Riktlinjer för intyg enligt lagen om psykiatrisk

Sida 1(7)
Riktlinje
Datum 2013-07-08
Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Handläggare Mats Elm
Telefon 0708-44 24 76
E-post [email protected]
Riktlinjer för intyg enligt lagen om psykiatrisk
tvångsvård LPT
Riktlinjen är framtagen av Närhälsan 2013-06-27.
Riktlinjen är godkänd av Polismyndigheten, Barbro Jönsson, jurist.
Intyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT
”Vårdintyg”
Innehåll:
Dokument som reglerar förutsättningar för tvångsvård och utfärdande av
vårdintyg......................................................................................................2
Villkoren för tvångsvård..............................................................................2
Vad är en allvarlig psykisk störning? ..........................................................3
Bedömning av vårdbehovet.........................................................................3
Vem får utfärda vårdintyg? .........................................................................4
När får vårdintyg utfärdas ...........................................................................4
Vårdintygsbedömning när det gäller känd patient och situationen inte är
helt akut .......................................................................................................4
Polisens skyldigheter och läkares begäran om handräckning .....................5
Transport .....................................................................................................5
Begäran om polishandräckning ...................................................................6
Polismyndighetens behov av information vid en handräckningsbegäran. ..6
Vilken vårdenhet har ansvar att utföra vårdintygsbedömningen? ...............7
POSTADRESS:
BESÖKSADRESS:
TELEFON:
HEMSIDA:
Regionens Hus
405 44 GÖTEBORG
Lillhagsparken 5
010-441 00 00
www.vgregion.se/vgprimarvard [email protected]
E-POST:
Sida 2(7)
Datum 2013-07-08
Dokument som reglerar förutsättningar för tvångsvård och utfärdande
av vårdintyg.





Lag(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård i vissa fall (LPT)
SOSF 2005:29. Föreskrifter om utfärdande av intyg inom hälso- och
sjukvården m.m.
SOSF 2008:18. Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård.
Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Handbok med
information och vägledning för tillämpningen av Socialstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och
rättspsykiatrisk vård (SOSFS 2008:18). Socialstyrelsen.
Cirkulär 11:13. begäran om biträde enlig lagen om psykiatrisk
tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård. (Sveriges kommuner
och landsting)
Information till vårdgivare från VG Primärvårdskontoret 2012-06-28
Villkoren för tvångsvård
Villkoren för tvångsvård är utformade med sikte på att begränsa
tvångsvården till vad som är oundgängligen nödvändigt.
Psykiatrisk tvångsvård får endast ges om förutsättningarna i 3§ LPT är
uppfyllda:
 Patienten lider av en allvarlig psykisk störning och
1) patienten har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård
genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning med
dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård)
eller
2) patienten behöver särskilda villkor för att kunna ges
nödvändig psykiatrisk vård (öppen psykiatrisk tvångsvård)
och
 Patienten motsätter sig sådan vård eller det till följd av patientens
psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte
kan ges med hans eller hennes samtycke.
 Tvångsvård får ej ges om patientens psykiska störning utgörs av
enbart en utvecklingsstörning.
 Vid bedömning av vårdbehovet ska det även beaktas om patienten är
farlig för annan person. (Lag 2008:415)
Sida 3(7)
Datum 2013-07-08
Vad är en allvarlig psykisk störning?










Tillstånd av psykotisk karaktär d.v.s. störd verklighetsuppfattning
med symtom av typ vanföreställningar, hallucinationer och
förvirring.
Demenstillstånd med psykotiska manifestationer.
Allvarliga depressioner med självmordstankar.
Svåra personlighetsstörningar med impulsgenombrott av
psykoskaraktär.
Krisreaktion där påverkan på den psykiska funktionsnivån blir så
uttalad att den är av psykotisk art.
Alkoholpsykoserna såsom delirium tremens, alkoholhallucinos och
klara alkoholdemenstillstånd.
Narkotikamissbrukare med psykotiska symtom.
Missbrukare med allvarligt förvirringstillstånd.
Svårartade abstinenstillstånd kan ibland under en kortare tid
betecknas som allvarlig psykisk störning.
Kleptomani, pyromani och sexuella perversioner såsom pedofili och
sexuell sadism kan i vissa fall vara en allvarlig psykisk störning.
En allvarlig psykisk störning får bedömas efter sin art och grad av yttringar
och symtom. Vid prövningen måste man också ta hänsyn till växlingar i
tillståndet och risk för återfall om behandling avbryts för tidigt. Man får
göra en sammanvägd bedömning i varje enskilt fall.
Bedömning av vårdbehovet.
Vårdbehovet ska vara oundgängligt i det aktuella skedet och det är inte
tillräckligt att det bedöms som oundgängligt längre fram i tiden.
Risken för patientens liv eller hälsa ska vara avgörande när frågan om
tvångsvård prövas. Hänsyn tas även till patientens personliga förhållanden
t.ex. levnadsförhållanden och relationer till omgivningen. En samlad
bedömning av patientens psykiska tillstånd och situation i övrigt måste
göras.
De resurser som finns inom den öppna vården och socialtjänsten måste
beaktas då man bedömer om psykiatrisk tvångsvård måste tillgripas.
Det ska även beaktas om patienten till följd av sin psykiska störning är farlig
för annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Det gäller
närstående eller andra i omgivningen.
Öppen psykiatrisk tvångsvård innebär att det inte behöver föreligga ett
oundgängligt behov av vård på en sjukvårdsinrättning av kvalificerad
dygnetruntvård. Istället föreligger krav på patienten att iaktta särskilda
villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård. Tvångsvård i öppen
vård måste alltid inledas i sluten vård.
Sida 4(7)
Datum 2013-07-08
Det finns inget hinder mot att psykiatrisk tvångsvård ges på en annan
sjukvårdsenhet än på en psykiatrisk. En patient med akut hjärtinfarkt och
psykos eller en svår kroppsskada i kombination med en allvarig psykisk
störning kan vårdas på en somatisk avdelning och samtidigt behöva
psykiatrisk tvångsvård.
Vem får utfärda vårdintyg?
Enligt SOSFS 2005:29, 5 kap. 4§ och LPT 4§ skall vårdintyg utfärdas av
legitimerad läkare.
Endast läkare i allmän tjänst eller läkare som enligt avtal med landstinget
har till uppgift att göra undersökningen får begära polishandräckning.
När får vårdintyg utfärdas
Enligt LPT 4§ får ett beslut om intagning på en sjukvårdsinrättning
tvångsvård inte fattas utan att ett vårdintyg utfärdats. Vårdintyget får enligt
LPT 5§ utfärdas endast i omedelbar anslutning till undersökningen. Intyget
skall beskriva förutsättningarna för tvångsvård och en redogörelse för den
psykiska störningen och omständigheter i övrigt som ger upphov till
vårdbehovet. Det ska framgå att det finns sannolika skäl för att
förutsättningarna för sluten psykiatrisk tvångsvård enligt LPT 3§ är
uppfyllda.
Blankett SoSB 42023 skall användas.(se bilaga, länk till
www.socialstyrelsen.se/blanketter)
Vårdintygsbedömning när det gäller känd patient och situationen inte
är helt akut
Det bör så långt som möjligt vara personal från primärvården eller den
psykiatriska verksamheten som ombesörjer bedömning och
omhändertagande av person som man misstänker behöver tvångsvård.
Initiativet kan komma från exempelvis anhörig, socialtjänsten eller personal
på vårdcentralen/psykiatriska mottagningen. Om patient är känd på en
vårdcentral eller psykiatrisk mottagning bör det vara läkare därifrån som gör
bedömningen. Många gånger kan det vara lämpligt att personalen tar sin
hjälp av socialtjänsten eller personer som patienten känner sedan tidigare
eller har förtroende för.
Om undersökning för vårdintyg ändå inte kan göras utan patientens
samtycke kan man begära handräckning från polismyndigheten enligt LPT
47§ för att kunna genomföra undersökningen och för att få tillträde till den
bostad eller det utrymme där den enskilde befinner sig. Det är viktigt att den
enskilde om det inte är omöjligt eller uppenbart olämpligt undersöks där han
vistas. Ett beslut om omhändertagande för vårdintygsbedömning är en
Sida 5(7)
Datum 2013-07-08
frihetsberövande åtgärd. Det är ytterst angeläget att ett omhändertagande
genomförs så hänsynsfullt och skonsamt mot patienten som
omständigheterna medger i det enskilda fallet.
Patienten kan också tas om hand för undersökning. I regel ska den läkare
som beslutar om omhändertagande för läkarundersökning också utföra
undersökningen. Det senare sker som regel via psykiatrisk mottagning,
En läkare på en ort har möjlighet att kontakta en läkare på en annan ort där
den enskilde vistas och begära om undersökning för vårdintyg.
Polisens skyldigheter och läkares begäran om handräckning
I SKL Cirkulär 11:13 sägs att polisen enligt ett stort antal författningar är
skyldiga att bistå myndigheter med handräckning. Det beror på den
befogenhet en polisman enligt 10§ polislagen(1984:387) har att använda
våld för att genomföra en tjänsteåtgärd. Detta får sjukvårdspersonal inte
göra. Handräckning ska endast komma i fråga när det finns behov av
polisens särskilda kompetens och befogenheter. Om det är möjligt att
genomföra undersökning frivilligt och utan risk för skada för de inblandade
finns ingen anledning att begära handräckning från polis.
I LPT 47§ regleras att om någon lider av allvarlig psykisk störning och är
farlig för annans personliga säkerhet eller eget liv eller i övrigt behöver
omedelbar hjälp så får polisen tillfälligt omhänderta personen i väntan på
att läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal kan ge sådan hjälp eller
föra personen till sjukvårdsenhet.
I LPT 47§ framgår också att polisen ska lämna biträde på begäran (om
polishandräckning) från läkare som avses i LPT 4§ för att
1. kunna genomföra en undersökning för vårdintyg
2. föra en patient till en sjukvårdsinrättning sedan vårdintyg har
utfärdats
I SOSFS 2005:29 Kap 6 sammanfattas de lagar och föreskrifter som reglerar
intygsskrivande läkare rätt att begära biträde av polis i de situationer det
behövs. D.v.s. om den enskilde inte frivilligt går med på undersökningen,
inte går att få tag på eller enligt 47 § upplevs vara i behov av omedelbar
hjälp för att inte skada sig själv eller andra.
Transport
I LPT 47§ framgår att polisen ska lämna biträde på begäran (om
polishandräckning) från läkare som avses i LPT 4§ för att föra en patient till
en sjukvårdsinrättning sedan vårdintyg har utfärdats. Detta kan man göra om
personen inte frivilligt vill åka med eller om risk bedöms finnas att under
Sida 6(7)
Datum 2013-07-08
resan kan uppstå en situation som innebär att man kan behöva bruka våld för
att föra personen till sjukvårdsinrättningen.
Begäran om polishandräckning
Begäran om polishandräckning för undersökning eller transport skall ske
skriftligt med hänvisning till den paragraf man åberopar, LPT 47§. Detta
kan ske genom fax eller överlämnas på plats enligt överenskommelse.
Begäran görs via vakthavande befäl på Polismyndigheten, se telefonlista.
Polismyndigheten ska pröva om de formella förutsättningarna för
handräckning är uppfyllda, t.ex. om den person som har gjort framställan är
behörig samt om det är fråga om en sådan situation att handräckning är
möjlig. Däremot ska polismyndigheten inte göra någon prövning i sak.
(SKL Cirkulär 11:13)
Polismyndighetens behov av information vid en
handräckningsbegäran.
För att polismyndigheten ska kunna göra en riskbedömning samt planera
och förbereda handräckningsåtgärden på ett ändamålsenligt sätt är det
viktigt att polismyndigheten har tillräckligt med information om den person
som handräckningsåtgärden avser.
Den information som behövs rör dels uppgifter av betydelse för
säkerhetsbedömning och bemötande och dels uppgifter av praktisk
karaktär:
Det kan röra sig om upplysning om:
 Suicidrisk
 Aggressivitet, våldsbenägenhet
 Vanföreställningar
 Flyktbenägenhet
 Missbruk
 Vapeninnehav
 Hemmavarande barn
 Övrigt: språk, husdjur, allergi, sällskap.
 Annan person som kan lämna information
I regel bör det med tanke på sekretess inte finnas anledning att lämna ut
psykiatriska diagnoser.
Sekretess.
Sekretess inom hälso- och sjukvården gäller den enskildes hälsotillstånd och
andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas
utan att den enskilde eller någon närstående lider men. I vilka fall uppgifter
kan lämnas ut måste avgöras efter en menprövning i varje enskilt fall.
Sida 7(7)
Datum 2013-07-08
För att en myndighet skall kunna fullgöra sina uppgifter kan det ibland vara
nödvändigt att lämna ut vissa uppgifter till en annan myndighet. Det betyder
att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas ut, om det är nödvändigt för
att den utlämnande myndigheten skall kunna fullgöra sin verksamhet.
Vilken vårdenhet har ansvar att utföra vårdintygsbedömningen?
En (akut) vårdintygsbedömning görs ofta i patientens hem eller på någon
annan plats där patienten för tillfället befinner sig. Patienten har vanligen
inte möjlighet att ta sig till sin egen vårdcentral. Man kan vid dessa fall inte
ta hänsyn till patientens listningsstatus utan man måste i första hand se till
patientens omedelbara vårdbehov. Det betyder att den vårdcentral eller
jourcentral som enligt närhetsprincipen finns där patienten befinner sig har
ansvar att göra vårdintygsbedömningen. Om det finns en lokal
överenskommelse hur patienter fördelas i närområdet har den närmaste
vårdcentralen enligt närhetsprincipen ansvar att lotsa patienten rätt.
Under dagtid kontaktas närliggande vårdcentral eller SVR.
Under jourtid d.v.s. vardagar 17.00–08.00 samt under lördagar, söndagar
och helgdagar har den jourcentral/beredskapsjour där patienten befinner sig
enligt närhetsprincipen ansvar att göra vårdintygsbedömningen.
Om patienten inte är listad eller om situationen är akut/farlig gäller
närhetsprincipen.
Blanketter:
Blankett för vårdintyg - SoSB 42023
Blankett för begäran om polishandräckning
Checklista för bedömning av hotbild
Telefonlista till vakthavande befäl, Polismyndigheten Västra Götaland med
bilagor
Bilaga 1: Enkla rutiner för polishandräckning och transport i samband med
vårdintyg
Bilaga 2: Flödesschema för transport av LPT patient