Kroppens anatomi
Skelettet – kroppens stomme
• Vi har över 200 ben i vår kropp.
• Skelettets uppgifter är att: skydda
viktiga organ, skapa förutsättningar
för rörelse och att producera nya
blodkroppar, samt hålla upp kroppen
• Vår ryggrad består av mer än 30 kotor
och mellan dem sitter broskskivor för
att minska slitaget och ta upp stötar
Skelett som är bra att känna till
• Cranium/huvud – Kraniets främsta funktioner är
att bära ansiktet och skydda hjärnan.
• Nyckelben – nyckelbenens funktion är att hålla
armarna på utsidan av bröstkorgen.
• Bröstben – skyddar bland annat lungorna och
hjärtat.
• Revben – Det finns 12 par revben. Män och kvinnor
har lika många revben. Revbenen skyddar
kroppens inre organen i bröstkorgen.
• Överarmsben – där fäster bland annat triceps och
stora bröstmuskeln.
• Höftben – större delen av kroppen nedre muskler
har sitt fäste här.
• Lårben – är kroppens största och längsta bendel.
• Skenben & vadben – dessa ben bildar tillsammans
underbenens skelett.
Leder
• Mellan kroppens skelettdelar
sitter det leder som gör att vi
kan röra oss.
• Det finns fyra olika typer av leder
• En led består av broskskivor
som glider lätt mot varann.
Dessa broskskivor är inkapslade
i en ledkapsel med ledvätska.
Som t.ex i knät.
Muskler
• Man skiljer på två huvudtyper av
muskler:
• Skelettmuskulatur – påverkar vi med
vår vilja. Har till uppgift att röra på
oss. Exempelvis lårmuskel och triceps.
• Glatt muskulatur – arbetar utan att
vi kan göra något åt det. Ex hjärtat
och tarmmusklerna.
• Musklerna samarbetar. För alla leder
i kroppen behövs två muskler. En som
sträcker och en som böjer.
• Alla muskler behöver syre och
kolhydrater för att kunna arbeta.
Får inte muskeln syre så bildas det
mjölksyra som verkar förlamande på
muskeln.
Muskler
• Muskler består av två olika muskelfibrer.
• Typ 1 som är långsamma och uthålliga
muskelfibrer.
• Typ 2 som är explosiva muskelfibrer.
• Alla människor är födda med olika
mycket typ 1 och typ 2 fibrer.
• Muskler som jobbar mycket statiskt och som är aktiva stora
delar av dygnet innehåller en större mängd typ 1 fibrer medan
explosiva stora muskler innehåller en större andel typ 2.
• Exempelvis behöver maratonlöpare mycket typ 1 fibrer och en
styrkelyftare typ 2.
Muskler som är bra att känna till
•
•
•
•
•
•
Biceps – böjer armen.
Triceps – sträcker armen.
Deltamuskeln – lyfter armarna ut från kroppen.
Stora bröstmuskeln – för armarna neråt och inåt.
Raka bukmuskeln – böjer överkroppen framåt.
Raka ryggmuskeln – sträcker överkroppen
bakåt.
• Raka lårmuskeln – sträcker benet.
• Hamstring – böjer benet.
• Stora sätesmuskeln – sträcker benet bakåt.
Blodet
• En fullvuxen människa har ca 5 liter blod i kroppen.
• Det finns tre olika typer av blodkroppar: Röda, vita och
blodplättar.
• Röda sköter transporterna, vita sköter immunförsvaret
och blodplättarna är med vid sårläkning.
Blodets uppgifter
• Transportera syre och näring till kroppens alla celler.
• Transportera koldioxid och urinämnen från alla celler.
• Kriga mot inkräktande bakterier. (Immunförsvar)
• Sprida värme i hela kroppen.
• Laga sår i huden och stoppa mindre inre blödningar
(blåmärken)
Puls
• Puls är hur hjärtats slag per minut visar sig i artärerna
som dunkande blodvågor.
• En vuxen persons pulshastighet i vila brukar ligga mellan
60 och 80 slag per minut, men barn kan ha mycket
snabbare hastighet.
• Formeln för maxpuls brukar vara 210 minus ens ålder,
men det behöver inte alltid stämma.
• Man kan kolla sin puls genom trycka pek- och långfingret
mot en blodåder i antingen handleden eller halsen.
• Det är bra att ha en låg vilopuls, tänk på att hjärtat är en
muskel som aldrig vilar! Förhöjd puls kan leda till
hjärtinfarkt.
Syre & kondition
Vad är kondition?
• Blodomloppets kapacitet att transportera syre (hjärtats
storlek och styrka, andelen röda blodkroppar).
• Musklernas förmåga att ta upp och utnyttja syret.
Varför är det bra att träna sin kondition?
• Musklerna orkar jobba mer
• Orkar mer
• Starkare skelett
• Förbättrad koordination, balans och reaktionsförmåga
• Större ämnesomsättning
• Bättre betyg i alla ämnen (mer syre till hjärnan)
Olika typer av träning
Lågintensiv träning
• Bra för allmänkonditionen.
• Kanon för fettförbränning.
• Under 65% av maxpuls.
• Exp stavgång och långa promenader.
Medelintensiv träning
• Bra för att förbättra konditionen och uthålligheten.
• Ökar fettförbränningen.
• Jämt tempo under längre tid (snabbare än ”snacktempo” men
inte så man blir stum i benen). 20-60 minuter.
• Exp jogging, dans, snabbare cykling.
Olika typer av träning
Högintensiv träning
• Förbättrar konditionen mest av alla träningsformer.
• Även bra för fettförbränning.
• Puls nära max.
• Exp intervallträning.
Excentrisk-,
koncentriskträning
• Koncentriskträning kallas den del av övningen där muskeln
dras ihop. Exempelvis när du i en bicepscurl drar stången mot
bröstet/hakan.
• Excentriskträning kallas även för negativträning. Det är den
del av en övning där muskeln sträcks ut. Exempelvis när du i
en bicepscurl för stången från kroppen ner till utgångsläget.
• Den excentriska rörelsen bryter ned musklerna effektivare och
bygger större muskelfibrer.
Dynamisk- och statiskträning
• Dynamiskträning – menas att muskeln jobbar aktivt och tänjs
ut för att sedan dras ihop flera gånger på upprepning.
• Statiskträning – menas att man enbart gör en rörelse per
upprepning, man stannar rörelsen och håller kvar i samma
läge en längre stund sedan vilar man lika länge.
• Det är bra att blanda dessa träningsformer!
Nå har du lärt dig något nu?!
