Äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning

Äldre med kombinerad
syn- och hörselnedsättning
– dövblindhet
Innehåll
Förord
4
Olika förutsättningar och behov
6
Hörselproblem hos äldre
8
Synproblem hos äldre
11
När man har stora problem att både höra och se
12
Stimulans och aktivitet
15
Bemötande vid kommunikation
16
Använd tolk vid behov
18
Kommunicera via tolk
19
Skapa trygghet i hemmiljön/på äldreboendet
20
Måltider
22
Aktiviteter utanför bostaden
24
Hjälpmedel
24
Utskrivningstjänst
25
Service till personer med dövblindhet
25
äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning – dövblindhet 3
Förord
I målen för äldrepolitiken slås följande fast:
• Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället
och över sin vardag
• Äldre ska kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende
• Äldre ska mötas med respekt
• Äldre ska ha tillgång till god vård och omsorg
Andelen äldre i Sverige ökar. Cirka 18 procent av befolkningen är
över 65 år och drygt 750 000 personer är 80 år och äldre. Någon
kartläggning av personer över 65 år som sent i livet förvärvat en allvarlig kombinerad syn- och hörselnedsättning, dövblindhet, finns
inte. Men utifrån Holländska och Norska populationsundersökningar kan man grovt uppskatta antalet till cirka 20 000 personer i
Sverige.
Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor har uppmärksammat behovet av information om äldre med kombinerad syn- och
hörselnedsättning, dövblinda. För att de nationella målen ska
kunna uppfyllas för dessa personer behövs mer kunskap bland personal som möter personer med denna problematik.
4 äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning – dövblindhet
Detta material bygger på ett danskt material som utarbetats av fyra
Videnscenter – Danmarks motsvarighet till Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor i Sverige. Videnscentret för Dövblindblivna, Videnscenter för Synhandicap, Videnscenter för dövblindblivna döva och hörselskadade, Videnscenter på äldreområdet.
Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor riktar ett stort tack
till de danska kunskapscentren för att vi fått lov att översätta och
anpassa materialet till svenska förhållanden.
Vår förhoppning är att utbildningsmaterialet ska vara till nytta och
ge ökad kunskap till personal som arbetar inom äldreomsorg och
primärvård men även till andra som möter äldre med en kombinerad syn- och hörselskada, dövblindhet. Med kunskap och bättre
förståelse hos omgivningen ökar möjligheterna för dessa personer
att leva ett bra liv.
äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning – dövblindhet 5
Olika förutsättningar och behov
Syn och hörsel är två av människans viktigaste sinnen. Förlust av
något eller bägge av dessa sinnen gör det svårt att kommunicera
med andra. Det blir också svårt att ta del av nyheter och information samt att orientera sig i miljön. Många äldre personer har en
syn- eller hörselnedsättning som inte är medfödd, utan som tillkommit senare i livet. En del av dessa har en allvarlig kombinerad
syn- och hörselnedsättning, dövblindhet. Kombination av funktionshindren medför stora svårigheter.
För de äldre personer med kombinerad syn- och hörselnedsättning,
dövblindhet, som flyttar till ett äldreboende är det därför viktigt att
personalen redan innan inflyttningen är medvetna om personens
möjligheter, svårigheter och behov. Ofta behöver boendet utrustas
med hjälpmedel som kan underlätta vardagen. Det är också viktigt
att vara uppmärksam på om personens syn- eller hörselnedsättning
förvärras så att insatserna kan anpassas efter detta.
6 äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning – dövblindhet
Många problem kan dock undvikas om man i förväg förvissar sig
om följande:
• Kan personen uppfatta muntliga besked?
• Kan personen läsa tryckt text?
• Kan personen känna igen röster, personer och ansikten?
• Kan personen orientera sig i omgivningen?
• Kan personen själv klara kontakten med sina anhöriga?
• Kan personen aktivt delta i social samvaro?
Denna broschyr ger enkla och konkreta råd som kan underlätta
kommunikationen för äldre personer med allvarlig kombinerad
syn- och hörselnedsättning, dövblindhet. Råden i sig är inte nya,
men vi har här satt in dem i ett sammanhang som kan vara till
nytta för personalen. Broschyren beskriver några vardagssituationer. Efter varje situation ges generella råd att tänka på i bemötandet av äldre personer med kombinerad syn- och hörselskada, dövblindhet. Alla människor är unika och har olika förutsättningar
och de bästa lösningarna är de som är personligt anpassade.
äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning – dövblindhet 7
Hörselproblem hos äldre
Åldersrelaterad hörselskada är en vanlig typ av hörselnedsättning. I
Sverige finns drygt en miljon människor som anser sig höra dåligt.
Nästan hälften av dem är äldre, över 65 år. Drygt 300 000 svenskar
har hörapparat och är alltså beroende av ljudförstärkning för att
kunna uppfatta tal. Man räknar med att det finns cirka 14 000 personer som är döva i Sverige. (Källa: Hjälpmedelsinstitutet)
Hörseln försämras ofta med stigande ålder. Det handlar ofta om en
normal åldersförändring som brukar komma smygande från 65årsåldern och uppåt. Den åldersbetingade hörselnedsättningen
drabbar i synnerhet det ljusa tonområdet (diskanten), som är det
viktigaste området för förmågan att uppfatta och förstå talspråk,
medan de mörka tonerna (basen) oftast fortfarande kan uppfattas
bättre. Detta innebär att personen oftast är i stånd att höra ljud i
omgivningen och om man talar direkt till vederbörande. Däremot
uppstår det problem när den äldre ska förstå vad en enskild person
säger, samtidigt som andra talar i samma rum, eller om det finns
andra bakgrundsljud i lokalen. Under dessa omständigheter ”flyter
allt samman” och den hörselskadade personen missförstår ofta
samtalets innehåll.
8 äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning – dövblindhet
Hörapparat och andra tekniska hjälpmedel ger i allmänhet god
effekt. Men långsamt och tydligt tal samt god akustik kan ha minst
lika stor betydelse för att personen ska höra. Man ska också vara
medveten om att effekten och hjälpen av en hörapparat blir mycket begränsad, om man befinner sig i en stökig miljö med mycket
bakgrundsljud.
Det finns också en liten grupp äldre som är helt döva – antingen
sedan födseln, barndomsdöva, eller på grund av sjukdom eller tilltagande hörselnedsättning, vuxendöva. Vid kommunikation med
hörande har bägge grupperna behov av särskild hänsyn. Barndomsdöva personer är beroende av att kommunikationen sker på
teckenspråk, antingen direkt med en annan teckenspråkig person
eller indirekt via teckenspråkstolk. Vuxendöva personer har ofta
behov av att kommunikationen sker med hjälp av vuxendövtolk
eller med hjälp av tecken som stöd för talet (TSS). Äldreboenden
med teckenspråkig personal kan därför väsentligt höja dessa personers livskvalitet.
äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning – dövblindhet 9
Synproblem hos äldre
Försämrad synförmåga är en naturlig del av åldrandet. Det tar sig
bland annat uttryck i ett ökat behov av god belysning, behov av
glasögon för att kunna se på olika avstånd samt försämrad förmåga
att uppfatta kontraster.
Många äldre får förutom de naturliga åldersförändringarna dessutom en synskada. Synskadad är man om man har svårt att läsa
skriven text med vanliga glasögon eller om man har svårt att orientera sig i miljön med hjälp av synen. Detta medför i varierande grad
svårigheter i vardagen.
60 procent av alla personer över 75 år har åldersförändringar i ögats
gula fläck, vilket innebär att de inte kan se detaljer eller uppfatta
det de fokuserar på. Allt blir suddigt och förvrängt. Nästa alla personer över 60 år har mer eller mindre grumlingar i ögats lins – grå
starr som medför nedsatt synskärpa på alla avstånd och ökad känslighet för felriktat ljus.
Glaukom – grön starr är vanligt i högre ålder och ger en synskada
som både påverkar orienteringssynen, detaljseendet och behovet av
ljus.
En del ögonsjukdomar påverkar synförmågan tillfälligt, andra bestående. I varje enskilt fall krävs kunskap för att ställa rätt diagnos
och för att ta reda på vilka synrester personen har. Detta är viktigt
för valet av kompenserande åtgärder i form av hjälpmedel, kommunikation och aktiviteter.
10 äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning – dövblindhet
När man har stora problem
att både höra och se
Det finns inga säkra siffror på hur många dövblinda personer som
finns i Sverige. En grov uppskattning är att det finns ungefär 2 000
personer som blivit dövblinda före 65 års ålder. Dessutom finns ett
stort antal personer som blivit dövblinda efter 65 år. Kombinationen av funktionshindren medför ofta svårigheter och för att
kunna kommunicera och klara av det dagliga livet krävs särskilda
åtgärder. En del dövblinda personer är födda med sitt dubbla funktionshinder, men flertalet har fått det ena eller bägge sinnesförlusterna senare i livet. Den senare gruppen brukar man kalla för dövblindblivna.
Några dövblinda personer är helt döva och blinda, men de flesta
har både syn- och hörselrester kvar. Majoriteten är äldre och har
blivit dövblinda på grund av åldersrelaterad syn- och hörselnedsättning. Man skiljer mellan teckenspråkliga och talspråkliga personer med dövblindhet. Huvuddelen av den stora gruppen äldre
dövblinda använder talad svenska. Det är viktigt att klargöra att
dövblindhet är ett funktionshinder där syn- och hörselproblemen
ömsesidigt förstärker varandra. Människor med dövblindhet kan
därför inte utan vidare dra nytta av hjälpmedel för synskadade,
döva eller hörselskadade. En person som är hörselskadad eller döv
kan i olika hög grad kompensera sin hörselförlust med hjälp av
synen och tvärtom. För en person med kombinerad syn- och hörselskada, dövblindhet försvinner eller avtar den möjligheten.
12 äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning – dövblindhet
Kombinationen av de två funktionshindren skapar alltså en helt ny
situation. Därför räknas dövblindhet som ett eget unikt funktionshinder vilket medför stora problem för personen att kommunicera,
att ta emot information samt att orientera sig i miljön. Att se och
höra dåligt i kombination kan innebära att man:
• behöver använda fingrarna som ögon
• behöver gå nära för att se och uppfatta
• får gissa vem som kommer och går i lägenheten/bostaden
• inte märker att man blir tilltalad
• inte vet hur det ser ut i omgivningen och har svårt att orientera sig
• inte kan tillgodogöra sig information
• inte kan samtala som förr
• lätt missförstår
• inte har något utbyte av aktiviteter för hörande och seende
• blir betraktad som krävande
• blir betraktad som en person som hör och ser när han/hon själv vill.
äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning – dövblindhet 13
Stimulans och aktivitet
Att vara dövblind innebär att man inte längre får stimulans genom
syn- och hörselintryck. För många leder det kombinerade funktionshindret också till social isolering. Konsekvenserna av detta kan
i värsta fall bli att personen drabbas av en depression, blir apatisk
eller får andra psykiska problem.
Stimulans och aktivitet genom kommunikation är avgörande för
dessa personers psykiska välbefinnande. Det ställer särskilda krav på
personal som möter denna grupp av äldre personer. Det handlar om
att finna lämpliga former för kommunikation och aktiviteter samt
att avsätta tid. Kom ihåg att upplevelser betyder mer när de delas
med någon. Exempel på aktiviteter kan vara:
• Promenader där känsel, lukt och smak stimuleras.
• Skapa rutiner för att delge personen information. Till exempel
om vad som händer under dagen, matsedel, nyheter, läsa post
med mera.
• Utforska och lära känna närmiljön.
• Hitta former för hur personen kan göra egna val, till exempel av
kläder och aktiviteter.
14 äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning – dövblindhet
Bemötande vid kommunikation
Grundläggande för god kommunikation med människor, som har
syn- och/eller hörselnedsättning, dövblindhet, är att man försäkrar
sig om personens uppmärksamhet och klargör att det är honom/
henne man vill tala med. Det kan ske genom att säga personens
namn, genom lätt beröring på armen och/eller genom ögonkontakt. Val av metod för att kommunicera måste anpassas individuellt. Vad fungerar bäst för den enskilda personen?
• Personen måste veta att du finns där, vem du är och att du vill
kommunicera.
• Stå eller sitt i jämnhöjd med personen du talar med.
• Säg namnet på den du talar till om det är fler personer närvarande.
• Berätta vad du gör, så att den äldre personen kan följa med i vad
som händer.
• Beskriv i ord i stället för att säga ”den här” – peka eller förklara
med gester.
16 äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning – dövblindhet
• Se till att ljuset faller på ditt ansikte när du talar, så att personen
har ljuset i ryggen och därmed inte bländas.
• Gör personen uppmärksam på när du byter samtalsämne. Säg
till exempel ”låt oss tala om utflykten i morgon” – det ger personen möjlighet att ställa in sig på vad som kommer att sägas.
• Använd enkla och tydliga meningar. Omformulera vid behov.
• Återkoppling – personen måste känna att du är aktiv i samtalet,
kanske via beröring.
• Ställ direkta frågor för att försäkra dig om att personen har uppfattat vad du sagt.
• Använd papper och penna som hjälpmedel vid samtalet. Skriv
(texta) enkelt och klart. Använd en fet, svart eller blå tuschpenna på vitt eller gult papper.
• Var tydlig vid avslut av samtalet och säg till när du lämnar rummet.
• Använd mörka eller enfärgade kläder.
äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning – dövblindhet 17
Använd tolk vid behov
En del hörselskadade, döva och dövblinda personer är beroende av
skrivtolk, teckenspråkstolk, dövblindtolk eller vuxendövtolk vid
olika situationer. Landstinget är enligt hälso- och sjukvårdslagen
skyldiga att erbjuda kostnadsfri tolktjänst till dessa grupper. Man
kan beställa tolk till alla förekommande situationer i vardagslivet,
till exempel vid sjukvårdsbesök, myndighetskontakter, familjeangelägenheter eller vid sociala aktiviteter. I samband med olika
arrangemang och sociala sammankomster kan en tolk innebära
mycket för känslan av tillhörighet.
Ta först reda på vilket tolkbehov personen har. Beställning av tolk
kan sedan göras via landstingens tolkcentraler. Telefonnummer till
landstingens tolkcentraler hittar du i telefonkatalogen under rubriken Hälso- och sjukvård. Glöm inte att beställa i god tid!
18 äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning – dövblindhet
Kommunicera via tolk
En tolk har tystnadsplikt och ska förmedla samtalet på ett neutralt
sätt. Tolken ska inte bidra med upplysningar om tolkanvändarens
situation eller liknande. Allt som sägs, tecknas och hörs tolkas.
Dessutom utför dövblindtolken även syntolkning. Tolken använder alltid jagform.
• Tala direkt till den andra personen och inte till tolken.
• Tala i vanlig samtalstakt.
• Tala en i taget.
• Använd inte anhöriga som tolk, om det inte innan är avtalat
mellan den berörda personen och den anhörige.
äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning – dövblindhet 19
Skapa trygghet i hemmiljön/på
äldreboendet
Det är viktigt att närmiljön runt äldre personer med kombinerad
syn- och hörselnedsättning, dövblindhet, är trygg och förutsägbar.
Det finns en rad saker man kan göra för att skapa förutsättningar
för detta.
• Se till att personen utrustas med larm för att snabbt få kontakt.
• Ge den äldre personen information om avdelningens fysiska inredning, rutiner och faciliteter, till exempel tv, radio, verkstäder
och arrangemang.
• Kontrollera löpande att personen har nödvändiga hjälpmedel
som glasögon, förstoringsglas, hörapparat, extra batterier med
mera. Hjälp till med underhållet av hjälpmedlen och se till att
de fungerar som de ska.
• Se till att den skriftliga informationen finns i vanlig skrift, i storskrift, punktskrift och på ljudband – allt efter den enskildes
behov.
• Se till att vikarier och ny personal är medvetna om personens
svårigheter och behov.
• Hjälp den äldre personen att komma in i den sociala miljön
genom att låta en medarbetare eller en annan boende ansvara för
introduktionen på boendet.
20 äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning – dövblindhet
• Se till att inga hinder finns, till exempel blomkrukor eller liknande i korridorerna.
• Träna in till exempel vägen från matsalen till det egna rummet,
så att personen kan röra sig självständigt. Vid behov, erbjud dig
att ledsaga personen.
• Informera om vad som händer i lokalen och vilka som befinner
sig där och om deras placering i rummet.
• Skapa en lugn miljö med god belysning för samtal med anhöriga
och besökande.
• Se till att det finns teleslinga och hörlurar till tv och radio.
• Ställ in teven på textning.
• Assistera vid telefonsamtal om inte personen har egen texttelefon eller dator.
• Synanpassa lokalerna, till exempel genom att måla dörrkarmar i
en avvikande färg och markera hörn.
• Markera dörrarna till olika rum med symboler.
• Dörrar ska vara helt öppna eller helt stängda, för att undvika att
personen går in i dem.
äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning – dövblindhet 21
Måltider
Personer med dövblindhet ska ha samma möjligheter att välja mat
som alla andra som bor på vårdhemmet. Ge därför tydlig information om måltider och servering. Vid behov hjälp personen att välja
mat.
• Erbjud hjälp med servering om maten serveras som buffé.
• Tala om vad som finns på tallriken. Beskriv tallriken som en
urtavla, exempelvis potatis klockan tre, morötter klockan fem
och så vidare.
• Ge information om avdelningens måltidsrutiner. Det kan till
exempel göras på en tavla, där rutiner och tider för måltiderna
noteras, eller muntligt.
• Se till att matsedeln finns tillgänglig på ett sådant sätt, så att personen kan läsa den.
• Använd avdelade tallrikar, så att maten inte blandas.
• Använd kontraster vid dukningen samt se till att belysningen är
bra.
22 äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning – dövblindhet
Aktiviteter utanför bostaden
• Se till att personen får med sig nödvändiga hjälpmedel för att
kunna delta i aktiviteten.
• Ge relevant information om personens funktionshinder och behov till personal och boende på det ställe där aktiviteten hålls.
• Ge information om aktiviteter, antingen i skriftlig form eller
genom att berätta och förklara.
Hjälpmedel
Se till att personen har tillgång till de hjälpmedel som behövs för
olika situationer i vardagen. De hjälpmedel som finns är ofta framtagna för syn- eller hörselskadade och sedan anpassade för att
kunna användas av personer med dövblindhet. Förutom dessa räknas personal, tolk och dator/texttelefon till de viktigaste hjälpmedlen. För utprovning och förskrivning av hjälpmedel vänder man
sig, i de flesta landsting, först till primärvården eller ögonläkaren,
som sedan kan remittera vidare till Syn- eller Hörcentralen eller
motsvarande. En del hjälpmedel provas ut och föreskrivs av Tolkcentralen. Ta reda på hur det är i ditt landsting. Ofta behövs ett
samarbete för att nå en bra helhetslösning.
24 äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning – dövblindhet
Utskrivningstjänst
Dövblinda som läser punktskrift kan skicka in skriftligt material av
olika slag (inte hela böcker) till Talboks- och Punktskriftsbibliotekets utskrivningstjänst för dövblinda, och få det utskrivet på
punktskrift. Utskrivningstjänsten kan också på uppdrag bevaka
tidskrifter och skicka innehållsförteckningen till den dövblinda
personen, som sedan kan välja ut artiklar som han/hon vill ha
överförda till punktskrift.
Service till personer
med dövblindhet
Särskilda dövblindteam finns idag i Stockholms län, Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Teamen vänder sig till barn, ungdomar och vuxna personer med dövblindhet/syn- och hörselskada
och deras närstående. Teamen ger råd och stöd i olika frågor som
sammanhänger med funktionshindret. De bistår också med samordning av habilitering/rehabilitering och ser till att personen får
de insatser han/hon har behov av. Även inom övriga landsting börjar man rikta resurser och skapa nätverk för att kunna ge ett gott
stöd till personer med dövblindhet. Ta reda på vem som är ansvarig för dövblindfrågorna i ditt landsting!
äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning – dövblindhet 25
Kontaktuppgifter
Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor
Svärdvägen 21, Box 570, 182 15 Danderyd
Telefon 08-753 59 40 www.mogard.se
Föreningen Sveriges Dövblinda, FSDB
122 88 Enskede
Telefon 08-39 90 00 www.fsdb.org
Foto: Julia Sjöberg
Formgivning: ZON Reklambyrå
Tryck: Norrköpings Tryckeri 2005
26 äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning – dövblindhet
Nationellt Kunskapscenter
för Dövblindfrågor
År 2003 fick Resurscenter Mo Gård AB i Finspång regeringens uppdrag att utveckla ett Nationellt Kunskapscenter för
Dövblindfrågor. Uppdraget är resultatet av en undersökning
som visade att personer med dövblindhet hade svårt att få
adekvat och tillräckligt stöd.
Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågors uppgift är att
stödja landsting och kommuner att utveckla verksamheter för
dövblinda och bygga upp kompetens för att tillgodose de
behov av stöd som personer med dövblindhet har.
Kunskapscentret ska inrikta sin verksamhet på handledning,
utbildning, konsultation, nätverksarbete och information.