Musklerna
Ca 50 % av
kroppsvikten
Musklerna - muskeltyper
• Man skiljer på tre
huvudtyper av muskler.
• Skelettmuskulatur –
påverkar vi med vår
vilja. Ca 600 stycken.
Har till uppgift att röra
på oss. Exempelvis
lårmuskel, triceps.
• Glatt muskulatur –
arbetar utan att vi kan
göra något åt det. Ex
mag- och
tarmmusklerna.
• Hjärtmuskeln – styrs av
”automatiska”
elektriska signaler i
muskelväggarna
Musklerna - Samarbete
Musklerna samarbetar.
För alla leder i kroppen
behövs två muskler. En
som sträcker
(sträckmuskel) och en
som böjer (böjmuskel).
För att en muskel ska kunna böja eller sträcka en led
måste muskeln sitta fast på båda sidor om leden → har
en kraftig sena i vardera änden som fäster vid skelettet.
Musklerna - Uppbyggnad
• En skelettmuskel
består av många
muskelfibrer i
buntar.
• Varje muskelfiber är
en muskelcell, < 0,1
mm bred, kan vara
flera cm lång.
Cellen innehåller
proteintrådar som
kan dra ihop sig → • Muskelcellen behöver energi – får
druvsocker och syre via blodkärl. Kan
muskeln böjs.
även använda fett som bränsle
Muskler - proteiner
Skelettmusklerna innehåller tunna
trådar av två olika sorters protein,
aktin och myosin.
Triceps
Biceps
Proteintrådarna kan förskjutas i
förhållande till varandra:
−När muskeln är avslappnad är
proteintrådarna skilda från
varandra (1).
−När muskeln dras samman
glider trådarna av aktin och
myosin in mellan varandra (2).
Muskler och syre
• Muskler behöver syre för att
arbeta
• Lättare muskelarbete – syret i
muskeln räcker. Kolhydrater bryts
ner till koldioxid och vatten
(förbränning).
• Tyngre muskelarbete – muskeln
får för lite syre. Mjölksyra bildas.
Blir ”förlamande” för musklerna.
• Vid tyngre muskelarbete får vi
en syreskuld → betalas genom
ökad andning och
blodcirkulation.
Muskler – Former av arbete
Dynamiskt arbete
Muskler som är omväxlande
spända och avspända vid
arbete
Statiskt arbete
Muskler som hålls spänd
under en viss tid (t.ex. vid en
låst arbetsställning). Statiskt
arbete är mycket tröttsamt.
Muskler - Träning
• Träning gör att musklernas
storlek kan öka.
Muskelcellerna blir större
(inte fler) → musklerna tar
upp syre bättre.
• Fler små mitokondrier
(”kraftverk”) bildas i
muskelcellerna
Explosiva idrottare får mer
korta och grova muskler.
Uthållighetsidrottare får mer
långa och smala muskler.
Långsamma och snabba muskelfibrer
• Det finns två typer av muskelfibrer.
• Långsamma är röda, har stora energilager som
gör dem uthålliga
• Snabba är ljusare och innehåller mindre
energi. De blir fortare trötta och används mest
vid snabba, kortvarig rörelse
Muskler - Kondition
• Kondition är ett mått på
hur länge våra muskler
orkar arbeta.
• Avgörs främst av
kroppens förmåga att ta
upp syre ur luften och
transportera det till
musklerna
• Träning ökar även
musklernas förmåga att
ta upp syre
Muskler - Skador
Träningsvärk
Vanligen för att otränade muskler
får arbeta för hårt → små brister i
musklernas fibrer och bindväv.
Behandlas med vila.
Muskelsträckning
En muskel tänjs för kraftigt →
muskelfibrer slits av. Behandlas
med vila.
Inflammation
Överansträngning, ovana eller
våldsamma rörelser → svullet kring
senorna. Behandlas bäst med vila.
Utgör ca 1/5 av kroppsvikten
Skelettets uppgifter är att:
Skydda viktiga organ
Stomme för musklerna att fästa vid →
skapa förutsättningar för rörelse
Producera nya blodkroppar
Hålla upp kroppen (stadga)
Skelettet lagrar många viktiga
mineraler, främst kalcium och fosfat
