Ekologisk mat som ett verktyg

1. Inledning
Huvudämnet i vårt examensarbete är en kombination av historiemedvetande och
ekologisk odlad mat. Vi har i olika undersökningar försökt att se om det finns några
samband mellan historiemedvetande angående svensk jordbrukskultur och kunskaper om
ekologisk odlad mat. Undersökningarna har till största del utgått från elever vi mött i vår
verksamhet men även lärare, matpersonal och hushåll har deltagit. Vårt intresse för ämnet
har vuxit under utbildningen till lärare i historievetenskap och lärande. Med delkursen
”En ändlig värld” i ryggen känns ämnet med miljöhistoriskt medvetande relevant.
Christer Nordlund från Umeå universitet skriver i boken Miljön har en historia att med
bakgrund i dagens globala och resursfördelningsproblematik så är relevansen av
miljöhistoria berättigad. Nordlund menar att det är angeläget att ställa frågor ur ett
historiskt perspektiv om varför världen blivit som den blivit? Historieundervisningen har
av största betydelse att klargöra samhällsutvecklingens oförutsägbarhet men också att den
är påverkbar och inte ödesbestämd till en oundviklig utveckling. Varje miljöproblem har
en egen unik historia som måste attackeras på olika sätt.1
Varje tid betraktar företeelser i ljuset av den egna tidens erfarenheter, framtidsutsikter och
förhållanden. Genom att bli medveten om vad som påverkat utvecklingen under skilda
tidsepoker och om sambanden mellan olika faktorer utvecklas en beredskap inför
framtiden.2
Mot ovanstående citat som är hämtat från kursplanen i historia för grundskolans senare år
kan vi dra en koppling mot begreppet ”hållbar utveckling” vilket definieras som en
utveckling där dagens behov tillfredsställs utan att kompromissa om möjligheterna för
framtida generationers behov. Ur historisk synpunkt har maten på våra bord återspeglat
årstidernas begränsningar, idag så kan vi äta ungefär samma mat året runt. Förr i tiden var
importerad mat en lyxvara som endast välbärgade personer i samhället kunde åtnjuta. I
dagens samhälle står importerade livsmedel för den största delen av vår dagliga
1
Nordlund, 2002 s. 29
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=24&skolform=11&id=3884&ext
raId=2087 2006-01-18
2
1
livsmedelskonsumtion. Den globalt expanderade handeln med livsmedel har frikopplat
vår tid och rumsuppfattning från naturens skiftningar.3 Eftersom importerade livsmedel
transporterats lång väg för att hamna på våra matbord så har en stor mängd fossila
bränslen förbrukats för att tillfredställa våra behov. Vid industriell tillverkning av
livsmedel och transporter förbrukas stora mängder av fossila bränslen som till största
delen består av olja. Vid förbränningen av olja och andra fossila bränslen släpps bundet
kol ut i form av koldioxid som bidrar till växthuseffekten som är ett allmänt och
vedertaget begrepp i dagens samhälle.
Vi anser att tanken med hållbar utveckling fyller en viktig funktion för undervisningen i
historia då kursplanen anger riktningar mot beredskap inför framtiden. Vi har i vår
undersökning studerat skolor där ekologisk och KRAV märkt mat finns representerad i
skolbespisningen och då för att senare intervjua elever om deras uppfattning av vad
ekologiskt odlat innebär samt hur deras historiemedvetande ser ut utifrån undervisningen
i historia. Vi anser att historieämnet fyller en viktig och fostrande roll utifrån
styrdokumentens mål mot handlingsberedskap inför framtiden. Ekologisk och KRAV
märkt mat har framställningsmetoder som påminner om hur svenskt jordbruk sköttes i
förindustriell tid innan konstgödsel och kemiska besprutningsmedel.
1.1
Syfte och problemformulering
Syftet med detta arbete är att se om svensk jordbrukskultur och det ekologiska synsättet
speglas i historieundervisningen. Kan vi dra några slutsatser samt se några samband
mellan våra elevers historiemedvetande om svensk jordbrukskultur och deras kunskap om
ekologisk odlad mat och vad det innebär. För oss som blivande lärare i historia och
geografi för grundskolans senare år är historiemedvetande ett aktuellt ämne.
Undervisningen i historia syftar till att utveckla ett kritiskt tänkande och ett analytiskt
betraktelsesätt som redskap för att på så sätt försöka förstå och förklara samhället och
dess kultur. Frågan är om eleverna har fått sitt historiemedvetande om svenskt jordbruk
utvecklat i undervisningen? Det skulle kunna visa sig genom att de till exempel har
3
Hallin, Per Olof, Hultman, Johan, Wärneryd Olof Hållbar utveckling Studentlitteratur Lund, 2002 s. 62
2
kunskaper och förståelse för deras lokala historia såväl som den globala vilket har varit
en av utgångspunkterna för arbetet. Vi har valt att göra undersökningar på skolor där det
finns ekologisk och KRAV märkt mat representerad för att se om det finns något
samarbete mellan undervisningen och matbespisningen. Vi vill se om det finns ett
gemensamt och pedagogiskt synsätt kring den ekologiska maten på skolan där hela
verksamheten är integrerad.
Våra frågeställningar som vi ställt upp för arbetet är:
–
Används
ekologisk
och
KRAV
märkt
mat
som
ett
verktyg
i
historieundervisningen utifrån syftet att förstå svensk jordbrukskultur och hur den
har förändrats över tid?
–
Kan vi se några samband mellan våra elevers historiemedvetande om svensk
jordbrukskultur och deras kunskap om ekologiskt odlad mat och vad det innebär?
–
Kan vi se om det finns ett gemensamt synsätt kring den ekologiska maten på
skolan där hela verksamheten är integrerad?
Vi tror att resultaten från vår undersökning kommer att hjälpa oss i vårt framtida arbete
som lärare i historievetenskap och lärande eftersom vi anser att tanken om hållbar
utveckling förenas i ett ekologiskt och hållbart synsätt där maten på våra bord är ett
konkret och pedagogiskt redskap att arbeta med för att skapa handlingsberedskap inför
framtiden.
1.1.1
Utgångspunkter
När vi började diskutera vilket ämne vi skulle ha till vårt arbete så hittade vi ett
gemensamt ämne som entusiasmerade oss båda. I vår lärarutbildning har miljöhistoria
och den agrara utvecklingen kommit att bli en röd tråd som följt oss från starten av
lärarutbildningen. I den första kursen ”utveckling och lärande” på lärarutbildningen hade
vi ett miljötema med ekologiskt jordbruk som redan då inspirerade oss till vidare arbete.
3
Genom vår verksamhetsförlagda tid har vi uppmärksammat att den svenska agrara
utvecklingen och ekologiskt jordbruk inte syns i historieundervisningen.
Vår uppfattning om ämnet är att det som undervisas i historievetenskap och lärande på
lärarutbildningen bör synas i historieundervisningen ute i verksamheten. För att de mål
som kursplanen ställt upp ska uppfyllas bör svensk jordbrukskultur och ekologiskt
jordbruk vara ett givet inslag.
–
förvärvar ett historiemedvetande, som underlättar tolkningen av händelser och skeenden i nutiden
och skapar en beredskap inför framtiden. 4
Vi har fått uppfattningen under vår verksamhetsförlagda tid att historieundervisningen
om industriella revolutionen tappar fokus från den svenska agrarförändringen och inriktar
sig mer mot de globaltekniska upptäckterna.
Det skulle kanske löna sig att börja i det lokalkulturella landskapet som skolan och dess
undervisning befinner sig i. Nils Lewan från Lunds Universitet har en bra lokalt knuten
landskapstolkning vilken sträcker sig till stor del över Skånes landskap. Lewan börjar sin
tolkning från skiftesepoken i Skåne där jordbruksarealen förändras drastiskt från tio till
femtio procent av markanvändningen. Det som gör Lewans tolkning bra är att den har ett
brett perspektiv då han diskuterar såväl böndernas förändrade villkor, stadens
urbanisering och hur landskapet förändras. För att ta några exempel förklarar han hur
odlingslandskapet förändrats med energiskogens, transportledernas och golfbanornas
intåg.
Då 1900- talets jordbrukspolitik förändrades så lades fler marker i träda vilket
underlättade för andra ekonomiska intressen att etablera sig. Den ekonomiska
förändringen drog tyvärr med sig en mängd nerlagda industrier i Skåne som mejerier,
brännerier, sockerbruk och tegelbruk. Endast övergivna lokaler är det som syns i Skånes
4
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=24&skolform=11&id=3884&ext
raId=2087 2006-01-18
4
historiska landskap. Skånes landskap är dock unikt vilket förklaras till exempel genom
nyskapande av våtmarker, kreatur som håller de markerna öppna från att slya igen.5
För våra elever kan lokalt historiemedvetande vara en stor tillgång då de ska förstå
förändringen av svenskt jordbruk och intåget av den industriella revolutionen på en
bredare front. Vår mat som vi äter speglar vart ifrån vi tillförskaffat oss den. Köper vi
närproducerade livsmedel som är svenska och kanske till och med ekologiska och KRAV
märkta eller väljer vi importerade livsmedel. Besluten om vad vi köper beror på många
aspekter såsom pris och miljöansvarstagande.
1.2
Metod och material
Valet av metod och material är de faktorer som kommer att avgöra vilket resultat vi får i
våra undersökningar. Det är viktigt att ta reda på vilken sorts data som ska samlas in
eftersom detta avgör om man ska använda sig av kvantitativa eller kvalitativa
undersökningar. Den kvantitativa undersökningen kan ge ett brett spektrum i vilket det
går utläsa generella drag hos den grupp människor som deltagit.
Det är viktigt att diskutera valet av undersökningsgrupp eftersom detta kan utgöra en
avgörande faktor för det resultat som efterlyses. Med en kvantitativ metod är det möjligt
att få tillräckligt med data som kan ge en rättvis bild av vad olika personer tycker. Denna
form av undersökning görs ofta av exempelvis enkäter.
Den kvalitativa undersökningsmetoden går mer in på djupet av vad enskilda individer
tycker om ämnet och kan ske till exempel genom intervjuer. Med denna metod kan det
vara lättare att se vad undersökningssubjekten tycker om ämnet. Risken för missförstånd
är mindre med en kvalitativ undersökningsmetod än med en kvantitativ. Vad som är
utmärkande för ens undersökningsmetod är att den ska vara gjord på ett vetenskapligt
tillvägagångssätt vilket innebär att den skall vara kontrollerbar. Detta innebär att vår
Lewan, Nils Landskap och urbanisering –ett nittiotalsperspektiv Institutionen för kulturgeografi och
ekonomisk geografi Lunds Universitet 1998 s. 7-14
5
5
metod ska vara så tydligt framställd att även en andra personer ska kunna göra samma
undersökning och då få ett liknande resultat som tidigare.6
I vårt fall har vi använt oss av enkäter och intervjuer för att på så sätt få ett så stort urval
av den information som vi anser vara nödvändig för att styrka våra utgångspunkter.
1.2.1
Datainsamling
Nu när våra frågeställningar till arbetet är klara så är det dags påbörja insamlingen av
data som vi finner relevant för arbetet. Vi använder oss av både enkäter och intervjuer för
att få ett stort urval av data som ska ge oss grundligare och djupare fakta i ämnet. Alltså
använder vi oss av kvantitativa och kvalitativa undersökningsmetoder då vi gjort en
hemenkät samt intervjuer av såväl elever som lärare och matbespisningspersonal.
Det är lätt att bli närblind i ett projekt då funderingar kring ens utgångspunkter kan bidra
till osäkerhet om hypoteserna för arbetet stämmer överens med verkligheten. Därför är
det bra att göra exempelvis intervjuer för att få en rättvis bild av hur det egentligen ser ut
i den verksamhet som undersöks.
Genom att använda olika undersökningsmetoder kan ett mer tillförlitligt resultat
framställas vilket ger ett bredare underlag för slutsatserna i analysen. I analysen används
resultaten för att tränga djupare in frågeställningarna vilket kan bidra till att ny kunskap
framträder som kanske förbisetts tidigare.7
6
Johansson, Bo och Svedner, Per Olov Examensarbete i lärarutbildningen, Undersökningsmetoder och
språklig utformning Uppsala: Kunskapsföretaget, 2001 s. 8
7
Johansson, Bo och Svedner, Per Olov Examensarbete i lärarutbildningen, Undersökningsmetoder och
språklig utformning Uppsala: Kunskapsföretaget, 2001 s. 18 ff.
6
1.2.2
Enkät
En av våra undersökningsmetoder har varit enkäter vilka skickades hem med elever, från
våra partnerskolor i Svedala och Genarp, till deras hushåll för att besvaras inom familjen.
Syftet med vår enkät var att få en generell bild av vilken sorts mat som inhandlas och
konsumeras i hemmen. Den här kvantitativa undersökningsmetoden gav oss relevanta
bakgrundsfakta vilket underlättade för vår analys av elevintervjuerna. I utformningen av
enkäten var vi tvungna att hitta en balans i våra frågor som var enkla att svara på. Trots
att det kan vara svårt att ställa frågor där svaret har som syfte att visa olika synsätt och
förhållningssätt tycker vi ändå att vi lyckades få bra svar.
Enkäten kan fungera som en första ”screening” metod som avser att underlätta analysen
av kommande intervjuer. Det är också viktigt att enkäten har en väl skriven
introduktionstext som ska underlätta förståelsen för de personer som ska svara på den.8
Vi skickade ut 60 stycken enkäter och fick tillbaka 30 svar. Trots av vi endast fick femtio
procent av enkäterna tillbaka kunde vi ändå dra vissa slutsatser om hur konsumtionen av
ekologisk och KRAV märkta livsmedel ser ut bland de hushåll vi undersökt. Varför vi
endast fick tillbaka hälften av enkäterna kan ha olika anledningar. Det kan vara till
exempel att eleverna slarvat bort enkäten, föräldrarna kanske inte ansåg sig ha tid till att
besvara frågorna samt att de kanske tog ett direkt avståndstagande till enkäten.
1.2.3
Intervju
Inför intervjuerna diskuterades vilken åldersgrupp vi skulle inrikta oss emot. Vi ansåg att
det var lämpligt från årskurs nio till tredje året på gymnasiet. Historieundervisningen,
som oftast är kronologiskt uppbyggd, får som konsekvens att 1900- talets historia och
förändringar inte undervisas om förrän i skolår nio och framåt. Detta gäller även inslagen
av lokalhistoria, historiemedvetande och elevens egen historieidentitet. Eftersom våra
8
Johansson, Bo och Svedner, Per Olov Examensarbete i lärarutbildningen, Undersökningsmetoder och
språklig utformning Uppsala: Kunskapsföretaget, 2001 s. 28 ff.
7
frågor helst skulle ge svar på om det fanns något samband mellan elevers kunskap om
ekologiskt tänkande och svensk jordbrukskultur så var vi tvungna ställa frågor om de
ovannämnda ämnena.
I utformandet av intervjufrågorna försökte vi skapa frågor som kunde ge kvalitativa svar
vilka skulle stärka vår teori och svara på vår problemfrågeställning. I boken
Examensarbetet i lärarutbildningen diskuteras att den kvalitativa intervjun är den
viktigaste att känna till. Tillsammans med kvalitativa observationer är det möjligt att få
fram den viktigaste informationen till ens arbete. Med dessa två metoder är det möjligt att
förstå till exempel intervjupersonens förkunskaper, attityder värderingar och intressen.
Vid intervjuer av lärare kan dessa metoder ge en bild av planering, undervisning,
förhållningssätt och målsättningar.9
För att få en geografisk spridning av intervjuerna valde vi Klågerupskolan, som ligger två
mil österut från Malmö. Klågerup ligger i Svedala kommun vilken är en typisk
kranskommun till Malmö. Vi valde även elever från Spykens gymnasium i Lund vilket
gav oss ett stadsperspektiv. Intervjupersonerna valdes slumpvis utifrån elever vi mött
under vår verksamhetsförlagda tid. Könsfördelningen bland intervjupersonerna blev tre
killar och två tjejer. Vi ansåg inte att könsfördelningen skulle spela någon större roll, trots
detta försökte vi få en så jämn fördelning som möjligt. Lärarna som intervjuades arbetar
på Klågerupskolan och valdes av praktiska skäl i samband med elevintervjuerna.
Examensarbetet ska bygga på respekt för de personer som deltar. I den kvalitativa
intervjun är det viktigt att intervjupersonen känner förtroende för intervjuaren och
respekterar syftet med intervjun. Det är därför viktigt att intervjuaren klargör vad
intervjun skall leda till. Det är viktigt att personerna är välunderrättade om
undersökningens syfte. Med detta i åtanke skickade vi hem ett informationsblad, till våra
9
Johansson, Bo och Svedner, Per Olov Examensarbete i lärarutbildningen, Undersökningsmetoder och
språklig utformning Uppsala: Kunskapsföretaget, 2001 s. 24 ff.
8
elever, som beskrev vad vårt arbete handlade om. Till de andra personerna vi intervjuade
berättade vi i god tid innan om vad arbetet skulle handla om.10
Intervjupersonerna ska ha givits tillfälle att studera utgiven information om arbetet innan
deras medverkan. Viktigt är också att intervjupersonerna ej ska behöva vara oroliga för
några negativa konsekvenser utifrån intervjun. Vi förebygger detta genom att ge
intervjupersonerna anonymitet i arbetet.
Tidpunkten och platsen av intervjun ska vara bekväma för den som intervjuas.
Intervjumetoden som intervjuaren använder sig av bör vara av en sån natur att intervjun
kan flyta på utan några onödiga avbrott.11 Med tanke på detta använde vi oss av
bandspelare under intervjuerna. Platserna för intervjuerna valdes med omsorg efter
elevernas önskemål.
1.2.4
Diskussion kring undersökningen
För att slutligen diskutera våra undersökningsmetoder bör det sägas något om
tillförlitligheten i berättande källor. I berättelser finns det alltid osäkerhetsmoment som
kräver fler oberoende svar för att vi ska känna oss på den säkra sidan. Detta kan liknas
vid källkritik som även kan användas i intervju och journalistiksammanhang.12
För att styrka tillförlitligheten i intervjuerna av eleverna gjorde vi ytterligare intervjuer
med undervisande lärare och matbespisningspersonal. På så sätt sluts cirkeln där
information
från
alla
nödvändiga
parter
inkluderas.
Trots
detta
finns
det
osäkerhetsmoment där lärarna uppfattar sitt undervisningsinnehåll annorlunda än sina
elever. Även om lärarna och eleverna har svarat olika är det ändå historiemedvetandet
som har stor betydelse i undersökningen. Enkäterna skulle ge oss en generell bild av
vilken sorts mat som inhandlas och konsumeras i hemmen. Vi lyckades ganska bra
10
Johansson, Bo och Svedner, Per Olov Examensarbete i lärarutbildningen, Undersökningsmetoder och
språklig utformning Uppsala: Kunskapsföretaget, 2001 s. 26.
11
Johansson, Bo och Svedner, Per Olov Examensarbete i lärarutbildningen, Undersökningsmetoder och
språklig utformning Uppsala: Kunskapsföretaget, 2001 s. 23 ff.
12
Åmark 2001 s. 33 ff.
9
eftersom vi valde att eliminera ”mellanalternativ” i enkätfrågorna vilket tvingade den
som svarade att ta ställning i frågan. Trots att vi hade några öppna och beskrivande frågor
svarade ändå majoriteten med ganska utförliga svar. En mer genomgående beskrivning av
svaren i enkäterna kommer senare i resultatbeskrivningen.
10
2.
En historia för framtiden
Vi lever i en tid där människan spelar en viktig roll i relationen till sin miljö, dock får det
miljöhistoriska perspektivet spela en biroll i skolans historieundervisning. Ämnet
miljöhistoria har inte fått det genomslag i Sverige som förutspåddes för några decennier
sedan. Historieämnet är en färskvara som ska spegla sin tid och fungera som ett verktyg
för formandet av framtiden.13
1987 etablerades miljöproblematiken som en global miljöangelägenhet med fokus mot
klimatförändringarna, ozonskiktets uttunning och biologisk mångfald.14 Detta var frågor
som sträckte sig utanför nationers gränser och berörde därför hela jordens medborgare.
Brundtlandrapporten som gav FN: s generalförsamling uppdrag om att undersöka
sambandet mellan miljöförstörning och långsiktig utveckling i världen utmynnades i
begreppet ”hållbar utveckling”.
Hållbar utveckling definieras i Brundtlandrapporten som en:
utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att
tillgodose sina behov.15
Brundtlandrapporten kom dock att bli ett svagt dokument som inte problematiserade och
fördjupade frågeställningarna. Begreppet hållbar utveckling har ändå etablerat sig till
institutioner och samhällsverkande organ. Under 1990 talet tills idag har det försökts att
attackera begreppet hållbar utveckling i många globala och lokala organ. I EU finns ett
stort arbete med att operationalisera arbetet till de stora frågorna kring naturresurser,
föroreningar, potentiella hot mot folkhälsan, fattigdom och social utslagning. Det har
diskuterats i politiska kretsar om begreppet har blivit för storskaligt och nästintill
omöjligt att genomföra. Med nationernas olika förutsättningar kunde inte några globala
enhetslösningar skapas. Det som istället växte fram var det såkallade ekologiska
13
Björk 2002 s. 19
Hallin, Per Olof, Hultman, Johan, Wärneryd, Olof Hållbar utveckling Studentlitteratur Lund, 2002 s. 27
15
http://www.naturvardsverket.se/index.php3?main=/dokument/hallbar/hrut/hrutdok/omhut.htm,
Naturvårdsverket 2006-01-18
14
11
moderniseringsparadigmet vilket utgick ifrån tanken om att samhället skulle
moderniseras utifrån en ekologisk grundstomme. Istället för att diskutera samhället
utifrån problem och kriser syftade den ekologiska moderniseringen till att utgå ifrån
möjligheter och lösningar. Miljöproblem behövde inte längre ses som enbart negativt
utan som redskap för nya innovationer och entreprenörskap. ”Eko” som begrepp har
blivit ett välkänt begrepp som syftar till den ”goda miljön” och ger ständigt nya
konsumtionsobjekt.16
Vi anser att hållbar utveckling kunde vara ett dokumenterat inslag i styrdokumenten för
historieundervisningen, men också som ett förhållningssätt och en utgångspunkt i skolans
verksamhet.
För att återknyta till inledningsorden av detta kapitel så är historia en färskvara som bör
spegla sin samtid. För att våra elever ska kunna utveckla en förståelse för sin nutid där
miljöproblematiken är vardagsstoff så kan historiemedvetandet spela en viktig roll som
verktyg att påverka samhället utifrån ett ekologiskt och hållbart perspektiv.
Vår hypotes om var man ska ta avstamp i miljöhistorien är på middagsbordet där den
globala resursproblematiken konkret visar sig. Frågor som: Var är vår mat producerad?
Hur är den framställd? Hur långt har den transporterats? Med vad har den transporterats?
Listan på frågeställningar kan bli lång. Historiemedvetandet om svensk jordbrukskultur
och livsmedelsframställning kan vara en utbildande faktor som kan bidra till en förståelse
för det ekologiska jordbruksalternativet som har många historiska likheter med det
svenska jordbruket som fanns innan den industriella revolutionen och mekaniseringen.
2.1
Svensk jordbrukskultur
Svensk jordbrukskultur är ett återkommande begrepp i det här arbetet och behöver en
närmare definition. Vi har valt att använda just jordbrukskultur istället för historia
16
Hallin, Per Olof, Hultman, Johan, Wärneryd, Olof Hållbar utveckling Studentlitteratur Lund, 2002 s. 28
ff.
12
eftersom det fyller ett bredare fält och kan bättre knytas till de olika infallsvinklar som vi
valt i arbetet. Ordet kultur har med traditioner att göra vilket passar in då vi diskuterar
skillnader mellan ekologiskt jordbruk och vanligt jordbruk. I vårt arbete kopplar vi ofta
begreppet historiemedvetande till svensk jordbrukskultur vilket i sin tur är väldigt unikt
för varje individ. Vi menar att varje person har sin egen bild av vad svenskt jordbruk är
och hur det sett ut i ett historiskt perspektiv.
Anders Salomonsson skriver i sin bok Svenskt bondeliv om vad svenskt bondeliv innebär.
Salomonsson menar att en bonde är en person som på egen jord producerar livsmedel till
eget bruk eller råvaror till annan livsmedelsproduktion. Salomonsson konstaterar att alla
de funktioner som bonden förr skötte själv, har ersatts av andra aktörer på marknaden
såsom distribution och försäljning vilka idag sköts av livsmedelsindustrin, mejerier,
transportbolag och detaljhandel.17
Som vi nämnde tidigare så är människors uppfattning om svenskt bondeliv unikt för
betraktaren och är antagligen fyllt av idylltänkande vilket ofta skönmålar böndernas
livsvillkor från förr i tiden. Att ha en förklaring av människors olika idyllbilder av
svenskt bondeliv fyller ingen funktion i vårt arbete. Dock måste vi på något sätt göra en
kronologisk avgränsning om vad det är vi menar när vi talar om förindustriellt jordbruk i
Sverige. Det som har stor betydelse för det miljö perspektiv som vi har i det här arbetet är
introduceringen av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel i det svenska jordbruket.
Detta innebär att vi inriktat oss mot en praktisk del av den svenska jordbrukskulturen.
Denna snäva avgränsning är medveten dels för att vi menar att det ekologiska jordbruket
som producerar KRAV märkta livsmedel inte får lov att ha kemiska bekämpningsmedel
och konstgödsel i sin produktion. I kronologisk ordning befinner vi oss efter andra
världskriget då svenskt jordbruk till stor del börjar använda kemiska medel för att hindra
ogräs och skadedjur samt handelsgödsel för att öka näringsuttaget i odlingarna.18
Eftersom våra problemfrågeställningar rör sig kring hur ekologisk och KRAV märkt mat
kan fungera som ett verktyg för att förstå svensk jordbrukskultur och dess förändring blir
inriktningen mot kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel en ganska konkret och
17
18
Salomonsson, Anders (red) Svenskt bondeliv Livsform och yrke Studentlitteratur Lund, 1999 s. 22
http://www.snf.se/verksamhet/jordbruk/bekampningsmedel.htm /Peter Einarsson och Pernilla Malmer
13
avgränsad del att arbeta med. Vi anser att förutom förändringen till stordrift inom
jordbruket är det konstgödseln och de kemiska bekämpningsmedlens konsekvenser som
syns i dagens miljödebatt vilket vi bakat in i vår problemfrågeställning där vi undersöker
historiemedvetande i frågan hos elever och lärare. Eftersom vi undersökt skolor där
ekologisk mat finns representerad finner vi det relevant att elever och lärare borde ha ett
historiemedvetande angående denna förändring och dess konsekvenser.
Svensk jordbrukskultur och dess förändringar innefattar enormt mycket mer än vad vi
avgränsat oss till. Förutsättningarna för jordbruk skiljer sig stort i Sverige då vi har flest
bördiga jordar i södra och mellersta Sverige samt skog i de norra delarna. Inriktningen
inom jordbruket skiljer sig också markant, boskap, spannmål, äng och skogsbruk är några
att nämna. Det som syns i historieundervisningen är ofta den agrara förändringen under
industriella revolutionen. Exempel på detta är inte svårt att hitta i forskningen.
Salomonsson som vi nämnde innan har en genomgående beskrivning på många fronter
hur svenskt jordbruk förändrats över tid. Salomonsson tar till exempel upp hur
statsmaktens krav på rationaliseringar under efterkrigstiden där de uppmanade bönderna
att övergå till stordrift som kunde försörja den ökande befolkningen som arbetade i
industrin. Det ansågs bakåtsträvande att försörja det egna hushållet, de nya idealen
strävade emot plikten att få massproduktionens hjul att snurra.19 Salomonsson tar även
upp mekaniseringen vilket är ett av de mer vanliga inslagen hos många andra forskare.
Mats Morell tar i boken Det svenska jordbrukets historia 4 utgångspunkt mot
elektrifieringen och mekaniseringen i jordbruket. Morells teknologiska beskrivning av
svensk jordbruksförändring inriktar sig först mot hur elektriciteten revolutionerade
arbetet på gården genom att arbetet kunde förlängas under de mörka årstiderna. Att man
kunde ha belysning var underlättande för andra verksamheter vilket också användes
ström till. Morell nämner tröskor, fläktar, hissar, mjölkmaskiner, separatorer och pumpar
som några exempel på tekniska innovationer som drevs av elektricitet. Då ångmaskinen
ersattes av elektricitet eliminerades en del av brandrisken på gården. Nästa teknologiska
produkt som förändrade jordbruket nämner Morell som traktorn. Traktorns genombrott
19
Salomonsson, Anders (red) Svenskt bondeliv Livsform och yrke Studentlitteratur Lund, 1999 s. 31 ff.
14
efter 1935 hängde främst samman med ökande kostnader för arbetskraften, detta kunde
traktorn konkurrera med då den ersatte såväl hästar som drängar. Plöjning, tröskning och
åkerbearbetning underlättades med traktorn då odlingsarealen i det stordrivna jordbruket
ökade.20
Tomas Magnusson diskuterar i boken Europa i världen ca.1700-1900 den agrara
revolutionen ganska kort men nämner ändå hur den industriella revolutionen skapar
behovet av konstgödsel. De nya odlingsstrategierna med växel och cirkulationsbruk
strävade efter högre avkastning vilket underlättade för de privatägande bönderna att
skapa större arealer för sin produktion som kunde säljas på den fria marknaden.
Magnusson tar dock upp ett ytterligare perspektiv med förbättrad djurhållning vilket
fyller en liten funktion i vårt arbete. Magnusson berör den förbättrade djurhållningen
utifrån att aveln av boskap effektiviserades för att öka nötkreaturens mjölkproduktion.21
Det ekologiska jordbruket som har KRAV märkt mjölkproduktion har många regler för
hur det ska skötas på rätt sätt vilket vi förklarar under kommande rubrik. I vårt arbete har
den historiska kopplingen som Magnusson diskuterar en poäng.
Vi har ovan presenterat lite olika inriktningar mot svensk jordbrukskultur och dess
förändringar är utifrån det kronologiska perspektiv vi arbetar emot i det här arbetet.
2.2
Ekologiskt jordbruk och KRAV märkning
Vi har vid ett flertal tillfälle nämnt begreppen ekologiskt mat och KRAV märkning. För
att förklara innebörden av dessa kommer en närmre definition av begreppen här.
Uttrycket ekologi är ett tvärvetenskapligt begrepp vilket innefattar hur levande varelsers
levnadsförhållande påverkas under dess ömsesidiga växelverkan med omgivningarna,
detta gäller såväl organiska som oorganiska. Humanekologi har inom ekologibegreppet
en stor bredd men är långt ifrån en universell vetenskap. Humanekologin innefattar
20
21
Morell, Mats Det svenska jordbrukets historia 4 Jordbruket i industrisamhället 2001 s. 93-101
Magnusson, Thomas Europa i världen ca.1700-1900 Revolution och nationalism 2000 s. 134-135
15
människans relationer till olika slags miljöer. Människans handlande i sin miljö är inte
alltid rationellt vilket problematiserar begreppet ekologi. Eftersom ekologi huvudsakligen
används utifrån naturvetenskapen så behöver begreppet utvecklas då människans
handlingar mot miljön skall integreras. Professor Arne Naess skriver i sin bok Ekologi,
samhälle och livsstil om ett övergripande begrepp som han kallar ekosofi. Med detta
begrepp smälter Naess samman ekologi och socialantropologi och på så vis formar han
ett begrepp som, förutom den rena ekologin, även innefattar människans ibland
irrationella aktioner.22
Boken Hållbar utveckling tar även upp begreppet ekologi med inriktning på
miljöproblem. Det diskuteras kring begreppet ekologisk modernisering som definieras
som följande:
Ekologisk modernisering är en process som inte är begränsad till en snävt definierad
miljöagenda. Istället håller denna diskurs på att utvecklas till en mycket bredare
samhällsteori som väver ihop natur och miljö med vardagsliv, politik och näringsliv. 23
Citatet syftar till att miljöproblem som orsakas av sociala och kulturella förhållanden
borde kunna lösas genom sociala, politiska, ekonomiska och teknologiska förändringar.
Citatet kan även knytas till den utgångspunkt vi haft med att använda ekologisk mat som
verktyg för att tolka hur svensk jordbrukskultur förändrats. Den ekologiska maten är
användbar på många områden. Vi nämnde tidigare hur en historisk tolkning skulle kunna
användas som pedagogiskt redskap för att tolka miljöproblem i vårt samhälle. Resurs,
transport och hälsoproblematik är ytterligare infallsvinklar att nämna.
Odlingen inom det ekologiska jordbruket bygger på en växtföljd där grödorna odlas i
omgångar vilket ska hindra en näringsförlust och utarmning av jorden. Växtföljden är
viktig då det ekologiska jordbruket inte använder sig av kemiska bekämpningsmedel mot
ogräsproblem och sjukdomar. Det ekologiska jordbruket omväxlar grödor i
årstidsskiftningarna vilket ger skydd åt en rad olika livsmiljöer i det vilda livet. Den
22
Naess, Arne Ekologi, samhälle och livsstil LTs förlag Stockholm, 1981 s.30
Hallin, Per Olof, Hultman, Johan, Wärneryd, Olof Hållbar utveckling Studentlitteratur Lund, 2002 s.
140ff
23
16
biologiska mångfalden på en åker är beroende av en mängd faktorer vilka har försämrats
sedan
det
konventionella
jordbruket
förändrades
under
efterkrigstiden.
Kemikalieanvändningen, rationaliseringen och specialiseringen har medfört att den
biologiska mångfalden minskat i odlingslandskapet. Detta har inneburit att livsvillkoren
för många vilda växter och djur försvunnit vilket har lett till att de försvunnit ur
kulturlandskapet.24 Ett exempel på detta togs upp i en artikel i dagstidningen Sydsvenska
dagbladet från den 22 december 2005. Mikael Svensson från Artdatabanken vid
lantbruksuniversitetet i Uppsala berättar att det varje år försvinner ungefär en art ur den
skånska växt- och djurfaunan.25
KRAV märkning på livsmedel är något som är känt bland allmänheten trots att många
inte riktigt vet vad KRAV märkt innebär. KRAV är en ideell förening som skapades 1985
som till en början hette Kontrollföreningen för Alternativ Odling, vilket var en ideell och
politiskt obunden förening. KRAV arbetar för att skapa en trovärdig märkning av
ekologiska livsmedel samt förenkla för oss konsumenter att göra en miljöinsats genom
sina dagliga livsmedelsinköp. KRAV är en ekonomisk förening med 28 rikstäckande
medlemsorganisationer. Kansliet ligger i Uppsala där ca 40 anställda arbetar med att ge
service och information till våra anslutna och andra grupper, handläggning av kontrollen,
ekonomi och regelfrågor. KRAV: s märkning står för att produktionen sker utan kemiska
bekämpningsmedel och att produktionen sker utan konstgödsel. Boskapsdjur måste
behandlas väl och fodras med KRAV märkt föda samt att de måste få vistas ute det fria.
I den KRAV märkta produktionen får således inga genmodifierade organismer (GMO)
förekomma. KRAV-märket återfinns på livsmedel, produktionshjälpmedel (t ex blomjord
och hönsgödsel) och textilier som är ekologiskt producerade. KRAV kontrollerar både
växtodling, djurhållning och förädling, distribution, fiskodling, biodling, vildväxande bär
och svamp, import, butiker, skolor och restauranger. Produktionen sker enligt KRAV: s
regler för ekologisk produktion. För att du ska kunna lita på KRAV-märket så
kontrolleras samtliga KRAV-anslutna minst en gång om året av KRAV: s kontrollanter.26
24
http://www.ekolantbruk.se/faq/kvalitet/odlingslandskap.asp, 2005
Sydsvenska dagbladet del A 22 december, 2005
26
http://www.krav.se 26 december, 2005
25
17
2.3
Historiskt medvetande och historiemedvetande
Vi börjar med en definition av begreppet historiskt medvetande:
Alla historiemedvetanden där medvetenheten om att man själv är en produkt av historien
och att historiska förändringar är oundvikliga. 27
Utifrån ovanstående citat förklarar Bernard Eric Jensen att begreppet historiskt
medvetande inte bör blandas ihop med historiemedvetande. Historiskt medvetande är
enligt Jensen förståelsen av att historiska förändringar är oundvikliga och att man kan
reflektera det förhållandet till ens egna historiska förutsättningar. Historiskt medvetande
kan vara samspelet mellan dåtidstolkning, samtidsanalys och framtidsförväntan. Det
innebär dock att man lätt kan förlora förståelsen för historia om inte det ovannämnda
samspelet hänger ihop. Förstår individen medvetenheten om att han eller hon är en
produkt av historien så anses kriterierna för historiskt medvetande uppfyllda. Begreppet
historiemedvetande har i sin tur ytterligare kriterier som innefattar processförhållanden
och människors handlande. Enligt Jensen så fyller dessa två begrepp med ovanstående
motivering som betydelse för historiedidaktiken i skolans historieundervisning.
Ett mer konkret exempel på vad historiemedvetande kan vara i den didaktiserade
historieundervisningen är förändringen av människan som varelse i tid och rum. Lärarens
uppgift är att få sina elever att förstå vilka konsekvenser människans handlande haft som
varelse i tid och rum. På så sätt lär sig eleverna att tolka dåtiden för att i sin tur försöka
förstå sin samtid.28 Jensen fortsätter i didaktikens ståndpunkt med att säga att människors
historiemedvetande är ett oundvikligt inslag i deras identitet, sociala kunskaper och
handlande. Han menar även att människor som individ och i grupp är skapade av historia
samt skapare av historia.29 Vi tycker att ovanstående tankar är en av de viktigaste
utgångspunkterna för historiedidaktiken. Vi anser att det är viktigt att eleverna förstår
deras historiska bakgrund samt att deras handlande i livet skapar historia.
27
Jensen 1997 s. 59 ff.
Hermansson, Adler, Magnus Historieundervisningens byggstenar – grundläggande pedagogik och
ämnesdidaktik Liber 2004 s. 78
29
Jensen 1997 s. 60
28
18
Historiemedvetande och identitet är populärt bland historiker och går att hitta många
definitioner på. Klas Göran Karlsson menar att:
Utan historiemedvetande skulle vi inte kunna existera som individer och
samhällsvarelser.30
Varje individ har alltså ett eget historiemedvetande vare sig han eller hon vill eller ej. Det
är kanske inte alltid uttalat eller så har inte individen behövt reflektera över begreppet i
större omfattning. Det är ju inte varje dag gemene man funderar över sitt
historiemedvetande.
2.3.1
Operationalisering av historiskt medvetande och historiemedvetande
Begreppet historiemedvetande fyller en didaktisk funktion i vårt examensarbete. Vi
menar att i vår undersökning så har vi analyserat om våra elever fått sitt
historiemedvetande utvecklat angående svensk jordbrukskultur och dess förändringar
med utgångspunkt i ekologisk och KRAV märkt mat i deras historieundervisning.
För att belysa vår frågeställning till examensarbetet ytterligare utifrån aspekten med
historiemedvetande så var vi intresserade om våra elever fått sitt historiemedvetande
utvecklat angående svensk jordbrukskultur där den ekologiska och KRAV märkta maten
fungerat som verktyg för det som Jensen ser som dåtidstolkning. Vår koppling till den
ekologiska maten kommer i Jensens samtidsanalys där historiemedvetandet om svensk
jordbrukskultur skulle kunna ha betydelse för förståelsen om dagens ekologiskt odlade
mat som de elever vi studerat får i sin skolmat. Jensens tredje begrepp med
framtidsförväntan har en mer didaktisk karaktär i vårt arbete då vi utifrån vår
undersökning skulle kunna dra nyttiga lärdomar till vårt stundande yrke som lärare i
historievetenskap och lärande.
30
Karlsson 2004 s. 44
19
Dåtidstolkning ↔ Nutidsförståelse → Handlingsberedskap inför framtiden
De enkla pilarna ovan förklarar hur vi tänkt att historiemedvetande ska fungera teoretiskt
och praktiskt. Utifrån ett mer analytiskt och empiriskt betraktelsesätt kan det se ut som
följande. Nutidsförståelsen i mitten är det som Jensen uttrycker som samtidsanalys. Vi
har diskuterat en del om hur elever kan förstå sin egen värld och skaffa
handlingsberedskap mot framtiden. Historiemedvetande kan fungera som en bumerang
vilken ligger i handen på eleven där nutiden och dess funderingar existerar. Bumerangen
kastas sedan iväg mot dåtiden för att inhämta relevant kunskap som kan förklara de
funderingar han eller hon har om sin nutid. När kastandet av bumerangen är färdigt
springer eleven vidare i livet med ny förståelse som kan göra han eller hon
handlingsberedd mot framtida händelser. Det handlar hela tiden om att förbättra sin
färdighet
att
få
bumerangen
att
komma
tillbaka
till
handen.
Med
de
problemfrågeställningar vi har till arbetet skulle man kunna likna förståelsekedjan mot
barnleken ”fiskdamm”. Ge eleverna en frågeställning om varför de får ekologisk och
KRAV märkt mat i skolan? Mata fiskekroken med relevanta frågor och fiska i dammen
som kan motsvara Jensens dåtidsbegrepp. Vad som hamnar på kroken kan vara en rad
olika svar. Vad vi hoppas hamnar på kroken är en förklaring av att de livsmedel som
producerades i det förindustriella jordbruket inte hade bekämpningsmedel eller
konstgödsel i sin framställning likaså har inte den KRAV märkta maten som ni får i er
skolmat. Att produkterna är framställda på ett lokalt plan är svaret som borde komma vid
ett andra napp i fiskdammen.
Vad vi diskuterat ovan låter kanske enkelt och fånigt men tanken var att på ett så enkelt
sätt förklara vägen mellan att söka kunskap i dåtiden utifrån den situation man befinner
sig i. Vad som händer med de nya färdigheterna därefter är förhållande oviss men
förhoppningsvis ger den handlingsberedskap mot framtiden vilket i vårt fall är ett
historiemedvetande som hjälpt till att förstå att de som odlar ekologiska och KRAV
märkta livsmedel gör det för att de bryr sig om den miljö vi ska leva vår framtid i.
20
2.4
Varför miljöhistoria?
Miljöhistoria är ett tvärvetenskapligt ämne som är nära relaterat till naturvetenskaperna
vilka beskrivs som nomotetiskt uppbyggda. Begreppet nomotetisk myntades av filosofen
Wilhelm Windelband (1848-1915), Windelband menade att naturvetenskaperna styrs av
lagbundenheten vilket innebär att man kan experimentera med ämnena och komma fram
till
generella
lagar
som
oftast
stämmer
vid
upprepade
undersökningar.
Historievetenskapen däremot anses vara idiografisk vilket innebär att beskriva. Till
skillnad från naturvetenskapernas lagbundenhet så är historievetenskapen intresserad av
enskilda och unika fenomen samt sambanden mellan dem. Människans tänkande och
handlande är produkter av hennes medvetande vilket inte går att generalisera i lagar som
hos naturvetenskaperna.31
Fredrik Björk skriver vidare om det tvärvetenskapliga perspektivet med miljöhistoria.
Han menar att i teorin har forskningsmöjligheterna kring miljöhistoria en stor bredd då
det tvärvetenskapliga perspektivet inbjuder till många frågeställningar och möjliga
undersökningar. Ämnet har ändå många problem att ta sig förbi vilket innebär att såväl
samhällsvetenskaperna som naturvetenskaperna skall integreras med en historisk metod
för att inte förlora sin teoretiska skärpa.32
En sådan miljöhistorisk forskning fordrar vetenskaplig öppenhet och ödmjukhet samt
ställer höga krav på kritisk noggrannhet. Detta kan innebära att de tvärvetenskapliga
syftena ej uppnås och att de olika undersökningarna avskiljs till sina egna ämnesområden
för att sluta i resultat som blir flervetenskapliga istället för tvärvetenskapliga. Björk
menar att det inte finns någon självklar startpunkt för den miljöhistoriska forskningen i
historieskrivningen. I tidigare historieskrivning har relationen mellan människan och
miljön varit av en annan karaktär än vad den är idag. Till skillnad från idag då miljön är
en aktör som kan bli påverkad av människors handlande var miljön i den äldre
historieskrivningen en arena där historien utspelade sig på.
31
32
Regnell, Hans Att beskriva och förklara. Doxa 1982 s. 116 – 117
Björk 2002 s. 14
21
Dagens miljöhistoriska forskning utgår ifrån perspektiv där människans samverkan med
miljön är den viktigaste utgångspunkten för att studera de stora skeendena i den
historiska utvecklingen. Dagens miljökatastrofer som dagligen syns i media lyfter fram
debatten om människans relation till miljön. Människans materialistiska eftersträvan har
under 1900- talet framträtt alltmer vilket har blivit en utmaning mot såväl naturens
biologiska existens som dess egen.33
Utifrån ovanstående text så verkar det som om den miljöhistoriska forskningen har en del
problem att ta sig förbi för att den ska bli allmänt accepterad. Eftersom i den offentliga
debatten bråkas det ofta om de otillräckliga kunskaperna om konsekvenserna för
människans handlande emot naturen. Forskningsresultaten på området är ofta
motsägelsefulla vilket säkert kan bero på en mängd faktorer såsom politiska
ställningstagande m.fl. Vi anser att Björks sammanfattning aktualiserar ämnet då han
säger att det miljöhistoriska perspektivet behövs för att komplettera och utveckla
miljödebatten.
Lärarutbildningen verkar ha hängt på den miljöhistoriska forskningen då de utvecklat en
miljöprofil i dess samtliga utbildningar vilket vi även vill förmedla till den verksamhet vi
kommer att arbeta i.
Genom att utgå från situationer som innehåller intressekonflikter som t ex världens
energiförsörjning, samspel miljö - hälsa för olika grupper, sammanhanget miljö och
naturresurser, konflikter och migration ges studenterna möjlighet att problematisera
komplexa lokala och globala framtidsfrågor.34
2.4.1
Miljöhistoria ur ett lokalt perspektiv till ett globalt
”Gräv där du står”, begreppet myntades av författaren Sven Lindqvist. Den frasen tycker
vi passar bra in mot det lokalhistoriska perspektivet. Vi diskuterade tidigare i arbetet
33
Björk 2002 s. 13 ff.
http://utbildning.mah.se/utb/FMPro?-db=krs.fp3&-format=kursplanut.htm&lay=kursplan&ladokkodaaaeoe==LL1502&-find Under rubriken Innehåll. 2006-01-18
34
22
under rubriken historiskt medvetande och historiemedvetande om betydelsen av ett lokalt
perspektiv. För att få sina elever att upptäcka sitt historiemedvetande så skulle
lokalhistorisk forskning kunna passa bra. Att gräva där man står skulle ju kunna vara att
upptäcka sin lokala historia i det samhälle, stad eller kommun man bor i.
Magnus Hermansson Adler menar att lokalhistoria måste få större utrymme i skolans
undervisning. Elevernas identitetsutveckling skulle gynnas av möten med människor och
platser i sin egen livsvärld. Elever brukar ofta efterlysa en så konkret och förståelig
undervisning som möjligt vilket lokalhistoria skulle kunna ge. Förståelsen för det lokala
är nödvändigt då den stora världen möter oss dagligen i vårt accelererande IT samhälle.
För de som bor i lite större städer är den stora världen än påtagligare då migrationen är
stor och det kulturella utbytet blir allt större. För att förstå hur människans agerande över
tid behövs en helhetssyn vilket inkluderar geografiska, politiska, ekonomiska och sociala
aspekter från det område man studerar.35
Nästa steg innebär att den lokala historien jämförs mot rikets historia i övrigt där
paralleller och liknelser skulle kunna framträda. Likaså kan rikshistorien jämföras med
världshistorien. Det lokala historieperspektivet verkar syfta åt de processer som styrt hur
personers handlande tett sig utifrån de lokala förutsättningarna. Om man då utgår ifrån
detta påstående så frågar vi oss vilken förståelse en elev får för den lokala historien? Vi
hävdar att utgångspunkten bör ligga på det moderna samhällets villkor för att förståelsen
ska bli så konkret som möjligt. Vi menar att för en elev kan det vara lättare att utgå från
sin egen värld för att på så sätt försöka förstå det som är förflutet.
Vi diskuterade tidigare om konkreta och fysiska inslag i historieundervisningen vilket
skulle kunna härledas till platsers betydelse för elevers historiemedvetande. Med detta
menar vi fysiska platser i landskapet eller samhället som man skulle kunna utgå ifrån i sin
undervisning.
Hermansson, Adler, Magnus Historieundervisningens byggstenar – grundläggande pedagogik och
ämnesdidaktik Liber 2004 s. 215 ff.
35
23
Platsers betydelse är av största relevans då de ska undersökas och tolkas i syfte om dess
förändring och utseende. En plats i landskapet eller samhället är aldrig socialt neutral
eftersom människor ständigt tolkar symboler och tecken som finns på platsen. Vid ett
möte med en plats så sker ett samspel mellan person och de fysiska symbolerna. Platsens
historia kan ha olika betydelse för olika personer vilket gör att den identifieras med olika
bilder och föreställningar. En plats kan alltså bestå av en mängd olika sociala relationer
vilket kan ha stor betydelse för dess historiska återkoppling. De sociala relationerna på en
plats kan i en historisk kontext innebära rädsla för en person och spännande för en annan.
Byggnader är ett klassiskt exempel på fysiska symboler som i historien kan ha haft olika
funktioner och därmed haft olika betydelser för personer genom tid. 36
En plats utbredning i tiden är beroende av hur minnet av dess betydelse bevaras i enskilda
personer eller gruppers minnen. Vi kan besöka platsen genom att vara fysiskt närvarande
samt att vi kan se den på foto, film eller genom berättelser. Vi kan även besöka platsen
mentalt genom att resa i våra minnen. Skulle vi sluta att göra dessa ”minnesresor” så
skulle även platsens betydelse upphöra.37
Vi har ovan kortfattat beskrivit hur man kan arbeta med lokalhistoria, poängen med det
var att undervisningen i miljöhistoria skulle kunna utgå från samma tankesystem. I boken
Miljön har en historia saknas exempel på miljöhistorisk undervisning utifrån ett
ekologiskt jordbruk.
2.4.2
Arbeta tvärvetenskapligt mellan miljöhistoria och NO ämnen
Vårt förslag till en miljöhistorisk undervisning gällande svensk jordbrukskultur under
1900- talet och det ekologiska jordbruksalternativet blir alltså utifrån lokalhistoriska
perspektiv. Under stora delar av vårt arbete har vårt motiv till elevernas förståelse av
historia inriktat sig emot deras historiemedvetande och deras lokala kännedom. En tidig
analys av hur elever kan ta till sig historia på bästa sätt verkar vara genom en konkret
lokalhistorisk koppling där deras egen livsvärld är integrerad.
36
37
Gren, Martin, Hallin, Per-Olof Kulturgeografi en ämnesteoretisk introduktion Liber 2003 s.140-141
Gren, Martin, Hallin, Per-Olof Kulturgeografi en ämnesteoretisk introduktion Liber 2003 s. 141
24
Som vi tidigare skrev om problemen med att få ihop det tvärvetenskapliga perspektivet i
miljöhistoria, så kommer vi ändå ge ett kort förslag på hur det skulle kunna gå att arbeta
integrerat mellan historieundervisningen och de naturvetenskapliga ämnena.
2.4.3 Förslag på ämnesintegrerad undervisning
Scenariot för den ämnesintegrerade undervisningen skulle kunna vara utformat som ett
problem eleverna blev ställda inför vilket som exempel skulle kunna vara följande:
Det verkar som om maten på de svenska matborden inte får det fokus det borde ha idag.
Det är ju faktiskt du som matkonsument som kan sätta krav på hur du vill ha din mat samt
hur den ska vara framställd och transporterad. Är du som konsument omedveten om
situationen eller ignorerar du problemen? Spelar det någon roll för dig vart din mat
kommer ifrån och hur mycket avgör priset?
I Sydsvenskan kunde man under hösten läsa om den tyska lågprisvarukedjan Lidl som
ökade sina butiker i Sverige med 750 procent förra året.38 Lidl är ju inte direkt känt för att
sälja så mycket svenska produkter utan då tyska eller från övriga världen.
Svenskproducerade varor är för dyra för Lidl vilket leder till import av billiga produkter
från utlandet. Importvarorna går i långväga transporter och har inte samma krav som
svenska varor har. Lågpriskedjorna blir allt vanligare i Sverige vilket leder till att lokala
lanthandlare och mindre butiker får slå igen.
Sverige har i mejerihistorien alltid legat långt framme i utvecklingen. Den svenska
mejerinäringen
har
förvisso
genomgått
stora
förändringar
på
1900-
talet.39
Mejerinäringen har som de svenska bönderna fått gå från lokaldrift till stordrift för att de
ska ha förblivit konkurrenskraftiga då världen globaliserats. Den svenska mjölken är nog
38
Sydsvenska dagbladet del A 24 augusti, 2005
Kompendium om svenskt näringsliv – 2 ”Fact sheets about Sweden” publicerad av Svenska institutet
Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi Lunds Universitet 2002
39
25
fortfarande ganska nationellt betingad och de flesta kommer nog fortfarande att välja
svenskproducerad mjölk.
Den är så god att mer än varannan västsvensk skulle sluta dricka mjölk om den inte var
svenskproducerad. Det visar Svensk Mjölks kobarometer som har tagit tempen på
svenskarnas relation till kor, mjölk och livet på landet. 40
Mjölken är i sin tur kopplad till de svenska bönderna. Ett konkret objekt att undersöka
skulle vara matbespisningen på skolan. I vår undersökning så har vi tittat på skolor där
ekologisk mat finns representerad vilket skulle kunna vara ett positivt inslag i ett
elevarbete.
Eleverna skulle kunna göra en undersökning om var skolan köper sin mat. Är det svenska
producenter som producerat maten. Vilka frågor som elever skulle vilja ställa kan vara
svåra för oss att förutsäga men resultaten vi skulle vilja få ut av temaarbetet är en
beskrivning av hur till exempel förhållandena för skånskt jordbruk förändrats över tid.
Har de blivit färre eller fler? Har arbetskraften ökat eller minskat? Hur fungerar de
ekologiska alternativen? Vilken koppling har de ekologiska jordbruksmetoderna till det
historiska jordbruket? Till de senare nämnda frågeställningarna skulle Kulturens Östarp
fungera som ett utmärkt alternativ för studier av ett svenskt historisk jordbruk med anor
från 1812.
Här finns ett levande museum med hästdrivet jordbruk, ett rikt odlingslandskap med
kulturhistoriskt intressanta byggnader och biologisk mångfald i växter och djur. Med sina
två gårdar, Gamlegård från 1812 och Alrik Jönssons gård från 1907, utgör Östarp en unik
anläggning. Gårdarna ligger på ursprunglig plats med tillhörande ängsmark, betesmark och
odlad mark. Du kan se odlingar som sköts med häst och hästdrivna redskap, djur av äldre
lantraser som förr fanns i lantbruket. Arbetshästarna är Nordsvensk häst och ardenner.
Korna är Vänekor och SLB (svensk låglandsboskap). Dessutom finns bl.a. Göingegetter,
klövsjöryafår, Linderödssvin, Myskankor, Skånegås, Åsbohöns och Blommehöns. 41
40
41
http://www.svenskmjolk.se/press/IE/Pressmeddelande.asp?ID=611 16 december, 2005
http://www.kulturen.com/ 2005-12-16
26
För de naturvetenskapliga ämnena finns också en rad olika frågeställningar att arbeta
med. I elevernas arbete med jordbrukskultur kommer de att möta handelsgödseln och
besprutningens utbredning i jordbruket under 1900- talet.
Problematiken
med
förbränning
av
fossila
bränslen
kan
analyseras
utifrån
transportsystemen som fraktar livsmedel jorden runt för att hamna på våra matbord. Ett
konkret exempel gällande handelsgödselns effekter skulle kunna vara att utgå ifrån
näringsämneshypotesen vilket i sig är ämnesövergripande för både historia och
naturvetenskap.
After 1960, new settlement and cultivation of former steppe and temperate forest lands –
one of the great trends of modern history – ceast. But humankind acquired two more cards
to play in it’s struggle to feed itself. Irrigation beyond the immedieate confines of riverbeds
and chemical fertilizer raised crop yields abruptly, shattering the old equations and
between population and cropland.42
Människan är den varelse som aktivt påverkat landskapet genom hela dess existens. Den
ökade resursanvändningen som människan utvecklat över tid har använts för att
tillfredställa hennes behov av mat, kläder, bränsle och bostäder m.m. Genom människans
historia har olika tekniker använts för att tillgodose dessa behov. Mat har alltid varit en
begränsad resurs för människan, vilket har haft olika effekter för landskapet där födan
framställts ifrån. För produktionen av mat har tre olika faktorer stor betydelse för dess
framställning: vatten, energi och mineralnäringsämnen. Vatten och sol har inte setts som
några större hinder för vårt land det är tillgången på näringsämnen som begränsat vår
produktionsförmåga att framställa mat. Det är främst ämnen som kväve (N), fosfor (P)
och kalium (K) som är viktiga för ekosystemets produktionsförmåga vilket till stor del
styr människans matproduktion.43
Människan är den varelse som med hjälp av olika tekniker haft möjligheten att styra över
tillförseln av dessa näringsämnen i sin matproduktion. Eftersom människan effektiviserat
42
Mcneill, John Something new under the sun a environmental history of the twentieth century Penguin
books 2001 s. 214 – 216
43
Odlingslandskapet och den kommunala planeringen Boverket 1996
27
sin matproduktion med hjälp av tillförsel av bland annat näringsämnen kan
näringsämneshypotesen användas för att se när fler människor övergår från att endast
vara sysselsatt av matproduktion. Det går att jämföra med dagens situation där en
minimal del av befolkningen är mat producerande människor.
När befolkningen ökat sätter det spår i landskapet då områden exploateras i större
utsträckning för att ge plats åt bostäder och odlingsmark. Vi tror att det kan vara
intressant att använda näringsämneshypotesen då man vill undersöka hur de olika
gödslingsteknikerna format landskapet. Allt från det slösaktiga röjgödslingsjordbruket
där odlingsmarken inte kunde användas en längre tid till de fasta jordbrukarna som först
gödslar med hjälp av boskap och sedan med konstgödsel.44
Att använda näringsämneshypotesen för att undersöka dessa gödseljordbruk ger en bra
utgångspunkt för till exempel miljöanalyser av dagens hot mot övergödning i landskapet.
Den kan även användas för framtida spekulationer om hur landskapet kommer att
förändras med en ökad övergödning. Eftersom näringshypotesen framhåller många
naturvetenskapliga faktorer kan det kemiska kretsloppet i naturen analyseras för att se
vilken påverkan människans konstgödsling har haft på landskapet.
Vi har försökt göra en liten presentation av hur ett tvärvetenskapligt projekt skulle kunna
se ut då historie- och naturvetenskapsundervisningen integreras. Temaarbetets
utgångspunkt mot vilken sorts mat vi äter kan underlätta en del av strukturen för vilka
resultat man vill få fram. Det är tänkt att temaarbetet som utgår ifrån det lokala
perspektivet ska kunna hjälpa eleverna att förstå det globala. Transporterna av mat har sitt
fossila bränsleberoende som i sin tur är ett debattämne för till exempel växthuseffekten.
44
Odlingslandskapet och den kommunala planeringen Boverket 1996
28
3.
Empirisk undersökning
Utifrån den forskning och litteratur vi studerat har vi fått en uppfattning om relevansen
för de olika ämnena som vi berört i uppsatsen. Forskningen kring ämnena är bra på att
motivera sin egen betydelse i såväl undervisningssammanhang som det vardagliga livet.
Ett av problemen vi stött på under arbetets gång är att vi inte kan se en direkt koppling
mellan de ämnen vi studerat. Detta gäller såväl litteraturstudier samt undersökning på
fältet.
För att göra en kort sammanfattning av de ämnen vi gjort litteraturstudier på är
miljöhistoria, lokalhistoria, historiemedvetande och ekologiskt jordbruk. Fortsättningen
på vårt arbete bygger på undersökningar från fältet gjorda i form av intervjuer och
enkäter med lärare, skolbespisningspersonal, elever och deras hushåll.
Målet med våra undersökningar var att se om historieundervisningen på de skolor vi
studerat, arbetade med några av de ämnen vi nämnt ovan och i sådana fall hur kopplas
ihop.
3.1 Resultatbeskrivning av enkäter till hushåll
När vi skulle påbörja vårt examensarbete så ville vi skapa oss en generell uppfattning om
hur ett typiskt hushåll i Malmö regionen handlar och konsumerar ekologiskt- och KRAV
märkt mat. Resultatet från våra enkäter skulle ge oss ett underlag till våra uppföljande
intervjuer.
Bland våra intervjufrågor fanns frågan om vad ekologiskt odlat innebär. Utifrån de svaren
har vi kunnat dra slutsatser om likheten mellan elevers kunskaper rörande ämnet och
hushållens konsumtion av ekologiska och KRAV märkta livsmedel.
Vi skickade ett ungefär 60 stycken enkäter på två olika skolor, en i Lund och en i
Svedala. Av dessa fick vi 30 svar tillbaka. Våra enkäter skickades hem med elever till
deras hushåll under vår sista verksamhetsförlagda tid hösten 2005. Vi anser att en av
29
anledningarna till att vi endast fick in hälften av enkäterna tillbaka kan vara att de just
skickades hem med elever som kanske slarvade bort dem eller att deras föräldrar inte
hade tid med att fylla in en enkät.
Ett av våra syften med enkäten var att få en bakgrundsbild om hur konsumtionsmönstren
av livsmedel i ett vanligt hushåll ser ut vilket framgick ganska tydligt. Det ska kanske
tilläggas att de som svarat på enkäterna bor i typiska medelklassområden vilket har
uteslutit en stor del låginkomsthushåll. Hade vi till exempel gjort enkäterna i några av
Malmös stadsdelar där inkomsterna är lägre än i de kommuner vi gjort våra enkäter i så
tror vi att en annan bild hade framträtt.
Innan vi kommenterar svaren från enkäterna ger vi först en kort statistik:
Frågor
Handlar ni i ert hushåll livsmedel som är
Oftast
Ibland
Sällan
Aldrig
14 %
52 %
31 %
3%
45 %
41 %
7%
6%
31 %
45 %
20 %
4%
21 %
52 %
21 %
6%
KRAV märkta eller ekologiska?
Hur ofta kontrollerar ni från vilket land era
livsmedel är producerade?
Hur ofta är priset den största och avgörande
faktorn för er då ni handlar livsmedel?
Hur ofta tänker ni på vad ert val av livsmedel
betyder för miljön när ni handlar
Av tabellen ovan kan vi urskilja att de hushåll vi undersökt är ganska medvetet om vilka
produkter de handlar men också att priset spelar roll för vad de handlar.
Frågan som rör KRAV märkta och ekologiska livsmedel kan ha olika faktorer för dess
resultat, det kan till exempel vara vilket utbud som finns i hushållets lokala affär eller av
andra anledningar som det aktuella intresset för produkterna, vilket inte framgår i
enkäterna.
Trots att vi hade fyra svarsalternativ så går ändå en medelväg att urskilja vilket i detta fall
är ”ibland” svaret. Det som verkar ha störst betydelse för de hushåll som svarat är att de
30
är väldigt måna om från vilket land deras livsmedel är producerade och då antar vi att det
är svenskproducerade varor. Enkäten innehöll en del frågor som krävde skriftliga
kommentarer. Dessa var till för att göra enkäten bredare från att bara vara såkallade ”fylla
i frågor”. Bland dessa svar upptäckte vi något intressant. Många av de som svarat att de
sällan köper KRAV märkta eller ekologiska livsmedel skrev ändå väldigt engagerade
svar. Frågorna vi ställde var:
-
I vilken butik gör ni de flesta av era livsmedelsinköp? Varför gör ni de flesta inköpen i just
den butiken?
-
Ställer ni krav på er butik där ni handlar? Vad kan det vara för krav och hur framför ni
dom?
Svaren kunde se ut som följande:
” Vi handlar på COOP i byn där vi bor för att det ligger nära och där är små köer och där är
oftast rent och snyggt. De har även väldeklarerade varor.”
”Vi ställer krav på bra sortiment, och säger till om vi saknar något i affären. Vi ställer även
krav på kvalitet och hållbarhet i datum. Vi kommenterar även då vi hittar vi hittar gamla
varor i butiken”
Bland de här svaren kan vi se att den lokala handeln har stor betydelse för vart de handlar
samt att de ställer höga krav på butikens sortiment. Vi tror att detta är vanligt bland
kranskommunernas handel eftersom butikerna är väldigt beroende av sin lokala kundkrets
än butikerna i storstaden. Trots att de som svarat ställer höga krav så finns det ändå
många som inte köper KRAV märkta och ekologiska livsmedel.
Enkätens sista fråga berörde svenskt jordbruk vilket vi belyste genom ett exempel med
hur galna ko-sjukan påverkade livsmedelsinköpen och synen på svenskt jordbruk i
hushållet. Vi fick en hel del engagerade svar vilket kunde se ut som följande:
31
”Vi handlade inte nötkött från utlandet. Vi handlar inte mycket nötkött med tanke på att det
går åt sådana otroliga mängder spannmål för nötproduktionen. Detta leder till en
miljöpåverkan dels genom att åkermark utökas och värdefull natur försvinner samt att
produktionsförbättringarna leder till övergödningen. Vi äter för mycket kött och för lite
grönt”
Detta välengagerade citat beskriver ett av hushållens bild om vad de tycker om svenskt
jordbruk. Hushållen som svarat på enkäten verkar ha en klar syn på hur dagens jordbruk
ser ut men hur de fått den här kunskapen kan vi inte direkt svara på. Frågan vi ställer oss
utifrån enkäten är varför intresset för KRAV märkta och ekologiska livsmedel inte är
större då engagemanget för svenskproducerade livsmedel är stort? Ett av svar vi kan ge
utifrån enkäten är att priset spelar ganska stor roll för de konsumenter som svarat. Detta
resonemang känns ganska adekvat då KRAV märkta och ekologiska livsmedel har ett
högre pris än ordinära. Intresset bland hushållen för dessa livsmedel kan även vara en
bidragande faktor till elevernas intresse och kunskap om dem. Det resonemang använde
vi i analysen av elevintervjuerna.
3.2
Resultatbeskrivning av elevintervjuer
Vi valde att göra fem stycken elevintervjuer på två skolor i Malmö – Lund regionen. Tre
av intervjuerna gjordes på Klågerupskolan i Svedala Kommun med elever i nionde klass,
de övriga två från Spykens gymnasium i Lund och då med elever från andra och tredje
året. Anledningen till ålderspridning av intervjuerna var för att på något sätt kunna se om
det fanns någon kunskapsskillnad mellan högstadiet och gymnasiet gällande våra frågor.
Åldersgruppen valde vi för att det är oftast under dessa år 1900- talets historia tas upp i
historieundervisningen. Ett ytterligare perspektiv på intervjuerna var att vi hade en
geografisk spridning från stad till kranskommun.
Utifrån boken Examensarbetet i lärarutbildningen finns viktiga tankar att diskutera kring
intervjuer. En av dessa är faran med att påverka intervjupersonens svar då vi som
intervjuare vet mer om ämnet och vill få ut ett visst svar vilket ibland kan bli att man
32
påverkar den person som ska svara.45 Vi försökte undvika detta genom att hålla oss till de
ställda frågorna och istället lämna plats i samtalet för intervjupersonens resonemang
kring ämnet. Detta var också svårt då svaren kunde bli ganska kortfattade.
Frågorna vi ställde var:
-
Vet du om du får någon ekologiskt odlad mat i skolan?
-
Vet du vad ekologiskt odlad mat innebär?
-
Kan du ge en förklaring till varför du tror att ni får ekologiskt odlad mat i skolan?
-
Hur uppfattar du att svensk jordbrukskultur undervisas i historieundervisningen?
-
Vad anser du vara den största förändringen i svenskt jordbruk under 1900- talet?
-
Kan du ge några exempel på likheter mellan det gamla svenska jordbruket och dagens
ekologiska jordbruk?
Våra frågor här ovan har en medveten delning av de tre första och sista. De tre första
frågorna handlade om elevernas kunskaper om den del ekologisk mat de får i skolan och
vad det i sin tur innebär. De tre sista frågorna rörde elevernas historieundervisning och
deras kunskaper om svensk jordbrukskultur. Att vi använde begreppet svensk
jordbrukskultur istället för svensk jordbrukshistoria var medvetet då vi ansåg att ordet
kultur hade en bredare innebörd. Detta förklarade vi för eleverna och lärarna vid
intervjutillfället.
För att beskriva den sista frågan lite närmre så var tanken att försöka se om de elever vi
intervjuade kunde se likheter mellan produktionsmetoderna i det ekologiska jordbruket
och det historiskt gamla svenska jordbruket. De gamla svenska jordbruksmetoderna hade
inte konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel vilket är den största likheten till dagens
ekologiska produktion. Likheter i djurhållningen finns också att hitta och då menar vi till
exempel att förr gavs inte djuren förebyggande medicinering vilket inte den ekologiska
djurhållningen heller gör.
45
Johansson, Bo och Svedner, Per Olov Examensarbete i lärarutbildningen, Undersökningsmetoder och
språklig utformning Uppsala: Kunskapsföretaget, 2001 s. 27
33
Vi kommer nu att kommentera resultaten från intervjuerna genom att delge en del av
svaren från intervjuerna utifrån given ordning. Svaren vi återger är ganska generella då
flera fört liknande resonemang kring frågorna.
De flesta elever har en ganska vag uppfattning om vilka produkter som är ekologiskt
producerade i deras skolmat. Bland niorna som vi intervjuade visste de flesta att mjölken
var ekologisk eftersom KRAV märkningen syns på mjölkbehållarna. De övriga
ekologiska livsmedlen, som grönsaker och potatis, serveras tillsammans med den övriga
maten och har inte samma märkning som mjölken vilket visar dess ursprung.
Kunskaperna rörande vad ekologiskt odlat innebär var begränsade. Många visste att
kemiska bekämpningsmedel inte fick förekomma i den ekologiska odlingen samt vissa
regler för djurhållning såsom möjligheter för till exempel kor och höns att röra sig fritt
utomhus.
En återkommande förklaring till varför ekologisk mat ska serveras i skolan är att det
antagligen är nyttigare då den inte är besprutad. Eleverna på gymnasiet tar resonemanget
lite längre och tror att skolan serverar ekologisk mat i ett pedagogiskt syfte som ska bidra
till att eleverna skapar ett intresse för den sortens mat.
I historieundervisningen om svensk jordbrukskultur verkar den industriella revolutionen
vara det moment som mest tar upp ämnet. Här skiljer sig kunskaperna mellan nionde
klass och gymnasiet vilket vi ser som naturligt eftersom gymnasisterna oftast hunnit med
en djupare analys av 1900- tals historia. Intervjupersonerna i nionde klass lägger i denna
fråga tyngdpunkten på mekaniseringen av jordbruket under den industriella revolutionen.
Eleverna på gymnasiet går lite närmre in och kopplar frågan till kapitalismens utveckling
vilket har påverkat böndernas situation under 1900- talet. De syftar här på den industriella
utvecklingen i samhället och hur det skapar massproduktionen av produkter inom
industrin.
Liknande svar ges på följande fråga gällande vad som var den största förändringen på
1900- talet gällande svenskt jordbruk. Bland eleverna i nionde klass är det
mekaniseringen av jordbruket och att produktionen inte längre sker för eget bruk.
34
Gymnasiestudenterna har även här en lite djupare kunskap och tar upp ytterliggare
faktorer såsom de kemiska bekämpningsmedlens intåg samt stordriften av de svenska
jordbruken.
”Sen kan man gå in på industrialiseringen i tidigt 1900-tal och det är självklart att det har
spelat roll och att det sker en urbanisering, att folk flyttar in i städerna. Det har vi pratat om
på historian alltså att folk flyttar in och det har ju påverkat för det gör ju att det blir mindre
småbönder”46
Den avslutande frågan rörande likheter mellan ekologiskt jordbruk idag och den äldre
form av jordbruk som fanns förr i Sverige gav en del intressanta svar. Eleverna förde här
ganska lika resonemang med varandra. De kemiska bekämpningsmedlen är ett
återkommande inslag i intervjuerna. Eleverna har en godtagbar uppfattning om att det
ekologiska jordbruket inte använder bekämpningsmedel vilket inte heller gjordes i det
förindustriella
jordbruket
som
vi
diskuterat
tidigare.
Gymnasiestudenterna
problematiserar även här frågan ytterliggare genom att ta upp att man inte medicinerade
med antibiotika på boskapsdjuren samt de hade fler möjligheter att ströva fritt utomhus.
3.3
Resultatbeskrivning av lärarintervjuer
Vår huvudfrågeställning för det här arbetet var att se om ekologiskt jordbruk och
ekologisk mat tas upp i historieundervisningen därför valde vi att intervjua två
historielärare. Det är oftast svårt att få tag i lärare som har tid till att ställa upp på
intervjuer vilket ledde till att vi fick ta två som arbetade på samma skola. Vi utgick från
samma skola som några av elevintervjuerna vilket var Klågerupskolan. Inför intervjuerna
av historielärarna gjorde vi en modifierad variant av de frågor som vi ställt till eleverna.
Vi ansåg att frågorna skulle vara så lika varandra som möjligt men av naturliga skäl så
fick en del förändras för att även passa vår frågeställning.
I boken Examensarbetet i lärarutbildningen diskuteras ett problem som vi ställdes inför.
När en lärare intervjuas så är det lätt att situationen blir den att läraren intar en roll som
46
Citatet är hämtat från en intervju med en gymnasieelev från Spykens gymnasium i Lund.
35
undervisare till den person som intervjuar vilket vi kände vid vår intervju.47 De lärare vi
intervjuade kände det nog som om vi ställde dem och deras undervisningsinnehåll mot
väggen vilket inte alls var vår intention. Detta försökte vi avvärja genom att hålla lättsam
och trevlig ton under intervjuerna.
Frågorna vi ställde var:
-
Vet du om du får någon ekologiskt odlad mat i skolan?
-
Vet du vad ekologiskt odlad mat innebär?
-
Varför du tror att det serveras ekologiskt odlad mat på din skola?
-
Hur uppfattar du att svensk jordbrukskultur och historia tas upp i din undervisning? Får i
sådana fall ekologiskt jordbruk något fokus i det avsnittet? Är det i sådana fall lokalt
anknutet?
-
Vilka undervisningsmöjligheter finns det med att undervisa om jordbrukskultur med en
lokal anknytning?
-
Kan du ge några exempel på likheter mellan det gamla svenska jordbruket och dagens
ekologiska jordbruk?
Lärarna som vi intervjuade hade i de första tre frågorna liknande svar som de elever vi
intervjuat. Lärarna visste mycket väl att mjölken i dess skolbespisning var ekologisk men
vad som mer fanns kunde de inte svara på. Det var som eleverna påpekade att den andra
maten inte har någon märkning på sina paket som det står KRAV märkt eller ekologisk
på.
Lärarna säger att när man odlar ekologiskt så sker det enligt vissa principer som riksdag
och regering har satt upp. De säger även det ska vara producerat nära konsumenten och
att hönsen ska få ströva fritt utomhus. Trots att kunskaperna hos lärarna är ganska vaga
på den här punkten förstår vi på ett ungefär vad de menar med att regering och riksdag
skulle ha vissa principer fastställda om vad ekologiskt odlat innebär vilket inte stämmer i
verkligheten men vi tror att de blandat ihop regeringens mål om att Sveriges
47
Johansson, Bo och Svedner, Per Olov Examensarbete i lärarutbildningen, Undersökningsmetoder och
språklig utformning Uppsala: Kunskapsföretaget, 2001 s. 24 ff.
36
jordbruksareal ska vara till tjugo procent ekologiskt brukat.48
Varför det serverades ekologisk mat i skolan var att kommunen skulle ha bestämt vissa
regler för vilken mat som ska serveras. Att det även var en bra reklam för skolan togs
också upp. I diskussionen kring den här frågan så dök även resonemanget kring om den
ekologiska maten skulle vara hälsosammare än annan vanlig mat vilket lärarna inte
trodde vara fallet men som många elever faktiskt tog upp som ett argument.
I Sydsvenskan den 23 december 2005 fanns nya resultat från forskare vid Lunds
Universitet om att de som äter ekologisk mat har betydligt mindre bekämpningsmedel i
sin urin än de som äter vanlig mat vilket stärker elevernas resonemang.49
Hur stor betydelse lokalhistoria får i historieundervisningen blir tydlig i följande fråga då
lärarna svarar att svensk jordbrukskultur inte får så mycket fokus mer än
skiftesreformerna och mekaniseringen vid industriella revolutionen. Kopplingen till
dagens situation finns inte i deras historieundervisning utan i ämnet geografi, där
använder de problemfrågeställningen med det globala och lokala perspektivet som tas
upp i form av transportmekanismerna i världen där varor transporteras Jorden runt.
Lärarna tappar här lite fokus från vår frågeställning då de nog känner att de inte har
riktigt koll på ämnet. Det lokala perspektivet uppmärksammades knappt
i
historieundervisningen.
i
Trots
att
det
lokala
perspektivet
inte
tas
upp
historieundervisningen ser de ändå att det finns vissa möjligheter med lokalhistoria då de
menar att det finns mycket kultur bevarat i Svedala Kommun som till exempel Torup
med dess statarmuseum. Här är det tydligt att historielärarna här inte har samma
didaktiska historieutbildning som vad vi har då begreppen lokalhistoria och miljöhistoria
inte finns förankrat. Detta kanske förklarar varför de inte ser möjligheten att integrera det
ekologiska jordbruket och den ekologiska maten som serveras i skolan till
historieundervisningen.
48
http://www.krav.se/ArticlePages/200408/25/20040825124537_public417/20040825124537_public417.db
p.asp
49
Sydsvenska Dagbladet del A 23 december 2005
37
Likheterna mellan dagens ekologiska jordbruk och det äldre svenska jordbruket är enligt
lärarna att produktionen sker på en lokal nivå och utifrån ett miljöanpassat sätt.
Storskaligheten och företagsdriften som finns i dagens jordbruk är enligt lärarna det som
skiljer mot det ekologiska jordbruket men som även inte fanns förr i det vanliga svenska
jordbruket. De tar även upp en diskussion om synsättet på djurhållning där det ekologiska
jordbruket behandlar sina djur på ett mer värdigt sätt än stordriftsbonden. Lärarna lyfte
aldrig upp att dagens ekologiska jordbruk och det äldre svenska jordbruket inte använde
konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel vilket våra elever påpekade.
3.4
Resultatbeskrivning av intervju med matbespisningspersonal.
Den sista och uppföljande intervjun gjorde vi med matbespisningspersonal på samma
skola som de lärare vi intervjuat arbetar på. Vi kände att matbespisningen var en viktig
del att intervjua eftersom vi har utgått ifrån ekologisk mat i skolan samt om det finns
representerat i historieundervisningen. Genom den här intervjun skulle vi kunna se om
skolans lärare använt sig av matbespisningspersonalens kunskaper om den ekologiska
maten de serverar för att i sin tur väva in i det i undervisningen.
Till den här intervjun valde vi en annan intervjuform än den tidigare strikt bundna som vi
haft med elever och lärare. Eftersom vi visste ungefär vad vi var ute efter så satt vi ner
med några ur matbespisningen och förde ett samtal som vi spelade in på bandspelare där
vi ställde lite frågor angående deras ekologiska mat. Vi kommer att sammanfatta vad
samtalet handlade om.
Personalen i matbespisningen berättar att de har ungefär tjugo procent ekologiskt KRAV
märkt mat vilket består av mjölk, potatis, frukt och grönsaker. Dessa produkter kommer
från lokala handlare såsom Håkans Frukt och Grönsaksparti (Trelleborg), Mossagården
(Veberöd) och Skånemejerier (Malmö). Vidare i samtalet diskuterade vi varför de
serverar ekologisk och KRAV märkt mat på Klågerupskolan och då berättade de att
Svedala Kommun har riktlinjer för skolornas matbespisning som är dragna av kostchefen
i kommunen. De berättar även att de själva har ett stort intresse för just den sortens mat.
38
Vi frågade om det fanns en enhetlig syn på just Klågerupskolan om den ekologiska maten
genomsyrar hela verksamheten. Svaret vi fick var att det inte fanns något större intresse
från verksamheten att profilera sig med en enhetlig syn på skolans ekologiska mat.
Matbespisningspersonalen tror inte att det är så många vuxna i verksamheten som vet om
vad det är för sorts mat som serveras i skolan. De berättar att det varit en av
historielärarna som gjort ett litet arbete där eleverna fick ställa frågor om den ekologiska
maten men det var några år sedan och den läraren arbetar inte kvar här.
Vid några tillfällen har de haft kampanjer i matsalen om den ekologiska maten vilket
resulterade i att intresset i verksamheten ökade men så fort kampanjen slutade så
försvann även intresset. Det är även sällan som elever frågar om vad det är för mat som
serveras och vart den kommer ifrån.
Mot slutet av intervjun frågade vi om hur det skulle kunna se ut om fler personer i
verksamheten hade engagerat sig mot att profilera den ekologiska profilen i
matbespisningen. Personalen i matbespisningen menar att då skulle det gå att bredda
utbudet av ekologiska produkter och då skulle även priset kunna pressas vilket hade varit
lönsamt i längden för skolan. Matbespisningen arbetar idag mot att få Klågerupskolan till
att bli en KRAV märkt skola vilket kanske senare kommer väcka ett större intresse bland
elever och personal.
39
4.
Diskussion
Vår begynnelsepunkt för detta arbete har varit att undersöka om ekologisk mat används
som ett konkret verktyg i historieundervisningen om svensk jordbrukskultur och dess
förändringar över tid. Vi har valt att göra undersökningen på skolor där ekologisk mat
finns representerad för att se om det integreras i historieundervisningen.
Innehållet i vårt arbete kan sammanfattningsvis kopplas till miljöhistoria eftersom vi har
dåtids-, nutids- och framtidsperspektiv som utgångspunkter. Vår inledande diskussion i
arbetet handlade om hur ett konkret objekt som ekologisk och KRAV märkt mat skulle
kunna utgöra en bas för att utveckla elevers historiemedvetande i syfte om att förstå sin
nutid samt få handlingsberedskap inför framtiden. Därav valde vi ekologisk och KRAV
märkt
mat
som
vi
anser
vara
ett
utmärkt
verktyg
för
miljöhistoria
i
historieundervisningen. I den här basen ligger flera olika typer av redskap för
historieundervisning vilka vi gjort ingående avsnitt om i detta arbete. De olika redskapen
vi använt oss utav är miljöhistoria, lokalhistoria och historiemedvetande. Dessa kommer
vi nu att återkoppla med våra frågeställningar som i sin tur utgår ifrån de resultat vi fått
ifrån våra undersökningar till arbetet.
Vår första fråga lyder: Används ekologisk och KRAV märkt mat som ett verktyg i
historieundervisningen utifrån syftet att förstå svensk jordbrukskultur och hur den har
förändrats över tid?
Eftersom den här frågeställningen har en tydlig koppling till miljöhistoria så får vi utgå
ifrån en diskussion kring den forskning om ämnet som vi studerat. Under den tid som vi
haft till förfogande har vi inte stött på någon liknande forskning kring vår frågeställning
vilket har lett till att vi fick utgå ifrån så närliggande forskning som möjligt, vilket har
varit miljöhistoria som vi kopplat till lokalhistoria. Frågeställningen har en didaktisk
karaktär, vilket har gjort det möjligt att göra undersökningar bland elever och lärare.
40
Utifrån de resultat vi fått i våra undersökningar så kan vi konstatera att svensk
jordbrukskultur och dess historia är ganska osynlig i den historieundervisning vi studerat.
Eftersom den svenska jordbrukskulturen blir osynlig antar vi att integreringen av den
ekologiska maten inte tas upp utifrån den aspekten i historieundervisningen. Detta
grundar vi dels på att vi inte hittat någon direkt forskning kring ämnet samt våra
undersökningar i verksamheten. Genom de olika undersökningarna vi gjorde gick det att
avläsa en bristande kunskap och förståelse för såväl miljöhistoria som lokalhistoria.
Såväl lärare som elever har en del kunskaper om ämnet men blandar ofta ihop vad de
egentligen innebär vilket vi beskrivit i resultatbeskrivningen. Vi menar att deras
förståelse för ämnet dels beror på bristande kunskaper om svensk jordbrukshistoria såväl
som brister i det ekologiska tänkandet. Med det ekologiska syftar vi till en av
intervjufrågorna som rörde vad ekologiskt odlat innebär. Den frågan innehåller både
biologiska och humanistiska synsätt vilket vi förklarade närmre i kapitel två.
Den andra frågeställningen vi hade var: Kan vi se några samband mellan våra elevers
historiemedvetande om svensk jordbrukskultur och deras kunskap om ekologiskt odlad
mat och vad det innebär?
Vi kan dra godtagbara slutsatser som fyller det syfte med frågan som vi var ute efter. De
slutsatser vi kan dra från deras kunskaper om innebörden av ekologisk mat utifrån ett
historiemedvetande ligger på en basnivå.
Eleverna kan dra kopplingar mellan att produkter från dagens ekologiska jordbruk skall
vara producerat på en lokal nivå vilket liknade det förindustriella svenska jordbruket där
de odlade mest för att tillfredställa det egna hushållet. Eleverna har även en del kunskaper
om djurhållning. De påpekade vid ett flertal tillfällen att djur i det ekologiska jordbruket
vårdas på ett mer värdigt sätt vilket de liknade vid hur djurhållningen var förr då bonden
inte hade lika stor mängd boskap som idag. Eleverna menar att djuren förr hade större
rörelsefrihet och inte var satta i köttproduktion direkt från födsel. Vi tror att vissa av
dessa kunskaper kommer ifrån historieundervisningen om industriella revolutionen där
fördelning av jordareal förändrades i Sverige, där tar även elever upp skillnaden på
41
storleken av arbetskraft i jordbruket. De menar att det krävdes mer arbetskraft i
jordbruket förr vilket idag är mer knutet till några fåtal personer då maskinerna
underlättat stor del av det mänskliga arbetet. En ytterligare viktig kunskap är att eleverna
vet om att i det inte används kemiska besprutningsmedel i det ekologiska jordbruket
vilket heller inte gjordes i Sverige i någon större utsträckning före andra världskriget. 50
Vi kan utifrån denna diskussion se att eleverna har ett visst historiemedvetande gällande
vår frågeställning. I intervjuerna med eleverna berättar de att de inte fått så mycket
undervisning i historia om dessa ämnen men ändå så har de en viss kunskap om det hela.
Vi tror att deras kunskap kan komma ifrån andra ämnen i skolan eller hemmet vilket vår
enkät svarade en del för. Media är en annan del som garanterat påverkar vissa.
Vår sista fråga var: Kan vi se om det finns ett gemensamt synsätt kring den ekologiska
maten på skolan där hela verksamheten är integrerad?
I den undersökning vi gjorde kunde vi inte se ett gemensamt synsätt där hela
verksamheten var integrerad kring den ekologiska maten. Till den här frågan gjorde vi en
intervju med matbespisningspersonalen från den skola som vi gjort elev och
lärarintervjuer på.
Vi ansåg att de skulle kunna ha en bra uppfattning om hur situationen ser ut på skolan.
Vår motivering till frågeställningen hade lite olika infallssvinklar. Vi var intresserade av
att veta vilket intresse den övriga verksamheten hade på den ekologiska maten samt att vi
skulle kunna dra slutsatser mot vår enkät. Enkäten gav oss en bild av hur
konsumtionsvanorna kring livsmedel såg ut bland hushållen, vilket gav oss ett underlag
för analysen av elevernas intresse för den mat som serveras i matbespisningen.
Personalen i matbespisningen berättade att intresset för deras arbete är svagt bland den
övriga personalen på skolan vilket de tyckte var synd då de själva hade ett brinnande
intresse för deras ekologiska mat. Deras förklaring var att de inte trodde att den övriga
50
http://www.snf.se/verksamhet/jordbruk/bekampningsmedel.htm /Peter Einarsson och Pernilla Malmer
42
personalen hade så mycket kunskap om vad som serveras i skolan vilket förklarar en del
varför inte det finns ett bättre kollektivt synsätt i verksamheten.
Matbespisningspersonalen berättade att de idag serverar ungefär tjugo procent KRAV
märkt och ekologisk mat vilket de menar skulle kunna öka till betydligt högre procenthalt
om verksamheten varit mer integrerad i ett kollektivt synsätt där skolan profilerat sig som
en hållbar miljöskola med en ekologisk profil.
4.1
Avslutande diskussion
Föregående diskussion utgick ifrån våra frågeställningar till arbetet.
Där sammankopplade vi resultaten från våra undersökningar mot de frågeställningar vi
ställt upp i arbetet. Diskussionen blev således en ihopkopplad redogörelse av våra
resultatbeskrivningar där vi analyserade innehållet utifrån våra frågor till arbetet.
Som vi nämnt några gånger i arbetet så har motivationen till arbetet till stor del vuxit
starkare under de kurser i vår lärarutbildning som haft en tydlig miljöprofil, som till
exempel ”En ändlig värld” (Lärarutbildningen) och ”Samhällsgeografi” (Lunds
universitet). Utifrån våra undersökningar har vi uppmärksammat behovet av
miljöhistoriska projekt i skolverksamheten. I arbetet tog vi fasta på Fredrik Björks
motivering till miljöhistoriska projekt vilket vi sammankopplade med lokalhistoriska
perspektiv.
Björk menar att det tvärvetenskapliga perspektivet som miljöhistoria har medför en del
teoretiska och praktiska problem så inbjuder det ändå till många frågeställningar och
möjliga undersökningar. Med detta menar han att ämnet har många problem att ta sig
förbi vilket innebär att såväl samhällsvetenskaperna som naturvetenskaperna skall
integreras med en historisk metod för att de inte ska förlora sin teoretiska skärpa. Vi
resonerar som Björk och menar att undervisning i miljöhistoria synliggör debatten i
hemmen. Detta resonemang har även legat till grund för hela vårt arbete som haft en klar
43
didaktisk utgångspunkt för oss som lärare i historievetenskap och lärande. Med detta
menar vi att vi som lärare kommer att kunna synliggöra miljödebatten genom pedagogisk
undervisning. Att använda ekologisk mat som ett konkret verktyg för miljöhistoria har
bara varit en av vägarna för att förankra ett hållbart miljömedvetande.
Våra spekulationer angående lärares intresse för miljöhistoria bygger inte på ett brett
underlag då vi endast intervjuat två stycken. Vi måste dock utgå ifrån deras kommentarer.
I boken Miljön har en historia möter vi många engagerade lärare som sysslar med
miljöhistoria. Tyvärr hittade vi inte någon som använde sig av ekologisk mat som
utgångspunkt för undervisning i svensk jordbrukskultur vilket vi anser håller en
miljöhistorisk profil i historieundervisningen. Detta resonemang grundar vi på
skolverkets styrdokument som berördes i inledningen av arbetet.
Lärarna vi intervjuade var inte helt ointresserade av ämnet men integrerade det inte i sin
historieundervisning. Varför de inte gör detta kan vi endast spekulera i och ge en hypotes.
Lärare klagar ofta på att de har en tidsbrist för att få med alla viktiga moment i sin
undervisning vilket ofta leder till att undervisning följer läroboken i ämnet. Även om
många lärare styr upp sin egen undervisning så blir det ofta inom deras egna
intresseområden vilket mycket väl kan vara till exempel andra världskriget istället för
miljöhistoria. Vi anser även att de nya historiedidaktiska synsätten har svårt att penetrera
in i skolverksamheten. Vi nyutexaminerade lärare har förhoppningsvis den senaste
historiedidaktiska forskningen i bagaget vilket skulle kunna hjälpa till att förändra
historieundervisningen.
Vi har konstaterat att miljöhistoria kan kompletteras med lokalhistoria för att förbättra
elevers historiemedvetande angående sin lokala närmiljö såväl som den nationella och
globala. Vi diskuterade en del om miljöhistoriska projekt på lokal nivå i kapitel två. Där
resonerade vi kring hur den lokala miljöhistorien skulle kunna skapa förståelse för den
globala miljöhistorien. Även i detta stycke fungerade ekologisk mat som ett bra verktyg
för att förklara att den inte är transporterad jorden runt för att hamna på våra matbord.
Tanken var där att belysa jordens beroende av fossila bränslen. Eftersom det
tvärvetenskapliga perspektivet blir väl synligt i diskussionen kring lokal och global
44
miljöhistoria gjorde vi ett avsnitt där historieundervisningen skulle kunna arbeta
ämnesövergripande med de naturorienterade ämnena.
Alla människor, såväl vuxna som barn, har en egen unik bild av sin närmiljö där olika
platser och byggnader har en speciell betydelse för varje individ. Den lokala närmiljön
fyller även en identitetsskapande roll vilket till exempel gör att vi känner oss hemma i
vissa miljöer. Detta kan vara bondgården på landet eller betonghuset i någon av stadens
förorter. Hermansson Adler menar att elevernas identitetsutveckling skulle gynnas av
möten med människor och platser i sin egen livsvärld vilket skulle kunna vara den lokala
bonden. Elever brukar ofta efterlysa en så konkret och förståelig undervisning som
möjligt, vilket lokalhistoria med miljöprofil skulle kunna ge. Förståelsen för det lokala är
nödvändigt då den stora världen möter oss dagligen i vårt accelererande IT samhälle där
media pumpar oss med översvämmande information.
I början av arbetet diskuteras begreppet hållbar utveckling. Dagens globala miljöproblem
orsakas bland annat av sociala och kulturella förhållanden utifrån människans handlande i
sin miljö. Det är dessa förhållanden som påverkat vår ansats till arbetet. Hållbar
utveckling är ett centralt mål för alla att arbeta emot. Genom att använda ekologisk mat
som verktyg för att tolka hur svensk jordbrukskultur förändrats anser vi att ett steg tagits i
rätt
riktning
mot
hållbar
utveckling.
Med
historisk
en
tolkning
utifrån
svenskjordbrukskultur kan ekologisk mat användas som pedagogiskt redskap för att tolka
miljöproblem i vårt samhälle.
För att arbeta med de ämnen vi tagit upp i arbetet krävs en engagerad och påläst lärare
som brinner för miljöhistoria. Möjligheten finns och är även styrkt i styrdokumenten
vilket vi ser som mål för skolans verksamhet att arbeta mot i framtiden.
45
5.
Slutsats
Utifrån vår forskning har vi hittat många motiveringar till att arbeta med miljöhistoria i
skolans verksamhet. Vi har fyllt arbetet med de för oss viktigaste infallsvinklarna till
miljöhistorisk undervisning. Vi är båda övertygade om att miljöhistorisk undervisning
kommer vara ett inslag i vår framtida yrkesutövning som historielärare.
Vi sammanfattar här under vår slutsats i punktform med påståenden som sammanfogar
vårt arbete:

Ekologisk och KRAV märkt mat fungerar som ett utmärkt verktyg för att
attackera
miljöhistoriska projekt i skolans verksamhet för att sträva mot en
hållbar utveckling.

Det tvärvetenskapliga perspektivet på miljöhistoria inbjuder till många
frågeställningar och undersökningsmöjligheter vilket kan synliggöra ämnet i den
allmänna debatten såväl i hemmen som i skolans verksamhet.

Historiemedvetande är ett unikt fenomen för varje individ vilket är lärarens
uppgift att förmedla till sina elever för att de ska förstå vilka konsekvenser
människans handlande haft som varelse i tid och rum. Genom detta synsätt kan
våra elever lära sig att tolka dåtiden genom sin samtid för att på så sätt skaffa sig
handlingsberedskap inför framtiden.

I en verksamhet där ekologisk mat finns representerad borde alla elever och
personal känna till vad det innebär samt att ett kollektivt synsätt speglas i
undervisningen.

Historieundervisningen i skolans verksamhet borde i dess undervisning om
svensk jordbrukskultur integrera dagens ekologiska jordbruk för att ge en konkret
bild för elever att arbeta med.
46
Dessa punkter anser vi vara en bra och sammanfattande slutsats av vårt examensarbete
till blivande lärare i historievetenskap och lärande. Vi anser att ämnet är högst personligt
men relevant för en historielärare med den senaste utbildningen som värnar om en hållbar
utveckling.
47
6.
Källförteckning
Litteraturlista
Björk, Fredrik Vad är miljöhistoria? i Eliasson, Per (red) Miljön har en historia från
Skanör till Kiruna, miljöhistoria i svenska skolor Malmö Högskola, 2002
Hallin, Per Olof, Hultman, Johan, Wärneryd Olof Hållbar utveckling Studentlitteratur
Lund, 2002
Gren, Martin, Hallin, Per-Olof Kulturgeografi en ämnesteoretisk introduktion Liber
Malmö 2003
Hermansson, Adler, Magnus Historieundervisningens byggstenar – grundläggande
pedagogik och ämnesdidaktik Liber Malmö 2004
Jensen, Bernard Eric Historiemedvetande – begreppsanalys, samhällsteori, didaktik i
Karlegärd, Christer och Karlsson, Klas-Göran Historiedidaktik Lund, Studentlitteratur,
1997
Johansson, Bo och Svedner, Per Olov Examensarbete i lärarutbildningen,
Undersökningsmetoder och språklig utformning Uppsala: Kunskapsföretaget, 2001
Karlsson, Klas-Göran Historiedidaktik: begrepp, teori och analys i Karlsson, Klas-Göran,
Zander, Ulf (red) Historien är nu En introduktion till historiedidaktiken Studentlitteratur
Lund 2004
Lewan, Nils Landskap och urbanisering –ett nittiotalsperspektiv Institutionen för
kulturgeografi och ekonomisk geografi Lunds Universitet 1998
Nordlund, Christer Landskapet som resurs för miljöhistorisk undervisning i Eliasson, Per
(red) Miljön har en historia från Skanör till Kiruna, miljöhistoria i svenska skolor Malmö
Högskola, 2002
Magnusson, Thomas Europa i världen ca.1700-1900 Revolution och nationalism Liber
Göteborg 2000
Mcneill, John Something new under the sun a environmental history of the twentieth
century Penguin books London 2001
Morell, Mats Det svenska jordbrukets historia 4 Jordbruket i industrisamhället 2001
Stockholm
Naess, Arne Ekologi, samhälle och livsstil LT:s förlag Stockholm, 1981
48
Regnell, Hans Att beskriva och förklara. Doxa 1982
Salomonsson, Anders (red) Svenskt bondeliv Livsform och yrke Studentlitteratur Lund,
1999
Åmark, Klas Historisk teori, förklaringar och källkritik i Ekman, Stig, Thullberg, Per,
Åmark, Klas (red.) Metodövningar i historia 1, Historisk teori, metod och källkritik
Lund: Studentlitteratur, 2001
Tidskrifter
Kompendium om svenskt näringsliv – 2 ”Fact sheets about Sweden” publicerad av
Svenska institutet Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi Lunds
Universitet 2002
Odlingslandskapet och den kommunala planeringen Boverket 1996
Sydsvenska Dagbladet diverse artiklar från 2005
Wallin, Kulturlandskap och arkeologi rapport 2004:17 Marie Olsson
Internetkällor
http://www.naturvardsverket.se/index.php3?main=/dokument/hallbar/hrut/hrutdok/omhut
.htm, Naturvårdsverket 2006-01-18
http://www.svenskmjolk.se/press/IE/Pressmeddelande.asp?ID=611 2005-12-16
http://www.kulturen.com/ 2005-12-16
http://www.ekolantbruk.se/faq/kvalitet/odlingslandskap.asp 2005-12-26
http://www.krav.se 2005-12-26
http://www.krav.se/ArticlePages/200408/25/20040825124537_public417/200408251245
37_public417.dbp.asp 2005-12-27
http://www.snf.se/verksamhet/jordbruk/bekampningsmedel.htm /Peter Einarsson och
Pernilla Malmer 2005-12-29
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=24&skolform=
11&id=3884&extraId=2087
49
Intervjuer
Elever från Klågerupsskolan 2005-12-08
Elever från Spykens gymnasium i Lund 2005-12-08
Pedagoger från Klågerupskolan 2005-12-16
Matbespisningspersonal från Klågerupskolan 2005-12-16
Enkäter
Enkäter utdelade till hushåll i Svedala Kommun och Lunds Kommun 2005-10-12
50
Bilaga 1
51
Anonym enkät för dig som elev och ditt hushåll
Detta är en undersökning om livsmedel och konsumtion som ska ligga till grund för ett
examensarbete på Lärarutbildningen som handlar om hur ett historiskt medvetande kan
leda till fler konsumenter av KRAV märkta och ekologiska livsmedel.
1. Handlar Ni i ert hushåll livsmedel som är ”KRAV” märkta eller ekologiska?
Oftast Ibland Sällan Aldrig
(
) (
) (
) (
)
2. Hur ofta kontrollerar Ni från vilket land era livsmedel är producerade?
Oftast Ibland Sällan Aldrig
(
) (
) (
) (
)
3. Hur ofta är priset den största och avgörande faktorn för Er då ni handlar livsmedel?
Oftast Ibland Sällan Aldrig
(
) (
) (
) (
)
4. Hur ofta tänker ni på vad ert val av livsmedel betyder för miljön när ni handlar?
Oftast Ibland Sällan Aldrig
(
) (
) (
) (
)
5. I vilken butik gör Ni de flesta av era livsmedelsinköp? Varför gör ni de flesta inköpen i
just den butiken?
…………………………………………………………………………………………........
…………………………………………………………………………………………........
6. Ställer Ni krav på Er butik där ni handlar? Vad kan det vara för krav och hur framför ni
dom?
…………………………………………………………………………………………........
…………………………………………………………………………………………........
7. För några år sedan talades det mycket om galna ko-sjukan och många slutade handla
utländskt kött. Minns du hur din familj gjorde? Startade detta några tankar om Svenskt
jordbruk? (ni kan använda baksidan på pappret om det behövs)
…………………………………………………………………………………………........
…………………………………………………………………………………………........
52