forskning teknik - SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

TEKNIK
FORSKNING
Aktuellt från SP
NUMMER 3 ● 2007
● RADAR HÅLLER KOLL PÅ MATEN
● FULL FART EFTER FUKTRAPPORT
● FRAM FÖR ENERGISNÅLA HUS
STENKOLL
STOR SKILLNAD PÅ GR ANIT NÄR SP TESTAR
Dags att flyga vidare
D
en 1 oktober tar Maria Khorsand (se sid 5 och
sista sidan) över vd-stolen efter Claes Bankvall,
som går i pension.
Hur känns det att sluta efter mer än 20 år som
chef för SP?
— Ett visst vemod, självklart. Jag har ju haft förmånen att få se många av våra medarbetare och kunder
utvecklas under lång tid. Samtidigt känns det otroligt bra att kunna lämna över ett institut som har sin
starkaste position någonsin. Det vi är idag hade ingen
trott för tio år sedan.
Vilka händelser har särskilt haft betydelse för
utvecklingen från 70-talets provningsanstalt till
dagens moderna forsknings- och teknologiinstitut?
— Den första milstolpen var omlokaliseringen till
Borås 1975/1978. Vi fick nya resurser, nya anläggningar och det skedde ett generationsskifte. Trots
mångas skepsis så visade det sig vara den kanske
mest framgångsrika omlokaliseringen av alla de som
skedde kring den tiden. Tanken var att vi skulle ha en
personalstyrka på mellan 100–200 personer. Idag är
vi 850 i koncernen, varav över 500 i Borås!
Energikrisen på 70-talet initierade utvecklingen av
vårt energilabb. Allt mer elektronik i vår omvärld skapade debatt om elektromagnetiska fält. Då satsade
vi på att bygga upp den kompetensen, där vi nu har
ett av Europas mest framstående EMC-laboratorier.
Vi har helt enkelt satsat efter omvärldens behov, och
inom vissa områden också dragit ner på verksamhet
där efterfrågan har minskat.
—En annan milstolpe var bolagiseringen av SP
1993. Vi var först ut av instituten eftersom vi tidigt
såg att den formen att bedriva verksamhet var bra för
vår utveckling.
Kort därefter knöts SMP, Svensk Maskinprovning,
och SITAC till det som nu blev en koncern. Det var
en signal till marknaden att vi inte bara satsar på ny
teknik, utan även på att bredda våra tjänster. Vår idé
är att kunna följa företagen i hela processen – från
forskning till tillämpning. Enligt den linjen byggde vi
också upp vår certifieringsverksamhet på 90-talet.
— Till sist är det perioden efter millennieskiftet,
då den stora omstruktureringen inom institutssektorn startade som har påverkat oss. 2003 kom Trätek,
2004 SIK, och 2005 YKI.
Vad är det för SP du lämnar över?
— Vi har byggt en koncern med stor teknikbredd
och spetskompetens inom många områden, på ett
sätt som går i linje med utvecklingen internationellt.
Genom att vi arbetar med våra tvärtekniska profiler kan vi presentera all vår kunskap på ett sätt som
marknaden efterfrågar – från grundforskning till tilllämpade tekniska tjänster.
Vår roll som brobyggare mellan UoH och näringslivet har också blivit både starkare och tydligare.
Utvecklingen med färre men starkare institut tycks
fortsätta. Det finns stora möjligheter för SP att växa i
framtiden, så min efterträdare får en spännande utmaning att fortsätta utvecklingen av koncernen.
2
SP/ TEKNIK & FORSKNING
# 3/07
FOTO STOCK . XCHNG
INNEHÅLL #3/07
Genombrott för matradar ● 4
Livsmedelspriset 2007 till SIK:s miljögrupp ● 4
Maria Khorsand ny vd för SP ● 5
Unika möjligheter för kemiska analyser ● 5
Träforskare belönas med 50 000 euro ● 5
Fuktskador ska kartläggas ● 6
Engelskt lågtryck till Sverige ● 6
Kraftsamling för energisnåla hus ● 7
Fyra år till med värmepumpcentrum ● 7
Brandgasspjäll kan CE-märkas ● 7
Nu finns hjälp att bygga fuktsäkra hus ● 8
Ozon tufft för bakterier ● 9
Billigt hugger i sten ● 10–11
Vad krävs för en chock? ● 12
Nya produkter av vattensnåla grödor ● 13
Regelverk nystas upp ● 13
Nya tider med optisk kam ● 14
Mer och fortare i luren ● 15
CE-utryckning för SP ● 16
Arbetsmiljöcertifiering efterfrågas ● 16
Full koll på flytande föda ● 17
Taxametrar typgodkänns ● 17
Mer information i luren. SP hjälper antenntillverkarna med ny mjukvara. Läs mer på sidan 15.
4
En matradar som upptäcker små oönskade
föremål i förpackningar har installerats av
göteborgsföretaget Food Radar Systems AB
i en svensk livsmedelsindustri. Radarn upptäcker sådant som inte röntgen kan se, i till
exempel barnmatsburkar.
6
Efter vårens debatt om fuktskador på putsade
fasader har experterna på SP fått fullt upp. I juli
i nästa år ska en nationell inventering med omfattande provningar vara klar. Kartläggningen
görs med anslag från Svenska Byggbranschens
Utvecklingsfond.
Östersund miljöklart ● 18
Temadag för flödesmätning ● 18
Rock utan risk ● 19
Notiser ● 18–19
Maria Khorsand ● 20
10
Sten är inte bara sten. Det har många
kommuner fått erfara när man valt billig kantsten före högkvalitativ granit. SP tar nu fram
ett nytt koncept för kvalitetstester och målet
är gemensamma regler för hela Europa.
Teknik & Forskning är SP:s kundtidning och
SP bedriver, i samverkan
Eftertryck av tidningens artiklar
I SP-koncernen ingår bolagen:
utkommer med fyra nummer per år.
med bland annat
får göras om källan anges tydligt.
SITAC – certifierar produkter och
Redaktör Staffan Ljung, [email protected]
universitet och
Tidningen finns även som PDF på
personer inom bygg-, installations-
Ansvarig utgivare Cecilia Nielsen,
högskolor, forskning
www.sp.se
och anläggningssektorn.
[email protected]
som är fristående och
www.sitac.se
Adress: SP, Box 857, 501 15 Borås, 010-516 50 00.
bygger på vetenskaplig
SMP – Svensk Maskinprovning,
Grafisk form: Studio Desktop AB, Stora
grund. I Teknik &
www.smp.nu
Brogatan 11–13, 503 30 Borås. www.desktop.se
Forskning berättar vi om
SIK – Institutet för Livsmedel och
Tryck: Eskils Tryckeri, Borås 2007.
aktuella projekt utan att detta innebär
Bioteknik, www.sik.se
Upplaga: 27 500 ex. ISSN 1102-6634
att SP som organisation tar ställning till
YKI – Ytkemiska Institutet,
Adressändringar: [email protected]
resultat och uppfattningar.
www.yki.se
SP/ TEKNIK & FORSKNING #3/07
SP/ TEKNIK & FORSKNING #3/07
3
3
Genombrott
för matradar
Göteborgsföretaget Food
Radar Systems AB har nu
installerat sin första
utrustning hos en svensk
livsmedelsindustri.
Matradarn upptäcker små,
oönskade föremål i mat som är
pumpbar, till exempel
barnmat, krämer och såser.
Radarn kan även hitta föremål
av trä och plast som röntgen
inte klarar.
Matradarn är ett bra exempel på
en innovation som har sina rötter
i institutsvärlden. Historien om företaget Food Radar börjar på livsmedelsforskningsinstitutet SIK i
Göteborg. Där började ett par eldsjälar på 90-talet utveckla tekniken
att med hjälp av radarvågor detektera främmande föremål i livsmedel. Det handlar om snabba, beröringsfria mätningar som sker on-line
i processen.
nella företag. Under hösten 2007
intensifieras marknadsföringen med
Sverige och Norden i fokus.
Går vidare
— Vi är väldigt nöjda att vår uppfinning nu finns i industrin och
fungerar. Härnäst ska vi utveckla
en sensor som klarar att hitta föremål i styckesaker som chokladbitar och bageriprodukter. Vi arbetar
också med att utveckla matradarn
tekniskt, bland annat när det gäller
signalbehandlingen. Livsmedelsproduktion innebär tuffa mätmiljöer
med väldigt korta beslutstider, säger Mikael Reimers.
Företaget har fortfarande basen hos SIK
i Göteborg. Där finns
även en fullskalig pilotanläggning dit livsmedelsföretag är välkomna att testa sina
produkter.
STAFFAN LJUNG
Internationellt intresse
Långvarigt FoU-arbete har nu burit frukt. Företagets vd, Mikael Reimers, berättar att matradarn mött
stort intresse även från internatio-
KONTAKT
Mikael Reimers
031-335 13 01
[email protected]
En glasbit i maten är mardrömmen – både för konsumenten och tillverkaren.
Food Radar Systems har utvecklat utrustning som upptäcker små, oönskade
föremål i pumpbara livsmedel. I utvecklingsplanerna finns en sensor som även
kan hitta föremål i bageriprodukter.
Livsmedelspriset 2007 till SIK:s miljögrupp
SIK:s miljögrupp har tilldelats
Livsmedelspriset 2007. Priset
delades ut av Livsmedelsföreningen i samband med
livsmedelsdagarna i Tylösand
som i år hade temat ”Klimatmat för en hållbar utveckling”.
— Vi håller på att bygga en unik
miljödatabas som innehåller
information från livscykelanalyser som
både vi och andra forskningsaktörer
har genomfört. Det här innebär att vi
erbjuder kunskap som ingen annan
kan ge, säger Thomas Angervall.
dustrier att se över och effektivisera
produktionen. Just det senare lockar företag som ser kopplingen mellan ökad effektivitet och minskad
miljöpåverkan. Två begrepp som
går hand i hand.
Hittar nya vägar
— Miljö- och klimatfrågan är viktigare
än någonsin. Livsmedelspriset 2007
är ett erkännande för det arbete vi
gör, men också för arbete med miljö- och klimatpåverkan för livsmedel
i allmänhet. Utmärkelsen sporrar oss
att jobba ännu hårdare med dessa
frågor, säger Thomas Angervall, chef
för SIK:s miljögrupp.
SIK hjälper också livsmedelsin4
— Vi måste hitta vägar som gör tekniken att ta fram relevanta miljödata om livsmedel så snabb och enkel
att alla livsmedelsprodukter kan ges
relevanta miljödata. För SIK:s del är
inte frågan om livsmedelsmärkning
det mest centrala, det är en fråga
för branschens parter. Vi tror däremot att bra miljödata kring livsmedel är en absolut förutsättning
för att utveckla livsmedelshanteringen mot en än mer miljövänlig
inriktning. Här ser vi en tydlig utvecklingspotential, säger Klas Hesselman, vd på SIK.
STAFFAN LJUNG
KONTAKT
Thomas Angervall
031-335 13 54
[email protected]
SP/ TEKNIK & FORSKNING
# 3/07
FOTO PÄR RIT TSEL
Unika möjligheter
för kemiska analyser
Maria Khorsand
ny vd för SP
Maria Khorsand 50, är ny vd
och koncernchef för SP. Hon
har tidigare bland annat haft
ett flertal chefsbefattningar
inom Ericsson och senast varit
vd för Dell Sverige.
SP:s styrelseordförande Birgitta
Böhlin är mycket nöjd med rekryteringen:
— Maria Khorsands internationella profil och breda erfarenhet
från näringslivet samt egenskaper
som förändringsledare kommer att
ha stor betydelse för SP-koncernens
framtida utveckling inom teknik och
forskning.
— I vårt globaliserade tidevarv
kommer forskning och tekniskt försprång att spela en stor roll för ett
land som Sverige och där kommer
SP med sin spetskompetens och
sina breda tekniska områden att
fortsätta vara en viktig aktör, säger
Maria Khorsand som tillträdde sin
tjänst den 1 oktober.
Se porträtt på sista sidan.
YKI invigde nyligen två unika
instrument som öppnar
fantastiska möjligheter för
kemiska analyser vid mycket
hög upplösning.
Några aktuella områden är att undersöka kristallisation av fetter på
chokladytor eller vilken inkapsling
av läkemedel som är mest effektivt.
De nya teknikerna kommer även
att kunna vara ett verktyg för bättre
analyser av bindemedel i pappersytor samt för utveckling av effektivare hårvårdsprodukter. Instrumenten, XPS och kombinerad konfokal
Raman/AFM/SNOM, är specialbyggda för institutet. Investeringen möjliggjordes tack vare donationer från Knut och Alice Wallenbergs
stiftelse samt från Nils och Dorthi
Troëdssons stiftelse.
Ett stort steg framåt
— Detta är ett stort steg framåt för
oss. YKI strävar hela tiden efter att
ha tillgång till instrument i världsklass
som analyserar materialytor inom alla
slags industriella processer. Instrumenten används redan i vår verksamhet och är helt avgörande för konkur-
KOMBINERAD KONFOKAL RAMAN/AFM/SNOM – ENDA I NORDEN
● Analys av kemi och struktur i
samma punkt på prov, genom att
teknikerna är integrerade i ett
instrument
● Kemisk analys tvärs igenom
prover utan krav på provpreparering
● Analys av vätskor och emulsioner,
till exempel läkemedel, färger och
livsmedel
● Exempel på användningsområden: tryckfärg och limmer på
papper och förpackningar, spåra
brister i material och utveckla nya
material
● XPS – Fotoelektronspektroskopi i
världsklass
● Kemisk sammansättning för de
yttersta nanometrarna av ett
material, med en kvantifiering av
både grundämnen och olika
kemiska bindningar
renskraftig ytkemisk forskning, säger
Bruce Lyne, vd på YKI
— Vid studier av vattenburna latexfärger är det viktigt att veta den
kemiska ytsammansättningen eftersom gränsytor är av största vikt
för färgers vidhäftning och glans.
Med YKIs två nya instrument kan
vi studera fördelningen av tensider
● Kvantitativa kemiska bilder visar
hur ytan varierar kemiskt, med en
lateral upplösning på mikrometernivå, och för t ex fläckar på en yta
erhålls den kemiska ytsammansättningen lätt med punktanalys över
områden så små som 15 mikrometer
● Exempel på användningsområden: vidhäftning hos lackskikt
och olika laminat, spåra
föroreningar på fasta ytor,
ytsammansättningen hos papper,
följa effekt av ytmodifieringar,
analysera medicintekniska
tillämpningar, m.m.
● YKI:s XPS har även ett tillbehör
som möjliggör Auger elektronspektroskopi (AES) och Auger
mikroskopi (SAM) – för främst
ledande material som metaller och
metalloxider.
och andra komponenter både i sidled och djupled – vilket är av stor
betydelse för utveckling av bättre
egenskaper hos färg, säger Anders
Larsson, Area Manager Coatings
and Concentrated Dispersions YKI
och kontaktperson inom Scandinavian Coatings Center.
MY WIBORG
Träforskare belönas med 50 000 euro
Johan Oja och Stig Grundberg
på SP Trätek har tillsammans
med professor Anders
Grönlund vid Luleå tekniska
universitet fått 50 000 euro för
sin uppfinning som kan röntga
timmerstockar innan de sågas.
berg och docent Johan Oja fick ta
emot priset i Wien.
Till och med den österrikiske
förbundskanslern var närvarande
under ceremonin, berättar Anders
Grönlund.
Tekniskt genombrott
Motiveringen till priset är att deras
forskning inneburit en milstolpe för
den europeiska skogs- och träindustrins industriella utveckling.
Glada
pristagare
i Wien. Johan
Oja, Anders
Grönlund
och Stig
Grundberg.
Österrikisk familj
Prissumman delades ut av den österrikiska familjen Schweighofer. Familjen var tidigare en av Europas största sågverksägare, men sålde senare
verksamheten till Stora Enso.
SP/ TEKNIK & FORSKNING #3/07
— Vi är jätteglada över att vi får
det här priset. Det är inte så ofta
som vi i forskarvärlden uppmärk-
sammas på det här sättet, säger
professor Anders Grönlund som tillsammans med doktor Stig Grund-
Det svenska forskarlaget får priset
som en belöning för utvecklingen
av en enastående teknik för röntgenskanning av stockar under hög
hastighet. Enligt Anders Grönlund
har tekniken fått ett genombrott de
senaste åren. I Europa finns i dag
tio till femton anläggningar installerade på olika sågverk. I Sverige har
SCA Timber i Munksund installerat
en anläggning med gott resultat.
5
Fuktskador ska kartläggas
På SP har bygg- och fuktexperterna fått fullt upp efter
vårens debatt om fuktskadade
putsfasader.
En nationell inventering och
omfattande provningar ska
vara klara i juli 2008.
Med hjälp av anslag från Svenska
Byggbranschens Utvecklingsfond,
SBUF, har SP startat ett brett upplagt projekt för att få fram mer kunskaper om hur man kommer tillrätta
med de skador som uppmärksammats i putsade, odränerade träregelväggar.
Ett första steg är att kartlägga
hur många fasader som är i riskzonen i landet, var de finns och hur
skadefrekvensen ser ut.
— I dag finns nämligen ingen
övergripande bild av läget, säger
Ingemar Samuelson, fuktskadeexpert på SP.
dem till SP som därmed får ett material som är lätt att sammanställa,
granska och utvärdera.
Lägesrapport under hösten
En annan del i projektet handlar
om laboratorieprovningar. Ett antal olika fasadkonstruktioner, som
innehåller både fönster och dörrar,
byggs i stora ramar och utsätts därefter för vatten- och vindexponering i SP:s laboratorier.
— Det rör sig om ett tiotal konstruktioner, både sådana som vi anser är bra och sådana som är mindre
lyckade. Resultaten blir till god hjälp
när vi tar fram förslag för hur man
bäst åtgärdar fuktskadorna och ger
förslag till hur man bör bygga nytt,
säger Ingemar Samuelson, som utlovar en lägesrapport under hösten 2007 och en fullständig rapport sommaren 2008.
Fuktutbildning
Skadeutredare rapporterar
Nu ska de fuktskadade putsfasaderna kartläggas i en nationell inventering. SP
har startat ett projekt för att få fram mer kunskap om hur man kommer tillrätta
med skadorrna.
SP har arrangerat informationsmöten för branschen på olika håll i landet under våren och sommaren.
De praktiska undersökningarna i byggnader görs av ett 30-tal
skadeutredare som finns över hela
Sverige.
SP har tagit fram en handledning
som fungerar som underlag i deras arbete.
Skadeutredarna skriver rapporterna på ett likartat sätt och sänder
På FuktCentrum, som drivs av SP
och Lunds Tekniska Högskola, bjuds
nu också möjligheten att bli diplomerad fuktsakkunnig.
Bakgrunden till utbildningen
är att Boverket har skärpt kraven
på fuktsäkerhet inom byggbranschen.
I BBR’06 anges bland annat att
kraven verifieras med fuktsäkerhetsprojektering eller motsvarande.
Läs mer på fuktcentrum.se
STAFFAN LJUNG
Engelskt lågtryck till Sverige
SP köper ett antal vakuumnormaler från National
Physical Laboratory, NPL,
i England.
— Det innebär att vi nu kan
ge kunder inom läkemedel och
mekanisk industri vassare
service, säger Susanne Hurtig,
mätexpert på SP.
Inom industrin äger många processer rum i vakuum. Bland annat
används vakuum vid destillation,
torkning, metallförångning, im6
pregnering och vid järn- och metallbearbetning. Vakuum behövs
också i elektronrör, glödlampor och
termosar. Ofta används vakuum till
att få rena ytor. Normaler används
för att kalibrera mätutrustning som
används vid mycket låga tryck.
— Företagen vill veta exakt vilket tryck som råder i processerna.
Tack vare den nya utrustningen från
England kan vi ge våra uppdragsgivare större omfång i mätningarna och bättre mätosäkerhet, säger
Susanne Hurtig.
Under sommaren har flera SPmedarbetare besökt kollegorna
på NPL för att lära sig hantera de
nya normalerna. Ett plus för SPs
del är att man även får förtroendet
att hjälpa de engelska kunderna i
framtiden.
Det svenska övertagandet av
engelsk mätutrustning sker inom ramen för det europeiska samarbetet
inom metrologi, mätteknik.
Affären ger SP möjlighet att bli
ett av världens tre ledande laboratorier på området.
Jonisationsvakuummeter.
SP/ TEKNIK & FORSKNING
# 3/07
Kraftsamling för
energisnåla hus
Få marknaden för energieffektiva hus att växa.
Stimulera forskning och
utveckling. Öka samverkan
och bygga upp ny kunskap.
Det är några av målen för
nystartade Forum för
energieffektiva byggnader.
Parterna i projektet är IVL, Aton
Teknikkonsult, Lunds Tekniska Högskola och SP. Forumet skapar en gemensam, svensk plattform för att
stimulera framtida utvecklingsarbete.
— Sverige ligger redan långt
framme på området. Vi vet hur vi
ska bygga hus som kombinerar god
innemiljö med låg energianvändning, men det är inte alltid lätt att
uppnå i praktiken. Kvalitetssäkring
av byggprocessen, säkra produktdata och erfarenhetsåterföring är
av stor betydelse, säger John Rune
Nielsen, chef för SP Energiteknik.
Han lyfter också fram möjligheterna att kunna exportera svenskt
kunnande.
För få energisnåla hus byggs
— Intresset för energisnåla hus
växer snabbt, men fortfarande
byggs det för få lågenergi- och
passivhus. Ett samlat tekniskt
kunnande finns nu som en
kraftfull resurs för bygg- och
fastighetsbranschen även
utanför Sveriges gränser.
Forum för energieffektiva
byggnader ska även arbeta för
att stimulera efterfrågan på
lågenergibyggnader.
Forum för energieffektiva byggnader stöttas
av Energimyndigheten och Västra
Götalandsregionen.
STAFFAN LJUNG
Fyra år till med
värmepumpcentrum
Heat Pump Centre, HPC, är ett
internationellt informationscentrum som främjar utvecklingen av värmepumpande
tekniker.
SP, som drivit centret i flera
år, har nu fått förtroendet att
driva det i fyra år till.
— Vi är jätteglada! Att Heat Pump
Centre finns i Sverige är också en
styrka för svensk kyl- och värmepumpsindustri internationellt genom att det lyfter fram det kunnande som finns, säger Monica Axell,
energiforskare på SP och en av de
ansvariga för HPC.
HPC:s styrelse består av representanter för de tolv medlemsländerna. Monica Axell berättar att de
SP/ TEKNIK & FORSKNING #3/07
är mycket nöjda med SP:s insatser.
— Vi har aktivt bidragit till att
skapa fler internationella FoU-projekt. Vi har också jobbat fram en
helt ny webbplats och ett nyhetsbrev som båda tagits emot väl.
2005 var vi med och arrangerade
en konferens i Las Vegas och nu planerar vi för nästa i Schweiz 2008.
shop i Kina. Syftet är att lyfta fram
det internationella energisamarbetet IEA (International Energy Agency) som HPC är en del av.
Mer info på www.heatpumpcentre.org
Fler länder knackar på
Brandgasspjäll
kan CE-märkas
Nu knackar flera länder på dörren
för att få komma med i samarbetet.
Korea och Italien står främst i kön
och fler har gett positiva signaler.
Ett kinesiskt medlemskap står högst
på Monica Axells önskelista.
— Vi jobbar långsiktigt på att få
med Kina. Ett lovande steg sker redan i höst då vi deltar på en work-
Inom kort blir det möjligt att CEmärka brandgasspjäll. En ny produktstandard, prEN 15650, för
brandgasspjäll avsedda för montering i ventilationskanaler är framtagen och ute på remissrunda. SP
har den utrustning som krävs och
kan utföra provningar enligt EN
1366-2.
7
FOTO PER ARONSSON
Kristina Mjörnell forskar om fuktsäkert byggande på SP.
Nu finns hjälp att
bygga fuktsäkra hus
● ”ByggaF Metod för
fuktsäker byggprocess” finns
på www.fuktcentrum.se
KONTAKT
Kristina Mjörnell,
010-516 57 45,
[email protected]
8
Byggherren har yttersta ansvaret för
att samhällets krav på fuktsäkra
byggnader uppfylls.
Som stöd för fuktsäkerhetsarbetet
har SP arbetat fram hjälpmedel.
kvot i trä, fukttillstånd för andra material( exempelvis gips,
isolering, betong, golvmaterial), lufttäthet, tryckskillnad över
klimatskalet samt fukttillskott i inneluften.
— Kraven på aktörerna och deras aktiviteter behandlar
bland annat kompetens, kommunikation, fuktsäkerhetsprojektering och aktiviteter för fuktsäker produktion, fortsätter
Kristina Mjörnell.
De ger förslag på kravformuleringar, men även förslag på
kontrollpunkter för fuktsäkerhetsprojektering samt vad en
fuktplan för byggskedet bör innehålla.
— Några av de viktigaste momenten i byggherrens arbete för fuktsäkra byggnader är att vara tydlig med vilken
ambitionsnivå som gäller, att denna formuleras i krav och
att byggherren kontinuerligt följer upp, säger Kristina Mjörnell, som tagit fram rapporten ”ByggaF Metod för fuktsäker byggprocess”.
Med från början
Använda styrmöjligheterna bättre
Med i pilotprojekt
Hon anser att byggherren kan använda sina styrmöjligheter
ännu bättre än vad som ofta görs i dag.
— Om kraven fastställts före upphandling har byggherren alla möjligheter att styra så att kraven uppfylls. Byggherren bör före upphandling ha bestämt hur avvikelser från
fuktsäkerhetskraven ska behandlas.
De tekniska kraven i rapporten är utformade så att byggherren kan välja en av tre ”ambitionsnivåer”.
Kraven som föreslås berör mikrobiologisk påväxt, fukt-
Metoden har använts i ett antal pilotprojekt runt om i landet.
Ett av de första projekten där man utvecklade och arbetade med rutiner för fuktrond och uppföljning av fuktkritiska moment under produktionsskedet var Världskulturmuseet i Göteborg.
Erfarenheterna finns i rapporten: ”Fuktsäkerhet i produktionsskedet”, som kan laddas ner från www.sfv.se
En förutsättning för att öka fuktsäkerheten i våra byggnader
är, enligt Kristina Mjörnell, att det i alla byggprojekt utförs
ett systematiskt fuktsäkerhetsarbete. Fuktfrågorna måste
tidigt lyftas upp i projektet och fuktsäkerhetskraven ska inarbetas i programhandlingar.
— Om fuktfrågorna finns med redan från början finns det
chans att diskutera viktiga system- och materialval samt olika
produktionsmetoder som påverkar det slutliga utförandet.
STAFFAN LJUNG
SP/ TEKNIK & FORSKNING
# 3/07
Ozon tufft för bakterier
Uppe i ozonlagret gör den nytta för
oss nere på jorden. Men ozongasen
gör också livet tufft för många,
däribland bakterier.
Det förhållandet utnyttjas nu i ny
rengöringsteknik som sparar både
energi, tid och miljö.
nyfiken på hur tekniken fungerar på fler typer av bakterier
än de som hittills använts.
— Vi vill också se om vissa material förstörs av ozonet.
En annan sak vi vill studera är hur designen av tankar och
rör påverkar.
Går allt i lås kan det i framtiden bli möjligt att börja använda ozontekniken på fler områden, till exempel för att
sterilisera utrustning och instrument.
— Där finns riktigt stora energivinster att göra.
STAFFAN LJUNG
Ny rengöringsteknik med
ozongas kan spara mycket
energi, till exempel på
mejerier.
Ozon är en gas som består av tre syreatomer per molekyl.
I atmosfären nybildas den i en ständigt pågående process
och skyddar livet på jorden mot farlig UV-strålning. Gasen
gör även nytta nere på jorden. I ett projekt, finansierat av
Energimyndigheten, studerar SIK, tillsammans med flera företag, möjligheterna att göra rent rörledningar och tankar i
mejerier med bakteriedödande ozon.
Energislukande process
Normalt desinficeras tankarnas ytor i en serie steg där sköljningar med vatten, varm lut , varm syra och hetvatten varvas.
Det är en tidskrävande process som slukar rejält med energi.
I andra länder använder man dessutom fler typer av kemikalier, vilket förstås ökar miljöbelastningen än mer.
— Vi undersöker om det går att utesluta det sista rengöringssteget och ersätta hetvatten med ozon, berättar UllaKarin Barr på SIK.
Två typer av bakterier
Ozonet produceras i en speciell generator. Gasen blandas in
i kallt vatten och tillförs tankarna via rörledningar. I försöken,
som utförts i labb, pilotanläggning och liten industriell skala,
har mikrobiologerna använt två vanliga typer av bakterier
för att se vilken effekt ozonet har på dessa. De har laborerat med olika ozonhalter (1-5 ppm, det vill säga miljondelar).
Resultaten är lovande enligt Ulla-Karin Barr.
Ozonrengöringen sker i slutna processer, men det finns
risk att ozon kan läcka ut till den omgivande luften och bli
ett arbetsmiljöproblem. Gasen är aggressiv och retar människans andningsorgan även i låga halter. För arbetsplatser
finns gränsvärden.
— Det är av yttersta vikt att inte bortse från arbetsmiljöaspekterna vid införandet av ozon.
Stora besparingsmöjligheter
Det stora plustecknet är de rejäla energi- och tidsbesparingarna som tekniken öppnar för.
Ulla-Karin Barr berättar att man i projektet kalkylerar med
en besparing på cirka 10 procent av ett mejeris totala energiförbrukning. Räknar man om detta på den sammanlagda
mjölkinvägningen i Sverige rör det sig om ungefär 16 GWh
i besparingspotential. Desinficeringstiden skulle dessutom
kortas med en tredjedel.
Projektet som är avslutat omfattade inga långtidsförsök
i industriell mejeriproduktion men Ulla-Karin Barr hoppas
nu kunna göra långtidstester i industrin. Bland annat är hon
SP/ TEKNIK & FORSKNING #3/07
9
Billig importerad natursten kan bli en dyrköpt erfarenhet.
Många kommuner väljer den billigare kantstenen för exempelvis
trottoarer. Men redan efter mindre än ett år upptäcks allt fler skador.
Nu tar SP fram ett nytt metodkoncept för kvalitetstester. Förhoppningen
är att tuffare och gemensamma regler införs i hela Europa.
Billigt hugger i sten
Den natursten som används till exempelvis trottoarkanter i
Sverige är av granit. En vanlig missuppfattning är att granit är ett homogent material som alltid håller samma höga
kvalitet. Därför kan det anses riskfritt att välja en billigare
sten bara för att den är av granit. Men Björn Schouenborg,
forskningsansvarig för Byggnadsmaterial på SP, vet hur det
egentligen ligger till.
— Granit är, precis som all natursten, ett heterogent material
med variationer i kvalitet, säger
Björn. Detta är ju en del av charmen med naturliga material. Variationerna måste dock vara kända
och inte för stora!
Björn Schouenborg,
forskningsansvarig för
byggnadsmaterial på SP.
KONTAKT
Björn Schouenborg
010-516 54 33
[email protected]
10
stenen klarar inte en svensk vinter eller den påfrestning som
blir när exempelvis snöröjningsbilar kör på kantstenen.
Björn vill gärna framhålla att det finns både bra och dålig
sten från Kina. Problemet är att de inte alltid har tillräcklig
ordning på kvalitetskontrollen eller vet vad som är lämplig
kvalitet för våra förhållanden. Det har inte alltid de svenska importörerna heller. Men det finns goda
undantag.
— För att testa stenens hållfasthet utsätts
stenblocken för både tryck och slag. Svårigheten är att sedan överföra resultat från labbtester till fullskala och ställa rimliga krav.
— På homogena material är det enkelt
att räkna ut en formel, men det funkar inte
på granit och andra heterogena material. Ett
Missfärgningar och sprickor
delmål i projektet är därför att hitta lämpliga
Inte farligt, men fult och dyrt…
Kina dominerar bland de utomprovningsdimensioner och bra beräkningseuropeiska länder som exporterar billig natursten, men även
värden som grund för nya regler.
Indien och Brasilien är starka på marknaden. Vanliga problem
Konsten att tänka på kvaliteten
är missfärgningar från mineraler eller sprickbildningar. SprickKvalitetstänkandet är en viktig fråga inom branschen men
orna kan ha funnits från början eller uppstått när stenen bryts
och processas. Avsaknad av eller otillräckliga kvalitetstester
det finns brister även bland europeiska tillverkare. I den
lämnar marknaden öppen för undermålig natursten. Enhetboom branschen nu upplever ökar risken för sämre kvalitet
liga riktlinjer saknas inom hela den internationella stenbranoch Björn Schouenborg hoppas att de projekt SP nu deltar
schen och de krav som ställs är generellt för låga.
i så småningom ska leda till bättre och mer enhetliga riktlinjer åtminstone inom EU. De europeiska produktstandarDet var med den här bakgrunden som SP, Trafikkontoren
derna ska nu revideras och vi tror att vi har en mycket bra
i Stockholm, Göteborg Malmö och Eskilstuna samt SFF, Svemöjlighet att påverka deras utformning.
riges Stenindustriförbund, gemensamt startade ett projekt
för att sätta nya kravgränser och hitta en ny metodik för
— Vi vill få in fler krav, som att salter ska finnas med i
provning av natursten som ska användas som kantsten.Profrosttesterna, bland annat eftersom det används på de nordjektet startade i maj och beräknas avslutas i december.
iska marknaderna. Vi vill också ha in tester både på torr och
våt granit. Marksten av olika slag är ofta våta och det är i
Stenens inre struktur
vått tillstånd de är som svagast.
Björn Schouenborg visar på bakgården vid SP:s lokaler i
Fult, dyrt och tidskrävande
Borås resterna av den natursten som tagits in för tester. På
vissa stenar syns tydliga missfärgningar och han visar skillÄven i sådana fall när marksten är av så dålig kvalitet att den
naden i stenens mönster beroende på hur den har blivit
vittrar sönder utgör den ingen direkt fara.
— Men det är fult och dessutom dyrt och tidskrävande
uthuggen eller sågad. Med hjälp av mikroskopisk analys i
att i efterhand byta ut, säger Björn.
laboratorium undersöks stenens inre struktur; vilka mineI projektet beaktas även etiskt och ekologiskt tänkande,
raler den innehåller och vad det är för bergart.
Genom att impregnera stenen med fluorescerande epoxy
till exempel vikten av god arbetsmiljö. SFF har antagit en poblir sprickbildningarna och porösa mineral tydliga. Björn vilicy om hur man ska hantera handel med importerad sten. I
sar skillnaden på en bit svensk granit, som har få sprickor,
denna ingår både stenens kvalitet och arbetarnas miljö. Mer
och en bit kinesisk granit där sprickorna är så många och
information finns på www.sten.se
täta att de går ihop. Skillnaden är mycket stor, den kinesiska
KARIN STARK
SP/ TEKNIK & FORSKNING
# 3/07
Svensk granit från Bohuslän.
Missfärgningar på en granitmur
i Köpenhamn.
Kinesisk granit där missfärgningar
och sprickbildningar syns tydligt.
SP/ TEKNIK & FORSKNING #3/07
11
En sjunkbomb exploderar. Men vad händer efteråt med tryckvågorna? En fråga för SP att analysera.
Vad krävs för en chock?
Chockvågor i luft eller vatten ger
skador på hjärnan.
Men hur starkt tryck krävs och hur
stora skador ger olika impulser?
Försvarsmakten ställde frågan till
forskningsföretaget Neurotrauma
Research Sweden AB (NRS) som i sin
tur bett SP kontrollera och analysera
deras resultat.
Ett uppdrag av den mer ovanliga sorten hamnade på Susanne Hurtigs bord när hon som sektionschef på avdelningen
för mätteknik inom SP blev kontaktad av NRS. De hundratals mätningar som årligen utförs rör nästan alltid teknik.
Den här gången gällde det människor.
— NRS är väldigt duktiga på de medicinska bitarna men
ville ha hjälp med att kvalitetssäkra sina mätmetoder. För
oss har det varit spännande att få jobba tvärvetenskapligt,
det lär vi oss mycket på, säger Susanne som gav ansvaret att
utföra testerna på sin kollega Fredrik Arrhén.
Flera uppgifter i uppdraget
Susanne Hurtig.
KONTAKT
Susanne Hurtig
010-516 51 08
[email protected]
12
Uppdraget från Försvarsmakten omfattade flera uppgifter.
Förutom att ta fram underlag för gränsvärden för hjärnskador i luft och vatten, att ta reda på om tryckvågor leds från
kroppen till skallen, förklarar Susanne Hurtig.
I luften har mätningar först genomförts med olika vapentyper för att mäta tryckvågen i luft och hjärna. Under vat-
ten genereras tryckvågen genom detonation av sprängdeg.
Vapeneffekterna i luft har också simulerats i ett stötrör. Det
delas i två delar genom ett tunt membran monterat i mitten.
Ett högt tryck skapas i den ena, slutna halvan av röret. Då
membranet punkteras skapas en tryckvåg, som kommer ut
ur den andra halvan av röret som ur en kanon. Tryckvågen
mäts i intressanta punkter och kan användas såväl för helkroppsexponering som lokalexponering.
Många användningområden
SP har kvalitetssäkrat NRS mätresultat och analyserat resultaten på de genomförda testerna av hur en luftchock överförs
från exempelvis luft till hjärna eller bål till hjärna.
Användningsområden för de mätningar SP genomfört
och den kunskap som införskaffats är många.
— Tekniken vi använt kan överföras på olika typer av
forskning, speciellt inom säkerhetssidan, där människor är
inblandade, säger Susanne Hurtig. Allt ifrån idrotter som
boxning eller fotboll till krockar med bil.
NRS-forskarna betonar dock att i de här sammanhangen
är den del av tryckvågen, som går in i hjärnan, viktigare än
den normalt accelerationsutlösta hjärnskakningen.
Forskning tillsammans med USA
NRS och SP diskuterar nu möjligheten att ingå i ett forskningskonsortium i USA, som inriktat sig på frågan hur tryckvågor påverkar hjärnan. USA:s militära myndigheter vill stimulera forskning om mekanismer för tryckvågsorsakade
hjärnskador, eftersom ett stort antal soldater återvänder
från krigen i Afghanistan och Irak med hjärnskador men
utan någon synbar kroppsskada.
KARIN STARK
SP/ TEKNIK & FORSKNING
# 3/07
Nya produkter
av vattensnåla grödor
Odling av spannmål kräver mycket
vatten. Det är ett problem i de torra
delarna av världen, till exempel i
stora delar av Afrika.
Med en stigande global medeltemperatur förväntas även
södra Europa bli mycket torrare än idag med nya krav på
minskad vattenförbrukning i jordbruket som följd. Det här
gör att forskarna börjar intressera sig för traditionella, vattensnåla grödor som trängts undan till förmån för majs och
vete.
Sorghum och hirs är alltså
LÄS MER PÅ:
utmärkta alternativ, främst
www.sik.se/sorghumfoam/
www.sik.se/enviropak/
till majs, men det finns få utwww.sik.se/traditionalgrains/
vecklade produkter. Bristen
på andra produkter än tradiKONTAKT
tionella afrikanska grötar är
en stark orsak till att sorgMats Stading, SIK
hum och hirs enbart odlas i
031-335 56 37
liten skala.
[email protected]
SIK utvecklar nu, tillsammans med University of Pretoria i Sydafrika, nya produkter
för sorghum och hirs.
Positiva följder
Tål lång torka
FOTO JOHN TAYLOR , UNIVERSIT Y OF PRETORIA
I södra Afrika växer sorghum (durra) och olika typer av hirs.
Mats Stading, professor och forskare på SIK, berättar att
dessa grödor är väl anpassade till torra förhållanden och
långa perioder av torka.
— Sorghum påminner om majs och vid torka ger sorghum dubbelt så stor skörd som majs. Hirs finns i många varianter. De är nyttiga med höga halter mineraler, essentiella
aminosyror och är dessutom naturligt glutenfria.
Genom nya bakmetoder utvecklas nya, glutenfria bröd, som
i Sverige efterfrågas av glutenintoleranta och i södra Afrika
leder till minskad import av vete.
Proteiner från sorghum används till bioplaster och för att
förbättra exporten av frukt och nötter.
— Detta bidrar till en utvecklad marknad för de lokalt
odlade sorghum och hirsvarianterna. Ökad odling, säkrare
skördar och minskad vattenförbrukning är positiva följder,
säger Mats Stading.
STAFFAN LJUNG
Analyser är en av tjänsterna.
Regelverk
nystas upp
SP startar nu ett
centrum för medicintekniska produkter,
SP-medTek.
Produktklassificeringar,
riskbedömningar, verifieringar, problemlösning
och uppdragsforskning är
en del av det som centret
erbjuder.
Dagens regelverk för
medicintekniska produkter ställer speciella krav på
hur alla steg från idé till
färdig produkt genomförs
och dokumenteras.
— Många tycker att
regelverket är svårt att
överblicka. Det gör att färden till marknaden kan bli
onödigt komplicerad. Med
den här satsningen vill vi
bli en partner som följer
med och stöttar hela vägen från innovation till CEmärkning och lansering av
produkten, säger Benny
Lyvén, kemist och kontaktperson för centret.
Samlar SP:s kunnande
Röd sorghum ger dubbelt så stor skörd som majs vid torka.
SP/ TEKNIK & FORSKNING #3/07
I SP-medTek samlar SP sin
breda kompetens inom de
områden som efterfrågas
av den medicintekniska
industrin. Några konkreta
exempel på tjänster är:
● Produktklassificeringar
och riskbedömning enligt
Läkemedelsverkets författning (LFVS 2003:11
och LFVS 2001:7)
● Materialkarakteriseringar och analyser enligt ISO
10993
● Planering, utformning
och genomförande av
testprogram
● Produkt- och processutveckling
● Problemlösning och tekniska utredningar.
13
HUR ARBETAR EN OPTISK
FREKVENSKAM?
● SP:s frekvenskam består av
en fiberbaserad laser, som
ger ett regelbundet tåg av
korta pulser av infrarött ljus.
Redan detta skapar en
begränsad ”kam”, men det
är i sitt nästa steg som den
verkliga noggrannheten
kommer in. Ljuset skickas
genom en kort fiber med
väldigt hög icke-linjär effekt.
På så vis skapas nya
frekvenser ner i det synliga
området.
● När allt stämmer, omfattar
kammen en oktav, det vill
säga den högsta frekvensen
är mer än dubbelt så hög
som den lägsta. Därefter tar
man en av de lägsta
frekvenserna, dubblerar och
jämför med de högsta.
Skillnaden är en frekvens
som går att mäta elektriskt
med hög noggrannhet. På
detta sätt kan man avgöra
exakt hur höga alla
frekvenser i hela kammen är.
En optisk kam finns nu på SP. Anslag från Post- och Telestyrelsen har gjort det möjligt.
Nya tider med optisk kam
Nya sätt att definiera tid.
Betydligt bättre mätnoggrannhet inom längd, tid och kemi.
Det är några av möjligheterna som en optisk
frekvenskam öppnar för.
Tack vare anslag från Postoch Telestyrelsen finns nu utrustningen, som har koppling
till 2005 års Nobelpris i fysik,
på SP.
För att beskriva hur en optisk frekvenskam fungerar måste man utgå från att ljus kan beskrivas som
en vågrörelse, vid väldigt höga frekvenser. I jämförelse med mobiltelefoner som sänder på 900 MHz,
så innehåller synligt ljus frekvenser mellan 400 och
750 THz (1012 Hz). Varje frekvens motsvarar en
färg, från rött (400 THz) till violett (750 THz).
Genom den senaste tidens dramatiska utveckling av väldigt snabba lasrar, tillsammans med spe14
cialfiber, är det möjligt att skapa ett laserljus som
innehåller en regelbunden samling av frekvenser
(färger), som när det uppmäts med effekt relativt
frekvens ger en kam. För att kunna användas i
mätsammanhang krävs att alla frekvenser är oerhört noggrant bestämda relativt varandra.
— Tekniken att skapa en oktav av ljusfrekvenser och använda högsta och lägsta tonen är en
del av det arbete som 2005 belönades med Nobelpriset i fysik, säger Per Olof Hedekvist, forskare på SP:s mätteknikenhet.
Ökar mätnoggrannheten
Eftersom konstruktionen av en optisk kam är ny,
så tillkommer hela tiden nya tillämpningar. Idag
definieras exempelvis en meter utifrån en väldigt
stabil He-Ne-laser. Med kammens hjälp kan noggrannheten ökas ytterligare.
Tid är den kanske mest spännande tillämpningen, menar Per Olof Hedekvist. Vårt SI-system
definierar en sekund utifrån en energiövergång
i Cesium, som mäts vid cirka 9 GHz. Genom att
hitta nya stabila energiövergångar i andra ämnen,
som mäts vid 100-tals THz, kan noggrannheten i
en sekund ökas tusenfalt.
Med kammens hjälp kan man antingen skala ner
den optiska frekKONTAKT
vensen till elektriskt hanterbaPer Olof Hedekvist,
ra frekvenser på
010-516 57 42,
[email protected]
ca 100 MHz, eller bara skala ner
den synligt röda eller gröna, till infrarött, det vill säga
en frekvens som kan sändas i vanliga telekommunikationsfibrer.
— På detta sätt kan två klockor, i två olika
städer och som till och med arbetar med olika
grundämnen vid olika färger, jämföras genom
att kopplas samman med optisk fiber, säger Per
Olof Hedekvist.
Spektrografiska fingeravtryck
Även inom kemin finns lovande möjligheter. Varje
ämne, gas eller vätska, filtrerar bort vissa optiska
frekvenser vid belysning. Man kan säga att alla
ämnen har sitt spektrografiska fingeravtryck.
— Med hjälp av en optisk kam kan man noggrant bestämma dessa fingeravtryck, vilket är till
hjälp när man har en okänd gasblandning och
vill ta reda på vad den består av, säger Per Olof
Hedekvist.
STAFFAN LJUNG
SP/ TEKNIK & FORSKNING
# 3/07
Mer och fortare i luren
Se på TV i mobilen, skicka filmer till
vännerna… vår rörliga livsstil driver
utvecklingen mot att överföra allt
större datamängder trådlöst.
Det i sin tur kräver allt effektivare
antenner. På SP utvecklas mjukvara
som hjälper antenntillverkarna.
Dagens bärbara telefoner – eller handhållna terminaler, som
de också kallas – innehåller allt fler antenner. Skälen är två:
Dels måste telefonerna kunna användas på flera band, dels
krävs att de klarar att sända ständigt växande datamängder
och det allt fortare. Telefonerna blir samtidigt, som bekant,
allt mindre och lättare. Det här innebär en utmaning för tillverkarna av handhållna terminaler.
— Idealet är antenner som sitter långt från varandra. Men
i en liten mobiltelefon måste de samverka på en mycket liten
yta. Det gäller att integrera antennerna med resten av telefonen, säger Kristian Karlsson, elektronikingenjör på SP.
Sparar simuleringstid
Med hjälp av mjukvaran som han utvecklar går det att räkna
fram hur antennerna ska kopplas ihop på optimalt sätt och
det går också att se hur de ska placeras för att störa varandra så lite som möjligt. I sitt arbete använder Kristian Karlsson ett elektromagnetiskt fältberäkningsprogram i kombination med en så kallad kretssimulator.
— Beräkningarna flyttas över till kretssimulatorn och beräknas där oerhört snabbt, vilket bidrar till att spara väldigt
mycket simuleringstid, förklarar han.
KONTAKT
Kristian Karlsson,
010-516 56 58,
[email protected]
Bättre för användaren
En viktig antennparameter rör effektiviteten, det vill säga
att beräkna hur mycket av den avgivna effekten som sugs
upp av själva telefonen. Här finns också hälsoaspekter att ta
hänsyn till, även om det är omtvistat huruvida strålningen
från mobila telefoner är farlig eller inte.
— Bättre antenner bidrar till att minska effekten som når
huvudet på användaren, konstaterar Kristian Karlsson.
Blir doktor
På SP arbetar han inom ramen för Chase-projektet, som är
en tioårig satsning inom Vinnovas VINN Excellence-program.
En rad företag – Ascom, Sony Ericsson, Flextronics och Perlos
– finns med som delfinansiärer. De ska bygga prototyper av
telefoner, där antennerna är integrerade med hjälp av Kristian Karlssons mjukvara. Hans arbete ska också utmynna i
en doktorsavhandling.
STAFFAN LJUNG
FAKTA OM CHASE
● CHASE står för
Chalmers Antenna
Systems Excellence
center. Centret tillhör den
nya institutionen Signaler
och System på Chalmers
som bildades i januari
2006. Flera tvärvetenskapliga områden har
sammanförts, vilket samtidigt har inneburit en ny
konstellation av forskningsgrupper. Områdena
antenner, signalbehandling, mobilkommunikation, beräkningsteknik,
medicinsk teknik samt
biologiska effekter av
elektromagnetisk strålning ryms inom institutionen. Alla vilka även
ingår i CHASE.
● Mer information finns
på:
http://www.chalmers.se/
s2/EN/centres/chase
SP/ TEKNIK & FORSKNING #3/07
15
Arbetsmiljöcertifiering
efterfrågas
I juni ackrediterades SP
Certifiering för att
utfärda certifikat enligt
den internationella
standarden OHSAS
18001.
Efterfrågan på arbetsmiljöcertifiering växer nu
raskt. Allt fler företag vill
förebygga ohälsa, se till
att folk mår bra och trivs
på jobbet. Kent Andersson, revisionsledare på SP
Certifiering och produktansvarig för arbetsmiljöområdet, pekar på två orsaker:
— Många företag och
organisationer räknar med
brist på arbetskraft framöver. Då gäller det att visa
att man är en bra arbetsgivare i kampen om medarbetarna. Vi har också
väldigt höga kostnader
för ohälsa i arbetslivet. Att
jobba förebyggande och
systematiskt med arbetsmiljön är ett sätt att komma åt problemet.
Kent Andersson berättar också att det finns
forskning som visar att så
mycket som 30-50 procent av kvalitetsbristkostnaderna i näringslivet har
att göra med brister i arbetsmiljön.
— En certifiering kan
alltså spara stora pengar
och öka konkurrenskraften.
Skånetvätt, ett landstingsägt tvätteri i Kristianstad, blev SP Certifierings
första kund som fått sitt
arbetsmiljöarbete certifierat enligt OHSAS
18001.
KONTAKT
Kent Andersson
010-516 52 56
[email protected]
16
Bränder i kablar utvecklar ofta mycket hög effekt. Bilden tagen i SP:s brandlaboratorium.
CE-utryckning för SP
SP har fått i uppdrag att leda det
tekniska arbetet i ett europeiskt
projekt för att ta fram regler till stöd
för CE-märkning av kablars brandegenskaper. Lägre brandrisker och
eliminerade handelshinder är två
positiva effekter.
Reglerna väntas bli klara om ett år.
Projektet som helhet leds av den
europeiska kabelindustrin.
I dag är det inte möjligt att
KONTAKT
CE-märka kablar även om
viktiga beslut om ett klasBjörn Sundström
sifikationssystem har tagits
010-516 50 86
[email protected]
av EU-kommissionen. Björn
Sundström är expert på kabelbränder på SP och ansvarig för projektet tillsammans med
kollegan Jesper Axelsson. Han berättar att dagens situation
dels skapar hinder för kabeltillverkare som vill sälja sina produkter på den europeiska marknaden, dels bidrar till ökade
brandrisker. Skälet är helt enkelt att frånvaron av regler gör att
kablar som är mer eldfängda kan användas på fel plats.
— På kablar som ska användas i tunnlar måste man ställa
höga brandsäkerhetskrav. Däremot är det ju inte nödvändigt
med brandkrav när det handlar om kablar som ska grävas
ner i marken. Här blir CE-märkningen en bra hjälp, säger
Björn Sundström.
Kabelbränder kan ställa till stora problem. Björn Sundström exemplifierar med branden i Solna för ett par år sedan
då elförsörjningen till delar av Stockholm slogs ut.
— Kabelbränder är speciella eftersom de ofta utvecklar
väldigt hög värmeeffekt.
Omfattande provningar
SP leder det tekniska arbetet i projektet CEMAC II, CEMarking of Cables. Det innebär omfattande brandprovningsarbeten, beräkningar och utvärderingar. Eftersom det finns
många olika slags kablar, till exempel för kraftöverföring, telekommunikationer och fiberoptik, finns det inga praktiska
möjligheter att prova alla produkter på marknaden.
— För att spara tid ska vi dela in kablar av liknande konstruktioner i grupper. Därefter kan vi ta fram värden med
hjälp av beräkningsmetoder, säger Björn Sundström.
Lång erfarenhet av kabelbränder
SP och Björn Sundström har arbetat länge med kablar och förebyggande av bränder i EU-sammanhang. Bland annat kommer erfarenheterna från projektet FIPEC, Fire Performance of
Electric Cables, att komma till nytta i det nya arbetet. FIPEC
var ett forskningsprogram med uppgift att utarbeta metoder
för att mäta kablars brandegenskaper på ett sunt ingenjörsmässigt sätt istället för med hävdvunna metoder.
I tidningen Brandposten nr 32, 2005, finns mer att läsa
om europeiska brandklasser för kablar. Tidningen finns att
ladda ner på SP:s webbplats.
STAFFAN LJUNG
SP/ TEKNIK & FORSKNING
# 3/07
Full koll på flytande föda
Genom att mäta flytande livsmedels
egenskaper snabbt, kontinuerligt
och direkt i produktionen får man
större möjligheter att övervaka och
styra processerna.
Ultraljudstekniken ger också
möjlighet att utveckla nya livsmedel
med bättre produktegenskaper.
värmebehandling eller kemisk behandling av en processvätska under en bestämd tid, säger Johan Wiklund.
Det visar SIK-forskaren Johan Wiklund i sin doktorsavhandling.
Tekniken som Johan Wiklund arbetar med kallas UVPPD. Det står för Ultrasound Velocity Profiling i kombination
med tryckdifferensmätning, PD.
Förenklat går tekniken ut på att med hjälp av ultraljud
mäta flytande livsmedels flödesegenskaper, alltså konsistens
och reologi. Flödet visualiseras samtidigt på ett sätt som ger
en tydlig bild av förloppet.
Genom att få löpande information om hur livsmedlet
uppför sig, kan man snabbare och enklare upptäcka och åtgärda kvalitetsbrister eller störningar, och styra processen.
— Man får också tillförlitligare kontroll på uppehållstider
i ett slutet system, något som kan vara en kritisk faktor för
Mötts av stort intresse
Beröringsfria mätningar
Mätningar med ultraljud har många praktiska fördelar då
mätningarna kan ske kontinuerligt och helt beröringsfritt
direkt i processlinjen. Tekniken går att använda på suspensioner med hög koncentration av partiklar, även när det
gäller stora partiklar och icke-transparanta vätskor. Utöver
flytande livsmedel är mättekniken även mycket användbar
för företag som arbetar med olja, kemi, läkemedel och pappersmassa.
Johan Wiklund berättar att hans arbete har mötts av stort
intresse hos industrin. Nu ser han gärna att företag som tillverkar flytande produkter utnyttjar ultraljuds-tekniken för
att få en djupare förståelse och mer kunskap om flöde och
reologi direkt i processlinjen.
— Det vore också roligt om företag som tillverkar utrustningar för exempelvis livsmedel- och massaindustrin kan använda mina resultat för att bygga effektivare utrustningar
och få idéer som kan bli nya produkter.
Johan Wiklund hoppas att hans forskningsarbete även
kan mynna ut i en kommersiell produkt för processövervakning och mätning av reologiska egenskaper.
STAFFAN LJUNG
FOTO TA XIKURIR SVERIGE
Taxametrar
typgodkänns
Nu är SP ackrediterat
hos Swedac för att
utföra typgodkännanden för taxametrar
enligt MID, Mätinstrumentdirektivet.
Från 30 oktober 2006 gäller nya föreskrifter inom EU.
Alla nationella krav är borta och nu är det MID som
gäller.
— Som anmält organ
under MID kan vi utfärda alla nödvändiga dokument för att en taxameter
ska få användas på den
gemensamma marknaden
(EU/EES), oavsett vilken
kombination av moduler
tillverkaren väljer, säger
Eddie Hasth på SP:s enhet
för Mått och Vikt.
För tillsatsanordningar till taxametrar (skrivare
och programvara) finns
däremot inget direktiv
utan här gäller nationella
krav. Under en övergångstid av 10 år – fram till den
30 oktober 2016 – kan
taxameterutrustningar
med gamla godkännanden sättas på den svenska
marknaden, under förutsättning att det finns ett
giltigt märkningstillstånd.
KONTAKT
— Mätningar med ultraljud har många praktiska fördelar, säger Johan Wiklund, som nyligen doktorerat i ämnet.
SP/ TEKNIK & FORSKNING #3/07
Bodil Tufvesson,
010-516 54 63,
[email protected]
17
Östersund miljöklart
Marie Louise Samuelsson fick medalj.
Medaljerad för
beständig insats
FOTO SP
FOTO SVERKER BERGGREN
Östersunds kommun är landets första kommun
som miljöcertifierats enligt ISO 14001. Kommunen är också den andra som registrerats enligt
EU:s standard EMAS.
Det finns många kommuner som är miljöcertifierade, men hittills har bara delar av verksamheterna certifierats. Östersund är först med
att kvalitetssäkra hela sin verksamhet. Redan
1992 började man sitt miljöarbete.
— Det märks tydligt när man kommer till ett
ställe om de har arbetat länge med miljöfrågor.
I Östersund sker mycket på det praktiska planet
ute i verksamheterna. Vi är imponerade, säger
Mikael Süld, revisor på SP.
— Certifieringen är ett erkännande för att
våra insatser har gett resultat. Det gör oss både
glada och stolta, säger Bert-Olof Åkerström,
biträdande kommundirektör.
En viktig fråga för Östersunds kommun är
att minska användningen av fossila bränslen.
Oljeförbrukningen i kommunens verksamhet
har minskat med drygt hälften tack vare övergång till fjärrvärme. Medarbetarna utbildas i
sparsam bilkörning och en stor del av tjänstebilarna är miljöfordon. En biogasanläggning
öppnas inom kort.
Marie Louise Samuelsson på SP har fått
Riksarkivets utmärkelse Hans Järtas medalj
för sitt mångåriga och högt kvalificerade
arbete till nytta för arkivens bevarande.
Hennes insatser omfattar forskningsoch utvecklingsarbete i internationell
toppklass, medverkan i standardisering
och normeringsarbete och inte minst praktiska provningar av leverantörernas olika
produkter; mikrofilm, papper, skrivmedel
och annan utrustning för skrift på papper,
magnetband och optiska skivor.
Marie Louise Samuelsson har även arbetat med förvaringsmedel och förvaringsmiljö för arkiv.
Temadagen lockade ett 40-tal deltagare från England, Sverige, Tyskland, Tjeckien, Japan och USA.
Föredragshållare var (förutom SP:s personal), doktor Michael Reader Harris från NEL i Skottland och professor
Michael Sandersson från Cranfields universitet.
Temadag om flödesmätning
I maj arrangerade SP en internationell temadag
om flödesmätning med differenstrycksgivare
(ISO 5167) på universitet i Cranfield strax utanför London.
— Syftet med temadagen var att diskutera
kring möjligheter, begränsningar och prestanda
på de nya multivariabla transmittrar som blir allt
vanligare på marknaden, säger Susanne Hurtig,
mätexpert på SP.
18
SÅ HÄR GÅR DET TILL
● Genom att kontinuerlig mäta tryckfallet över en
förstrypning, till exempel en strypskiva,
ringkammarfläns eller venturi kan flödeshastigheten
beräknas. För en riktig beräkning behövs även
media, tryck och temperatur. En ”multivariabel”
transmitter är kapabel att själv mäta dessa
parametrar och göra en dynamisk beräkning av
massflödet genom ledningen.
Hans Järta (1774–1847) var ämbetsman,
publicist, politiker. Som riksarkivarie blev han
en av Riksarkivets stora nydanare och den som
på allvar öppnade arkiven för forskare. Hans
Järtas medalj delades ut första gången 1995.
Den tilldelas personer som gjort särskilt
värdefulla insatser för arkivverksamheten.
SP/ TEKNIK & FORSKNING
# 3/07
Klart för damm
i nytt laboratorium
Virvlande, finkornigt damm och vattenexponering hör till det som drabbar produkterna i SP:s kapslingslabb. Där provas
produkter för utomhusbruk och andra krävande miljöer som innehåller känslig elektronik. Produkterna IP-klassas i enlighet
med standardiserade krav.
Nu har kapslingslabbet byggts ut,
moderniserats och fått bättre resurser. Ett
exempel är en ny dammkammare som kan
ta emot stora apparatskåp.
— Vi har också skaffat en travers som
gör att vi kan hantera betydligt tyngre
provningsföremål som ska provas mot inträngande vatten, säger Henrik Andersson, provningsingenjör.
KONTAKT
Henrik Andersson,
010-516 55 74,
[email protected]
Hett för het teknik
Utrustning för att ytpastörisera bageriprodukter med infraröd värme installeras
på allt fler företag världen över. Tekniken,
som utvecklades på SIK i mitten av 90-talet, förlänger hållbarheten och minskar behovet av konserveringsmedel. IR-utrustningen skräddarsys efter den mögelflora
som finns på varje produktionsplats.
— Det handlar om att kombinera kunskaper inom mikrobiologi och processteknik
för ett bra resultat, säger SIK:s Claes-Göran
Andersson som anlitats av företag i Mexiko,
Estland, Tyskland, England och Finland.
KONTAKT
Claes-Göran Andersson,
031-335 56 81,
[email protected]
Dans utan besvär i Hultsfred.
Rock utan risk
Med IR-teknik kan man ytpastörisera en
sockerkakas ytas så att mögelsporerna dör. Det
förlänger hållbarheten på produkten.
SP/ TEKNIK & FORSKNING #3/07
Hultsfredsfestivalens 30 000 besökare kunde
tryggt dansa och uppleva strålande lasershower utan risk.
Ett par dagar före att festivalen öppnade i
mitten av juni var SP:s personal på plats och
kontrollerade att ljuset från de tre diodlasrar-
na hamnade på rätt ställen och inte i besökarnas ögon.
— Efter några påpekanden och följande korrigerande åtgärder bedömdes laseranläggningen uppfylla Strålskyddsinstitutets skyddskrav,
säger Gösta Werner på SP:s mätteknikenhet.
19
FOTO GÖSTA LÖFSTRÖM / BORÅS TIDNING
SP:s nya VD, Maria
Khorsand, ser kunderna
som en av företagets
främsta styrkor.
— Vi har bra
relationer med många
trogna kunder. Det är
jätteviktigt att bygga
vidare på, säger hon.
En ny källa
till glädje
Öppen. Personlig. Drivande. Så beskriver sig Maria Khorsand, SP:s nya vd, med tre ord.
Man utvecklar ett företag med hjälp av de styrkor som finns. Det är Maria
Khorsand fast övertygad om. Förutom långsiktiga relationer med kunderna
räknar hon upp ytterligare två för SP:s räkning: Kompetensen och teknikbredden.
— Vår spetskompetens är otroligt stark. Och det är växelverkan mellan teori och praktik, forskning och provning, som är basen, säger hon.
Vår långsiktiga relation och etablerade position i den akademiska världen
är nyckeln.
Brinner för affärer och teknik
Maria Khorsand beskriver sig själv som en affärsorienterad och tekniktung
person. En snabb titt i hennes CV bekräftar bilden. Hon har bland annat
varit vd för Ericsson Technology Licensing, där hon var med och utvecklade
Bluetooth-tekniken. Chef för börstekniken vid OMX i Stockholm och vd för
svenska Dell är andra höga poster hon haft genom åren. Att få göra affärer där teknik är inblandad är en stark drivkraft och en källa till glädje för
Maria Khorsand.
— Hela mitt liv handlar om det, jag tycker det är fantastiskt kul!
När ett erbjudande om vd-tjänsten på SP dök upp en dag i våras nappade hon snabbt.
— Jag måste erkänna att jag då knappast visste något om företaget.
Men jag blev nyfiken. Samma kväll satte jag mig ner vid datorn och började
läsa på SP:s webbplats. Och jag blev sittande länge, helt fascinerad av den
tekniska bredden.
Hennes IT-kunskaper har inte bara chefsrekryterare – utan även regeringen
Avsändare: SP, Box 857, 501 15 Borås
Namn: Maria Khorsand
Ålder: 50 år
Yrke: Vd och koncernchef
på SP
Familj: Man och 17-årig
dotter
Bor: Just nu i lägenhet i
centrala Borås ”men vi letar
hus i trakten.”
Senast lästa bok: Stig
Larssons Luftslottet som
sprängdes ”fast jag har bara
hunnit halvvägs igenom den.”
Filmfavorit: ”Gillar
Marcello Mastroianni och
Woody Allens filmer. De får
en att tänka. Fellini är en
annan favorit.”
Resmål: ”Asien och Japan
framför allt. Ett fascinerande
land, fullt av kontraster.
Supermodernt kontra
traditionellt. Långsamt och
jättefort på samma gång.”
Fritid: ”Tycker om att vara i
naturen, ett bra sätt att hålla
ihop familjen. Vi reser också
gärna och lagar mat
tillsammans.”
– fått ögonen på. Sedan i somras finns hon med som en av 18 ledamöter i
regeringens IT-råd, som leds av statsrådet Åsa Torstensson. Tillsammans ska
de stötta regeringen, utbyta erfarenheter och bidra till att Sverige kan behålla
sin tätposition på området, vilket Maria Khorsand tror är fullt möjligt.
— Frågorna som hittills har kommit upp i IT-rådet har varit bra. Det viktiga
framöver är att vi fokuserar på några saker och inte försöker göra allt.
Sände barnen till USA
Bred internationell erfarenhet är något som också kännetecknar Maria
Khorsand. Efter att som tonåring ha lämnat Iran, föräldrar, en bror och två
systrar, läste hon datavetenskap i USA i mitten av 70-talet. Hennes mamma ville att barnen, speciellt döttrarna, skulle bli härdade och oberoende.
Därför sände hon dem till USA, en och en. Och mamman fick som hon ville
– Maria klarade utmaningen. Hon lärde sig engelska, tog masterexamen
och skaffade sig bra jobb. IT-arbete på oljebolaget Union Oil Company of
California och systemarkitekt på datajätten Burroughs är några amerikanska uppdrag på meritlistan.
Alla erfarenheter viktiga
På frågan vad hon är mest nöjd med i sitt yrkesliv ger hon inget direkt exempel. Istället säger hon att det är summan av alla erfarenheter som ger
mest tillfredsställelse. Att addera och ackumulera.
— Jag har aldrig känt att jag har lämnat något, utan snarare tagit med
mig mina erfarenheter till nya utmaningar.
STAFFAN LJUNG