörelse
Vid analys av fixationsögonrörelsens hastighet (grader/sekund) ser vi att fixationerna i första inspelningen genomsnittligt
uppvisar en snabbare hastighet. I inspelning 1 får punkter med stor storlek, blinkande animation och mellanluminans lägst
hastighet. I inspelning 2 får den punkt med
stor storlek, blinkande animation och hög
luminans lägst hastighet (se figur 3.5).
4 Diskussion
Syftet med denna studie var att kontrollera
om ett bättre fixationsstimuli kan stabilisera fixationsögonrörelserna. Med stabilisera
menas att blicken inte tillåts glida iväg från
fixationsstimulit, utan koncentreras kring
ett mindre område. I resultatet analyserades antalet fixationer, vilket optimalt borde
bli en till antalet för att ge en stabil fixation.
Resultatet visade oftast på två fixationskluster inom varje fixationsstimuli vilket
Optik 1 2009
51
Tabell 4.1 Bästa punktegenskaper för fixationsögonrörelser
Session 1
Session 2
Storlek Animation LuminansStorlek
Animation Luminans
Antal
Liten
Ingen
LågStor
Ingen
Hög
Duration Stor
Puls
HögLiten
Ingen
Hög
Spridning Stor
Blink
MellanStor
Blink
Hög
Rörelse
Blink
MellanStor
Blink
Hög
Precision Liten
Stor
Ingen
HögLiten
Puls
Låg
Totalt
-
HögStor
-
Hög
Stor
innebär att personen har gjort en korrigerande sackad inom fixationsstimulit. Anledningen till denna korrigerande sackad vet
vi inte.
Den totala tiden som fixationen hölls
inom stimulipunkten (durationen) borde
optimalt vara så lång som möjligt under de
fem sekunder som fixsationsstimuli presenterades. Durationerna var genomgående mycket jämna och långa och skillnaden mellan de olika typerna av stimuli var
minimal.
Den sammanlagda sträckan som ögat
rört sig under en fixation (spridning) borde
optimalt vara liten för att ögat ska ha varit
så stilla som möjligt. Resultatet visade på
spridning runt 35 grader vilket låter som en
relativt stor spridning med tanke på storlekarna på fixationspunkterna i studien.
Den genomsnittliga hastigheten på fixationsögonrörelserna (rörelse) borde vara
låg för att ge en stabil fixation. Resultatet visade på att hastigheten ligger runt 9
grader/sekund vilket även detta låter högt,
speciellt med tanke på att man inte får flytta ett objekt snabbare än 5 grader/sekund
förrän det uppfattas som suddigt.
Den genomsnittliga förflyttningen av fixationernas centrum (precision) borde optimalt vara obefintlig för att ge en stabil fixation. Resultatet visade på att centrum av
fixationsklustret drev med cirka 2 grader/
sekund vilket innebär att centrum förflyttas med relativt låg hastighet sett utifrån
att fixationsögonrörelserna driver med 9
grad/s.
Vid analys av resultatet ser vi tendenser som visar på att en stor punkt med hög
luminans är det stimuli som ögat föredrar
med avseende antal fixationer, spridning
och rörelse. I spridning och rörelse ser vi
att stor och blinkande punkt är genomgående bäst vad gäller ögats förflyttning. Här
Optik 1 2009
ser vi att det är väldigt små skillnader som
avgör till respektive sida. Kontrollerar vi
alla mot varandra enligt tabell 4.1 ser vi att
stor storlek och hög luminans dominerar,
vilket samtidigt säger att det är dessa som
ögat fixerar bäst.
I vår studie har vi använt fixationstimuli med en färg, tre olika frekvenser/pulser
samt tre olika storlekar på fläckarna. På
frekvenser/ pulser får vi kontrollera robustheten genom att kontrollera om vi ser några markanta avvikelser i mönster mellan
olika animationer.
Eftersom vi körde två inspelningar per
försöksperson kunde vi analysera effekten
av repetition mellan inspelningarna. Skillnaden mellan inspelning 1 och 2 är små
men inspelning 2 uppvisar bättre kvalitet
och sannolikt finns det en inlärningseffekt
som slår igenom på resultatet. Vi ser att
det är fler träffar i antalet registrerade stimulin, spridningen är mindre och rörelsen
är mindre. Någon notis om hur stora standardavvikelser de olika enheterna har dock
inte tagits.
Variabler som kan ha betydelse på resultatet är torra ögon vilket skulle kunna
generera fler blinkningar, inlärning som i
sin tur kan göra det lite lättare andra inspelningen. Vid andra inspelningen vred
vi punkterna ett kvarts varv. Det gav även
en ändring för i vilken ordning punkterna
dök upp. Ännu en felkälla är mörkeradaptation. Det beror till stor del på att tiden
man behöver för att adaptera är individuell. Vi skulle ha önskat att man satt betydligt längre tid för att minska adaptationsberoendet. Motivation att genomföra testet
bra, informationen om vad som ska visas,
kallpratet emellan inspelningarna och hjälmens olika tryck på olika försökspersoner
är andra felkällor som bör beaktas.
Från figur 3.1 ser vi klart att körning två
blev tydligare. Vi får fler träffar och det ger
ett bredare urval, vilket leder till ökande
trovärdighet. Bara på en sådan paradgren
som distansen ögat rör sig vid de olika stimuli visar det sig att man minskar rörelsen
med ungefär 5-8 grader. Vid kontroll av vilka stimulipunkter som fallit ur testerna ser
vi att punkter som är stora flickrande och
högluminanta har en hög frekvens. Detta
kan bero möjligtvis på att utrustningen fick
mest brus på dessa, pupillerna kanske varierar så att det inte klaras av i programmet offline iris, men även här ser vi att inspelning två är att föredra. Det man vidare
kan spekulera i är om de inspelade punkterna som godtogs låg närmre gränsen för
att falla ur än de andra punkterna. Här kan
det även vara så att försökspersonernas
inlärningseffekt, vetskap om hur testet är
utformat medför en mer avslappnad attityd
och ett mindre påslag av stress än i första
försöket. Medan tiden för varje punkt (durationen) inte skiljer sig så mycket, men
distansen ändå varierar, kan vi se att ögonen inte har samma rörelsehastighet i de
olika punkterna. Vi ser att det är lugnast
i punkten som är stor, flickrande och har
medelluminans. Men som sagt slutsatser
som ska dras på dessa stapeldiagram där
det fattas standardavvikelse säger inte hela
sanningen. Standardavvikelserna ser vi i bilagorna 4-6 och kan där konstatera att de
är förvånansvärt höga.
4.1 Tekniska problem och förslag
till åtgärder
En rad tekniska problem drabbade studien. Från början var tanken att använda
400 Hz som inspelningsfrekvens men detta
visade sig vara tekniskt omöjligt. Inspelningar gjordes därför i 200 Hz. Det visade
sig sedan att inspelningarna för höger och
vänster öga inte var synkroniserade i tid.
52
OPTIK
Systemet fick därför skickas tillbaka till
tillverkaren i Tyskland för felsökning vilket
ledde till förseningar. Offline iris programvara verkar inte helt tillförlitlig när man på
en fin bild av ett öga, definierar en pupillkant, och därefter kör programmet vilket i
sin tur tappar bort den definierade pupillen. Även när systemet varit nere på service
kunde skillnader i inspelning upptäckas,
speciellt dåligt var inspelningen av högerögon.
Förslag till åtgärder:
1. Byt ut pupillalgoritmen i programmet
offline iris.
2. Skicka utrustningen på service, se till
att inspelningarna blir jämna på både
vänster som höger öga.
3. Använd ett test som har större avstånd
till punkterna och diversifiera punkterna
mer vad gäller storlek, animation och luminans.
Referenser
Bertelsen T, Ehlers N, Forsius H, Tengroth B.Ny
Morisita Maki, Yagi Toshiaki, The stability of hu-
nordisk laerebok I oftalmologi. John Grieg Pro-
man eye orientation during visual fixation and
duksjon A/S, Bergen (1993).
imagined fixation in three dimensions ( 30 january
Ciuffreda Kenneth J. , Tannen Barry, Eye Move-
2001 ).
ments Basics for the Clinician( 1994) Kap. 2.
Pansell Tony, Föreläsning , Basalt om ögonmoto-
Cornsweet TN, Determination of the stimuli for
rik (21/2-2008) skt erik optikerutbildningen.
involuntary drifts and saccadic eye movements, J
Rabbetts Ronald B. Butterworth-Heinemann Ben-
Opt Soc Am 46:987, (1956).
nett & Rabbetts´ Clinical Visual Optics (2004).
Ditchburn RW, Eye movements and visual percep-
Steinman Robert M. Effect of Target Size, Lu-
tion, Oxford, (1973), Clarendon.
minance, and Color on Monocular Fixation( 31
Kosnik W, Fikre J, Sekuler R, Visual fixation stabi-
March 1965 ).
lity in older adults, Invest Ophthal Vis Sci 27:1720,
(1986).
Krauskopf J, Cornsweet TN, Riggs LA, Analysis of
eyemovements during monocular and binocular
fixation, J Opt Soc Am 50:572, (1960).
Martin Lene. Att Mäta syn (Stockholm 1997) ISBN
9179100740.
Optik 12 2008
Synsam söker!
Leg optiker med kontaktlinsbehörighet till
BORÅS – SKENE
OPTIKER WIKANDER SYNSAM – HEL- ELLER DELTID
KONTAKTA JAN WIKANDER 0705 241 511 [email protected]
LIDKÖPING
SYNSAM I LIDKÖPING
NÄSSJÖ
SYNSAM I NÄSSJÖ, STORGATAN – HELTID
SKÖVDE
OPTIKER AHLSTRÖM SYNSAM – HELTID, TILLTRÄDE OMGÅENDE
SÖDERTÄLJE
OPTIKER SANDH SYNSAM, STORA TORGET – HELTID
VÄSTERVIK
WALLMANS OPTIK SYNSAM – HELTID - VIKARIAT 1 ÅR, OMGÅENDE
KONTAKTA LENA GRAHN 0510 213 32, 0735 019 093 ELLER [email protected]
KONTAKTA CHRISTIAN ÖHMAN 0380 109 74 ELLER [email protected]
SKICKA ANSÖKAN MED CV TILL [email protected]. VID FRÅGOR RING 0500 477 676 ELLER MAILA
KONTAKTA JENNY SANDH 0733 225 556 ELLER [email protected]
KONTAKTA PETER ELLER STEFAN 0490 213 44 ELLER [email protected]
Optikerassistent/Butikssäljare till
SOLLENTUNA
SYNSAM STINSEN – HELTID
KONTAKTA KATARINA HENRIKSSON 0735 134 421 ELLER [email protected]
Synsam är Nordens största optikerkedja med ca 300 butiker varav 150 i Sverige. Som marknadsledare
har vi en samlad kunskap och erfarenhet kring optikeryrket som ingen annan kan visa upp. Vi arbetar
i en butiksmiljö med modern utrustning, interiör och IT-kommunikation. Synsambutiken är vanligtvis
det ledande optikerföretaget på sin ort. Marknadsföringen är branschens mest progressiva och
innehåller starka varumärken såsom Calvin Klein, MaxMara, Efva Attling, Fendi, Diesel m.fl.
Vill du bli egen företagare i Synsam och ta över företag som blir till salu så kan du anmäla detta.
Kontakta Gunnar Harbom på telefon 08-619 28 60.
56
EFTERTEXT
SÄLJES, SÖKES
OPTIKBUTIK
TILL SALU
Snygg
butiksinredning
i ask, från Möre.
Väggkonsoler, disk, hurtsar,
glasskåp, hyllor m m.
Plats för 500–600 bågar.
Bilder kan skickas.
Leg Optiker
med
kontaktlinsbehörighet
Prisidé 45 000:Även andra produkter
till optikerbutik till salu,
(ej synundersökningsutrustning)
Enbart synundersökningar
/kontroller.
Du får gärna arbeta deltid.
Kontakt:
[email protected]
08 -753 09 99
Tel: 070-7746572, Per
Butiksinredning
säljes
Butiksinredning i masurbjörk och delar av provrumsutrustning säljes.
För mera info
Kontakta Henric Malmberg
Malmbergs Ur Optik Linser
Box 190, 581 02 Linköping
tel. 013- 31 31 60
www.malmbergsuroptik.se
VÄL INARBETAD
BUTIK (45 ÅR)
I MODERN DESIGN
MED STOR KUNDKRETS
I CENTRALT
LÄGE I GISLAVED
SVAR TILL 0371-511930
ANNONSFAKTA
NR
2
3
4
5
6–7
8
9
10
11
12
Utgivningsdag
27 februari
30 mars
30 april
29 maj
29 juni
31 augusti
28 september
30 oktober
28 november
17 december
Materialdag
9 februari
9 mars
7 april
7 maj
8 juni
6 augusti
7 september
6 oktober
10 november
25 november
Annonsförsäljning:
Monica Ribbing, 070-795 46 04
[email protected]
Gunilla Åselius, 08-96 82 35
Material skickas till OPTIK:
Optikbranschen
Gunilla Dagerman, 08-612 89 60,
[email protected]
FORMAT
Helsida, 220x285 mm (utfall 3 mm)
Halvsida, 220x142 mm (utfall 3 mm)
Halvsida,stående,95x258
Helsida (satsytan), 188x255 mm
Halvsida (satsytan) 188x125 mm
Kvartssida, 95x128 mm
Kvartssida, liggande ”streamer”, 194x60 mm
Kvartssida, stående ”streamer”, 62x258 mm
Eftertextannonser:
1 sp: 60 mm, 2 sp: 128 mm,
3 sp: 194 mm
Radannonser: 30 kr/mm och spalt,
dock minst 3 000 kr/annons
Layoutstöd: 750 kr/timme
Vid oklarhet om format,
ring Curt Lundberg på telefon 08-22 70 23
Optik 1 2009
Tack Kollegor!
Glasögon från Sverige
gör skillnad!
Kenya, januari 2007 - Foto: John J. Godoy
Vi ser fram emot fortsatt gott
samarbete!
pg Hälsningar
90 06 61-0
Optik 1 2009
58
T rans itions
Optical Accretio Inredning & Des i
B 01:01 B 01:03
NÄSTA NUMMER
UTKOMME R DE N 2 7 FE B R U AR I
Optitec AB
C ons ol
B 02:01
B 02:03
B 09:11
K ils gaard
E yewear
Alives tyle
B 09:13
S yn
B 09:
J ohns on & J ohns on
C ooper Vis ion
Nordic
B 02:11
Hoya
T opcon
S candinavian
F rames
C iba
C Des ign
Inface
Lindcon
B 06:11
OptoNordic
B 03:19
B 04:11
B 07:11
B 05:11
B 08:11
Noxe
OP O
B aus ch & Lomb
B 01:21
B 02:21
B 03:21
C arl Zeis s AB
B 05:20
BBGR
B 05:21
R icardo Nordica
Nordlys
B 06:21
B 07:21
B 10:20
B 08:21
4Utställarna
4Besökarna
4Mingelbilder från festen
4Optometridagarna
V AS UMA
B 03:31
R odens tock
E go Optis ka AB
B 03:39
B 06:31
WR D
S tockholm
Opex
S candinavian E
B 08:31
E s s ilor AB
B 09:31
B 04:31
B 03:41
Lectica
International
Maxab
B 02:31
B 01:41
G rappa P olar
S ilhouette
C lic
B 01:31
51
Aldata
S olution
Direkt från mässgolvet:
B 01:05
Levin & W es terberg
B 06:41
CBA
B 02:51
S egros AB
B 02:53
F iltenborg A/S
P olaroid
Maui J im Nordic AB
B 03:49
P ro Des ign
B 03:51
B ellinger
B 03:53
P olaris
B 04:50
B 06:51
Optileks
V is ion
B 08:40
E uropean Des ign
B 08:52
B 08:50
B 08:41
B 09:40
S ceye
B 08:51
S wiech
B 09:52
Alltid i OPTIK
Vetenskapen, Krönikan,
Branschplocket
Tipsa oss:
[email protected]
Optik 1 2009
B 09
Posttidning B
Tidningen Optik
Karlbergsvägen 22
113 27 Stockholm