18
Briefing
Februari 2014
Debatt
”Det överdrivna kravet på boendeparkeringsplatser visar på en omodern syn på
hur människor rör sig i dagens samhälle
där intresset för bilen minskar.”
Reagera, replikera eller debattera:
[email protected]
Anders Gardebring, Irma Ortega, Jan Jörnmark med
flera från tankesmedjan Levande Staden i debattartikel
i Svenska Dagbladet den 8 januari.
Sara Göransson:
”Låt människor skapa
sin egen verklighet”
Arkitekter måste lämna tryggheten på kontoren för
att ta reda på vad som händer på platsen och ta del av
invånarnas kunskaper och önskemål, skriver arkitekt
och ekobyggnadsingenjör Sara Göransson.
M
oder Teresa av Calcutta deltog aldrig
i några manifestationer mot något.
Däremot bad hon om
att bli inbjuden om
man bestämde sig för
att manifestera för
något. Kanske är det
dags att sluta prata
om det segregerade
Stockholm. Kan vi
istället prata om det
sammankopplade
Stockholm?
Om svaret är ja –
hur sammankopplade
vill vi vara? Vilka verktyg kan vi utforma för
att integrera våra tankar och uttrycka vår
prioritering? Hur kan vi göra staden till ”vår
egen”? Som den pågående debatten konstaterar är det uppenbart att fler och fler medborgare vill vara delaktiga i processer som
påverkar deras liv. Finns här en möjlighet
för arkitekter att verka för ökat deltagande i
designprocessen?
Deltagandeprocesser behöver inte vara
skrämmande. Det kan vara så enkelt som att
grannar i området går samman för att besluta
vilka tio saker de prioriterar och därför bör
övervägas i det nya projektet. Det skulle kunna innebära att samma grupp bjuds in för att
”Likt barn måste vi vara
mer nyfikna och mindre dömande. Först då
kommer vi att få se projekt som gynnar alla.”
Mer om rrga
medbo på
g
dialo
sid 52
mankopplade staden börjar med att invertera
det befintliga stadsutbredningsmönstret. För
att maximera kommunikation och holistiskt
utbyte byggs nya stadsdelar som broar mellan befintliga förorter. Byn, den typologi som
bäst bygger förtroende och skapar samspel
mellan människor, används som modell för
utvärdera konceptet när det är färdigt.
att utforma den nya sammankopplade staPå det sättet arbetade vi i Indien med legaden. Grönområden mellan förorter aktiveras
lisering av slumområden. Genom att tillbrinsom arenor för matproduktion, en aktivitet
ga den mesta delen av tiden ”on site”, med att som genererar möten. I en alltmer urbaniselyssna på invånarna, kunde vi förstå att det
rad värld, med tilltagande behov av mat, kan
som behövdes var infrastruktur
självförsörjning inkluderas som
URBAN NOVEAU
och stabila bostäder istället för
ett lager i planeringsprocessen.
skjul. Människorna ville bo kvar
Genom att minska importbepå samma plats. Framstegen var Sara Göransson och
hovet av mat, ökar vi tryggheten
Filipe Balestra är
omedelbara.
och stärker den lokala ekonomin.
initiativtagarna till
Dessutom får trädgårdsarbetet
DET ÄR VIKTIGT att komma ihåg den tvärvetenskapliga
oss att må bättre. Det finns
plattformen Urban Nou- tillräckligt med plats för varje
att vi inte enbart arbetar för vår
veau. Den kom till under familj i Stockholm att ha en egen
lön. Vi bygger städer för våra
arbetet med Incremen- kolonilott.
barn. Har vi arkitekter på sental Housing Strategy i
aste tiden frågat våra barn om
En social designprocess inIndien, 2008. Hennes
deras tankar på de projekt vi arkluderar. Om människors åsikter
examensarbete LoGlo
betar med?
tillåts påverka utformningen av
utvecklades till ConFör att Stockholm ska lära
deras bostadsområden uppstår
necting-Stockholm på
känna sig själv som en koheen känsla av delaktighet och geArkitekturmuseet 2010. menskap. Social planering komsiv region, måste vi maximera
pollinering mellan isolerande
mer att ersätta toppstyrd planerstadsdelar. Det innebär att bygga kopplingar
ing när människor går samman för att skapa
mellan människor som vanligtvis inte komsin egen verklighet. Vi arkitekter måste lämmunicerar med varandra. Stadstillväxt, urna tryggheten på våra kontor för att ta reda
banisering och arkitektur kan bli en offentlig
på vad som faktiskt händer på plats innan vi
angelägenhet, om vi släpper in medborgarna. föreslår något alls. Likt barn måste vi vara
Vi kan kalla det för en övning i medvetenhet.
mer nyfikna och mindre dömande. Först då
En urban meditation. När vi förstår varankommer vi att få se projekt som gynnar alla.
dra, kommer vi att veta vad vi kan göra tillDet handlar inte längre om estetik, utan om
sammans.
arkitektur som genererar positiv förändring.
Planeringsmönster och byggande i StockMot en ny arkitektur med en socialt hållbar
holm idag upprepas på samma sätt som i milagenda.
jonprogrammets dagar. Vi ger liv åt socialt
homogena kluster. Varför? För att spara mark
bygger vi på höjden, för att spara tid repeterar
vi. Industrialisering och vinst som drivkraft
hindrar oss från att skapa varierade sociala
Sara Göransson är arkitekt SAR/MSA och ekoboendemiljöer. Om den generiska arkitektoniska modellen är ofrånkomlig, kan kanske byggnadsingenjör på Nyréns, där hon driver
arbetet med social hållbarhet.
social stadsplanering rädda oss? Den sam-
