Hälsosamma levnadsvanor är
även viktigt för patienter med
cancer
Hans Hägglund
Överläkare, docent
Verksamhetschef
Akademiska sjukhuset, Uppsala
[email protected]
Med ett och samma piller kan vi…
• Minska risken för flera vanliga former av cancer, bla
tjocktarm och bröst
• Ge ett bra skydd mot många folksjukdomar, hjärt/kärl,
stroke, diabetes, benskörhet och demens
• Minska risken för depression och ångest
• Förbättra minne- och koncentrationsförmågan
• Förstärka immunförsvaret
• Förlänga ditt liv med många år
• Du kommer dessutom förbättra livskvaliten och må bättre,
få mer energi, sova bättre och bli mer koncentrerad
Vilket är pillret och vad kostar det?
Vilket är pillret och vad kostar det?
Fysisk aktivtet®
- 30 minuter snabb promenad dagligen
Hemsjukvård efter benmärgstransplantation
har många fördelar jämfört med sjukhusvård
• Behövde mindre
•
•
•
•
•
smärtlindring
Mindre behov av näring
intravenöst
Kortare tid till utskrivning
Färre komplikationer
Billigare
Förbättrad överlevnad
Svahn et al, Blood 2002
För mer än 2000 år sedan…
”Om man ger varje individ
en passande mängd
näring och motion, icke
för lite och icke för
mycket, skulle man ha
den säkraste vägen till
hälsa”
Hippokrates, 406-370
f.Kr
Även i Sverige
låg vi tidigt i framkant….
1707-1778
Du skall med jämna mellanrum taga
dig lätt kroppsrörelse intill en tredjedel
av dagen
Både den som äter för mycket och för
litet förstör så småningom sin kropp
Veklighet försvagar kroppen
Tobaksrök, snus, tuggtobak äro alla
giftiga
Brännvin är ett förgift för dig
Läkekonst utan diet gör föga nytta
En dåre är den som sätter sin lit till
medicin, om dieten har förmåga att
hjälpa
(Utdrag ur Linnés 136 levnadsregler 1733)
1707-1778
Och i modern tid …
1839-1924
Ofta fick patienterna exakta direktiv
om kost och fysisk aktivitet. Han
individualiserade och följde upp sina
ordinationer noga
– ”Jag har inte frågat om hon kan, jag har
frågat om hon vill”
– ”Att hvila är att göra något annat”
– "Lugn och mod. Allt i stor mängd.
Resultatet blir gott” (text på recept)
1839-1924
Ohälsosamma levnadsvanor
-levnadsvanor viktiga för hälsan
•
•
•
•
Tobaksbruk
Riskbruk av alkohol
Otillräcklig fysisk aktivitet
Ohälsosamma matvanor
Levnadsvanor påverkar vår hälsa,
enligt WHO;
Sunda levnadsvanor kan förebygga
– 90% av all diabetes
– 80% av alla hjärtinfarkter och stroke
– 30% av all cancer
Fördelningen av ohälsosamma levnadsvanor
– 13% daglig rökning
– 14% riskabla alkoholvanor
– 20% ohälsosamma matvanor
– 35% otillräcklig fysisk aktivitet
Att tänka på,
även vid kronisk sjukdom och cancer
Den som inte röker, äter hälsosamt, har
en måttlig konsumtion av alkohol och
är måttligt fysiskt aktiv lever i
genomsnitt 14 år längre än den som
har ohälsosamma levnadsvanor
Socialstyrelsens
Nationella riktlinjer
för sjukdomsförebyggande
metoder
Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor
- ger rekommendationer om hur sjukdom kan förebyggas
Varför nationella riktlinjer?
I Sverige…
…har 50 % av alla kvinnor och 65 % av alla män minst en ohälsosam
levnadsvana
…beror 20 % av den samlande sjukdomsbördan på
ohälsosamma levnadsvanor
…av de som dör av kronisk sjukdom hade 90 procent en sjukdom som går
att förebygga och behandla
•
•
•
Saknas enhetlig praxis för hälsofrämjande arbete i vården
Socialt utsatta grupper har oftare ohälsosamma levnadsvanor
Vi har inte råd att inte jobba förebyggande
Sveriges Kommuner och Landsting anser:
Att hälso – och sjukvården skall genomsyras av ett
hälsofrämjande arbete
Att hälsofrämjande och förebyggande insatser kan
vara betydligt mer effektiva än
sjukdomsbehandlande och möjliggör åtgärder som
motverkar sjukdom och främjar hälsa
Källa: Positionspapper – Hälsofrämjande hälso – och sjukvård, 2013, SKL
Vårdavtal och styrkort
Arbetet med levnadsvanor på
Akademiska sjukhuset ingår i
sjukhusets uppdrag via vårdavtal och
styrkort under Hälsofrämjande hälsooch sjukvård.
HFS - Nationellt och internationellt
nätverk för hälsofrämjande sjukvård
Vad tycker patienterna?
Ohälsosamma levnadsvanor
• Tobaksbruk
• Riskbruk av alkohol
• Otillräcklig fysisk aktivitet
• Ohälsosamma matvanor
Ska diskuteras även med cancerpatienter och
kroniskt sjuka!
Hälsofrämjande cancervård
Varför skall vi prata om levnadsvanor med
cancerpatienter?
Nationella cancerstrategins 5 mål
1. Minska risken att insjukna i cancer
2. Förbättra omhändertagandet av patienter med
cancer
3. Förlänga överlevnadstiden och förbättra
livskvaliteten efter diagnos
4. Minska regionala skillnader i överlevnadstid
5. Minska skillnader mellan befolkningsgrupper i
insjuknande och överlevnadstid
Ett vårdprogram
med fokus på
levnadsvanor
Cancer
• Vid cancer spelar
– ärftlighet en stor roll i 5-10% av fallen
– livsstilsfaktorer en stor roll i 70% av fallen
• 55 000 personer/år får cancer i Sverige
• 1/3 får en cancerdiagnos under sin livstid
• 65% lever 10 år efter diagnos
En satsning från
regeringen
”Det är viktigt med ett
starkare fokus på
hälsofrämjande och
förebyggande insatser”
Tunnelseende i vården
Så lätt att fokusera på behandlingen – döda bakterien,
ta bort tumören, byta ut höften, ge cellgifter, ge insulin,
följa rutiner etc.
Vilka är de största fallgroparna?
Nutrition
Malnutrition – kronisk eller akut
Felnäring – ohälsosamma matvanor
Fysisk aktivitet
Sängliggande
Stillasittande
Vilka är de största riskerna?
Infektioner
Dålig sårläkning
Förlust av muskulatur
Trycksår
Smärtor
Långa vårdtider
Lång rehabilitering
Ett vårdprogram
med fokus på
levnadsvanor
”Livsstilsrelaterade faktorer
kommer in i cancerehabiliteringen
i varierande grad, men blir
vanligare med växande kunskap
och vetenskaplig evidens”
Omvårdnadspersonal bör ha ett rehabiliterande
förhållningssätt i den dagliga vården…
uppmuntra och stödja patienter i att utöva
fysisk aktivitet under sin cancerbehandling
Källa: Vårdprogram cancerrehabilitering
… påverkar både tillfrisknandet och
välbefinnande samt livskvalitet hos
individer med cancer
Fysisk aktivitet
•
•
•
•
•
•
Fysisk funktion och livskvalité förbättras
Färre biverkningar av behandling
Minskad trötthet
Positiva effekter på kondition
Ökad/bibehållen muskelmassa
Förlängd överlevnad/minskad återfallsrisk?
•
(Källa: Doyle m.fl., Rajarajeswaran & Vishnupriya, Holick, Meyerhardt)
Det finns studier på patienter med koloncancer
där fysisk aktivitet minskar risken för återfall!
Tidigare studier
•
•
•
•
Kortare isoleringstid
Mindre smärta
Kortare trombocytopeni
Kortare sjukhusvistelse
Dimeo et al (1997), n=60:
Forts…
•
•
•
•
Bättre styrka
Bättre uthållighet
Bättre lungfunktion
Bättre livskvalitè
Baumann et al (2009), n=64
Forts…
• Mindre mucosit/inflammation och sår i munhåla
• Mindre magtarm besvär
• Bättre livskvalité
Jarden et.al (2009), n=42
Forts…
•
•
•
•
Ökad fysisk styrka och ork
Mindre antiemetika
Mindre fatigue/trötthet
Bättre kognitiv och psykosocial funktion
Oechsle et.al (2014),n=58
”It appears that exercise is more effective at
preventing loss of muscle than of restoring
lost muscle mass”
Källa: The underappreciated role of muscle in health and disease, Wolfe R, 2006
Stillasittande
tidsålder
Sömn
Stillasittande
Fysisk aktivitet med låg intensitet
Fysisk aktivitet med måttlig intensitet
Sammanfattning rekommendationer
fysisk aktivitet
Pat som har eller haft cancer:
Bör om möjligt följa de rekommendationer som
gäller för friska individer
Alternativt vara så aktiva som sjukdomen tillåter
Undvika inaktivitet, ffa långvarigt stillasittande
eller sängläge
Hur anpassar vi då vården och vårdmiljön?
Kost/matvanor
•
•
•
•
•
•
Välnutrierad patient under behandlingstiden
Regelbundna anpassade måltider
Kostregistrering
Kaloririk mat och dryck vid malnutrition – sond?
Kostråd vid cellgifts – och strålbehandling
Kostråd som del av rehabiliteringen
33% av patienterna på
sjukhus är undernärda
Sammanfattning rekommendationer
kostvanor
Pat som har eller haft cancer:
Om möjligt bör följa det allmänna
kostrekommendationerna
Svårt att göra studier som visar hur kost påverkar
cancersjukdomen
Under vissa perioder kan patienterna behöva öka
intaget av tex söta drycker, ”vara onyttiga”, för att
få i sig tillräckligt med kalorier
Rökning
•
•
•
•
•
•
•
Sämre strålbehandlingsresultat
Sämre cytostatikaeffekt
Sämre immunförsvar
Fler biverkningar
Fördröjd läkning och fler komplikationer postoperativt
Ökad risk för sekundär cancer
Rökslut ger allmänt bättre hälsa och livskvalitet
(Källa: Cooley et al)
Sammanfattning rekommendationer
vid tobaksbruk
Varje cancerenhet bör erbjuda
kvalificerad rådgivning angående
rökavvänjning till patienter som har
eller har haft cancer.
Alkohol
•
•
•
•
•
•
•
Följsamhet till behandling påverkas negativt
Interaktioner med läkemedel
Påverkan på organ, ffa lever och njurar
Bidrar till nedstämdhet
Kan förstärka fatigue
Lokal smärta
Ökar risken för sekundär och ny primärcancer
Sammanfattning rekommendationer
vid alkoholkonsumtion
Ett mycket moderat alkoholintag under
cancerbehandling och rehabilitering
Omvårdnad vid cancer
Kost
R ökning
Alkohol
Motion
Jämlik vård
Alla personer med cancersjukdom bör ha rätt till
samma information kring levnadsvanornas
påverkan på behandlingsresultatet oavsett vart i
landet man söker vård
Cancer
• Idag lever ca 450 000 (5%) personer som har eller
har haft cancer
• Allt fler lever längre även med andra kroniska
sjukdomar
• Viktigt med ökat fokus på hälsofrämjande och
förebyggande insatser även efter diagnos och
behandling för bättre hälsa och livskvalitet
Cancervården resurskrävande
• Läkemedelskostnaderna på min klinik (ca 150
miljoner) var 2013 dubbelt så stora som
personalkostnaderna
• Bättre resultat av behandling om patienten är ”frisk”
• Även den som är sjuk kan göra hälsovinster
• Vid sjukdom viktigt att underlätta och förbättra
tillfrisknande och förbättra livskvalitén
• Vårdprogram, riktlinjer och kvalitetsregister
• Kontaktsjuksköterskor och individuell vårdplan –
diskutera och följa upp levnadsvanor
Johan 34 år
Johan 2 år efter transplantationen
Cancerrehabilitering –
nationellt vårdprogram. Sammanfattning
• Är ett samlingsbegrepp för alla insatser som görs
för att möta fysiska, psykiska, sociala och
existentiella behov som patienter och närstående
har i samband med cancersjukdom
• Syftar till bästa möjliga livskvalitet inför, under
och efter behandling
• Ingår i den individuella vårdplanen, och ska
innehålla råd om egenvård, tex rökstopp, motion
och särskilda kostråd
Cancerrehabilitering –
nationellt vårdprogram. Sammanfattning
• Kontaktsjuksköterskans roll och
rehabiliteringskompetensen är viktig,
arbetsterapeut, kurator, dietist, sjukgymnast, mfl
• Även viktigt att omvårdnadspersonal och läkare
har ett rehabiliterande förhållningssätt i den
dagliga omvårdnaden, tex uppmuntra fysisk
aktivitet
• Fysisk aktivitet ger förbättrad livskvalitet, minskad
trötthet, förbättrad överlevnad
Svårigheter
• Omorientering av hälso- och sjukvården mot en
mer hälsofrämjande inriktning
• Otydlighet från ledningen, tidsbrist, personalbrist,
resursbrist, ”för många” mål/kvalitetsindikatorer
Framgångsfaktorer
För att nå målsättningen - bättre hälsa/livskvalitet
och resursbesparing
• Hälso- och sjukvårdspersonal måste ha tillräcklig
kunskap
• Patienterna har rätt att få veta hur levnadsvanor
kan påverka hälsotillståndet genom samtal och
rådgivning
• Patienten har en centrala roll i sin egen
hälsoutveckling
• Bättre resultat om Hälso- och sjukvården
samarbetar med kommun, skola, arbetslivet etc
Hur når vi dit?
• Kunskap om levnadsvanor i samhället, utbildning
bör starta tidigt
• Sprida kunskap om ”Nationella riktlinjer för
sjukdomsförebyggande metoder 2011”
• Levnadsvanor ska diskuteras även med
cancerpatienter och kroniskt sjuka
• Tydliga signaler och stöd från beslutsfattare och
ledningen till verksamheterna, tex styrkort
Hur når vi dit?
• Struktur, förutsättningar och fungerande arbetssätt
• Utbildning av personal och patienter, tex
kontaktsjuksköterska
• ”Plocka upp goda exempel”
• Uppföljning av resultat och feedback, tex individuell
vårdplan
• Annan ekonomisk styrning, öronmärkt
ersättning/intäkt, projektform
• Kampanjer och projekt! (6-8 skivor bröd …)
• Livsstilskliniker på sjukhusen?
• Begränsa behandlingen vid osunda levnadsvanor?
Sölvi Veijby, sköterska på
hematologen, Akademiska i Uppsala
Anslag blodcancerfonden, nov 2014
”Implementering av ett rehabiliterande
förhållningssätt gällande fysisk aktivitet
på en hematologisk vårdavdelning”
Sölvi Veijby, sköterska på
hematologen, Akademiska i Uppsala
Målsättning
1. Planera och genomföra en
observationsstudie
2. Interprofessionellt samarbete
3. Vårdplan för fysisk aktivitet
4. Anpassa patientrummet
5. Sprida budskap/resultat i nationellt och
internationellt
"God hälsa är mer värd än största rikedom"
Medicus curat, natura sanat
