Att vara döv i arbetslivet

Att vara döv i arbetslivet
- en information till dig som är arbetsgivare
1
2
”Jag har aldrig sett det
som ett hinder att han är döv”
Bild: Johanna Henriksson, Bulldozer reklambyrå
– Vi föll för hans charm, säger Pernilla Clemens
von Döbeln.
Pernilla är hotelldirektör på Näsby slott och
mannen vars charm hon pratar om heter Nisse
Danielsson. Vi sitter i en mjuk, djup soffgrupp i
en salong i 1600-talsslottet som rymmer statyer
av Carl Milles, väggmålningar av Bruno Liljefors
och en takmålning signerad Anders Zorn.
Förutom Nisse, Pernilla och mig är soffan och
fåtöljerna upptagna av två tolkar. Hade det här
varit en normal arbetsdag hade tolkarna inte varit på plats, men för att jag ska kunna genomföra
intervjun med Nisse som är döv krävs den här
uppbackningen.
Däremot är den vardagliga kommunikationen
mellan Nisse och hans kollegor okomplicerad. I
regel räcker det med att jobbarkompisarna talar
tydligt och långsamt för att Nisse ska förstå vad
de menar. Och med kroppsspråk kommer man
långt. Undantagen handlar om när hotelldirektör
Pernilla har en lång lista med arbetsuppgifter till
Nisse, som hon då skriver ner på en enkel skrivtavla. Vid personalmöten bokar arbetsgivaren
eller Nisse tolk, som är kostnadsfri för arbetsgivaren.
Nyligen har också Arbetsförmedlingen försett
Nisse med en smartphone med inbyggt brandlarm och möjlighet till tolkning på distans. De
arbetstekniska hjälpmedlen har bekostats av
Arbetsförmedlingen.
– Skrivtavlan använde vi ganska mycket i
början men nu behövs den sällan. För det mesta
går det bra att läsa på läpparna och kocken har
faktiskt lärt sig några tecken. Mitt enda problem
är egentligen vid lunchen när alla talar i mun på
varandra. Då är det svårt att hänga med och jag
3
4
kan känna mig lite utanför. Annars stortrivs jag
på jobbet, säger Nisse via tolken.
– Sedan Nisse satt sig in i jobbet, och det
gick fort, har han blivit självgående och behöver i stort sett aldrig sitta och vänta på att få
arbetsuppgifter. Jag har aldrig sett det som ett
hinder att han är döv, säger Pernilla Clemens
von Döbeln.
Jeanette Lindevall är SIUS-konsulent på
Arbetsförmedlingen. Förkortningen står för
särskilt introduktions- och uppföljningsstöd, se
sidan 14. När Jeanette hade analyserat Nisses
kompetens och tidigare meriter, som till stor
del består av tekniska arbeten, började hon leta
efter potentiella arbetsgivare. På Näsby slott
fick hon napp.
–Redan vid första mötet kändes det att personkemin stämde. Vi kom överens om att börja
med praktik. Målet var att Nisse skulle anställas
och att jag skulle finnas med på plats tills han
kommit in i sitt arbete, säger Jeanette.
De första två veckorna under praktiken var
Jeanette med varje dag som stöd såväl för Nisse
som för hans arbetsgivare. Slottet har en stor
trädgård och förutom underhållet av den har
Nisse sedvanliga vaktmästaruppgifter.
Stegvis trappade Jeanette Lindevall sedan ner
sin närvaro och har därefter sms-kontakt med
Nisse, telefonkontakt med arbetsgivaren och
inbokade uppföljningsbesök tillsammans med
arbetstagaren och arbetsgivaren. I somras fick
Nisse en fast anställning där arbetsgivaren får
ekonomiskt stöd i form av lönebidrag.
Nisses förra jobb som greenkeeper på en golfbana på Ingarö varade i fem år innan hela personalstyrkan sades upp. Tidigare har han jobbat
på bland annat en förskola för döva barn, varit
montör på ett stort elektronikföretag och jobbat
som bilmontör. När han svarar på mina frågor
med teckenspråk, som tolken översätter, pratar
han också samtidigt.
–Jag har valt den hörande arbetsmarknaden. Till viss del för att arbetsmarknaden där
man jobbar med döva och hörselskadade är
begränsad, men mest för att jag vill delta i samhället i stort. Och i dag är det mycket enklare
tack vare alla tekniska hjälpmedel, säger Nisse
Danielsson.
5
Stöd från Arbetsförmedlingen
Arbetshjälpmedel
Du kan få ekonomiskt stöd till olika arbetshjälpmedel om du anställer en person med funktionsnedsättning. Det kan vara både individuella
hjälpmedel till den arbetssökande och särskilda
anordningar på arbetsplatsen till dig som är
arbetsgivare.
Stödet kan du få under anställningens första
tolv månader. Därefter har du som arbetsgivare
och/eller Försäkringskassan ett särskilt ansvar
för att finansiera hjälpmedel. Du har dock alltid
möjlighet att få stödet så länge den anställda har
en lönesubvention, det vill säga om han eller hon
har en anställning med lönebidrag, ett offentligt
skyddat arbete, en utvecklingsanställning eller en
trygghetsanställning.
Personligt biträde
Du kan även få ekonomiskt stöd om du låter en
eller flera personer på din arbetsplats avsätta tid
för att hjälpa en person med funktionsnedsättning. Det kallas för stöd till personligt biträde.
Ett personligt biträde gör inte jobbet; han eller
hon gör bara så att det fungerar bättre.
6
Praktik – ett bra sätt att pröva på ett jobb
Ett bra sätt att lära känna en arbetssökande kan
vara att erbjuda honom eller henne en praktikplats. Samtidigt får den arbetssökande prova på
sina nya arbetsuppgifter. Den som praktiserar får
ekonomisk ersättning via Arbetsförmedlingen
under praktikperioden.
Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd - SIUS
Du kan få stöd av en SIUS-konsulent från
Arbetsförmedlingen när du anställer en person
med funktionsnedsättning. Läs mer om det på
sidan 14.
Lönebidrag – ett aktivt stöd
Om du anställer en person med funktionsnedsättning kan du kompenseras ekonomiskt med lönebidrag. Ett krav är att funktionsnedsättningen
påverkar arbetsförmågan. Lönebidraget är tänkt
att kompensera för att den anställda kan behöva
anpassa arbetsuppgifterna och arbetstakten
utifrån sin förmåga. Bidraget kan du få i upp till
fyra år.
Mathias Lindstedt,
bageriarbetare, Stockholm
Mathias Lindstedt är döv och synskadad. Han jobbar
som paketerare på bageriet Monte Trade
& Grossist AB i Vällingby.
Han trivs hur bra som helst på sitt jobb. Ägaren och
chefen Georgios Agaitsis säger att han inte tvekade en
sekund när en SIUS-konsulent (se sidan 14) ringde och
frågade om Mathias kunde få praktik.
- Vi är jättenöjda med Mathias och tycker att andra ska
våga pröva. Vi har två andra döva anställda sedan tidigare också. Alla är exemplariska och duktiga i jobbet.
Man kan helt enkelt räkna med de här grabbarna. Som
arbetsgivare blir man glad när man känner sådan respons, säger Georgios.
- Vi skriver och kommunicerar med blicken och kroppsspråket. Och vi hade mycket stor nytta av den teckenspråkiga SIUS-konsulenten. Under praktiken var hon här
varje dag, sedan var tredje vecka ungefär. Nu behöver
hon inte komma alls.
Arbetsförmedlingens specialister har ordnat anpassad belysning just där Mathias jobbar. Hela personalen
informerades om Mathias synskada, vilket är viktigt så
att alla har rätt förväntningar och man undviker irritation.
Nyligen har Mathias börjat lära sig baka och hans
chef planerar att utöka verksamheten. Han säger att han
gärna anställer fler medarbetare som är döva.
7
Kommunikation och språk utan att höra
Att underlätta kommunikationen mellan döva och hörande är viktigt för att det ska fungera bra på en arbetsplats. Alla kan lära sig handalfabetet och några vardagstecken, och det
kan vara första steget till bättre kommunikation. Det går också att gå en teckenspråkskurs
för att lära sig mer. Men tveka inte att använda det du redan kan, använd fantasin, kroppsspråket, papper och penna, peka eller visa.
Tecken och handalfabetet
Teckenspråk är dövas främsta kommunikationsspråk. Det är ett visuellt språk med egen
grammatik men det finns inte i skriven form.
Teckenspråk används på samma sätt som hörande använder talspråk och tecknen motsvarar
ord eller begrepp.
Teckenspråket uttrycks med händerna, men
uttrycket i ansiktet, ögonen och kroppen är lika
viktigt. Handalfabetet motsvarar det vanliga
alfabetet. Man bokstaverar ofta namn och vissa
ord. Personer som inte kan teckenspråk kan använda handalfabetet för enklare kommunikation
med döva.
Eftersom döva är vana vid att omgivningen
inte tecknar, behöver du inte tveka att kommunicera med det du redan kan. Skriv, tala
lugnt och tydligt, rita, peka och visa! Du hittar
svenskt teckenspråkslexikon på Internet
www.ling.su.se/tsp.
8
Är teckenspråket internationellt?
Teckenspråket är inte internationellt som många
tror. Varje land har sitt eget teckenspråk, som
har utvecklats på samma sätt som de talade
språken. Sverige var först i världen med att 1981
erkänna teckenspråk som dövas språk.
Teckenspråk kan man lära sig genom studieförbund eller på folkhögskola, och en del
gymnasier erbjuder teckenspråk som tillval. Det
finns även utbildning på högskolan, från nybörjar- till forskarnivå.
Vid viktiga samtal, personalmöten eller information på jobbet bör man använda en teckenspråkstolk. Tolkens uppgift är att översätta allt
som sägs, hörs eller tecknas så att alla känner
sig delaktiga. Tolken deltar inte i samtalet, så
man ska inte ställa frågor till tolken under pågående samtal. Tala med och titta på samtalspartnern, inte tolken, och prata som vanligt.
Man beställer tolk genom landstingets tolk-
central, se tolkcentralen.se eller telefonkatalogens blå sidor. Både arbetsgivaren och arbetstagaren kan beställa tolk.
Döva ser ju – då kan de väl läsa?
Det finns ca 30 000 teckenspråkiga döva och
hörselskadade i Sverige. Av dessa är ungefär
en tredjedel födda döva, och har aldrig hört tal
överhuvudtaget. Deras första språk är teckenspråk. Skriven svenska är svår för många döva
eftersom svenskan är ett språk som de lärt sig
utan att höra det. Det är orsaken till att döva
är mer eller mindre bra på att läsa och skriva.
Skriven text kan alltså aldrig ersätta teckenspråk för döva som har teckenspråk som förstaspråk.
Hörselskadad – ett ”finare” ord för döv?
Nej, inte alls. Det avgörs inte heller av hur mycket eller lite man hör, utan mer av vilket språk
man använder. Döva ser sig som en språklig
minoritetsgrupp med svenskt teckenspråk som
förstaspråk medan personer med hörselnedsättning ofta har svenska som första språk.
9
Teknik och tolkar som ökar jobbmöjligheterna
Genom bildtelefoni.net kan du ringa upp en förmedlingstjänst från en vanlig telefon och kostnadsfritt få exempelvis en arbetsinstruktion tolkad till
teckenspråk. Läs mer på www.bildtelefoni.net
Det går också att ringa från en vanlig telefon till en
texttelefon och tvärtom via en förmedlingstjänst.
Numret från en vanlig telefon är 90 165. Du anger
telefonnummer och namn på den person du vill
tala med. Telefonisten ringer upp det önskade
numret och skriver vad den hörande säger och läser
sedan upp svaret som skrivs av den döva personen.
Den moderna tekniken gör det lättare att kommunicera på arbetsplatserna. Arbetsförmedlingen
har flera specialister med kunskap inom området.
De kan också prova ut hjälpmedel och anpassningar på arbetsplatsen. Du kan läsa mer om
Arbetsförmedlingens stöd på sidan 6.
I dag finns det många hjälpmedel som kan
10
underlätta kommunikationen mellan en teckenspråkig person och en icke teckenspråkig.
SMS eller papper och penna kan också vara ett
alternativ om det handlar om enklare meddelanden. Här ovan finns några andra exempel på hur
du kan få stöd om du behöver hjälp med att kommunicera med din teckenspråkiga medarbetare.
Judit Belényessy,
auktoriserad hudterapeut, diplomerad
hudhygienist och egen företagare, Stockholm
Döva kan! tecknar Judit Belényessy med eftertryck.
Med okuvlig energi och trots motgångar har hon tagit
sig från damskrädderi i Ungern till auktoriserad hudterapeut med egen salong i Stockholm. När det ringer
på dörrklockan blinkar det och samtidigt känner Judit
av det genom vibratorn i armbandsklockan. Klockan är
ett hjälpmedel från Arbetsförmedlingen, liksom bildtelefonen och faxen.
Judit har både döva och hörande kunder. De flesta
hörande bokar via hemsidan och ännu inte via bildtelefonen.
– Först kan kunderna bli lite förvånade över att jag
är döv, och då brukar jag använda rösten för att visa
att jag kan kommunicera. Ibland får jag be dem prata
långsammare, men hittills har ingen flytt, tecknar
Judit, som har ganska lätt att läsa på munnen och
uppfatta vad folk säger.
Det var på en hudvårdsbehandling som någon frågade
Judit om hon inte borde starta eget.
– Min första reaktion var ”inte kan väl jag… det är väl
alldeles för svårt för mig som är döv”. Och visst har det
varit svårt och motigt. Svårast har varit att inte få tolk
när det behövs.
I dag är Judit stolt över att ha utbildat sig och startat eget företag.
– Det är bara att våga. Det finns en risk i första mötet
med hörande, men man måste visa att man inte är
rädd, att man är kompetent, välutbildad och motiverad och att man självklart ger en bra service.
11
Teckenspråkig personal på Arbetsförmedlingen
Bild: Magnus Pehrsson
Du kan få stöd och hjälp av dövkonsulenter när
du anställer personer som använder teckenspråk.
Dövkonsulenterna är teckenspråkiga, har kunskap om hur funktionsnedsättningen kan påverka
arbetsförmågan och kan bedöma olika behov
och insatser. De kan också hjälpa till att anpassa
arbetsplatsen med olika hjälpmedel. Dövkonsulenterna finns tillgängliga i hela landet och fungerar
även som en länk mellan teckenspråkiga arbetssökande och deras arbetsförmedlare.
12
När den arbetssökande introduceras på arbetsplatsen kan du få praktiskt stöd av en teckenspråkig SIUS-konsulent. Du kan läsa mer om
SIUS-konsulenter på sidan 14.
Arbetsförmedlingen har också ett nationellt
dövteam med olika kompetenser. De hjälper till
med fördjupade insatser på teckenspråk, till exempel kartläggande samtal, yrkesvägledning och
tester. Teamet kan också prova ut arbetshjälpmedel och anpassa arbetsplatsen.
13
L in
de
va
ll ,
te
ck
en
s pr
u
,S
ho
lm
och kollegorna till teckenspråk och tvärtom.
Han eller hon kan till exempel även sitta med på
raster för att underlätta de sociala kontakterna.
När arbetstagaren har introducerats i sina nya
arbetsuppgifter och kommunikationen fungerar
bra mellan alla parter trappar SIUS-konsulenten
ner sin närvaro.
SIUS-konsulenten brukar informera om att
det är viktigt att ha ögonkontakt med personer
som är döva. Han eller hon tipsar också om hur
man bokar tolk och hur man kan kommunicera
på alternativa sätt, till exempel skriva lappar,
använda kroppsspråk eller ta hjälp av tekniska
hjälpmedel som exempelvis smartphones. ck
14
I U S -k o n s
len
t
SIUS
Du kan få stöd och hjälp av en SIUS-konsulent
från Arbetsförmedlingen om du anställer en
person med funktionsnedsättning. SIUS-konsulenten följer med till arbetsplatsen och hjälper
till med att introducera de nya arbetsuppgifterna
samt ger information till arbetsgivare och arbetskamrater.
SIUS-konsulenten följer upp anställningen
under ett år, eventuellt med förlängning. Både
arbetsgivaren och arbetstagaren brukar uppskatta
detta stöd, speciellt i början när nya arbetsuppgifter introduceras och det är många nya kontakter.
Det kan handla om att SIUS-konsulenten
översätter informationen från arbetsgivaren
åk ig S
Du kan få stöd och hjälp av en SIUS-konsulent
från Arbetsförmedlingen om du anställer en person med funktionsnedsättning.
to
’’
J ean e tt e
Anteckningar:
15
Kontakta oss via
• din lokala arbetsförmedling
• www. arbetsformedlingen.se
• Arbetsförmedlingen Kundtjänst, telefon 0771-416 416
Arbetsförmedlingen har personal som kan
teckenspråk och har kunskap om döva.
Du kan beställa Arbetsförmedlingens
informationsmaterial i alternativa format på
www.arbetsformedlingen.se/alternativaformat
16
Arbetsförmedlingen 2011-12. Rekv nr: 503 029. Bilder: Bulldozer Reklambyrå, Johanna Menriksson, Magnus Pehrsson, Johnér Bildbyrå.
V I LL D U H A M E R I N FO R M AT I O N?