Inställning till anabola androgena steroider

_____________________________________________________
Socionomprogrammet
_____________________________________________________
Inställning till anabola androgena steroider
En undersökning om unga killar, som tränar på gym, och deras
inställning till anabola androgena steroider
Julia Arnesson
Caroline Nyberg
C-uppsats 15 hp
Högskolan i Kalmar
Höstterminen 2009
Handledare: David Hoff
Examinator: Erik Wesser
Humanvetenskapliga institutionen
Abstract
This is a study about gym training young men (age 18-20) and their attitude against anabolic
androgenic steroids, AAS. In our study we examine if the muscular ideal in our society have
any effect on young men and the young men’s attitude against their body and their training.
We want to find out what attitude gym training young men have against AAS, and also what
has had the influence to this attitude.
The study contains six qualitative performed interviews with young men who are
training at the gym, which are based on relevant information about their training habits,
nutritional supplement, influence, the muscular ideal, the gym culture and medias effect on
young men when it comes to body ideals.
The young men’s attitudes is connected and compared to prior research about gymtraining young men and what affects them to have a certain attitude against AAS, body and
training. In our study we also use a theory by Giddens about social interaction and the late
modern society we live in.
The conclusions of the result and analysis is that young men who trains at the gym for
the purpose of getting bigger and in relation to the training takes nutritional supplements, have
a more liberal attitude against AAS compared to those young men who doesn’t. Media,
friends, equals at the gym and the gym culture are all factors that affect young men in their
positive attitude in opposition to AAS.
Keywords: young men/youths, anabolic androgenic steroids, attitude, influence
2
Förord
Vi vill tacka de intervjupersoner som ställt upp i vår undersökning. Ni har bidragit med
mycket värdefull kunskap, utan Er hade vi inte kunnat göra den här studien! Tack!
Vi vill även tacka vår handledare David Hoff, för sina hjälpande åsikter, tankar och idéer.
Tack för den tid du lagt ned på oss!
3
Innehållsförteckning
1. Bakgrund………….......................................................................................................................5
2. Problemformulering......................................................................................................................7
2.1 Syfte...................................................................................................................................9
2.2 Frågeställningar..................................................................................................................9
3. Metod.............................................................................................................................................9
3.1 Val av metod………..........................................................................................................9
3.2 Urval………….................................................................................................................11
3.3 Genomförande..................................................................................................................12
3.4 Styrkor och svagheter…...................................................................................................13
3.5 Sammanställning och bearbetning av data.......................................................................14
3.6 Etiska överväganden........................................................................................................14
3.7 Arbetsfördelning...............................................................................................................15
4. Tidigare forskning och teoretiska begrepp..................................................................................15
4.1 Teoretiska begrepp...........................................................................................................15
4.1.1 Tyst kunskap....................................................................................................16
4.1.2 Sociala institutioner.........................................................................................16
4.1.3 Praktiskt- och diskursivt medvetande..............................................................17
4.2 Tidigare forskning…...…….............................................................................................17
4.2.1 Det västerländska muskelidealet......................................................................17
4.2.2 Gymkulturen....................................................................................................19
4.2.3 Det manliga skönhetsidealet………................................................................21
4.2.4 AAS i Sverige..................................................................................................22
4.2.5 AAS bland ungdomar......................................................................................23
5. Resultat och analys………….…….............................................................................................24
5.1 Ideal………………………………………………..........................................................24
5.1.1 Samhällets norm……………………………………......................................24
5.1.2 Idealbilden och medias effekt………………………......................................27
5.1.3 Påverkan av vänner…………………………………......................................28
5.2 Gymkultur........................................................................................................................29
5.3 Kosttillskott…..................................................................................................................32
5.4 AAS i omgivningen..........................................................................................................34
5.5 Kunskap…………............................................................................................................35
6. Sammanfattning och slutsats...……………………………………………................................38
7. Avslutande diskussion.................................................................................................................39
8. Referenser………........................................................................................................................42
9. Bilaga...........................................................................................................................................45
9.1 Intervjuguide....................................................................................................................45
4
1. Bakgrund
Anabola androgena steroider, även kallat AAS, är tillverkade kopior av testosteron, det
manliga könshormonet. Detta könshormon bidrar till att kroppen utvecklar musklerna och
kroppen blir större och starkare (Chreisti, 1993: 9). AAS är ett preparat klassat som doping.
Doping är när man använder konstgjorda medel och metoder i syfte att höja prestationen hos
människor (Moberg och Hermansson, 2006: 19). Dopingslagen kom till 1992 och ändrades
1999 då bruket av dopingsmedel kom att klassas som kriminellt samt att straffsatsen för
dopingsbrott ökade från två till fyra år. Lagen gäller syntetiska anabola steroider (kemiskt
framställt manligt könshormon), testosteron och dess derivat (kemiskt framställda varianter av
testosteron), tillväxthormon samt kemiska substanser som ökar produktion och frigörelse av
testosteron och dess derivat eller av tillväxthormon. Dopingslagen säger att de medel som
lagen gäller, inte får användas annat än i medicinskt eller vetenskapligt syfte. Det är alltså inte
tillåtet att föra in dopingsmedel i landet, överlåta, framställa, förvärva i överlåtelsesyfte, bjuda
ut till försäljning, inneha eller bruka dopingsmedel. Den som avsiktligt bryter mot
dopingslagen kan dömas för dopingbrott till fängelse i högst fyra år. Anses omständigheterna
som ringa så kan man dömas till böter eller fängelse i högst sex månader
(www.dopingjouren.se).
Sedan 1950- talet har idrottare använt anabola androgena steroider för att öka sin
prestationsförmåga, men idag har även andra grupper så som ungdomar, lärare, skådespelare,
modeller osv. börjat använda det konstgjorda könshormonet (Moberg och Hermansson, 2006:
12). Det är alltså inte längre bara elitidrottare som använder AAS utan även många ungdomar
tar det i ett estetiskt syfte (Sas-Nowosielski, 2006: 225). De grupper som använder preparatet
har en strävan och önskan efter att bli sedda och beundrade (Moberg och Hermansson, 2006:
13).
Det finns många negativa effekter i användandet av anabola androgena steroider så som
impotens, sterilitet och försämrad sexuell lust (Moberg och Hermansson, 2006: 37, 42).
Ytterligare några av de allvarliga bieffekterna som steroiderna kan ge är aggressivitet (som
framförallt skadar individens omgivning), sömnstörningar, depressivitet (som kan leda till hög
självmordsrisk), psykoser, sterilitet, akne, skallighet osv. Dessa är endast en del av ett stort
antal bieffekter där anabola androgena steroider är orsaken till problemen (Goldberg och
Elliot, 2007: 165). Dessa förändringar som sker med kroppen i samband med att individer
brukar anabola androgena steroider medför en stor oro kring användandet bland unga
människor.
5
Anabola androgena steroider är idag inte lika utbrett bland kvinnor som bland män.
Enligt två undersökningar gjorda av STAD (Stockholm förebygger alkohol- och
drogproblem) visade resultatet att det var betydligt fler gymtränande män som använder sig av
AAS än gymtränande kvinnor. 5 % av männen använde preparatet och endast 0,4 % av
kvinnorna (Leifman, Sjöblom, Rehnman, Holgersson, 2009: 3). När kvinnor använder AAS
syns detta ofta tydligare än på män, då kvinnorna tillsätter ett manligt könshormon vilket inte
är naturligt för kroppen. Vanliga biverkningar hos kvinnor kan då vara skäggväxt och basröst
vilket omgivningen tydligt kan märka. Detta leder till att användningen av AAS bland kvinnor
troligtvis aldrig kommer bli lika omfattande som för männen. Förutom skäggväxt och basröst
kan andra biverkningar vara håravfall på huvudet och rubbningar i menstruationscykeln vilka
kan ge bestående men. Detta gör att många unga kvinnor blir avskräckta från att använda
preparatet. (Andrén-Sandberg, 2004: 94)
Sas-Nowosielski (2006) jämför AAS med exempelvis plastikoperationer där man får ett
snabbt resultat som inte innebär mycket ansträngning för att nå sitt mål (Sas-Nowosielski,
2006: 226). Ungdomar som generellt använder sig av kosttillskott gör det ofta tillsammans
med träning, som ett substitut till kosten eller just bara för att detta beteende är något som
utvecklas i vårt samhälle idag (Hoff, 2008: 13).
Spridningen av anabola androgena steroider i gruppen ungdomar ökar markant. Både
bland ungdomar med träningsambitioner och även bland dem utan (Moberg och Hermansson,
2006: 271). Enligt en undersökning gjord i Falkenberg (Nilsson, 1993) så finns det ett utbrett
missbruk av anabola androgena steroider bland killar i Hallands län. Det är mycket färre tjejer
än killar i länet som har testat detta preparat och det är således inget lika stort spridet problem
bland tjejer. Trots spridningen av AAS bland unga män så är kunskapen kring preparatet låg,
detta inkluderar även kunskapen kring de biverkningar som kan uppstå för den som brukar
AAS (Nilsson, 1993: 37).
Kunskapen om AAS är större bland dem som själva använder preparatet än hos dem
som inte använder det. Detta faller sig naturligt då brukarna experimenterar med sina kroppar
och vill veta på vilket sätt detta sker (Sas-Nowosielski, 2006: 229). Det är viktigt att
informera ungdomar om bra argument till varför de ska avstå från att använda hormonpreparat
och därmed lära sig att säga nej till erbjudanden av dessa (Moberg och Hermansson, 2006:
42-50, 271).
6
2. Problemformulering
”Utbredningen av anabola steroider i Sverige är stor/…/ Därmed har vi ett samhälls- och
folkhälsoproblem att hantera.” (Moberg och Hermansson, 2006: 17)
Detta citat beskriver tydligt det område som vi vill undersöka i vår studie. Anabola androgena
steroider har blivit ett problem som sprider sig bland människor och däribland unga män.
Preparatet kan leda till avgörande negativa effekter och unga män som brukar detta utsätter
sina kroppar och sin omgivning för stora risker.
Dagens skönhetsideal och utseendefixering talar om att män ska ha vältränade,
muskulösa kroppar vilket kan vara en orsak till användandet av anabola androgena steroider
(Hermansson och Moberg 2006: 12). Männen använder sig av preparatet i hopp om att kunna
leva upp till skönhetsideal och få en större och starkare kropp (Ricciardelli och McCabe,
2007: 201). Även ungdomar använder sig av AAS i detta syfte att förbättra utseendet, öka
muskelmassan och reducera kroppsfett (Sas-Nowosielski, 2006: 225). Att se bra ut har med
åren blivit allt viktigare och kroppsidealet har blivit allt mer muskulöst (Ricciardelli och
McCabe, 2007: 202). Dessa skönhetsideal uppkommer bland annat genom att vi varje dag
påverkas av tv, tidningar och reklam där det hela tiden visas upp en vacker och välklädd bild
av människor (Sas-Nowosielski, 2006: 229). Vidare får ungdomar bilden av att de inte duger
som de är utan att de måste förändra sig själva och sitt yttre. De är väldigt mottagliga för olika
former av information via media och därmed mycket ”lättmanipulerade”, vilket lätt kan
utnyttjas. Genom att utsättas för en idealiserad bild av hur den manliga kroppen ska se ut får
unga män en annan bild än vad normen innebär (Nilsson, 1993: 5, 7-9, Ricciardelli och
McCabe, 2007: 205-206).
Chreisti (1993) menar att eftersom de negativa effekterna med anabola androgena
steroider först visar sig efter att man använt det en längre tid så är det lätt för unga killar att
inte tro på de vuxnas varningar. De lyssnar hellre på sina vänner och bekanta som menar att
de använt anabola androgena steroider utan att ha upplevt några biverkningar. De flesta
ungdomar har kunskaper om vilka biverkningar anabola androgena steroider kan ge, men inte
tillräckliga kunskaper (Nilsson, 1993: 46). En studie som genomfördes på en polsk skola 2006
med 1175 ungdomar visade att endast en tredjedel av dessa var medvetna om de bieffekter
som AAS kan medföra (Sas-Nowosielski, 2006: 228). Det många inte vet är att vissa av
problemen kan finnas kvar i flera år efter att man avslutat sitt användande av AAS. Även
7
mognadsprocessen för en ung man kan stanna av för tidigt vilket kan leda till att kroppens
tillväxt tar stopp och att man stannar i längden (Goldberg och Elliot, 2007: 165). Intressant är
att unga män trots många negativa påföljder av AAS ändå väljer att använda preparatet. Är
det så att strävan efter en idealkropp blir så stark att det är värt risken?
Det kropps- och muskelideal som existerar idag har funnits ända sedan romartiden.
Männen skulle då ha muskulösa kroppar som gjorde att de ansågs starka, manliga och
attraktiva. Detta ideal finns till viss del även kvar idag. Samhället sätter press på att män ska
vara vältränade och stora vilken i sin tur blir en drivande kraft till att skapa en mer muskulös
kropp (McCreary, 2007: 88). Även media bidrar till denna press. Över hela världen uppvisas
ständigt en muskulös kroppsbild som innebär makt, prestation och ett tilltalande yttre
(Thomson och Cafri, 2007: 1). Anabola androgena steroider är en av många droger som
används i syftet se bättre ut (Bahrke, 2007:141). En av de arenor där män diskuterar AAS är
på gymmet och det är även här många unga män väljer att bygga upp sina kroppar med hjälp
av maskiner och vikter.
Gymkulturen betraktas som en subkultur med egna värderingar och normer (Moberg
och Hermansson, 2006: 271). När unga män lägger ner stor tid på byggandet av muskler så
finns även risken att de blir medlemmar i en subkultur där det ställs krav på individen. Den
stora muskulösa kroppen blir ett igenkänningstecken för gruppen, som visar tillhörighet
(Moberg och Hermansson, 2006: 276). Människor tenderar att ansluta sig till likasinnade som
har samma värderingar och samma beteende (Keane, 2005: 77). De som inte är medlemmar i
denna subkultur kan uppleva kroppsbyggande mäns ideal som avvikande och motbjudande.
Medan de som är internaliserade i subkulturen accepterar detta och undviker att ifrågasätta de
som vill bli överdrivet muskulösa (Monaghan, 2001: 82, 84).
Det finns olika former att träna kroppen på. Tyngdlyftning går ut på att träna för att
kunna lyfta så mycket kroppen orkar, medan bodybuilding går ut på att träna vissa speciella
muskler för att bygga en stor kropp med stora muskler. På en gymarena där män tränar just
bodybuilding för att bli stora och muskulösa är det vanligare att människor har en förutfattad
mening om att det förekommer anabola androgena steroider bland medlemmarna. Även fast
dessa kroppsbyggare inte har testat AAS så är drogen ändå en del av deras värld, då det
florerar i stor utsträckning inom denna subkultur (Monaghan, 2001: 28, 30, 39).
Det finns alltså en ökad risk för användning av prestationshöjande medel, exempelvis
anabola androgena steroider, när unga män ansluter sig till exempelvis tyngdlyftnings- och
kroppsbyggararenan (Ricciardelli och McCabe, 2007: 208). När unga män kliver in i
gymlokalen kan de få tips och råd från äldre om vad som behövs för att nå resultat. Detta är
8
ett sätt att dras in i kulturen, och det är vid ett tidigt skede som man väljer om man vill dras
med eller stå vi sidan om. Gymmet blir ofta en social arena då mycket tid spenderas där, för
dem som vill bygga muskler och träna. Medlemmarna skaffar vänner och snart byggs en
hierarki upp där olika personer har olika hög status. Inom gymmen så råder ofta en viss typ av
manlighet. En manlighet som kännetecknas av disciplin, en stark målinriktning och ett
levnadssätt som innebär att man får avstå från vissa nöjen (Moberg och Hermansson, 2006:
258, 276-277). När unga män ansluter sig till gymmet för att forma kroppen och bygga
muskler så finns det en risk att de blir medlemmar i en pressande subkultur som ställer krav
på individen. Dessa krav på att uppvisa en muskulös kropp för att passa in i gymkulturen och
även strävan efter att vilja se ut som medias idealbild av den manliga kroppen skulle kunna
vara orsaker till att unga män börjar använda kosttillskott och vidare börjar bruka AAS. Det
är oroväckande att dessa preparat som kosttillskott och AAS sprider sig generellt och att
yngre människor börjar använda dem. Vi finner det därför mycket intressant och aktuellt att
undersöka vad unga män i realiteten har för kunskap och inställning till just dopingpreparatet
anabola androgena steroider.
2.1 Syfte
Vårt syfte är att belysa inställningen till anabola androgena steroider bland unga män som
tränar på gym.
2.2 Frågeställningar
Hur upplever de unga männen det rådande muskelidealet?
Vad har unga män som tränar på gym för inställning till anabola androgena steroider?
Vad har påverkat/påverkar de unga männens inställning till anabola androgena steroider?
3.
Metod
3.1
Val av metod
För att besvara vårt syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av
intervjuer. Vi vill få fram kvalitativ kunskap om människors upplevelser av världen. Målet
med undersökningen är inte att kvantifiera resultatet utan intresset ligger mer på det
individuella än på det allmänna (Kvale, 1997: 17, 32, 35). Vi vill ha en djupare inblick i hur
våra intervjupersoner tycker och tänker kring anabola androgena steroider och hur de tänker
och påverkas av muskelidealet som råder i samhället. Detta tror vi oss få svar på genom de
9
frågeställningar vi har. Vi vill lyfta fram den komplexa och varierade kunskapen som är svår
att få fram på annat sätt än med kvalitativ metod.
Vi är inte intresserade av att få fram ett resultat där vi generaliserar vad alla unga män
har för inställning till detta förbjudna preparat. Vi vill få fram de intervjuade personernas egna
berättelser.
Denscombe (2009) påtalar att intervjuer är en bra metod att använda då undersökningen
handlar om åsikter och uppfattningar (Denscombe, 2009: 233) Detta stämmer bra överens
med det vi ska undersöka, nämligen unga mäns inställning till anabola androgena steroider.
Vidare skriver Denscombe (2009) att vid känsliga frågor kan en intervju vara bra, då en tillit
kan skapas mellan forskare och intervjuperson. Om vi som undersökare genomför intervjun
och ställer frågorna på ett hänsynsfullt och försiktigt sätt kan detta uppmuntra
intervjupersonen till att våga prata öppet om känsliga ämnen (Denscombe, 2009: 233) Vår
undersökning behandlar ett känsligt ämne, då anabola androgena steroider är en drog vilken är
olaglig i Sverige. Vi hoppas att vi kan skapa en förtrolig relation med våra intervjupersoner så
de vågar svara ärligt och öppet på våra frågor.
Det är svårt att komma undan att det finns påverkningsfaktorer i intervjusammanhang.
Det finns vissa faktorer som inte går att minimera eller kontrollera. Det är vanligt att
intervjupersonerna vill följa de normer och värderingar som är accepterade i samhället och
därför ge sina svar därefter. Detta problem finns även vid enkätundersökningar, att personerna
som svarar vill ge positiva svar, trots att de är mer anonyma än i en intervjusituation. Det är
något som vi inte kan undvika oavsett vilken metod vi använder oss av (Alvesson och Deetz,
2000: 83-84). För att undvika att våra intervjupersoner skulle ge oss svar följda av normer
förklarade vi tydligt i början av intervjun att det var viktigt för oss att få höra deras åsikter och
att vi inte dömer eller lägger egna värderingar i deras svar. Våra intervjufrågor var även
konstruerade så att de inte skulle vara dömande eller ledande, utan öppna, inte för personliga
och lätta att svara på.
En annan nackdel är forskarens påverkan i kvalitativa studier. Vi som forskar bör vara
objektiva, men detta är något som praktiskt taget är omöjligt. Våra egna identiteter,
värderingar och åsikter kan inte elimineras helt och detta är något som en forskare bör vara
medveten om. Genom undersökningens gång kan vi dock stänga av vårt egna jag och försöka
arbeta opartiskt vid produktionen och analyseringen av data (Denscombe, 2009: 384). För att
uppnå detta har vi skiljt på vad som har sagt av de unga männen och vad som är våra egna
tolkningar. Vi har även lämnat våra egna åsikter kring AAS utanför arbetet och analyserat
materialet utifrån tidigare forskning och teoretiska begrepp.
10
Enligt Descombe (2009) så finns det ytterligare en svaghet med att göra en kvalitativ
undersökning. Analysen av data kan ta betydligt längre tid att analysera än en kvantitativ
studie. Vi strukturerar upp vår insamlade information för att underlätta vår analys och inte
göra den alltför tidskrävande (Denscombe, 2009: 400).
En kvalitativ metod är för oss det bästa valet för att få svar på våra frågeställningar, trots
de nackdelar som vi tidigare nämnt. Vi tror att fördelarna väger upp och att vi kan hantera de
svårigheter som finns med metoden.
3.2
Urval
Då vi inte kan samla information från hela vår undersökningskategori är vi tvungna att göra
ett urval. Förhoppningsvis ger detta urval oss en djupare bild av den fråga vi vill undersöka.
Det vi måste ta hänsyn till är att våra upptäckter inte förutsättningslöst kan representera hela
populationen (Denscombe, 2009: 32).
De individer vi har valt att intervjua blir inte representativa för hela populationen utan
skapar en större variation i vårt resultat. Till vår undersökning upplever vi att ickesannolikhetsurval passar bäst då det är ett litet antal enheter vi ska studera (Denscombe, 2009:
52–53). De personer som ingår i vår studie är inte slupmässigt utvalda utan vi använde oss av
ett subjektivt urval förenat med ett snöbollsurval.
Genom att placera ut anslag på Kalmars fyra största träningsanläggningar, dvs. Nordic
Club, Friskis & Svettis, Malkars och Nautilus hoppades vi komma i kontakt med unga män i
åldern 18-20 år som kunde ställa upp som intervjupersoner. Dessa anslag gav dessvärre inget
resultat, då inga personer hörde av sig och ville medverka i vår undersökning. Vi gick istället
ut till gymmen personligen, och fick på så sätt tag på fyra personer som kunde ställa upp.
Genom dessa personer fick vi sedan kontakt med ytterligare två unga män som var villiga att
ställa upp. Ett snöbollsurval är bra då man effektivt kan bygga upp ett nätverk av
intervjupersoner när man ska göra en mindre studie. Att be människor föreslå andra som
uppfyller just våra urvalskriterier underlättar då vi skriver uppsatsen på begränsad tid. Den
person som ger förslaget vidare kan även ge oss som forskar en viss trovärdighet i
undersökningsfrågan vilket kan underlätta kontakten med nya informanter. Ett subjektivt
urval är lämpligt för vår typ av undersökning då vi redan har en viss kännedom om det vi vill
undersöka och vi anser att just unga killar som tränar på gym kan ge oss relevant information
till studien (Denscombe, 2009: 37–38). Dessa två typer av urval upplevs av oss gå hand i hand
och det känns som dem bästa för vår studies syfte.
11
I uppsatsen kommer de unga männen ha fingerade namn för att vara anonyma. Vi tänkte
göra en kort presentation om de personer vi intervjuat.
Joel är 19 år, har tränat på gym i 2 år och tränar 4 gånger/vecka.
Erik är 18 år, har tränat på gym i 3 år och tränar 3 gånger/vecka.
Martin är 19 år, har tränat på gym i 2 år och tränar 5- 6 gånger/vecka
Henrik är 18 år, har tränat på gym i 1,5 år och tränar 3 gånger/vecka
Adam är 18 år, har tränat på gym i 2 år och tränar 4- 5 gånger/vecka
Stefan är 19 år, har tränat på gym i 3 år och tränar 4-5 gånger/vecka
3.3
Genomförande
Vi genomförde halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex informanter. Innan vi
genomförde dessa tog vi hjälp av Kvales bok Den kvalitativa forskningsintervjun som
beskriver att det är viktigt att intervjuaren lyssnar, har ett genuint intresse för det
intervjupersonen berättar samt visar både medkänsla och respekt för intervjupersonen (Kvale,
1997: 120). Dessa beskrivningar var för oss självklara då vi intervjuade de unga killarna och
detta var något som vi uttryckte spontant utan större reflektion kring.
Vi använde oss av en intervjuguide där vi tagit upp de olika teman som vi är intresserade
av. Den innehöll frågor om sättet männen tränar på, kost, ambitioner, relation och inställning
till anabola androgena steroider mm. Frågorna vi ställde höll vi öppna, korta och lättförstådda.
Vi undvek även ledande frågor för att få intervjupersonernas egna berättelser (Kvale, 1997:
120, 145). För att få ärliga svar från våra intervjupersoner var vi under intervjuerna
uppmärksamma, lyhörda och inte dömande. Vi upplevde även vikten av att stå ut med tystnad
så att intervjupersonerna skulle få möjlighet att säga allt som de vill berätta (Denscombe,
2009: 253-254).
Vi beräknade att intervjuerna skulle ta cirka 60 minuter, men det tog mellan 30-50
minuter att genomföra intervjuerna. Vi genomförde dessa intervjuer tillsammans, Caroline
höll i intervjun och Julia antecknade och ställde följdfrågor vid behov. Till vår första intervju
använde vi oss inte av bandspelare, då vi kände att det skulle vara tillräckligt med att en av
oss antecknade. Vi insåg sedan brister med detta, då det är lätt att missa vissa delar av
intervjun och att glömma bort detaljer så vi bestämde oss för att använda bandspelare till
resterande intervjuer (Kvale, 1997: 148). Vi frågade våra intervjupersoner om lov att spela in
intervjun, och alla uppgav att det gick bra. För att minska känslan av obekvämhet av att spelas
in på band, valde vi att använda en mobil att spela in med. Vi kunde då lägga fram mobilen
diskret på bordet bland andra saker vilket gjorde att fokus togs bort från mobilen och själva
12
inspelningen. Vi upplevde även att en mobil inte kändes så främmande att ha framme vid
intervjun vilket fick våra intervjupersoner att vara avslappnade.
Vi gjorde ett medvetet val i att inte låta intervjupersonerna se våra intervjufrågor på
förhand och genom detta hoppas vi att vi fått spontana och genuina svar.
Efter intervjuerna transkriberade vi materialet direkt, utom en intervju som gjordes sent
på kvällen, denna intervju transkriberade vi dagen efter.
Litteratur har vi letat efter på Internet, bibliotek samt Högskolebiblioteket. Vi har använt
oss av sökmotorer som ELIN- Kalmar samt Google för att hitta vetenskapliga artiklar till vår
uppsats. Vi har även fått material från David Hoff som är universitetslektor i Kalmar och
insatt i ämnet. Det har varit viktigt för oss att vara källkritiska då vi vill att våra källor ska
vara så pålitliga som möjligt när vi hänvisar till dem i vår studie. Vi har under studiens gång
tagit hänsyn till vilket år som våra källor producerades och därmed ökat sannolikheten för att
informationen är trovärdig även idag (Patel och Davidson, 2007: 44). Vi har inte tagit med
källor som varit för omoderna då den informationen inte känns dagsaktuell. För oss har det
även varit av vikt vem det är som har varit upphovsman till litteraturen då olika forskare kan
ha olika vinklingar inom det ämne vi valt och det kan därför vara av vikt att belysa olika typer
av skildringar.
De viktigaste källorna vi har är dock intervjuerna, som är pålitliga då vi spelat in
intervjuerna och transkriberat dessa direkt efter intervjutillfället.
3.4
Styrkor och svagheter
När det gäller kvalitativa undersökningar kan det vara problematiskt att använda begreppen
validitet och reliabilitet. Vissa forskare hävdar att begreppen är obrukbara i sådana
undersökningar. Vi har därför valt att föra en diskussion kring svagheter och styrkor istället.
(Jacobsson, 2008: 165)
När vi genomfört vår undersökning och samlat information till vår studie var det viktigt
att vi använder oss av giltiga källor. Vi vill vara säkra på att de uppgifter och dokument som
vi samlar in, för att kunna utforma intervjuguiden, är korrekta och äkta. Exempelvis att
dokumenten är fria från fel och förutfattade meningar osv. Det var även viktigt för oss att titta
på källornas kontext för att inte insamla alltför ålderdomlig information som inte är
dagsaktuell (Denscombe, 2009: 301–302). Det finns mycket information kring anabola
androgena steroider från decennier tillbaka men som kanske inte är så aktuell just i denna
kontext där vi befinner oss just nu. Forskning och upptäckter går framåt vilket vi tagit hänsyn
till i vårt informationsval då vi vill ha relativt aktuellt material.
13
När vi genomför våra intervjuer reflekterar vi över tillförlitligheten i det som
intervjupersonerna berättar men vi reflekterar även över vårt eget upplägg i själva
intervjuandet, för att utfallet skulle bli så bra som möjligt. Vi vill att vår uppsats ska kunna
presentera kunskap som för våra läsare känns pålitlig, bearbetad och genomtänkt från början
till slut (Kvale, 1997: 214).
I vår uppsats vill vi visa att den undersökning vi gjort faktiskt är trovärdig i det vi
redovisar. Våra metoder och vårt tillvägagångssätt ska kunna styrka tillförlitligheten i det vi
påstår och på så sätt ge uppsatsen en god kvalité (Denscombe, 2009: 378). Vi måste även
reflektera över att vi som forskare har inflytande över intervjusituationen. Skulle vårt
forskningsredskap ge samma resultat om andra forskare använde sig utav det? Hur påverkar
detta tillförlitligheten i materialet? För att andra forskare ska kunna göra liknande upptäckter
som vi gjort i vår studie så krävs det att vi tydligt framför våra metoder, analys och vad som
gjorde att vi kom fram till vårt resultat. Detta beskriver vi så tydligt vi kan genom hela
uppsatsen så att läsaren ska kunna följa med i studien och uppleva den som pålitlig och
trovärdig (Denscombe, 2009: 381, Jacobsson, 2008: 168).
3.5
Sammanställning och bearbetning av data
När vi utfört intervjuerna och samlat in empiri skulle analysen utformas. Vi skrev ut
transkriberingarna av intervjuerna och kom tillsammans fram till fem teman att analysera
utifrån: idealet, kosttillskott, gymkultur, AAS i omgivningen och kunskap. Dessa teman var
de som återkom i våra intervjuer och som diskuterades mycket. Vi har jämfört intervjuerna
med varandra, hittat likheter och skillnader och analyserat utifrån teoretiska begrepp och
tidigare forskning.
3.6
Etiska överväganden
Genom hela vår studie är det viktigt att vi tänker på de etiska aspekterna. Dels när vi samlar
information, analyserar och sedan även när vi redogör för vårt resultat (Denscombe, 2009:
193).
I våra intervjuer måste vi ta hänsyn till de personer som valt att delta. De ska givetvis
inte fara illa av intervjun. Det dem berättar för oss ska inte leda till någon personlig skada för
dem själva eller andra. Vi måste visa respekt genom att vara ärliga och tänka på deras
integritet. Intervjupersonerna kan avslöja personlig information för oss och det är då viktigt
att vi visar hänsyn till detta. Våra intervjuer kommer inte att skada intervjupersonerna, eller få
14
dem att må dåligt. Nyttan av vår undersökning är alltså större än den möjliga skadan den kan
orsaka (Denscombe, 2009: 195 och Kvale, 1997: 110).
Kvale (1997) tar upp en viktig etisk aspekt, nämligen informerat samtycke. Detta
innebär att vi informerar intervjupersonerna om undersökningens syfte och vilka fördelar och
nackdelar det kan finnas att medverka i undersökningen (Kvale, 1997: 107). Vi berättade för
våra intervjupersoner vad undersökningen handlade om, samt de teman vi tänkte ta upp i
själva intervjun, dvs. träning, kost, kosttillskott, prestationshöjande preparat som anabola samt
ideal. På så sätt var de medvetna om vad undersökningen gick ut på och kunde därefter välja
att ge sitt samtycke eller ej. Vi informerade om att deras medverkan var frivillig och att de när
som helst kunde välja att hoppa av (Vetenskapsrådet, 1990).
Till sist är det viktigt att informera de intervjupersoner som ställer upp i vår studie att de
förblir anonyma i hela uppsatsen. Vi är inte intresserade av något annat än deras berättelser
och det är dem som vi kommer att redovisa. (Denscombe, 2009: 200) Vi förklarade tydligt för
informanterna att de är anonyma i uppsatsen innan vi frågade om de ville ställa upp på en
intervju, samt i samband med själva intervjutillfället.
3.7
Arbetsfördelning
För att vara så effektiva som möjligt valde vi att dela upp aktuell litteratur och forskning så att
vi läste några böcker/artiklar var. I metodavsnittet har vi fördelat arbetet jämt mellan oss och
ansvarat för olika stycken, likaså i avsnittet om teori och tidigare forskning. Abstract och
sammanfattning har Caroline skrivit. I analysen ansvarade Caroline för idealet och Julia för
övriga delar. Problemformuleringen och slutdiskussionen var de delar som vi skrev
tillsammans.
Trots uppdelningen av olika ansvarsområden har vi under hela uppsatsskrivandet
samtalat med varandra, läst varandras delar, gett tips och bollat idéer fram och tillbaka. Vi har
bidragit lika mycket till slutprodukten och båda ansvarar för denna. Samarbetet har genom
hela studien fungerat mycket bra.
4
Tidigare forskning och teoretiska begrepp
4.1
Teoretiska begrepp
För att kunna analysera vårt material har vi tagit hjälp utav begrepp, myntade av Anthony
Giddens. I grunden bygger hans teori på modernitet dvs. specifika förutsättningar för att
utveckla identitet och det sociala vardagslivet som är typiskt för det senmoderna samhället
15
(Johansson, 1999: 12). Vi valde Giddens begrepp då han talar mycket om kropp och identitet i
samhället, vilket är ämnen som rör vår studie. I sökandet av litteratur valde vi att använda en
bok skriven av Thomas Johansson där han beskriver Giddens teori och begrepp. Denna bok
kändes relevant då Johansson tidigare skrivit böcker om kropp, muskelideal, träning osv.
vilket gör att hans beskrivning av Giddens passar oss mycket bra med tanke på att vår uppsats
tar upp ämnen som kropp, muskelideal, träning mm.
4.1.1 Tyst kunskap
Giddens har vidare undersökt att det finns en svårighet med att analysera den form av ”tyst”
kunskap som finns i vårt vardagliga liv. Det är alltså den kunskap som ligger till grund för
våra handlingar och som ofta tas för givet och inte uttrycker sig i ordväxlingar. Denna form av
praktisk kunskap är komplex och finns till stor del i en vardaglig social interaktion. Även om
mycket av den ”tysta” kunskapen sker i rutinerade handlingar och tankar om konsekvenser av
sina handlingar, så finns möjligheten att reflektera över den sociala interaktionen och därmed
ändra sitt beteende och handlingsmönster (Johansson, 1999: 29-30). Människor deltar
konstant i den sociala verkligheten och handlingar utförs inte alltid i samförstånd. Påverkan
av maktförhållanden och ojämlika positioner är även något som sker i det tysta mellan olika
sociala grupper (Johansson, 1999: 31). En stor del av vårt beteende och sociala liv pågår utan
att man behöver bestämma vilka regler som gäller i det sociala samspelet eller tänka på hur
man bör agera i vissa situationer. Man agerar mer eller mindre automatiskt (Johansson, 1999:
43).
4.1.2 Sociala institutioner
Individers handlingar bidrar till skapandet, reproduktionen och bevarandet av de sociala
institutioner och det samhälle vi lever i. Giddens (i Johansson, 1999:45) menar att även om vi
upplever vårt dagliga liv som obestämt och tillfälligt så präglas vår sociala interaktion i stort
av regelbundenhet och återkommande mönster. Exempelvis kan det vara människor blickar
eller kroppsspråk som visar upp en stark regelbundenhet. Det är även så att vissa sociala
miljöer har stora krav på hur man ska vara och vad som är passande. De informella regler som
existerar i vardagslivet är ofta viktigare än de formella regler som finns i exempelvis
lagböcker (Johansson, 1999: 48).
16
4.1.3 Praktiskt- och diskursivt medvetande
Giddens anser vidare att många tidigare teorier kring samhälle och kollektiv underskattat
människans egna förmåga att tänka och reflektera själv. Mycket av det vi gör, tänker och
handlar görs på ren rutin, praktiskt medvetande. Men han lyfter även fram ett diskursivt
medvetande som innebär att individen kan ifrågasätta sig själv och sitt handlande genom att
analysera sig handlande och där efter handla annorlunda. Människan har alltså en stor
förmåga att tänka själv (Lalander och Johansson, 2008: 58).
4.2
Tidigare forskning
Som underlag till analysen av vårt material har vi valt att lyfta fram Thompson och Cafri,
Kirkegaard, Monoghan, Bach, Leifman, Sjöblom, Rehnman och Holgersson samt SasNowosielskis forskningar. Vi lyfter även fram en undersökning gjord av United Minds på
uppdrag av Ren Idrott. Vi har valt att skapa fem olika teman som är relevanta för studiens
frågeställningar, där vi presenterar aktuell forskning. De olika temana är det västerländska
muskelidealet, gymkulturen, det manliga skönhetsidealet, AAS i Sverige och AAS bland
ungdomar.
4.2.1 Det västerländska muskelidealet
Det västerländska muskelidealet blir viktigt att lyfta fram för att förstå vilka värden som
reproduceras på gymmen där unga killar befinner sig. Thompson och Cafri (2007) diskuterar i
sin bok The muscular ideal hur kroppsidealet har förändrats genom åren. Författarna tar upp
hur ett kroppsideal kan vara något som skapas av en kultur och även hur detta ideal påverkar
människan exempelvis genom att människor blir missnöjda med sina kroppar. Thompson och
Cafri (2007) tar även upp hur människor pressas till ett attraktivt yttre och de metoder som
används för att uppnå detta. Människors strävan efter en perfekt kropp kan leda till
användning av diverse preparat exempelvis steroider och detta kan ge många negativa
bieffekter. Författarnas förhoppning är att kunna bidra till att öka intresset och kunskapen
gällande människor önskan av ett muskelideal och att även lyfta fram muskelidealets baksida
(Thompson och Cafri, 2007:3-4, 16-17)
Vidare menar Thompson och Cafri (2007) att muskelidealet funnits under en lång tid.
Redan på romartiden kan man se hur skulptörerna formade muskulösa hjältar så som Akilles,
Alexander den store, Julius Ceasar osv. En muskulös kropp sågs som stark, manlig och
attraktivt tilltalande inför kvinnorna och samhället. Detta ideal består till viss del ännu idag, i
synnerhet inom den västerländska kulturen. Samhället sätter press på kvinnor att vara lätta
17
och smala, och på samma sätt finns också pressen på männen att vara stora och muskulösa.
Detta blir för både äldre och yngre män en drivande kraft till att skapa en muskulös kropp
(McCreary, 2007: 88).
Muskelidealet varierar från kultur till kultur. Det är varje egen kultur som definierar vad
som representerar en attraktiv kropp och värdet av muskler (Thompson och Cafri, 2007: 16). I
just västerländska kulturer är det mer vanligt att män känner sig missnöjda med sin kropp än
vad det är i tredje världen eller andra kulturer (Gray och Ginsberg, 2007: 29). Forskning visar
att framförallt män, men även unga killar, har ett starkt begär efter snabb tillväxt av muskler
och därför väljer att använda sig av olagliga preparat. Andra bidragande orsaker till att män
hamnar i ett riskfyllt beteende kan vara negativ påverkan av andra och dåligt självförtroende
(Thompson och Cafri, 2007: 5).
Över hela världen idag så producerar media en bild av hur (professionella) idrottare
använder sig utav prestationshöjande preparat, däribland droger som anabola androgena
steroider, för att nå steget högre inom idrotten. Internet och media är idag arenor där man
visar upp denna kroppsbild som innebär makt, prestation och ett tilltalande yttre (Thompson
och Cafri, 2007: 1).
I strävan efter en muskulös kropp hör intaget av anabola androgena steroider till de
extrema metoderna bland unga män. Anabola androgena steroider hjälper unga män till att få
en mer muskulös och större kropp (Ricciardelli och McCabe, 2007: 201). AAS innehåller det
naturliga ämnet testosteron som påverkar den hormonutveckling som sker hos unga män i
tonåren (Goldberg och Elliot, 2007: 161). Inom kroppsbyggande och viktlyftning finns det
mängder av droger, substanser och andra metoder för att prestera bättre, öka muskelmassan
och se bättre ut. Anabola androgena steroider är en av många droger som används i dessa
syften (Bahrke, 2007: 141).
Trenden att se bra ut har ökat de senaste 10 åren, vilket man kan se i kända herrtidningar
och även bland manliga skådespelare i filmer. Kroppsidealet har förändrats och blivit allt mer
muskulöst (Ricciardelli och McCabe, 2007: 202). Via media (tv, filmer, tidningar m.m.)
utsätts unga män av en idealiserad bild av den manliga kroppen, dvs. en man som är betydligt
mer muskulös än normen (Ricciardelli och McCabe, 2007: 205). Samtidigt används
deltagandet i någon form av sport av många unga män som ett socialt accepterat forum där
man jämför sina kroppar med andra unga män. Det blir en form av tävling både inom det man
tränar inom men även om kroppsstorleken. Ofta blir detta en grund till att unga män börjar
med muskelbyggande träningstekniker. Anslutningen till kraftsporter så som tyngdlyftning
innebär en ökad risk när det gäller användandet av prestationshöjande medel exempelvis
18
steroider och kreatin för att öka sin vikt och muskelmassa (Ricciardelli och McCabe, 2007:
208). Dessa kosttillskott som intas av män som komplement till den alldagliga kosten är inget
ovanligt och ofta utbyts erfarenheter kring dessa tillskott på gymmet.
4.2.2 Gymkulturen
Då många unga killar väljer att träna på gym istället för att ansluta sig till föreningsidrotten
(fotboll, innebandy osv.) så är det viktigt för oss att beskriva vidare hur gymkulturen vuxit
fram. Vidare beskriver Kirkegaard (2007) i sin bok Fra muskelmasse till massebevaegelse
historiskt hur den framåtväxande sektorn inom fitness varit och är idag samt orsaker till detta.
Från att förr i tiden ha varit en sport för tävlande inom kroppsbyggande, så har idag träning på
anläggningar vuxit sig enormt stor på marknaden i samhället. Kirkegaard (2007) menar vidare
att utbudet av träningslokaler har ökat väldigt och idag finns det träningsaktiviteter som
passar alla, oavsett ålder och kön (Kirkegaard, 2007: 124, 127, 130).
Kirkegaard (2007) beskriver även hur kroppsidealet har förändrats genom tiderna. Förr i tiden
kopplade man samman solbränna och muskulösa kroppar med fattig arbetarklass, en
underordnad grupp i samhället. Överklassen ville absolut inte identifiera sig med denna grupp
och strävade därför istället mot det motsatta, bland annat genom att vara naturligt bleka i
hudfärgen och att använda sig av smink och inte utsätta huden för solljus (därav bar kvinnor
ofta paraplyer dagtid). Det var först på senare tid som en solbränd hy och en atletisk vältränad
kropp blev ett kännetecken för rikedom och skönhet (Kirkegaard, 2007: 21) .
Att se bra ut har i västkulturen blivit ett kulturellt kapital som innebär att västerländska
samhället har byggt upp en föreställning om vad som innebär att ”se bra ut”. Man har byggt
upp normer och kroppsliga ideal för att tydliggöra den perfekta kroppen som är stor och
muskulös (Kirkegaard, 2007: 20).
Marknaden inom träning består i dagens samhälle i att sälja produkter, tjänster och
service som gör vägen till ett bestämt kroppsideal så förmånligt som möjligt, både
ekonomiskt, tidsmässigt och mentalt. Detta effektivitetskrav inom marknaden resulterar i att
det hela tiden uppstår en kortare och kortare väg från ett givet utseende till det önskade
kroppsidealet. Till dessa metoder hör bland annat produkter som kosttillskott och doping men
även brunkrämer och solarium. I träningsmagasin lanseras kroppen som ett statusingivande
objekt med möjligheten att skapa lycka och framgång. Detta gör att efterfrågan på exempelvis
föregående produkter tenderar att öka. Kroppen används som en del av marknadsföringen för
att uppvisa ett ideal och optimalt utseende (Kirkegaard, 2007: 130-131).
19
På senare år har föreningsidrotten fått ge vika för fitnessidrotten, däribland träning på
gym, som vuxit fram vid sidan av denna typ av idrott. Den sundhetsmässiga träningen som
kroppen får ut av föreningsidrotten har ersatts med att människor vill visa en allt med estetisk
vältränad kropp som en väsentlig del i träningen, bland annat med hjälp av styrketräning.
Fördelen med dessa olika fitnessanläggningar är att de är flexibla och erbjuder sina tränande
kunder en möjlighet att träna när de själv vill, har tid och lust. Denna flexibilitet i träningen,
att kunna träna när man själv väljer, har en stor mentalt och symbolisk betydelse för individen
(Kirkegaard, 2007: 124, 127).
Lee F. Monaghan (2001) beskriver i sin bok Bodybuilding, drugs and risk subkulturen
bodybuilding utifrån bodybuildernas perspektiv. Han menar att det finns olika anledningar till
att man tränar på gym och bygger muskler. Monaghan beskriver tre varianter; bodybuilding,
tyngdlyftning och att träna med vikter. Det senare, att träna med vikter menar han människor
som tränar för att förbättra kroppens fysik. Det kan vara ett komplement till konditionsträning,
eller någon som tränar sina muskler för att kunna prestera bättre i en sport. Till denna kategori
hör ”vanliga” människor till, som tränar lite då och du utan att sätta upp stora mål.
Tyngdlyftning går ut på att träna för att kunna lyfta så mycket kroppen bara orkar, medan
bodybuilding går ut på att träna vissa speciella muskler för att bygga en stor kropp med stora
muskler. Bodybuildern vill ändra sin kropp radikalt och skulptera den (Monaghan, 2001: 3031).
Bodybuilding associeras ofta till något negativt, ”den mörka sidan” eller till den undre
världen. Det är stigmatiserande att säga bodybuilding då detta medför automatiskt en tro att
anabola steroider används. Vissa vill börja använda ordet bodybuilding till all träning med
vikter, för att på så sätt få bort den rådande stigmatiseringen. Vidare har det skett en
normalisering av droganvändning inom bodybuilding. Det är många tävlingar som inte testar
de medverkande för droger, vilket blir en tydlig signal som säger att det är okej att använda
steroider. Kunskapen om de olika preparaten, biverkningar och effekter ökar ju högre nivå
man tränar på inom bodybuilding. 90 % av steroidanvändande bodybuilders är medvetna om
effekterna som anabola ger. Men trots kunskap om de farliga konsekvenser ett
steroidanvändande kan ge, uppmärksammas fördelarna maximalt och den skada de kan orsaka
minimeras (Monaghan, 2001: 28-31, 34, 125-127).
Näringstillskott är något som många bodybuilders använder, detta kan vara allt från
proteindrinkar, multivitaminer och mineraler. Detta används som ett tillskott till den strikta
kost som de äter, men kan även användas för att minska de negativa biverkningarna från AAS
(Monaghan, 2001: 58-59).
20
Den fysiska perfektionen som bodybuilders eftersträvar upplever de som inte är
medlemmar i denna subkultur som avvikande och ibland även grotesk. Den sociala processen
kan göra att medlemmar på gym accepterar och ifrågasätter inte de som vill bli överdrivet
muskulösa, vilket kan göra att man inte upplever människor ”för” muskulösa eller stora
(Monaghan, 2001: 82, 84) Detta manliga skönhetsideal som cirkulerat bland bodybuilders
finns även bland många andra män idag som vill förbättra sitt utseende. Det är alltså inte bara
de som tränar bodybuilding som använder olika typer av kosttillskott utan män i största
allmänhet är idag brukare av dessa. Nedan beskriver vi närmare hur ett kroppsideal driver
män till att börja använda anabola steroider
4.2.3 Det manliga skönhetsidealet
Bach (2005) diskuterar, i sin bok Maend og muskler, olika teman som grundar sig på
intervjuer han gjort samt tidigare forskning. Han talar om bodybuilding, bilder av
manskroppen, fitnesskultur osv. Bach använder termen motionsdoping, vilket betyder att det
handlar om ”vanliga” individer som använder otillåtna dopingpreparat i samband med träning
på gym och träningsanläggningar. Han syftar alltså inte på elitidrottare som använder
dopingpreparat för att öka prestationen, utan personer som använder preparatet i hopp om att
bygga muskler och få en snygg muskulös kropp (Bach, 2005: 7).
Bach (2005) menar att idag bryr sig nästan alla män om sitt utseende, de lägger både tid
och pengar på skönhets- och hälsoprodukter, sund mat, frisörer och fysisk träning. Medias
påverkan hänger ihop med detta, då alltfler manliga kroppar blir synliga i media och
reklamkampanjer. Männen i media har slanka kroppar med stora bröst muskler, magmuskler
och stora biceps. I fitnesstidningar idag finns det mycket reklam för proteinpulver. Oftast
visas en bild på den stereotypa mannen med mycket muskler och utan fett på kroppen, och
anledningen till att han ser ut så är på grund av proteintillskottet. Eftersom bilderna publiceras
i tidningar kan de mycket väl vara retuscherade, bicepsen kan förstoras, skuggor läggs på för
att få kroppen att bli ännu mer muskulös osv. vilket ger en oärlig bild till de som ser bilderna
(Bach, 2005: 14-15, 87-88).
Problematiken med användandet av anabola androgena steroider bland motionärer är
enligt Bach (2005) en blandning av samhällets påverkan, subkulturella och individuella
önskningar. Användandet av AAS beror på mannens förhållande till kroppen, träning,
mansroller, identitet, sexualitet och psykiska problem och sjukdomar. De flesta som tränar på
fitnesscenter har en sund inställning till sin kropp, träning och mat. Men för vissa blir strävan
efter en muskulös kropp ett problem, det kan skapas en besatthet och en tro om att alla ens
21
problem försvinner så länge man har en fin kropp. Besattheten om att förändra sin kropp
förstärks sedan av mediernas framställning av den idealiska manskroppen. Träningen blir inte
längre en fritidsaktivitet eller ett sätt att hålla sig i form utan blir ett tvång för att minska
fettprocenten och öka muskelmassan (Bach, 2005: 15, 94-95).
4.2.4 AAS i Sverige
För att förstå vilket samhällsproblem användandet av AAS är i Sverige och hur utbredningen
av detta preparat ser ut blir det viktigt för oss beskriva detta, vilket vi gör i detta avsnitt.
En studie om anabola androgena steroider gjord av STAD i Sverige (Stockholm
förebygger alkohol- och drogproblem) 2009, baserad på observationer på 64
träningsanläggningar i Stockholms län, visar att träningsanläggningar är en plats där personer
med samma intressen socialiserar. Förutom den fysiska delen handlar det även om den sociala
och kulturella delen. Motiven för de som tränar på gym är att man vill bli starkare, mer
vältränad och få mer muskler. Det yttre centreras och kan vara en orsak till att man börjar
använda AAS. Även denna studie visar på att kroppsidealet i samhället är en viktig del av
individen. Kroppen blir ett sätt varpå man utrycker sin stil och identitet som person (Leifman
et al, 2009: 5).
Den marknad som idag finns för kost- och proteintillskott samt andra träningsrelaterade
produkter är omfattande och växer allt mer. De flesta som köper dessa produkter är ”vanliga”
människor, däribland många ungdomar (Leifman et al, 2009: 13). Rapporten som STAD
(2009) gjorde genom att observera träningsanläggningar beskriver flera undersökningar som
visar att det finns ett samband mellan kosttillskott och användning av AAS. Sannolikheten att
börja använda AAS var högre om man sedan tidigare ätit kosttillskott. Orsaker som kan bidra
till användningen av kosttillskott och AAS är det kravet som finns i västerländsk kultur på att
prestera, men även de möjligheter som finns till att konsumera prestationshöjande produkter.
Det är därför viktigt att anläggningen sänder ut rätt budskap till sina kunder angående till
exempel doping då ”träningsanläggningarna ses som ett socialt vardagsrum för många
tränande” (Leifman et al, 2009: 14).
STAD gjorde ytterligare en studie på träningsanläggningar 2009, denna gång med hjälp
av enkäter. Syftet med studien var att ”dels att få en uppfattning om hur vanligt det är med
dopningsmedel bland tränande på träningsanläggningar i Stockholms län, dels hur vanligt
det är med användning av alkohol, narkotika och kosttillskott och hur kopplingen mellan
dessa medel ser ut bland tränande på gym”. Undersökningen har gjorts på 34
träningsanläggningar i Stockholms län (Leifman och Rehnman, 2009: 5).
22
Resultatet visade att det var främst män som hade använt sig av anabola androgena
steroider, och de som hade använt preparatet inom 30 dagar var män i ålder 18-29. Män som
använder kosttillskott och styrketränar ofta (minst 3-4 gånger i veckan) blir i större
utsträckning erbjudna dopingpreparat och det är även en större andel som testar preparatet, än
män som inte äter kosttillskott eller styrketränar ofta. Många, hela 53 %, av dem som svarade
på enkäten har använt kosttillskott som är muskelökande, prestationshöjande eller
fettförbrännande. Resultatet visade även att cirka 3,8 procent av alla tränande män använt
AAS någon gång. Anledningen till att folk använt/använder dopingpreparat var först och
främst för att uppnå bättre idrottsresultat, men även för att få snyggare kropp och/eller större
muskler (Leifman och Rehnman, 2009: 5, 16, 18)
4.2.5 AAS bland ungdomar
Att förstå ungdomar och deras syn och relation kring AAS blir viktigt i vår studie då vi valt
att studera just unga män. Den främsta anledningen till att ungdomar börjar använda anabola
androgena steroider är att de vill forma kroppen för att realisera ett kulturellt kroppsideal.
Många är villiga att ta de risker som brukandet innebär för att höja sitt självförtroende och öka
den fysiska attraktiviteten. (Sas-Nowosielski, 2006: 232)
Sas-Nowosielski (2006) beskriver en studie om 1175 ungdomar i mellan- och
högstadieålder samt yrkesskoleålder i Polen och deras relation och kunskap till anabola
androgena steroider. Endast en liten del av ungdomars kunskap kring AAS kommer från
önskvärda källor exempelvis människor som utbildar i hälsa och fysik. Mycket av ungdomars
kunskap kommer framförallt ifrån likasinnade och media (speciellt fitnesstidningar) men även
nyhetstidningar, forskning och böcker. Vissa sportinriktade tidningar kan handla om att just
på ett upplysande sätt lära människor om anabola androgena steroider, men samtidigt kan dem
ge en moralisk fel bild av kroppen. Andra informationskällor för ungdomarna kan vara TV,
deras tränare, föräldrar (som kanske arbetar med träning) men också skolan samt lärare på
skolan (exempelvis lektioner i fysik). Några av ungdomarna i studien hade även släktingar
som använde och berättare om AAS och andra ungdomar använde preparatet själva vilket
bidrog till deras kunskap (Sas-Nowosielski, 2006: 229).
En del av studien var att ta reda på varför ungdomarna valde att använda AAS. Cirka 80
procent av brukarna var unga män och deras svar var att de ville förbättra sitt utseende. De
ville öka muskelmassan, förbättra kroppslinjer och reducera kroppsfett. Ett ”sportsligt” motiv
var enligt de unga männen att förbättra sitt självförtroende, få snabbare återhämtning efter
träning och öka i styrka. Men de upplevde även bieffekter och över hälften av de unga
23
männen som använde eller använt AAS upplevde att dem fick hälsorelaterade problem
exempelvis dåligt humör, acne, depression osv (Sas-Nowosielski, 2006: 231-232).
United minds, ett företag i Stockholm, utförde en opinionsundersökning 2009 på
uppdrag av Ren Idrott. Undersökningen handlar om ungdomar och doping. 1008 ungdomar i
åldern 12- 25 år deltog och svarade på en digital enkät.
Resultatet visar bland annat de ungdomar som styrketränar i princip varje dag på gym är
de som i störst andel har testat doping, känner människor som dopar sig, som upplever att
doping inte är så farligt. Det är en ökad tolerans till doping bland ungdomar samt har många
en naiv inställning till kosttillskott. Undersökningen visade även att det är främst killar som
tonar ner farorna med doping (United minds, 2009).
Den här undersökningen är vi dock källkritiska mot. Det finns ingen speciell forskare
som utfört den, det förklaras inte heller vart enkäten lämnats ut, till vilka osv. Detta gör att
undersökningen inte är helt pålitlig. Men vi har ändå valt att använda den, då flera resultat
stämmer överens med tidigare forskning samt att denna undersökning behandlar ungdomars
attityder till doping, vilket vi inte har hittat någon annan forskning om.
5. Resultat och analys
I det här avsnittet presenterar vi vår analys av empirin. Våra intervjuer har analyserats utifrån
den forskning och de teoretiska begrepp som vi samlat in och presenterat i tidigare avsnitt. I
dessa har vi försökt fånga likheter men även skillnader i deras förhållningssätt. Nedan
presenterar vi resultatet av vår analys. Vår analys har delats upp i fem teman: det kulturella
idealet, gymkultur, kosttillskott, AAS i omgivningen samt kunskap.
5.1
Ideal
Bilden av ett kroppsideal är i vårt samhälle något som präglar många människor. Via media
och andra sätt påverkas individer ständigt av Internet, filmer och reklam där bilden av en
”perfekt” kropp presenteras. Detta blir för många något eftersträvansvärt, och för unga män
går vägen mot idealkroppen ofta genom träning i samband med olika kosttillskott med en
ambition mot att nå sitt kroppsideal.
5.1.1 Samhällets norm
Thomson och Cafri (2007) beskriver hur det manliga idealet från antiken består än idag.
Samhället i den västerländska kulturen pressar unga män till att var stora och muskulösa
24
vilket blir en drivande kraft till att skapa en atletisk kropp. Giddens menar att människor i
dagens samhälle blir allt mer ansvariga för hur de väljer att visa upp sina kroppar. Han menar
att det hör ihop med framväxten av vårt konsumtionssamhälle och det förändringar som
kommer med kroppsidealet men i första hand är det framförallt beroende på hur samhället
förändras. I det framåtväxande senmoderna samhället får vi människor ett allt större ansvar att
forma våra egna kroppar (i Johansson, 1995: 85-86). Denna skyldighet att vi själva är
ansvariga för vårt yttre visar sig tydligt i de unga männens intervjuer. De påverkas och dras
med i den växande kulturen kring att se ”bra” ut och blir då via vänner och media delaktiga i
gymträning och dess riskfyllda subkultur. Kirkegaard (2007) berättar vidare om att det i
västkulturen har vuxit fram ett kulturellt kapital där samhället har producerat vad som innebär
att ”se bra ut”, att ha den perfekta kroppen (Kirkegaard, 2007:20). De unga män som vi har
intervjuat säger övergripande att dem tränar för att må bra. Tre av våra sex intervjupersoner
beskriver däremot deras ytterligare mål och att det dem vill uppnå med träningen är att bli
större:
Jag har alltid personliga mål, man vill ju alltid bli större och bättre och liksom
sådär. (Martin)
Jag vill bli större såklart, hålla kroppen snygg men inte tävla eller något sådant.
(Adam)
Det är skönt att träna, koppla av och komma ifrån. Sen vill man alltid växa och
så men inte så..tävlings. (Stefan)
Thompson och Cafri (2007) menar att kroppsbilden som många män idag strävar efter inriktar
sig just mot ett muskulärt ideal och att det finns tre faktorer som skulle kunna ligga bakom
detta. Den första är att vi, som nämnt ovan, hela tiden genom media och andra
påverkansfaktorer inom västvärlden pressas mot viljan att se så bra ut som möjligt. Förut var
detta mer riktat mot kvinnor men det blir alltmer vanligt även bland män. Martin, Adam och
Stefan är alla tre överens om att deras träning på gymmet inte bara genomförs för att de vill
må bra, utan även för att de vill förändra sitt yttre till att skapa större kroppar. Detta kan
påvisa att det ideal som visas upp på olika arenor, exempelvis via media, även påverkar dessa
unga män till att vilja förbättra sitt yttre till något som det tror att andra förväntar sig av dem.
Den andra faktorn är att både elit- och motionsidrotten ökar, dels i allmän popularitet men
25
även inom artiklar i media och tävlingssammanhang. Flera av våra intervjupersoner beskriver
hur de via Internet och andra källor får tillgång till information om träning, idealet m.m. vilket
i sin tur skulle kunna vara en orsak till att de unga männen vill skapa en viss typ av kropp.
Vidare menar Thompson och Cafri (2007) att den tredje faktorn till att många idag strävar
efter en muskulös kropp är den missnöjdhet människor har över sitt utseende och att många
män faktiskt tror att de är mindre än vad de egentligen är. Många är deprimerade, har lågt
självförtroende och undviker sociala sammanhang på grund av dessa egenskaper vilket gör att
strävan efter en mer attraktiv kropp påbörjas (Thompson och Cafri, 2007: 3-4).
Begreppet skönhet är enligt Gray och Ginsberg (2007) också något som konstrueras
inom den specifika kulturen. De beskriver att det finns män som är normalviktiga men som
har en tendens att se sig själva som underviktiga och att många därför vill ha en mer muskulös
kropp än sin egen. Möjligen kan det vara därför som flera av våra intervjupersoner vill uppnå
en mer muskulös kropp är den de har för tillfället. Unga män utsätts hela tiden, genom vänner,
media och andra personer i deras omgivning som påverkar dem, för bilden där andra män har
större och mer muskulösa kroppar än dem själva (Gray och Ginsberg, 2007: 16-17). Martin
och Adam har båda förebilder och ideal som inte hör till den ”normala” manskroppen. Martin
beskriver hur han påverkas av andra män som tränar:
/…/folk som tävlar eller folk som är stora./…/ Jag kan ju kolla på de där stora
killarna på gymmet./…/ Någon som har ett par jättebra axlar eller ett par jättebra
ben som liksom ”shit fan vilka bra ben han har, sådana vill jag också ha”.
(Martin)
Även Adam har sin specifika förebild och säger att det är:
En gammal idrottslärare /…/ Han hjälpte mig att komma igång med träningen,
han har själv tävlat. (Adam)
Flera av våra intervjupersoner och många andra män som tränar på gym vill bygga muskler
och bli större just på grund av att dem uppfattar att en muskulös kropp är normen för den
manliga attraktiva kroppen i samhället, att det är vad som förväntas av dem utseendemässigt
(McCreary, 2007: 89). Om gymmet är den arena där unga män, däribland de flesta av våra
intervjupersoner, spenderar mycket tid och ofta befinner sig i när de inte har skola så
förefaller det naturligt att det är en plats och specifik kultur där de även inhämtar kunskap och
förebilder eller ideal. Klein (2007) beskriver vidare att för att förstå dem som befinner sig i
26
den kroppsbyggande subkulturen så är det bra att känna till varför de unga männen egentligen
börjar med den typen av träning. Som tidigare skrivet så grundar det sig ofta i en
kompensering av lågt självförtroende men det kan även bero på att man från tidig ålder inte
fått någon bekräftelse i att man duger som man är, exempelvis från föräldrar. Något av dessa
skäl är inget som de unga männen nämner i våra intervjuer, även om lågt självförtroende kan
ligga bakom att man som ung man vill förändra sitt yttre (Klein, 2007: 72-73).
5.1.2 Idealbilden och medias effekt
Ricciardelli och McCabe (2007: 201-202, 205-206) menar att den idealbild som vuxit fram
under de senaste 10 åren visar hur den manliga kroppen blir allt mer muskulös och hur det
manliga kroppsidealet kontinuerligt förändrats till att bli proportionerligt större. Via
reklambilder och andra manliga vältränade kroppar influeras unga män till en idealiserad bild
av en man som är mer muskulös än standardkroppen. Samtliga av våra sex intervjupersoner
anser att det kroppsideal som finns i samhället av den manliga kroppen påverkar unga män i
största allmänhet och tre av dessa intervjupersoner tror att de själva blir påverkade. Det visar
hur stor effekt media verkligen har på unga män i vårt samhälle. De tar åt sig av det media
väljer att visa upp och de unga männen kanske inte alltid tänker på hur bilder och reklam
ändrats om i datorn eller retuscherats om för att se så felfritt ut som möjligt. Kirkegaard
(2007) menar vidare att manskroppen används som ett verktyg i en marknad där man vill sälja
produkter, tjänster och service för att människor på ett så simpelt sätt som möjligt ska kunna
tro sig uppnå den manliga idealkroppen (Kirkegaard, 2007: 130-131). Stefan, Henrik och
Erik, som själva anser att de blir påverkade av medias idealbild av kroppen, beskriver:
Det tror jag påverkar mycket. Jag tror inte många i 16,17,18,19, 20-års - åldern
går till gymmet för att känna ”jag tränar för att min rygg ska hålla hela livet i
arbetet”, utan det är mer för att se bra ut och vill ha stor kropp. (Stefan)
Alltså påverkad blir man ju självklart. Men jag kan inte påstå att jag har några
såna där…jättestora behov av att ha det som mål. /…/ Ideal är ju liksom något
som… Ja, det är många som strävar efter.. Det där ultimata idealet. (Henrik)
Ja jag tror nog det påverkar. /…/ Alltså det beror på hur muskulösa och så dom
är men. Ja all media påverkar väl. (Erik)
27
Henrik beskriver ytterligare att han tror att idealbilden som ofta visas i media med män som
har vältränade kroppar bidrar till att folk börjar träna och säger:
/…/ Vill du bli större och så, så är det på gymmet du ska hänga. (Henrik)
Att de unga männen ovan själva blir påverkade av medias bild av en perfekt manlig kropp
visar att det faktiskt kan bidra till deras eventuella låga självkänsla. De unga männen kan
uppleva att de inte räcker till som dem är vilket får dem att sträva efter något orealistiskt ideal
som egentligen inte är verkligt eller sant. Ricciardelli och McCabe (2007: 202) säger att
media idag faktiskt har en väldigt stor roll i unga mäns inställning till sin kropp och att de
väljer att börja med träning på gym. Tidningar, internet, actiondockor, reklam osv. är alla
bidragande orsaker till att framställa det manliga idealet.
5.1.3 Påverkan av vänner
Vidare beskriver Ricciardelli och McCabe (2007: 206) att även vänner har en stor inverkan
till att många unga män strävar efter mer muskler och önskar att bli större. De unga männen
påverkas på olika sätt av dessa personer. Exempelvis genom av att man pratar om det, har
dem som förebilder, blir retad, uppmuntras osv. Våra intervjupersoner Joel, Henrik och Stefan
berättar om att det var deras vänner som bidrog till att dem började med gymträning:
Det har väl vart någon kompis som började träna och så har jag hängt på. /…/
Jag tror det var någon kompis som frågade om jag skulle följa med någon gång
och så fortsatte man vara. (Joel)
Började väl så att jag var med en kompis som tränade, så hakade jag på och sen
har det väl mest blivit att jag fortsatt. (Henrik)
Jag hade några kompisar som jag tränade med som var äldre. Så jag var med lite
och så. (Stefan)
Våra tre intervjupersoner ovan konstaterar att deras vänner har haft en stor inverkan till att de
började träna på gym. Att träna tillsammans innebär ju att umgås vilket är trevligt samtidigt
som man delar ett gemensamt intresse. Ricciardelli och McCabe (2007) beskriver att vänner
28
är en grund till att unga män börjar med muskelbyggande träning (Ricciardelli och McCabe,
2007: 208).
I studier som nämns i boken ”The muscular ideal” (Ricciardelli och McCabe, 2007) har
det visat sig att unga män som pratar med varandra om styrketräning har mer bekymmer med
sin kroppsstorlek jämfört med dem som inte för dessa samtal med varandra. När man tränar
på gym blir man inte bara tillfreds genom att man umgås och pratar med andra som har
samma intressen, utan det blir även en plats där man jämför sina kroppar med andra män
(Ricciardelli och McCabe, 2007:206). Våra intervjupersoner Adam, Martin och Rickard ger
exempel på hur man pratar och tipsar varandra i samband med träningen på gymmet:
Dem man träffar på gymmet pratar man bara träning med, om hur man ska
träna, om man behöver hjälp… Det är många som har koll, det är bra att snacka
med folk som är intresserade. /…/ Man kör ihop, hjälper varandra. (Adam)
Hur man pratar om det? Jag vet inte, det är väl typ ” Jag har testat det här, där
här funkar skitbra för mig” och sådär. ”Dom här grejerna funkar inte alls och det
här är schysst, det här är inte bra”, ja liksom det är sånt typ. (Martin)
Det är väl mer så att säga ”jag läste på internet om någon kille som testat det och
gjort så ..blabla”. Sen hör man ju mycket bland yngre typ ”sett nya kreatinet på
gymgrossisten, man blir ju skitstor på två veckor”. (Stefan)
De diskussioner som unga män för med varandra i samband med träningen, likt ovannämnda
citat, skulle kunna vara en triggande del i att vilja bli större och starkare. Att höra vänner och
andra likasinnade personer på gymmet prata om nya produkter som förändrar kroppen till det
större och bättre kan troligtvis väcka en nyfikenhet hos många unga män och därmed en vilja i
att prova på egen hand. Stefan talar exempelvis om att yngre killar på gymmet pratar om nya
preparat som finns att köpa via internetsidor och med detta tipsar varandra om
prestationshöjande preparat för att bli stor. Detta är något som Ricciardelli och McCabe
(2007) menar är en följd som kommer av att man styrketränar. Att som ung man ansluta sig
till denna typ av sport ökar risken till att använda sig utav olika preparat, exempelvis kreatin
och steroider, för att öka sin vikt och muskelmassa (Ricciardelli och McCabe, 2007: 208).
29
5.2
Gymkultur
Moberg och Hermansson (2006) menar att användningen av anabola har ökat genom åren
bland unga människor, vilket tyder på att inställningen till AAS bland ungdomar är mer
accepterande idag än för några år sedan (Moberg och Hermansson, 2006: 271) De personer vi
har intervjuat har olika inställning till steroider och till de personer som använder detta
preparat. Henrik säger detta om anabola:
Näe, men det tror jag faktiskt inte alls på om jag ska vara ärlig. (Henrik)
Till skillnad från Joel som säger:
Alltså personligen tycker jag inte att det är något ”fel”, om man ska uttrycka det
så, med att ta preparat som innehåller steroider, eller anabola steroider då. (Joel)
Det visade sig att tre av intervjupersonerna hade en negativ inställning till preparatet och de
övriga tre hade en relativt liberal inställning. Inställningen till att testa anabola och använda
sig av det själv var däremot de flesta överens om, nämligen att de inte skulle testa. Dock låg
det en osäkerhet kring detta och flera av killarna hade funderat i banorna av att testa
preparatet. Stefan och Joel uttrycker sig:
Nämen testa, man har ju läst så mycket om det och helst skulle jag vilja testa
och sen se hur det blev. Om det blev dåligt så spola tillbaka. Om det var bra
så… Men jag får väl säga nej eftersom jag inte har gjort det. (Stefan)
Jag har varit inne på såna banor innan att jag skulle kunna testa det. Men inte
som det ser ut nu i allfall. Jag vet inte riktigt…( Joel)
Anledningarna till varför killarna inte vill använda det ser olika ut. Några av killarna förklarar
att biverkningarna som anabola kan ge är skrämmande och avstår från preparatet på grund av
detta, eller att det är för farligt för att testa och därför finns inget intresse av att testa. Några
andra berättar att målet med träningen inte är att få stora muskler och därför behövs inte
anabola och några uttrycker att de inte skulle testa för att de inte satsar på träningen så pass
mycket som man måste göra för att ta preparatet.
30
Enligt en undersökning gjord av Ren idrott, om ungdomars attityd till doping
framkommer att de ungdomar som styrketränar ofta, dvs. i princip varje dag, är de som
upplever att doping inte är så farligt som det verkar. (Ren idrott, 2009) Detta kan vi se
tendenser till, då de intervjupersoner som tränar 4 pass/vecka eller mer är de som har en
liberal syn till anabola androgena steroider. Joel och Martin, som båda tränar 4 pass/vecka
eller mer, uttrycker sig såhär om anabola:
Det finns ju både positiva och negativa grejer med det och det vet man ju om.
Men samtidigt så tycker jag själv att samhället förvränger den bilden av dom
negativa effekterna väldigt mycket, alltså ganska mycket. Ehm, vill du uppnå
bra resultat och vill du kanske tävla eller såna grejer här så finns det tekniskt
inget bättre än steroider. (Joel)
Men jag tycker väl inte att det är varken bra eller dåligt eller så… /…/ sen så
tycker jag nog inte att man ska se ner på det för mycket innan man faktiskt har
läst på och förstår vad det handlar om. (Martin)
Bodybuilding är en subkultur för sig, men inom gymmen finns det människor som tränar
bodybuilding, fitness eller människor som vill skulptera kroppen precis som bodybuilders vill
göra. Inom denna kultur är doping relativt accepterat, det har skett en normalisering kring
dessa droger. Många tävlingar genomför inga dopingtest, vilket blir en tydlig signal att det är
okej att använda sig av illegala preparat. Även om inte alla använder steroider inom
bodybuilding är drogerna fortfarande en del av deras värld (Monaghan, 2001: 31-32, 34-39).
Om det finns ett sådant accepterande kring anabola bland bodybuilders, de som tävlar och de
som arbetar hårt för att skulptera och förändra sin kropp, så kan detta onekligen påverka de
unga killar som spenderar mycket tid på gymmet tillsammans med dessa personer. Människor
tenderar att ansluta sig till likasinnade som har samma värderingar och samma beteende
(Keane, 2005: 77). Unga män som kliver in i gymlokalerna kan välja att antingen kliva med i
gymkulturen, eller stå utanför. Om de väljer att kliva med in i denna subkultur kan de få råd
och hjälp från de äldre medlemmarna. (Moberg och Hermansson, 2006: 258, 276-277) De
intervjupersoner som spenderar mycket tid på gymmet uttrycker att det pratas en hel del om
både kosttillskott och anabola. Oftast pratas det om olika preparat, vem som har testat vad,
hur det fungerar osv. En social institution, i vårt fall ett gym, fungerar precis på detta sätt att
man vid varje träningstillfälle pratar om specifika samtalsämnen, exempelvis vad som är bra
31
och mindre bra. Det finns alltså en regelbundenhet där mönster upprepas som gör att dessa
institutioner bevaras (Johansson, 1995: 48). Martin uttrycker:
Oftast så pratar man ju inte så negativt om det, man pratar rent allmänt om det.
Man pratar biverkningar, för- och nackdelar /…/ men dem som tar det pratar ju
alltid självklart positivt om det, det är ju klart. (Martin)
Om det sedan tidigare finns en accepterad inställning till doping och om mycket samtal kring
detta uppkommer så påverkas de unga männen av detta och tar in samma värderingar. Patrik
som tränar cirka 3 ggr/vecka och är negativ mot AAS och kosttillskott menar att han inte hör
diskussioner kring preparatet på gymmet. Även Henrik som också tränar 3ggr/vecka och är
negativ mot kosttillskott och AAS menar att han inte hör något prat om detta på gymmet, men
att han kanske har hört det någon gång. Detta visar tydligt hur de som tränar på gym ofta och
befinner sig i en viss gymkultur kan påverkas av samtalen och kompisarna på gymmet. En
social institution kan bidra till att tala om för de unga männen vad som är passande och hur de
ska uppträda. Gymmet som institution innefattar informella regler och åsikter som präglar de
unga männen när dem tränar (Johansson, 1995: 48). Både Stefan och Martin, som tränar ofta,
berättar själva att gymmet kan ha påverkat dem i deras sätt att se på anabola androgena
steroider. De berättar vad som kan ha påverkat dem:
Ja, det är ju både folk från gymmet och folk i ens närhet, kompisar och så vidare
så lär man ju sig själv liksom, det är allt. (Martin)
Det är ju kompisar och sen gymmet. (Stefan)
5.3
Kosttillskott
Enligt STADs rapport (Leifman och Rehnman, 2009) var de som hade använt AAS inom
senaste 12 månaderna mellan 18-49 år, och de som hade använt det inom de senaste 30
dagarna var 18-29 år. En tydlig bild av att unga män i ålder 18-29 använder anabola för att få
en snyggare och större kropp framkommer utav undersökningen (Leifman och Rehnman
2009: 5). Rapporten visar även att de personer som använder kosttillskott, exempelvis i form
av proteintillskott, har större erfarenhet utav användning av anabola steroider, och har i större
utsträckning blivit erbjuden att testa/köpa preparatet. Detta kan vi se även i vår undersökning,
då de killar som har en mer liberal inställning till anabola androgena steroider använder själva
32
kosttillskott. 62 % av de tillfrågade männen, i enkätundersökningen gjord av STAD, använde
sig av något kosttillskott. Att använda kosttillskott är vanligt i dagens samhälle då det är
tillåtet att sälja och att bruka (Leifman och Rehnman, 2009: 18). Många som köper dessa
tillskott är ”vanliga” människor och inte minst ungdomar. (Leifman et al, 2009: 14) Erik,
Adam och Martin uttrycker sig såhär om användningen av kosttillskott:
Ehm, alltså man ser ju hela tiden folk som tar det. (Erik)
På gymmet är nästan alla positiva till kosttillskott. (Adam)
Hm, jag tycker väl att kosttillskott och så vidare, det är en självklarhet, jag
tycker inte att det är något konstigt med det alls. (Martin)
De som använder kosttillskott gör det för att öka förbränningen, öka muskelmassan eller
kunna prestera mer – för att få en mer muskulös och snyggare kropp. Genom att använda
dessa kosttillskott gör man automatiskt ett accepterande att det är okej att använda preparat
för att uppnå ett bättre resultat (Hoff, 2008: 12) Kosttillskott är lagligt i Sverige, men används
ofta för att höja sin prestation, precis som AAS gör. Vart går då gränsen mellan kosttillskott
och anabola androgena steroider? Vad anser de unga killarna? De flesta som använder
kosttillskott har, som tidigare nämnt, en liberal inställning och detta kan förklara varför. Har
man accepterat det faktum att man får använda preparat som prestationshöjande är steget till
att acceptera andra olagliga preparat kanske inte så stort. Adam, som skiljer sig lite från de
andra, använder kosttillskott men har en negativ inställning till AAS och uttrycker sig på
frågan om han själv skulle kunna testa preparatet:
Nej det skulle jag inte göra. I början var man triggad och ville bli stor fort och
man visste att de stora killarna tog det.. Men jag skulle inte testa, så långt har det
inte gått och jag tror inte att det kommer att göra det heller. (Adam)
Han uttrycker att just nu har det inte gått så långt med träning att han skulle vilja använda
preparatet, och han tror inte att det kommer att göra det heller. Men det visar ändå att han inte
är helt övertygad om sin situation och framtid. Det finns en liten osäkerhet i synen på
preparatet, vilket inte finns hos de två killar som är negativ mot både kosttillskott och anabola
androgena steroider.
33
Något som visade sig i undersökningen var att de två killar som var emot kosttillskott
uttryckte en rädsla för att de inte vet vad det egentliga innehållet är. Resterande killar som
själva använder kosttillskott uttryckte inte samma oro utan såg användandet som en
självklarhet. Att kosttillskott kan innehålla otillåtna preparat, som anabola androgena steroider
har visats i en internationell studie (Hoff, 2008: 12). Vad beror detta på att de killar som
använder kosttillskott och uttrycker en stor kunskap om dessa inte reflekterar kring att det kan
finnas olagliga preparat i dem? Monaghan (2001) beskriver att bodybuilders som använder
dopingpreparat intalar sig själv och andra att de inte gör så mycket skada, och lyfter istället
fram det positiva med preparaten. Detta är ett sätt att rättfärdiga sig själv och sina handlingar
(Monaghan, 2001: 96). På samma sätt kan det vara med användandet av kosttillskott för dessa
unga män. Genom att ignorera nackdelarna och lyfta fram fördelarna med dessa kosttillskott
är användandet helt rättfärdigat. De två killar som inte använder kosttillskott behöver inte
rättfärdiga sig själva då de inte använder preparaten och ser då andra nackdelar och risker som
de övriga killarna inte ser. Detta visar alltså ytterligare varför det kan vara en risk att använda
kosttillskott.
5. 4
AAS i omgivningen
Att gymmet påverkar de här unga männens inställning till AAS har vi beskrivit ovan, samt
kosttillskottens betydelse för tankar och åsikter kring preparatet. Ytterligare något som
påverkar de unga männen, som framkommit i vår studie, är huruvida preparatet florerar i de
unga männens omgivning. Det visade sig att alla utom en hade någon i sin omgivning som
använde eller hade använt anabola androgena steroider. Patrik hade någon i familjen som
hade använt preparatet och detta verkar ha bidragit till hans negativa inställning till AAS, till
skillnad från de andra. Han berättar att det är någon i sin närhet som blivit konstig av
användandet och att det har blivit ledsamheter i familjen kring detta. Han beskriver vad som
kan ha påverkat honom i sin inställning:
Det är väl att man har upplevt egna saker kanske. Folk som man har känt som
kanske har blivit lite lustiga så/…/ (Patrik)
Upplevelsen av att ha någon i familjen som visat tydliga biverkningar av preparatet verkar ha
påverkat Patrik mycket i sin negativa inställning till AAS.
Martin berättar att han har många vänner som använder anabola androgena steroider,
likaså Joel och Stefan har vänner, eller vänners vänner som använder preparatet. De här tre
34
killarna har alltså vänner i omgivningen som använder anabola, och som Martin nämnde
tidigare:
/…/ men de som tar det (AAS) pratar ju alltid, självklart positivt om det. (Martin)
Detta kan tyda på att det är denna bild som sprids i dessa kompiskretsar där acceptansen till
preparatet är hög. Giddens (i Johansson, 1995) talar om en tyst kunskap, en kunskap som
ligger till grund för våra handlingar, som ofta sker på rutin. Den tysta kunskapen är inte något
som man reflekterar kring. Denna kunskap tas inte ut i ordväxlingar, vilket kan betyda att om
människor i samma umgängeskrets använder AAS och gör detta till något som går på rutin
skapas det en tyst kunskap bland de människor som befinner sig i gruppen. Ingen reflekterar
över handlingen, eller funderar på regler eller hur man bör agera i vissa situationer, utan
kunskapen finns där (Johansson, 1995: 29-31). Detta kan vara vad som händer i
umgängeskretsarna när ett användande av AAS accepteras. Användandet av preparatet blir
något normalt och rutinmässigt som ingen reflekterar över. Och detta i sin tur skapar en
acceptans till anabola androgena steroider.
Giddens påpekar dock att människan har ett diskursivt medvetande, ett medvetande som
gör att individen kan reflektera kring sina tankar och sitt handlande. Människan är en egen
individ som har en förmåga att tänka själv och ta egna beslut (i Lalander och Johansson, 2008:
58). Stefan förklarar vad han tror kan ha påverkat honom i sin syn på AAS:
Det är ju kompisar och sen gymmet. Sen har jag läst lite på hemsidor men
framförallt är det ju kompisar och såna jag känner. (Stefan)
Även Adam och Martin beskriver att vännerna kan ha påverkat dem. Så trots att den tysta
kunskapen kan bidra till att man anammar handlingar och åsikter utan att reflektera har de här
killarna fortfarande ett eget val. De kan reflektera kring ämnet själva, ha sin egen åsikt och
bestämma hur de vill handla nu och i framtiden.
5.5
Kunskap
Under våra intervjuer framkom det att kunskapen kring AAS var olika bland våra
intervjupersoner. Enligt Monaghan (2001) är kunskap kring träning, kost och droger en
självklarhet för att lyckas inom bodybuilding. Det finns en fördom om bodybuilders, att de är
stora osmarta killar, men detta stämmer inte då det krävs mycket kunskap för att kunna bygga
35
upp en fysik en bodybuilder har (Monaghan, 2001: 46). Adam beskriver hur viljan att lära sig
saker om träning och speciellt kosttillskott i samband med att ambitionsnivån, han säger:
Desto mer man börjar träna desto mer vill man ha reda på om kosttillskott. (Adam)
Även Joel berättar vad han tror:
Jag tror att en människa som är äldre och går in för en träning mycket mer,
tävlar inom det eller är väldigt väldigt intresserade av det och vet mycket mer
har mer kunskap om det än någon som är 16, 17, 18/…/ (Joel)
Det visade sig under våra intervjuer att Henrik och Erik som är emot både kosttillskott och
anabola androgena steroider hade mycket lite kunskap kring preparaten. Detta kan då
förklaras med att de inte hade som mål att bygga mycket muskler och få en stor kropp. Deras
ambitionsnivå för att bygga muskler var liten, och likaså kunskapen. De andra killarna som
hade andra mål med träningen uttryckte en kunskap kring kosttillskott, de vet vad de är till
för, vilka syften de olika preparaten har osv. Kunskapen kring AAS var inte lika stor som
kring kosttillskotten, men en viss kunskap hade de ändå. Kunskapen som killarna har om
anabola androgena steroider och dess farliga bieffekter gav däremot ingen negativ bild av
preparatet, då tre av de fyra med relativt mycket kunskap hade en liberal syn på preparatet.
Monaghan (2001) beskriver att kunskapen sprids bland annat genom en interaktion
ansikte till ansikte. De som har mer erfarenheter delar med sig och kunskap sprids.
(Monaghan, 2001: 48) Även Sas-Nowosielski (2006) studie visar att kunskapen kring anabola
androgena steroider kommer från jämlika (Sas-Nowosielski, 2006: 229). De flesta killarna
beskriver att de får kunskap från vänner och människor de tränar med, vilket de styrker
ytterligare när flera av killarna berättar att de pratar, både på gymmet och med vännerna, vem
som har testat vilket preparat, hur det fungerade osv. Stefan och Martin beskriver:
Det är väl mer så att säga ”jag läste på Internet om någon kille som testat det och
gjort så.. blabla”. Sen hör man ju mycket bland yngre typ ”sett det nya kreatinet
på gymgrossisten, man blir ju skitstor på två veckor”. Ja men såhär vanligt. Men
inget just så, det är väl lite allmänt om vad som… det kan vara allt möjligt.
(Stefan)
36
Jag vet inte, det är väl typ ”jag har testat det här, det funkar skitbra på mig” och
sådär.. Eh.. ja.. ”De här grejerna funkar inte alls och det här är schysst, det här är
inte bra”. Ja, liksom det är sånt typ… (Martin)
I Sas-Nowosielskis studie (2006) visar resultatet att några få ungdomar har Internet som
kunskapskälla till AAS (Sas-Nowosielskis, 2006: 229) Många av de unga män vi intervjuat
nämnde att Internet kan vara stor källa till deras kunskap. Dels genom olika frågeforum,
artiklar eller olika internetsidor där man kan handla kosttillskott. Joel förklarar att Internet är
en kunskapsskälla för honom:
Man utbyter mycket med såna som kan, läser på nätet och går in på Flashbacks
(internetsida) /…/ och mycket från Internet. (Joel)
Sas-Nowosielskis studie gjordes för fyra år sedan, vilket kan ha betydelse för de skilda
resultaten, då killarna i vår studie beskriver Internet som en stor del av kunskapsinhämtandet.
Idag används Internet mer och mer av Sveriges befolkning vilket kan vara en anledning till att
våra intervjupersoner använder Internet oftare som ett sätt att hämta information från
(www.wii.se). En annan anledning kan vara att försäljningen av kosttillskott har ökat markant
(Leifman et al, 2009: 13), och dessa kosttillskott kan lätt handlas genom Internet. Genom att
handla dessa preparat på nätet kommer man ofta i kontakt med sidor som träning, andra
preparat och information. Detta kan också vara en orsak till att dessa killar kommer i kontakt
med kunskapen via Internet.
Ansikte mot ansikte och Internet var alltså två viktiga kunskapskällor för våra
intervjupersoner, men något som framkom var att flera av de unga männen hade haft
föreläsning i skolan om just anabola androgena steroider. Sas-Nowosielski (2006) beskriver i
sin studie att få ungdomar har fått kunskap från föreläsare i utbildningssyfte (SasNowosielski, 2006: 229). Detta stämmer då inte överens med det våra intervjupersoner
berättar. Det kan bero på en kulturell skillnad, då undersökningen är gjord i Polen och
utbildningen ser annorlunda ut i Sverige. Det kan även vara olika med AAS- föreläsningar i
skolan i Sverige också, beroende på vilken stad man bor i eller vilken skola man går på. Både
Stefan och Erik uttrycker att det är för lite utbildning om AAS i skolan och de har en önskan
om att det borde vara mer. Erik säger:
37
Man pratar ju inte så mycket om det (anabola), det tror jag inte… Det kanske är
det som är lite problemet. Att folk… om man skulle prata och diskutera det
mer… och skolan och så kanske. För det enda vi har det är ju typ med folk som
föreläser, kommer en gång och berättar om det. (Erik)
Dock visade vår studie att kunskap kring AAS inte behöver leda till att man tar avstånd ifrån
preparatet och doping. Då de killar som visade på mycket kunskap hade en liberal syn på
preparatet och de som inte var insatta och hade lite kunskap tog helt avstånd från kosttillskott
och anabola androgena steroider.
6.
Sammanfattning och slutsats
I vår uppsats har vi granskat vad sex unga män som tränar på gym har för inställning till
anabola androgena steroider, vad som har påverkat dem till denna inställning samt hur de
uppfattar det rådande muskelidealet.
Av analysen kan man se att det manliga kroppsidealet som finns i vårt samhälle om att
vara stor och stark påverkar dessa unga mäns inställning till deras kroppar. Varje dag pressas
killarna till att se så bra ut som möjligt då det västerländska samhället har en norm för ”den
perfekta kroppen”. Detta visas tydligt då tre av våra sex intervjupersoner har som mål med sin
gymträning att bli större och mer muskulösa samt att tre intervjupersoner tror att den idealbild
som media förmedlar av en manlig perfekt kropp påverkar dem själva men även unga män i
allmänhet. Trenden att se bra ut har under de senaste åren kommit att bli mycket viktig för
männen i vårt västerländska samhälle och varje dag påverkas unga män via media och andra
källor av den idealbild som visas upp av mannen. Det manliga muskelideal som idag finns i
västvärlden visar upp en bild av ”den perfekta” manliga kroppen som är muskulös, stor och
vältränad. Vår analys visar att dessa unga män påverkas av detta och tror att denna bild av
mannen utgör normen för hur man ”bör” se ut. Vidare visar analysen även att idealbilden och
förebilder av en muskulös man, som många unga män har, bidrar till att dem strävar efter en
stor och välbyggd kropp när dem tränar på gymmet.
Inställningen till AAS ser olika ut mellan våra intervjupersoner. Tre av killarna har en
liberal syn till detta preparat och tycker att det inte är något fel med att använda det.
Resterande tre killar är emot anabola och användningen av detta.
I studien framkommer det att det finns en tydlig koppling mellan en positiv inställning
till anabola och hur ofta man styrketränar. Tre av våra intervjupersoner beskriver hur de med
vänner och personer på gymmet pratar om träning och preparat i samband med träningen på
38
gymmet. Vidare kan denna sociala del av gymträningen medföra att man genom vänner på
gymmet kommer i kontakt med olika former av prestationshöjande preparat och därmed söker
sig till dessa. Analysen visade även att de som styrketränar ofta hamnar i ett sällskap på
gymmet och socialiseras in i en gymkultur där de lär från de äldre. Flera av killarna i vår
studie har, som tidigare nämnt, berättat att man samtalar om steroider och andra preparat inom
denna kultur. Detta gör att de unga män som befinner sig inom denna kultur påverkas av
samtalen och åsikterna för att sedan skapa en egen uppfattning om AAS. Detta kan förklara
varför intervjupersoner som tränar och ofta befinner sig på gymmet har en liberalare
inställning till preparatet, än de som är där mer sällan. Gymmet har alltså en påverkan på
dessa unga mäns inställning till anabola androgena steroider.
Vidare visar vår analys att de unga män som tränar på gym för att blir större även
använder sig utav olika former av prestationshöjande preparat, däribland kosttillskott. De sex
killar vi intervjuat berättade att det idag inte är ovanligt att använda kosttillskott och att de
flesta gör det. Två av killarna har dock valt att avstå från att använda detta då de känner sig
osäkra på vad dessa egentligen innehåller. Dessa två killar är även de som helt tar avstånd från
AAS. Användandet av kosttillskott har beskrivits som en inkörsport till tyngre preparat och
det har visat sig att det finns en koppling mellan användandet av kosttillskott och AAS, detta
visade sig även i vår studie då de killar som använder kosttillskott har en liberal syn på
anabola androgena steroider.
Att ha någon i sin omgivning som använder AAS har i vår analys visat sig påverka de
unga männens inställning till anabola steroider. De killar som beskriver att de har vänner som
använder detta preparat accepterar användandet och detta bidrar till en större acceptans kring
preparatet.
Kunskapen kring anabola androgena steroider ser olika ut hos de unga männen. De som
spenderar mycket tid på gymmet har mer kunskap om effekter, biverkningar och preparat.
Dock leder inte kunskapen om AAS till en negativ syn på preparatet, utan tvärtom. De med
mer kunskap kring AAS har visat sig ha en lättsam inställning till användandet av preparatet.
7.
Avslutande diskussion
Vi kommer följaktligen att diskutera kring de relevanta delar som vi tagit upp i vår uppsats
som behandlar gymkulturens och kroppsidealets påverkan till unga mäns inställning till
anabola androgena steroider, AAS. Vi anser att våra resultat är mycket betydelsefulla när det
39
gäller att se ett samband mellan unga män som tränar på gym och deras liberala inställning till
AAS. Detta bidrar till att vi vill föra en vidare diskussion nedan.
När vi startade vår undersökning hade vi en tanke om att de unga män som tränar
mycket på gym och befinner sig i denna subkultur inte har en direkt negativ inställning till
preparatet. Resultatet uppvisade just detta och även att kosttillskott och vänners påverkan var
två betydande faktorer till valet av inställning till AAS. Det var dock en av intervjupersonerna
som skiljde sig från den tanke vi hade. Adam, Martin, Joel och Stefan spenderar alla mycket
tid på gymmet, använder kosttillskott och har vänner som använder/har använt anabola
androgena steroider. Dessa olika faktorer visade i vår undersökning att de har påverkat de
unga killarna vi intervjuat till att ha en liberal inställning till AAS. Dock skiljer sig Adam från
detta då han tar avstånd från användning av preparatet. Vi finner det intressant att han inte
följer den hypotes vi hade genom undersökningens gång. Vilka faktorer bidrar till att just
Adam har beslutat sig för att ta avstånd från AAS? Är det föräldrarna? Är det beroende på
vilket gymnasieprogram han går? Eller beror det på vilken sport han tidigare har utövat? Det
finns alltså flera faktorer som kan ha betydelse, men dessa faktorer har inte vi undersökt då
detta inte var vårt fokus i vår studie. Vi känner dock att det är viktigt att nämna denna skillnad
trots att vi står utan svar, då Adam har en egen unik berättelse som vi hade kunnat fördjupa
oss i om vi haft ett annat syfte med vår studie.
Varje dag pressas vi på olika sätt av media där det visas upp en bild av ett ”perfekt”
yttre. Det kan vara via reklam på tv, Internet eller tidningar osv. Bilden av en person som har
det perfekta utseendet talar om att vi inte duger som vi är. Att det finns en möjlighet till att
göra något bättre på vår kropp, en förändring. Det kan gälla en förändring av klädstil, kost,
kroppen osv. Våra intervjupersoner berättar att dem tror att unga män generellt sätt påverkas
av denna idealbild som visas upp i media på olika sätt, men hälften av dessa unga män vi
intervjuat menar att dem inte påverkas själva. Vi menar att det i princip är omöjligt att inte
påverkas på något sätt. Detta på grund av att om inte det samhälle och den kultur vi lever i
skapat denna idealbild som unga män tror är normen för den manliga kroppen, så hade det
heller inte funnits något ”ideal” som säger att man inte duger som man är. Kroppsidealet som
visar upp en muskulös manlig kropp bidrar till att unga män får något att sträva efter. Vi anser
att de därmed inte hade funnits den stora missnöjdhet med sin kropp som idag finns bland
unga män i västerländska samhället om inte samhället producerat fram en ”framgångsrik”
kropp. Vårt samhälle sätter en stor press på växande tonårskillar när media gör valet att endast
ha med stora, muskulösa och retuscherade män i reklamkampanjer och dylikt.
40
Det som oroar oss inför det växande kroppsidealet bland unga män är att i strävan efter
den ”perfekta” kroppen så finns risken för att de som inte vuxit färdigt väljer att ta genvägar
genom preparat så som AAS. Via träningen på gym kommer man i kontakt med likasinnade
som fungerar som kunskapskällor. De unga männen lär sig nya sätt att konstruera och uppnå
den muskulösa idealkroppen genom att inspireras av andra män på gymmet.
Det har varit viktigt för oss att med denna uppsats kunna bidra med några nya
upptäckter och slutsatser. De unga män som vi intervjuat, som tränar mycket på gym har en
liberal inställning till AAS vilket kan göra att steget till att börja använda anabola androgena
steroider inte är speciellt stort. Detta är en viktig kunskap att ha för att inom det sociala
arbetet kunna arbeta preventivt mot AAS. Då gymmet och dess kultur påverkar unga killars
inställning till anabola androgena steroider krävs insatser på gymmen för att hindra ungdomar
att börja använda detta preparat. En ökad acceptans för anabola androgena steroider bland
ungdomar är oroväckande, och vi hoppas att det går att hitta vägar och lösningar för att
gymmet inte ska vara en bidragande faktor till en positiv inställning till AAS.
Användandet av AAS är ett problem i dagens samhälle och idrottsföreningar, skolor,
gym och människor måste öppna ögonen och våga ta tag i dessa problem. Om preparatet
fortsätter att spridas kommer det förmodligen börja användas i ännu större utsträckning och
även av yngre människor då fler och fler unga upptäcker AAS. Människor skapar ett beroende
och utvecklar ett missbruk, vilket är ett socialt problem. Därför är denna fråga viktigt inom
det sociala arbetet. Det är det av största vikt att ta detta problem på allvar och arbeta
förebyggande och även ha hjälpinsatser till dem som redan använder preparatet. Vi tror att
större satsningar på gym är värdefullt, då dessa kan propagera för en träning utan AAS.
Gymmen och idrottsföreningarna borde ha en tydlig och klar ideologi om att
prestationshöjande preparat är förbjudet. Denna ideologi borde spridas medlemmarna. Vi tror
även att ungdomar, både ungdomar som tränar och sådana som inte tränar, måste få mer
information om vad AAS är och hur det kan skada kroppen. Människor behöver information
om hur man kan uppnå bra träningsresultat utan anabola androgena steroider då många ser
detta preparat som en genväg till en muskulös kropp.
41
8.
Referenser
Alvesson, M & Deetz, S (2000) Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur
Andrén-Sandberg, Å (2004) Doping. Blentarp: HB Blentarps Idrottsmedicin
Bahrke, M.S (2007) Muscle Enhancement substances and strategies. I: Thompson, J.K och
Cafri, G (red) The muscular ideal – Psychological, Social, and Medical Perspectives.
Washington DC: American Psychological Association.
Chreisti, K (1993) Anabola steroider, ungdomar och mansideal. Oskarshamn: Primo
Denscombe, M (2009) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Dopingjouren - http://www.dopingjouren.se/page.asp?page=dopningslagar
Goldberg, L och Elliot, D.L (2007) The prevention of anabolic steriod use among adolescents.
I: Thompson, J.K och Cafri, G (red) The muscular ideal – Psychological, Social, and Medical
Perspectives. Washington DC: American Psychological Association.
Gray, J.J och Ginsberg, L.G (2007) Muscle dissatisfaction: an overview of psychological and
cultural research and theory. I: Thompson, J.K och Cafri, G (red) The muscular ideal –
Psychological, Social, and Medical Perspectives. Washington DC: American Psychological
Association.
Hoff, D (2008) Doping- och antidopingforskning. Riksidrottsförbundet, FoU- rapport.
Rapport nr. 2008:1
Jacobsson, K (2008) Uppdrag forskning. Malmö: Liber AB
Johansson, T (1995) Rutinisering och reflexivitet : en introduktion till Anthony Giddens.
Lund: Studentlitteratur
42
Keane, H (2005) Diagnosing the male steroid user: drug use, body image and disordered
masculinity. Health, Vol 9, Nr 2, sid 189-208.
Klein, A (2007) Size matters: Connecting subculture to culture in bodybuilding. I: Thompson,
J.K och Cafri, G (red) The muscular ideal – Psychological, Social, and Medical Perspectives.
Washington DC: American Psychological Association.
Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Leifman, H och Rehnman, C (2009) Kartläggning av dopningsförekomst bland gymtränande i
Stockholms län. STAD:s rapportserie. Rapport nr. 35
Leifman, H, Sjöblom, E , Rehnman, C och Holgersson, S (2009) Uppskattad användning av
anabola androgena steroider bland tränande på gym. STAD:s rapportserie. Rapport nr. 39
McCreary, D. R (2007) The drive for muscularity. Scale: Description, psychometrics, and
research findings. I: Thompson, J.K och Cafri, G (red) The muscular ideal – Psychological,
Social, and Medical Perspectives. Washington DC: American Psychological Association.
Moberg, T och Hermansson, G (2006) Mandom, mod och morske män. Mölnlycke: Elanders
Infologistics Väst AB
Monaghan, L.F (2001) Bodybuildning, drugs and risks. Great Britain: TJ International Ltd,
Padstow, Cornwall.
Nilsson, S (1993) Anabola steroider: i hetaste laget för Falkenberg - också! Rapport 1993, Nr
13, Landstinget Halland.
Patel, R och Davidson, B (2007) Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur
Ricciardelli, L.A och McCabe, M.P (2007) Pursuit of muscularity among adolescents. I:
Thompson, J.K och Cafri, G (red) The muscular ideal – Psychological, Social, and Medical
Perspectives. Washington DC: American Psychological Association.
43
Robson, Colin (2002) Real world research. A Resource for Social Scientists and Practioner –
Researcher. Oxford: Blackwell publishing.
Sas-Nowosielski, K (2006) The abuse of anabolic androgenic steroids by polish school-aged
adolescents. Biology of sports, Vol 23, Nr 3, sid 225-235.
Thompson, J.K och Cafri, G (2007) The muscular ideal – Psychological, Social, and Medical
Perspectives. Washington DC: American Psychological Association.
United minds (2009) Barn och ungdomar om doping (Finns att hämta på www.renidrott.se)
Vetenskapsrådet (1990) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Elanders gotab
World Internet Institute - http://www.wii.se/aktuellt/nyheter/354-svenskarna-och-internet2009-arets-kartlaeggning-av-svenskarnas-internetanvaendning.html
44
9.
Bilaga
9.1
Intervjuguide
Namn?
Ålder?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vart tränar du någonstans?
Hur länge har du tränat?
Kan du berätta om varför du började träna?
Vad vill du uppnå med träningen?
Kan du berätta om hur en vanlig träningsvecka ser ut, berätta även om antal pass, kost,
diet ev, kosttillskott eller andra prestationshöjande preparat relaterat till träningen?
Kan du berätta lite om träningsideologin (din syn på träning), vad är viktigt i
träningen? Vad får man inte göra?
Har du någon förebild när det gäller träning/tävling?
Hur pratar ni om träning, kost, prestationshöjande på gymmet?
Tränar du själv eller med vänner? (Har du lärt känna många genom träningen och på
så sätt börjat träna med dem?)
Hur tycker du att bilden är i samhället och media kring träning, kosttillskott och AAS?
Hur ser du på att använda prestationshöjande hjälpmedel i träningen, allt från
kosttillskott till anabola androgena steroider?
Använder du några prestationshöjande preparat i samband med träning? (Vilka?)
Skulle du kunna tänka dig att använda preparat som AAS?
Vad skulle motivet vara (varför, varför inte)?
Berätta om vad du tror har påverkat ditt sätt att se på AAS?
Media? Kompisar? Gymmet?
Vet du andra som använder?
Vilka andra?
Talar man öppet om det?
Hur pratar man om det? Vad säger man?
Berätta om vad du tror det finns för kunskap kring AAS bland medlemmarna på
gymmet?
Vad vet du om de olika preparat som finns?
Var får man information om prestationshöjande produkter (allt från kosttillskott till
efedrin och AAS)?
Var köper man dem?
Tror du att du kommer att hålla på med träning hela ditt liv? Hur kommer det sig att
du tror så?
Tack så jättemycket för din medverkan!
45