Läkemedelsverket 2015-03-31
PRODUKTRESUMÉ
1.
LÄKEMEDLETS NAMN
Bicalutamide Orion 50 mg filmdragerade tabletter
2.
KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING
En tablett innehåller 50 mg bikalutamid.
Hjälpämne med känd effekt: en tablett innehåller 60,44 mg laktosmonohydrat
För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.
3.
LÄKEMEDELSFORM
Filmdragerad tablett.
Vit, rund, bikonvex, filmdragerad tablett, märkt med BCM 50 på ena sidan.
4.
KLINISKA UPPGIFTER
4.1
Terapeutiska indikationer
Behandling av avancerad prostatacancer i kombination med behandling med LHRH-analogterapi
(luteinising hormone-releasing hormone) eller kirurgisk kastration.
4.2
Dosering och administreringssätt
Vuxna män inklusive äldre män
Doseringen är en 50 mg tablett en gång dagligen oralt med eller utan mat, alltid vid samma tidpunkt
(vanligen på morgonen eller på kvällen).
Tabletterna bör sväljas hela med vätska.
Behandling med bikalutamid bör påbörjas minst 3 dagar före behandling med en LHRH-analog inleds
eller samtidigt med kirurgisk kastration.
Pediatrisk population
Bikalutamid är inte indicerat för barn och ungdom.
Nedsatt njurfunktion
Dosjustering är inte nödvändig för patienter med nedsatt njurfunktion. Det finns ingen erfarenhet av
användning av bikalutamid till patienter med gravt nedsatt njurfunktion (kreatinin clearance
< 30 ml/min).
Nedsatt leverfunktion
Dosjustering är inte nödvändig för patienter med milt nedsatt leverfunktion. Läkemedlet kan
ackumuleras hos patienter med måttligt till gravt nedsatt leverfunktion (se avsnitt 4.4).
4.3
Kontraindikationer
Bikalutamid är kontraindicerat för kvinnor och barn (se avsnitt 4.6).
Överkänslighet mot bikalutamid eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.
Läkemedelsverket 2015-03-31
Samtidig administration av terfenadin, astemizol eller cisaprid med bikalutamid är kontraindicerad (se
avsnitt 4.5).
4.4
Varningar och försiktighet
Initiering av behandlingen skall göras under direkt övervakning av specialutbildad läkare.
Bikalutamid metaboliseras i hög grad i levern. Tillgängliga data indikerar att bikalutamids elimination
kan vara långsammare hos patienter med gravt nedsatt leverfunktion och detta kan leda till ökad
ackumulering av bikalutamid. Bikalutamid skall därför användas med försiktighet hos patienter med
måttligt till gravt nedsatt leverfunktion.
Regelbunden kontroll av leverfunktionen är befogad i syfte att upptäcka möjliga leverförändringar.
Majoriteten av förändringarna väntas inträffa inom de 6 första månaderna av bikalutamidterapi.
Svåra leverskador, ibland fatala, har i sällsynta fall rapporterats med bikalutamid (se avsnitt 4.8). Vid
svåra förändringar bör bikalutamidbehandlingen avbrytas.
En minskning av glukostolerans har observerats hos män som behandlas med LHRH agonister. Detta
kan visa sig som diabetes eller försämrad blodglukostolerans hos patienter med diabetes. Monitoreing
av blodglukosvärden skall därför övervägas hos patienter som behandlas med bikalutamid i
kombination med LHRH agonister.
Bikalutamid inhiberar cytokrom P450 (CYP 3A4). Försiktighet skall därför iakktas vid samtidig
administrering av medel som huvudsakligen administreras via CYP 3A4, (se avsnitt 4.3 och 4.5)
Androgendeprivationterapi kan förlänga QT intervallet. Hos patienter med en historia av- eller
riskfaktorer för QT-förlängning och hos patienter som får samtidig behandling med läkemedel som
kan förlänga QT-intervallet (se avsnitt 4.5) bör läkare bedöma nyttan riskförhållande inklusive
potentialen för Torsade de pointes före initiering av Bicalutamide Orion 50 mg filmdragerade tabletter.
Bicalutamide Orion 50 mg filmdragerade tabletter innehåller laktos. Patienter med sällsynt hereditär
galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption bör inte ta detta läkemedel.
4.5
Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner
Inga farmakologiska eller farmakokinetiska interaktioner har påvisats mellan bikalutamid och
LHRH-analoger.
In vitro-studier har visat att (R)-enantiomeren av bikalutamid är en hämmare av CYP 3A4 med mindre
hämmande effekter på aktiviteten hos CYP 2C9, 2C19 och 2D6.
Även om kliniska studier, där antipyrin användes som markör för P450 (CYP) aktivitet, inte visade
någon potential för läkemedelsinteraktion med bikalutamid, ökade midazolams medel exponerig
(AUC) med upp till 80 % efter administrering av bikalutamid under 28 dagar.
För läkemedel som har ett smalt terapeutiskt index, kan dock en sådan ökning vara relevant.
Därför är samtidig användning av terfenadin, astemizol och cisaprid kontraindicerat (se avsnitt 4.3).
Försiktighet bör iakttas vid samtidig administrering av bikalutamid med ämnen såsom ciklosporin och
kalciumkanalblockerare. Dosminskning kan behövas för dessa läkemedel, i synnerhet om det finns
bevis för ökad effekt eller biverkningar. För ciklosporin rekommenderas att plasmakoncentrationer
och kliniskt tillstånd noggrant övervakas efter initiering eller avbrytande av bikalutamidbehandling.
Försiktighet bör iakttas vid administration av bikalutamid till patienter som tar läkemedel som hämmar
oxidationsprocessen, t.ex. cimetidin och ketokonazol. Teoretiskt kan detta leda till ökade
plasmakoncentrationer av bikalutamid, vilket skulle kunna kan leda till ökade biverkningar.
Läkemedelsverket 2015-03-31
In vitro-studier har visat att bikalutamid kan tränga undan antikoagulantia av kumarintyp, warfarin,
från dess proteinbindningsställe. Täta kontroller av protrombintiden rekommenderas därför om
bikalutamid påbörjas hos patienter som redan tar kumarinantikoagulantia.
Eftersom androgendeprivation behandling kan förlänga QT-intervallet, bör samtidig användning av
Bicalutamide Orion 50 mg filmdragerade tabletter med läkemedel som är kända för att förlänga QTintervallet eller läkemedel kan inducera Torsade de pointes såsom klass IA (t ex kinidin, disopyramid)
eller klass III (t ex amiodaron, sotalol, dofetilid, ibutilid) antiarytmika, metadon, moxifloxacin,
antipsykotika etc. noga utvärderas (se avsnitt 4.4).
4.6
Fertilitet, graviditet och amning
Bikalutamid är kontraindicerat hos kvinnor och får därför inte ges till gravida eller ammande kvinnor.
4.7
Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner
Det är inte troligt att bikalutamid påverkar förmågan att köra bil eller använda maskiner.
Det bör emellertid noteras att trötthet kan förekomma ibland. Patienter som påverkas bör iaktta
försiktighet.
4.8
Biverkningar
Mycket vanliga (≥ 1/10); vanliga (≥ 1/100, < 1/10); mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100); sällsynta
(≥ 1/10 000, < 1/1 000); mycket sällsynta (< 1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från
tillgängliga data).
Tabell1 1 – Biverkningsfrekvenser
System/Organklass
Blodet och lymfsystemet
Immunsystemet
Frekvens
Mycket vanliga
Mindre vanliga
Metabolism och nutrition
Psykiska störningar
Centrala och perifera
nervsystemet
Vanliga
Vanliga
Mycket vanliga
Vanliga
Hjärta
Vanliga
Blodkärl
Andningsvägar, bröstkorg
och mediastinum
Magtarmkanalen
Ingen känd
frekvens
Mycket vanliga
Mindre vanliga
Mycket vanliga
Vanliga
Lever och gallvägar
Mycket vanliga
Hud och subkutan vävnad
Sällsynta
Vanliga
Njurar och urinvägar
Sällsynta
Mycket vanliga
Bikalutamid 50 mg (+ LHRH analog)
Anemi
Överkänslighetsreaktioner, angioneurotiskt ödem
och urtikaria
Minskad aptit
Minskad libido, depression
Yrsel
Sömnighet
Myokardinfarkt (dödsfall har rapporterats)a
Hjärtsvikta
QT-förlängning (se avsnitt 4.4 och 4.5)
Värmevallningar
Interstitiell lungsjukdomb (dödsfall har
rapporterats.)
Buksmärta, förstoppning, illamående
Dyspepsi, väderspänningar
Hepatotoxicitet, leverförändringarc (däribland
hypertransaminasemia, gallstas, gulsot)
Leversviktd (dödsfall har rapporterats.).
Alopeci, hirsutism/hårväxt, torr hud, pruritus,
hudutslag
Fotosensitivitetsreaktion
Hematuri
Läkemedelsverket 2015-03-31
Reproduktionsorgan och
bröstkörtel
Mycket vanliga
Vanliga
Gynekomasti och ömhet i bröstene
Erektil dysfunktion
Allmänna symtom
och/eller symtom vid
administreringsstället
Undersökningar
Mycket vanliga
Vanliga
Asteni, ödem
Smärtor i bröstkorgen
Vanliga
Viktökning
a
Observerad i en farmakoepidemiologisk studie av LHRH-agonister och antiandrogener som används vid
behandling av prostatacancer. Risken verkade öka när bikalutamid 50 mg användes i kombination med
LHRH-agonister, men ingen ökad risk visades när bikalutamid 150 mg användes som monoterapi vid
behandling av prostatacancer.
b Listad som biverkan efter genomgång av data från tiden efter att läkemedlet kommit ut på marknaden.
Frekvensen har bestämts utifrån incidensen av rapporterade biverkningar med interstitiell lungsjukdom i
den randomiserade behandlingsperioden i 150 mg EPC-studien.
c
Leverförändringar är sällan allvarliga och vanligtvis övergående, upphörande eller förbättras vid fortsatt
behandling eller då behandlingen avslutas.
d Listad som biverkan efter genomgång av data från tiden efter att läkemedlet kommit ut på marknaden.
Frekvensen har bestämts utifrån incidensen av rapporterade biverkningar med leversvikt hos patienter som
fått behandling i den öppna bikalutamiddelen av 150 mg EPC-studien.
e Kan reduceras vid samtidig kastration.
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt
att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas
att rapportera varje misstänkt biverkning via:
Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala
www.lakemedelsverket.se
4.9
Överdosering
Erfarenhet av överdosering hos människa saknas. Det finns ingen specifik antidot; behandlingen bör
vara symtomatisk. Dialys är sannolikt ej av värde eftersom bikalutamid är starkt proteinbundet och
inte återfinns i oförändrad form i urinen. Allmänt stödjande vård med täta kontroller av vitala tecken
är indicerad.
5.
FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER
5.1
Farmakodynamiska egenskaper
Farmakoterapeutisk grupp: antiandrogener
ATC-kod: L02BB03
Bikalutamid är en icke-steroid antiandrogen utan andra endokrina effekter. Preparatet binds till
androgenreceptorerna, utan att aktivera, och blockerar på detta sätt androgen stimulering. Denna
blockering leder till regression av prostatatumörerna. Utsättande av bikalutamid kan hos vissa
patienter resultera i antiandrogen ”withdrawal syndrome”.
Bikalutamid är ett racemat där den antiandrogena effekten finns nästan uteslutet hos (R)enantiomeren.
5.2
Farmakokinetiska uppgifter
Läkemedelsverket 2015-03-31
Bikalutamid absorberas väl vid oral administrering. Det finns inga bevis för klinisk relevant effekt av
föda på biotillgängligheten.
(S)-enantiomeren elimineras snabbt jämfört med (R)-enantiomeren som har en
eliminationshalveringstid i plasma på cirka en vecka.
Efter regelbunden daglig administreringen är plasmakoncentrationen för (R)-enantiomeren cirka 10
gånger högre på grund av den långa elimineringshalveringstiden jämfört med för (S)-enantiomeren.
Plasmakoncentrationen av R-enantiomerern når ca 9 mikrogram/ml vid en daglig dos på 50 mg
bikalutamid. Av det totala antalet enantiomerer i plasma vid steadystate är 99% R-enantiomerern, som
har den huvudsakliga delen av den terapevtiska effekten.
Farmakokinetiken hos (R)-enantiomeren påverkas ej av ålder, nedsatt njurfunktion eller milt till
måttligt nedsatt leverfunktion. Det finns bevis för att (R)-enantiomeren elimineras långsammare från
plasma hos patienter med gravt nedsatt leverfunktion.
Bikalutamid är starkt proteinbundet (racematet till 96 %, R-enantiomeren > 99 %) och metaboliseras i
stor utsträckning (via oxidation och glukuronidering). Metaboliterna elimineras i ungefär samma grad
via njurarna och gallan.
I en klinisk studie var medelkoncentrationen av (R)-bikalutamid 4.9 μg/ml i sädesvätska hos män som
fick bikalutamid 150 mg. Mängden bikalutamid som möjligen skulle kunna överföras till kvinnlig
partner vid samlag är låg och beräknas till ca 0.3 μg/kg. Detta är lägre än vad som krävs för att
inducera förändringar i avkomma hos försöksdjur.
5.3
Prekliniska säkerhetsuppgifter
Bikalutamid är en ren och potent androgenreceptorantagonist hos försöksdjur och människa. Den
viktigaste sekundära farmakologiska effekten är induktion av CYP450-beroende ”mixed function”
oxidaser i levern. Enzyminduktion har inte observerats hos människa. Förändringar i målorganen hos
djur är tydligt relaterade till den primära och sekundära farmakologiska effekten av bikalutamid. Dessa
inbegriper involution av androgenberoende vävnader; tyroida follikulära adenom, hyperplasier och
neoplasier eller cancer i lever och Leydigceller; störningar i könsdifferentieringen hos avkomma av
hankön; reversibel försämring av fertiliteten hos individer av hankön. Genotoxicitetsstudier har inte
visat någon mutagen potential för bikalutamid. Alla biverkningar som har observerats i
djurexperimentella studier anses sakna relevans för människa vid indicerad klinisk behandling.
6.
FARMACEUTISKA UPPGIFTER
6.1
Förteckning över hjälpämnen
Tablettkärna
laktosmonohydrat
povidon K-29/32
krospovidon (typ A)
natriumlaurilsulfat
magnesiumstearat
Filmdragering
laktosmonohydrat
hypromellos
titandioxid (E 171)
macrogol 4000
6.2
Inkompatibiliteter
Läkemedelsverket 2015-03-31
Ej relevant.
6.3
Hållbarhet
5 år.
6.4
Särskilda förvaringsanvisningar
Inga särskilda förvaringsanvisningar.
6.5
Förpackningstyp och innehåll
5, 7, 10, 14, 20, 28, 30, 40 50, 56, 80, 84, 90, 98, 100, 140, 200 eller 280 filmdragerade tabletter i
blisterkartor (PVC/PE/PVDC/ aluminiumfolie) i kartong.
Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras
6.6
Särskilda anvisningar för destruktion
Inga särskilda anvisningar.
7.
INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
Orion Corporation,
Orionintie 1
FI-02200 Espoo
Finland
8.
NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
42761
9.
DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE
Datum för det första godkännandet: 2010-08-27
Datum för den senaste förnyelsen: 2015-03-06
10.
DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN
2015-03-31
