Sonatformen
Mozart pianosonat G-dur
KV283
Exposition
De olika avsnitten i expositionen:
• Huvudtema
• Sidotema
• Sluttema
• Kadens
Huvudtema
Huvudtemat är ofta rytmiskt och målmedvetet. Form: ABB
Transition (mellanspel)
Med hjälp av transitioner sköter tonsättaren övergångarna från ett
motiv/ tema till ett annat. Transitionerna kan också innehålla smidiga
tonartsbyten. Mellanspelen mellan expositionen och reprisen skiljer sig
från varandra bl.a. för att man i reprisen inte brukar byta tonart.
Sidotema
Sidotemat är ofta känsligare och mer lekfullt än huvudtemat, en motsats. Kan
vara svårt att avgöra när det börjar eller tar slut, dvs. var mellanspelet tar vid.
Ibland kan det också vara svårt att urskilja när sidotemat övergår till sluttemat.
Temorna kan vara grupperade till helheter. Detta sidotema är i själva verket ett
fyra takter långt tema och en variation över det.
Sluttema
Sluttemat är målmedvetet och rörligt liksom huvudtemat. Sluttemat kan också
övergå till en slutkadens. I denna sonat kommer sluttemat två gånger, den andra
gången har ackompanjemangets rytmik varierats.
Kadens
Kadensens uppgift är att avsluta expositionen. Vanligen sker det i
dominantens tonart, som här. Hela satsens kadens slutar i huvudtonarten.
Genomföringen
I genomföringen utvecklas temorna, såväl melodiskt, rytmiskt som harmoniskt.
Genomföringen slutar i ett avsnitt som förbereder reprisen.
Reprisen
• Som namnet anger tar man om någonting i
reprisen. Enligt traditionen spelas temorna och
mellanspelen i repris i huvudtonarten. I denna
sonat inleds reprisen med huvudtemat som
upprepas transponerat ett tonsteg högre upp.
Efter mellanspelet kommer sidotemat och
sluttemat var och en för sig i huvudtonarten.
Kadensen följer samma form som i expositionen.
• I reprisen tillförs vanligtvis inget nytt material.
• I vissa sonater kommer ännu en coda på slutet
