Senaste nytt om fång
Vid årets Islandshästföretagarseminarium 2010 talade Johan Bröjer om fång på hästar.
Johan är veterinär, har doktorerat och är specialist i invärtesmedicin på hästar. Han arbetar
vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU i Uppsala. Jag ska här kortfattat återge hans mycket
intressanta föreläsning.
Fång är en inflammation i hovens lamell-lager mellan hovben och hovkapsel. Inflammation
medför alltid svullnad som gör att blodkärlen trycks ihop och blodcirkulationen försämras.
Den svullna vävnaden är i kläm mellan hovben och hovkapsel och detta gör mycket ont! Det
är den olidliga smärtan som gör att hästen inte vill gå. Oftast är det värst i framhovarna och
hästen försöker på alla vis avlasta dessa.
Olika orsaker till fång
Ämnesomsättningsproblem: Cushing, Ekvint metaboliskt syndrom, betesrelaterad
fång.
För mycket kraftfoder (stärkelse) gör att de bakterier som producerar mjölksyra växer
till. Mer mjölksyra gör att pH (surhetsgraden) sänks vilket ger skador i
tarmslemhinnan. Obalansen i grovtarmen gör att ”de onda” bakterierna kan växa till,
en del av dem producerar endotoxiner som kan leda till fång. Hästen är en
grovfoderförjäsare som är mycket beroende av en stabil tarmflora. Så länge
grovtarmsmiljön är stabil kan de bra bakterierna hålla de onda i schack.
Som komplikation till diarré, störning i tarmen kan ge endotoxinfrisättning som kan
ge fång.
Som komplikation till kvarbliven efterbörd (mer än 3 timmar efter fölningen),
komplicerad förlossning med lägerättning av fölet eller livmoderinflammation. Detta
kan ge endotoxinproduktion som kan ge fång.
Kraftig inflammation i lungsäck/lungor kan ge endotoxinfrisättning som kan ge fång
För mycket lättlösliga kolhydrater ger lätt en tarmstörning som kan ge fång
Det är flera faktorer som samverkar vid fång, endotoxiner är en viktig bit men det finns
mycket mer som man idag inte vet men där man forskar mycket.
Symptom vid fång
Smärta i hovarna, symptomen är beroende av graden av smärta
Fångställning, hästen gör allt för att avlasta framhovarna
Digitalpuls, pulsen kan kännas vid kotleden strax bakom mitten av leden. Kärlen
känns som mjuka tandpetare. Digitalpulsen kan också kännas i karleden vid sidan om
den djupa böjsenan.
Hovbensrotation eller hovbenssänkning, inflammation i hoven gör lamell-lagret
mjukt och kan inte hålla hovbenet på plats, vilket ger en rotation eller sänkning av
hovbenet.
Fång kan också vara subklinisk, i princip symptomlös, med så lindriga symptom att
hästägaren inte förstår att det är fång på gång! Hästen kan vara lite stel, stappla vid snabb
vändning eller vilja gå i dikeskanten. Denna låggradiga form av fång kan pågå i veckor. Kolla
digitalpulsen, vid fång är alltid digitalpulsen kraftigare än normalt, jämför med en frisk häst.
Du måste veta vad som är normalt för din häst för att veta vad som är sjukt.
När kontakten i lamell-lagret släpper drar böjsenan ner hovbenet och det blir en
hovbenssänkning. Detta ger en breddad lamellrand i hoven och en grop i kronranden. En
hovbenssänkning kan aldrig bli bra, en hovbensrotation kan till viss del korrigeras av en
duktig hovslagare. Om hästen en gång har haft fång har den lättare att få fång igen.
Fångränder i hovarna får hästen vid störning av tillväxten av hovkapseln.
Behandling av fång
Eliminera orsaken
NSAID medicin, dämpar inflammationen och smärtan
Kylning av hovarna, har bara effekt i tidigt skede och kräver långvarig kylning (många
timmar)
Vila, bra om hästen ligger ner
Mjuk bädd av sand eller torv underlättar för hästen att stå ”lite på tårna” för att
minska på smärtan.
Minska dragningen i lamell-lagret och stabilisera hovbenet.
När den akuta fasen är över och hästen inte har så ont längre kan en hovslagare underlätta
för hästen bl.a. genom att låta hästen få mer vikt på strålen och sulan.
Insulinresistens
Insulin är ett hormon som produceras i bukspottskörteln. Insulin frisätts vid överskott av
näringsämnen framför allt glukos som är en vanlig sockerart. Insulin behövs för att cellerna
ska kunna ta upp sockret i blodet, saknas insulin blir blodsockerhalten hög och sockernivån i
cellerna låg. För mycket insulin kan på sikt ge insulinresistens. I musklerna lagras glukos som
glukogen. Levern lagrar också glukos som glukogen, överskott av glukos görs om till fettsyror
som skickas till fettvävnaden och lagras där. Vid insulinresistens behövs mer insulin för att
sockertransporten in i cellerna ska fungera, det beror på en störning i signalerna från
insulinreceptorerna till glukostransportproteinerna. Diabetes typ 2 är en insulinresistens.
Insulinresistens kan gå tillbaka med rätt utfodring. Arbete ökar insulinkänsligheten i cellerna.
Varför får hästen insulinresistens?
o Adipositas = fetma. Fetma i sig orsakar en kronisk låggradig inflammation i kroppen.
Överutfodring leder till fetma vilket leder till insulinresistens som predisponerar för
fång.
o Fettvävnad är ett endokrint (hormonproducerande) organ som bildar adipokiner och
cytokiner vilka är ämnen som ger inflammation, insulinresistens och påverkar
blodkärlen. Ofta är hästen generellt fet men många har fettet lokaliserat på ett
typiskt sätt i nacken, svansroten, bakom bogbladet, i skapet eller framför juvret.
o Insulinreceptorerkänsligheten minskar vilket leder till lipotoxicitet d.v.s.
hyperlipedemi (högt fettinnehåll i blodet) vilket påverkar de insulinproducerande
cellerna och blodkärlsväggarna.
o Fång
Vissa hästar t.ex. islandshästar, är genetiskt disponerade för ett kargt klimat. De är
anpassade till att överleva mot alla odds och är mycket lättfödda. Om en sådan häst går på
ett frodigt bete utan att arbeta leder detta till fetma.
Ekvint metaboliskt syndrom (EMS), störning i ämningsomsättningen
EMS drabbar lättfödda hästar som äter för mycket och utvecklar insulinresistens. Det är ett
sjukdomskomplex med ämnesomsättningsrubbningar hos hästar. EMS har funnits länge men
inte blivit uppmärksammat förrän 2002. Det är många ponnyraser som drabbas: fjordhästar,
russ, welsh, dartmoor, islandshästar, shetlandsponnier. Islandshästen är en häst men har en
ämnesomsättning som en ponny. Man har också sett det hos morgan och arabhästar och
även hos varmblod. Det är sällsynt bland fullblod och travare. Drabbade hästar är ofta 5-15
år och de drabbas oftast under betessäsongen. De hästar som är i riskzonen att drabbas är
de feta, lättfödda hästarna som tidigare har haft betesassocierad fång. Alla feta hästar har
inte EMS. Normalhullshästar kan också ha EMS men det är inte vanligt. Man vet för lite om
arvbarhet med ekvint metaboliskt syndrom för att avråda från avel.
Diagnosen ställs med hjälp av den kliniska bilden. Att mäta insulinnivåer i blodet ger inte
någon diagnos eftersom insulinnivåerna även ökar vid stress och smärta. Det fungerar inte
heller att mäta blodsockerhalten då hästar med EMS har normala blodsockervärden.
Behandlingen av EMS är att öka mängden motion, begränsa lättlösliga kolhydrater (socker
och stärkelse) i foderstaten och begränsa eller helt ta bort betet till insulinresistensen
minskat. Betet innehåller mycket lättlösliga kolhydrater på våren, minst i mitten av
sommaren och mellanmycket på hösten. Hästar med EMS ska gå på magert bete alternativt
fodras lite och ofta med grovfoder med lite socker i.
Cushing
Det nya namnet på denna sjukdom hos häst är PPID = pituitary pars intermedia dysfunction. Detta
är en sjukdom där kroppen producerar för mycket kortisol. Det beror på en störning i
hypofysen, en dopaminbrist. Ofta är det hästar äldre än 17 år som drabbas, de blir
långhåriga och lite lockiga och tappar inte pälsen ordentligt, ofta dricker de mycket. Dessa
hästar kan bli insulinresistenta och har då ökad risk att få fång.
Veterinär Gunilla Lundgren
Här hittar man digitalpulsen på hästens ben
