Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion
till diabetes
Kristina Lejon
Universitetslektor, immunologi,
Institutionen för klinisk mikrobiologi
Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför allt på de båda huvudformerna typ 1 och typ 2. Det är sjukdomar – typerna är så olika varandra att det är befogat att tala i plural – som är kända
och beskrivna sedan antiken. Ordet diabetes betyder ”genompasserande”,
vilket naturligtvis har att göra med att den sjuke kissar mycket. Någon på
1700-talet lade man till ett ord och började tala om diabetes mellitus; tillskottet ”mellitus” betyder ”sött” och syftar på ett urgammalt sätt att ställa diagnosen: Att smaka på urinen för att avgöra om den är söt. Diabetes går ju
Figur 1. Vänstra
bilden, tagen den
7 december 1922,
illustrerar att diabetes för inte alltför
länge sedan var en
allvarlig, ofta dödlig
sjukdom. Den hög­ra
bilden visar samma
pojke tre månader
senare. Han var en
av de första i världen
som behandlades
med insulin.
7
till vardags under namnet ”sockersjuka”, även om det finns mycket annat
som påverkar än just sockret – det kommer ni att få höra idag.
För inte så länge sedan innebar diabetes faktiskt en dödsdom. Den vänstra bilden i Figur 1 visar en pojke med typ 1-diabetes i december 1922. Vid
den tiden arbetade två forskare i Kanada, Frederick G Banting och Charles
Herbert Best, väldigt fokuserat med att försöka förstå vad som styrde sockeromsättningen i kroppen. De gjorde bland annat försök på hundar och
lyckades ta fram ett extrakt från bukspottkörteln som kunde bota diabetes
hos djuren. Senare började de ge extraktet, som innehöll insulin, till människor, och den högra bilden i figuren visar hur det gav en snabb och fantastisk återställning av pojkens hälsa. Just den här personen avled när han var
ca 28 år gammal i lunginflammation, en sjukdom som ofta skördade offer
vid den här tiden, men ett annat exempel på de första patienterna som fick
extraktet är Teddy Ryder som faktiskt levde till 1993, se Figur 2.
Figur 2. Teddy Ryder
var också en av de första patienterna som
fick insulin. Vänstra
bilden visar honom
före behandlingen (tagen den 10 juli 1922)
och högra bilden efter
(samma datum 1923).
Han levde sedan till ca
75 års ålder och avled
1993.
Det var med andra ord en revolutionerande upptäckt som Banting och Best
hade gjort och de tog också patent på den magiska molekylen, se Figur 3.
Men när de väl hade upptäckt vilken fantastisk effekt den hade skänkte de
faktiskt bort patentet så att insulinet blev tillgängligt för alla i hela världen.
Banting fick ett delat Nobelpris i medicin 1923 och avstod då hälften av sin
prisandel till Best.
På den här tiden isolerades insulin från bukspottkörtlarna på nötkreatur
eller grisar, och så fick man fortsätta i mer än 50 år. Först i slutet av 1970-ta8
Figur 3. Insulin är ett
peptidhormon, dvs. ett
litet protein, som bildas i
de så kallade langerhanska öarna i bukspottkörteln (pankreas) och därifrån insöndras till blodet.
let blev det möjligt att med hjälp av DNA-teknik få bakterier att producera
insulinet: 1978 godkändes ett bakterietillverkat insulin för första gången
som läkemedel. Det var också ett stort framsteg, både för att man fick en
mer kontrollerad tillverkning och för att tillgången i princip blev oändlig.
Dessutom kan man med hjälp av bakterierna göra rent människoinsulin,
som skiljer sig något från insulinet hos andra däggdjur.
Jag nämnde typ 1- och typ 2-diabetes, och ni är säkert intresserade av
en eller båda, men det är faktiskt fråga om två helt olika sjukdomar. Totalt
sett lider mellan 4 och 5 % av befolkningen i den västerländska världen av
diabetes, men det finns 10 gånger fler personer med typ 2-diabetes än med
typ 1-diabetes – man brukar tala om 4,5 % typ 2 och omkring 0,5 % typ 1. Det
är två olika sjukdomar med skilda orsaker, det kommer vi att berätta mera
om idag, och det betyder också att olika behandlingar är effektiva mot de
båda typerna. Båda beror emellertid på en kombination av arv och miljö,
det återkommer jag till i mitt nästa föredrag.
Diabetessjukdomarna kan tyvärr leda till svåra komplikationer i det
långa loppet. Att hålla sockerbalansen är inte så enkelt för alla och ett antal personer med diabetes får över tiden skador i nervändarna, i njurarna,
i ögonen och på andra ställen.
9
Typ 1-diabetes är en sjukdom som framför allt drabbar barn. Det vanligaste
är att få sjukdomen i unga år och Anna Möllsten ska strax berätta mera om
diabetes hos barn. Typ 1-diabetes, som ibland kallas ”barn- och ungdomsdiabetes”, är en autoimmun sjukdom. Den beror på att immunsystemet, som
egentligen ska skydda oss mot virus och bakterier, har attackerat och förstört de insulinproducerande cellerna och i det läget krävs en livslång behandling med insulin. Anna ska besvara frågan om typ 1-diabetes verkligen
ökar bland barn, därefter ska jag försöka reda ut hur arv och miljö inverkar på typ 1-diabetes och sedan kommer ett spännande föredrag där Nina
Fransén Pettersson visar att man faktiskt kan se diabetes. Hon är med i en
forskargrupp som har utvecklat ett nytt sätt att avbilda immunsystemets
attack på de insulinproducerande cellerna.
Typ 2-diabetes kallas ibland ”åldersdiabetes” för att den åtminstone tidigare alltid drabbade äldre personer, men i och med att sjukdomen är så
nära förknippad med övervikt och fetma – något som idag förekommer i allt
lägre åldrar – har det blivit så att sjukdomen också finns och ökar bland yngre personer. Typ 2-diabetes behandlas både med läkemedel och med ändringar i livsstilen, vilket ni också får höra mera om. Vi har tre föredrag med
typ 2-diabetes i fokus: Tommy Olsson från enheten för medicin ska berätta
om energibalansens roll, Margareta Nordberg ska informera om hur man
kan undvika den här formen av diabetes och till sist går vi tillsammans med
Helena Edlund ner på detaljnivå när det gäller molekylerna kring diabetes.
10
Sverker Olofsson: Innan vi går vidare i programmet: Jag tänkte när du
talade om insulin att har man nått vägs ände där? Är och förblir insulinet
det bästa man kan tänka sig?
Kristina Lejon: Ja, man försöker ju också modifiera insulin på olika sätt
för att det ska verka snabbare eller mer långsamt. Man jobbar ju också med
att försöka hitta bättre sätt att tillföra det till kroppen – med pump istället för sprutor till exempel – men man kommer nog inte runt själva insulinmolekylen.
Sverker Olofsson: Det handlar med andra ord mera om metoderna än
om insulinet som sådant?
Kristina Lejon: Ja, just det här att tillverka insulin med bakterier gör ju att
vi kan få exakt samma molekyl som vi människor naturligt har i oss och i
en väldigt ren form.
Sverker Olofsson: Kanske du tycker att det är en konstig fråga, men jag
ska ställa den ändå: Till vardags pratar vi ju ganska allmänt om diabetes eller sockersjuka och skiljer väldigt lite på typ 1 och typ 2. Därför undrar jag
om det finns det någon likhet mellan de två sjukdomarna?
Kristina Lejon: Likheten kan ju vara att båda leder till höga sockerhalter i
blodet om personen inte sköter sin diabetes. Den likheten finns ju, och det
var ju också därför sjukdomarna hamnade under samma namn. Sedan är
de underliggande orsakerna olika, men ändå inte helt olika, för faktum är
att det finns andra former av diabetes som ligger i gränslandet mellan typ I
och typ II. Ett exempel är så kallad MODY, en starkt ärftlig form av typ 1-diabetes som faktiskt oftast uppkommer när personen är vuxen.
11