Barnhälsovård - Sverige
•
•
•
•
Historik
Kunskapsområden
Resultat
Förklaringar till
utveckling
• Exempel på lokal FOU
arbete
De sju största hälsoproblemen 0-14 år funktionsnedsatta förlorade levnadsår
(DALY)
Nyföddhetssjd+
Astma Allergi
Infektioner
5%
6%
SIDS+
Miss-
Skador
18%
bildningar
49%
Psykiska
problem
22%
Barnhälsovård - potential
• Finsk undersökning (Aronen et al)
• Rådgivande kontakter i hemmet 1 gång i månaden
under barnets första 5 år
• Depression vid 20-21 år ålder: effekt 0,38 SD
motsvarar ca 40% reduktion
• Australisk undersökning (Cullen et al)
• Rådgivande kontakter under barnets första 5 år
• Vid 27-29 års ålder: 37% reduktion av depressiva
symptom för kvinnor. Minskning även för män
Kunskap
• Med givna resurser bidra till
förbättrad hälsa
– Kunskap avgörande
• Typer av kunskap
Praktisk kunskap
Teoretisk kunskap
“Tyst kunskap” - Vetenskaplig kunskap
• Erfarenhetskunskap
– Operera halsmandlar, Råd om sovläge på magen, Råd om
barnuppfostran…
– Fördel: tillgänglig för personer som tränas I rollen
• Vetenskapligt baserad kunskap
–
–
–
–
–
Information som samlats in systematiskt
Fördel 1: kunskap kan generaliseras
Fördel 2: kan överföras via text
Fördel 3: stimulerar kritisk prövning av verksamhetet
Fördel 4: dialog på lika villkor med andra verksamheter.
Samspel mellan olika typer av kunskap
Praktik
Reflektion
Fou enhet
Teori
Barnhälsovård - historia i Sverige
• 1870 Tuberkulossköterskan
– Länken mellan staten och medborgaren
• 1900 ”Mjölkdroppen”
– Distribution av bröstmjölksersättning bland
fattiga i storstäderna
– Hälsokontroller - medverkan av läkare
• 1920 Framväxten av det moderna
rationella samhället
– ”Mödrarnas okunskap är den främsta
hälsorisken för barnen”
Barnhälsovård - forts
• 1930 ”Kris i befolkningsfrågan”
– Planering av barnavårdscentraler
• 1950 Barnhälsovård i fullskala
– Realisering av ”välfärdssamhället”
• 1970 Välfärdsmodellen höjdpunkt
– Föräldragrupper
– 4-årskontroll
– Barnhälsovårdsöverläkare
• 1990 Svag ekonomisk tillväxt
– Evidensbaserade insatser
Barnhälsovård - fyra traditioner
•
•
•
•
Medicin
Socialt arbete
Psykologi
Omvårdnad
Barnhälsovård - medicinsk
tanketradition
QuickTime och en TIF F (okomprimerat )-dekomprimerare kräv s f ör att kunna se bilden.
• Screening som del av
medicinens expansion under
1900-talet
• Vidgade indikationer - ”Hitta
problemen tidigt”
• Naturvetenskaplig Experiment
• Systematiska
observationsstudier
• Tydlig koppling forskning- praktik
Barnhälsovård - tanketradition
inom socialt arbete
QuickT ime o ch en TIFF ( oko mprimer at)- dek ompr ime rar e kr ävs för a t kun na se bilden .
• Socialt perspektiv dominant fram till
1970
• Barnhälsovård organiserad som del av
socialtjänsten
• Nyttigheter som inte behöver
motiveras
• Forskning med svag koppling till
praktik
• Perspektiv - aktionsforskning,
postmodernism m.m.
Barnhälsovård - psykologisk
tanketradition
Quick Time och en T IF F (ok ompr ime rat) -de kompr imera re kr ävs för attku nna se b il de n.
• Tillkomst av psykologer under
1970-talet
• Psykodynamiskt tränade insatser för familjer med redan
identifierade problem
• Forskning naturvetenskaplig
• I Sverige svag koppling forskning
- praktik
Barnhälsovård omvårdnadsvetenskap
QuickT ime o ch en TIFF ( oko mprimer at)- dek ompr ime rar e kr ävs för a t kun na se bilden .
• Sen utveckling som
akademiskt ämne under 1990talet
• Flera perspektiv
• Tydlig koppling forskningpraktik
Vetenskapliga publikationer
Indexerade i Medline Child Health service +
Sweden + English: 117
- Sverige 1993-2003 Fokus på barnhälsovård 25
- Nurse-Patient Relationsship, Parents/education:
9
– Inkluderar föräldrargrupper, stöd, samtal
• Health promotion: 5
– Rökning, amning mm
• Health examinations: 8
• Särskilda problem 3
– Barnmisshandel, LBW, föräldrastress
• Norge 1993-2003 Fokus på barnhälsovård: 1
Nyttan av forskning inom
barnhälsovård
• Introduktion av nya metoder
– Rökning
• Effektivisering
– Hälsokontroller
• Medverka till ett kritisk
förhållningssätt
MFR’s State-of-the-art 1999:
Huvudfrågor
• Fråga 1: Hur skall barnhälsovården följa
barns utveckling och identifiera
avvikelser?
• Fråga 2: Vilken är barnhälsovårdens roll
för samspelet föräldrar - barn?
• Fråga 3: Kan och bör barnhälsovården
påverka expositionen för risk och
skyddsfaktorer?
• Fråga 4: Vilken är barnhälsovårdens
framtida roll och funktion?
Evidensbaserad barnhälsovård praktisk arbete på vetenskaplig grund
• Praktiskt arbete
– Utgår från tradition - “vad man brukar göra”
– Strävar efter konsensus
– Kan dra nytta av vetenskap
• Vetenskap
– Ifrågasätter “allt”
– När man nått konsensus är frågan inte längre
intressant
– Primärt inte intresserad av praktiken
Fråga 1: Hur skall barnhälsovården följa
barns utveckling och identifiera avvikelser?
•
•
•
•
Hörselundersökningar
ADHD/DAMP
Utvecklingsstörning
Allmän slutsats
Fråga 2: Vilken är barnhälsovårdens
roll för samspelet föräldrar - barn?
• Anknytning
• Stöd i föräldrarollen
vid bristande omsorg
Fråga 3: Kan och bör barnhälsovården påverka
expositionen för risk och skyddsfaktorer?
Amning
– God evidens för
skyddseffekt
– Svag evidens för
rådgivningens effekt
– Klargör genom forskning
• betydelsen av vårpersonalens
insatser för amning
• tidsintervall för introduktion
av annan föda
Fråga 3: Kan och bör barnhälsovården påverka
expositionen för risk och skyddsfaktorer?
Tobak
• God evidens för
skadeeffekt
• God evidens för effekten
av beteendeteoretiskt
baserad rådgivning
Generella slutsatser
• Inriktning på de två första levnadsåren
• Föräldrarnas får en aktivare roll
• En väl avvägd kombination av:
– Generella insatser som når alla
– Riktade förstärkta insatser till sårbara grupper
– Individuellt utformad hjälp till särskilt utsatta
• Personalutveckling är central
• Medicinska födelseregistret byggs ut till 7 års
ålder
Förklaringar till utvecklingen i
Sverige
• 1. Barnhälsovårdsenheter
– I anslutning till universitetssjukhus
– Utanför universitetssjukhus
• 2. Allmänmedicinska institutioner
• 3. Utveckling av omvårdnad som
akademisk diciplin
– Forskning i anslutning till 1 och 2
Arbetet på en barnhälsoårdsenhet mitten av 1990-talet •
•
•
•
•
Befolkningsunderlag 250 000 inv.
Kollegial h andledning
Screening
Samtalsmetoder - health promotion
Epidemiologisk kartläggning
Hörselundersökningar
• Betydelsen av tidigupptäckt
• OAE screening
• Sensitivitet >95%
• Specificitet 98%
• Positivt prediktivt värde 10%
• Distraktionstest
• Sensitivitet 60%
• Specificitet 95%
• Positivt prediktivt värde 2%
• Slutsats
– OAE screening uppfyller kraven på en god screening
Ålder för remiss för 62 barn med CP
Numbe r
11
10
Severe and mode rate
Mild
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
0-1
2-3
4-5
6-7
8-9 10-1 1 12-1 3 14-1 5 16-1 7 18-1 9 20-2 1 22-2 3 24-2 5 26-2 7 28-2 9
Age at referra l, m onth s
44-5 4
Utveckla samspel under
spädbarnstiden
• Mönster för anknytning utvecklas fram
till 18 mån, därefter stabilt
• Optimalt mönster endast hos 60%
• Tydliga sociala skillnader
• Påverkar risken för psykisk ohälsa under
hela uppväxten och vuxen ålder
• Norsk modell som kan integreras i
föräldragrupper på BVC
• Prövas i Sverige: Uppsala, Österåker…
Anknytning II
• Depression
• Samspelsmönstret kan påverkas negativt
• 3 RCT: intervention av BVC-sjuksköterska
med icke-styrande, stödjande samtal
effektiva
– 10-15 % av alla mödrar
– Stödjande samtal
– Prioritera tid
Introduktion av ”Rökfria barn” och rökning bland gravida och
spädbarnsmödrar - Stockholms län
Rökfria barn
Återföra information från BVC till
kommunen
• Fyraårskontroll
– Kognitiv utveckling
• Förskolepolicy
– Utevistelse
– Ventilationssystem
FoU enheter - investering i
metodutveckling
•
•
•
•
•
SVSO 250 000 inv
4000 nyfödda årligen
BVC - 30 mnkr
FOU enhet - basanslag 1 mnkr - 3%
Befolkningsunderlag
– 100 000 invånare?
– 1 000 000 invånare?
• Knytning till högskola?
