Innehåll informations- och utbildningsmaterial
Kom-kIT
1. Rätten att kommunicera
2. Kommunikationspass
3. Olika AKK – fördelar & nackdelar
4. Konkreta föremål som kommunikationsstöd
5. Teckenkommunikation och autism
6. Exempel och jämförelse mellan några olika foto-, bild- och
symbolsystem
7. Kort om digital kamera
8. Exempel på olika visuella stöd för förståelse
9. Hur får man bildkommunikation att fungera i verkligheten?
10. Kort om PECS
11. Kort om vokabulär, ordförråd eller scripts
12. Talande mattor
13. Datorlek
14. Stöd för läs- och skrivutveckling
15. Sociala berättelser och seriesamtal
16. Läs mer om AKK och autism
Rätten att kommunicera
Alla individer, oavsett grad och art av funktionsnedsättningar, har en
grundläggande mänsklig rättighet att genom kommunikation påverka sina egna
livsvillkor. Bakom denna allmänna rättighet ligger ett antal specifika
kommunikativa rättigheter som bör garanteras i alla dagliga interaktioner
och i alla behandlingsinsatser som rör personer med funktionsnedsättningar.
Dessa grundläggande rättigheter är följande:
1.
Rättighet att begära önskade föremål, handlingar, händelser och personer och att
uttrycka personliga preferenser och känslor.
2. Rättighet att erbjudas valmöjligheter och alternativ.
3. Rättighet att förkasta eller vägra oönskade föremål, händelser eller handlingar inklusive
rätten att avböja alla erbjudna valmöjligheter.
4. Rättighet att kalla på och få delta i samspel med en annan person.
5. Rättighet att begära återkoppling eller information om ett tillstånd, ett föremål, en
person eller en händelse av intresse.
6. Rättighet till aktiv behandling och aktiva behandlingsinsatser för att möjliggöra för en
person med grava funktionsnedsättningar att uttrycka sig så effektivt och smidigt som
möjligt utifrån individens förutsättningar.
7. Rättighet att få sin kommunikation (kommunikativa handlingar) bekräftad och besvarad
även om avsikten i den inte kan infrias av den som svarar.
8. Rättighet att alltid ha tillgång till de alternativa och kompletterande
kommunikationssystem och andra tekniska hjälpmedel som personen behöver samt att
dessa är i funktionellt skick.
9. Rättighet till en god kommunikativ miljö (rikligt med samspelstillfällen) där man
förväntar sig och uppmuntrar personer med funktionsnedsättningar att delta som
fullvärdiga samtalspartners, även med jämnåriga.
10. Rättighet att vara underättad om personer, föremål och händelser i deras omedelbara
närhet.
11. Rättighet att samtalas med på ett sätt som erkänner och medger den inneboende
värdigheten hos den tilltalade, och rättighet att ta del i de samtal som förs i deras närvaro
om olika individer.
12. Rättighet att samtalas med på ett sätt som är meningsfullt, förståeligt och språkligt och
kulturellt lämpligt.
Översatt av SÖdra regionens Kommuniaktionscentrum (SÖK) med tillstånd av American
Speech-Language-Hearing Association
1
Kommunikationspass
Är ett dokument i form av en liten bok som på ett
personligt sätt tillhandahåller information om en
person och hans/hennes kommunikation
Syftet är att:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
ge information till ny personal
sprida kunskap om sig själv
bringa reda bland alla kommunikationssätt
uppnå ökad självständighet och ökat
självbestämmande
avdramatisera möten
ge lättillgänglig och konkret information.
uppnå konsekvent bemötande och förståelse från
olika personer i omgivningen
ge ett första positivt intryck där det annars hade
varit svårt
avmystifiera expertkunnande
är oftast en del i ett kommunikationssystem och
ersätter inte en kommunikationsbok/karta
Handboken ”Vågar du prata….” går att beställa från Hjälmedelsinstitutet:
www.hi.se
Företaget Nilbild säljer bra mappar som är lämpliga att använda till Kommunikationspass.
2
OLIKA AKK – FÖRDELAR & NACKDELAR
AKK-FORM
FÖRDEL +
NACKDEL -
Kroppsspråk
+Naturligt, nedärvt
+Alltid med
Teckenkommunikation
+Till viss del naturligt
+Alltid med
+Stor utvecklings-potential
bli språk
Föremål
+Lätt förstå
-Svårtolkat för utomstående
-Begränsade
uttrycksmöjligheter
-Krav på motorik, praxis
och syn
-Visuell uppmärksamhet
-Kräver kunskap hos
omgivning – utbildning behövs
-Begränsat
-Svårt ta med
Foton (digital kamera)
+Relativt lätt att förstå
+Specifikt och personligt
Tecknade bilder/symboler
+Relativt lätt att förstå
+Möjlighet styra/fokusera
mer än fotot
+Mer generellt/specifikt
Grafiska symbolspråk Bliss
+Stora språkliga
utvecklingsmöjligheter:
grammatik och möjligheter
nyskapa
+Alternativt skriftspråk
Datorbaserade hjälpmedel
med tal
+Rel lätt förstå
+Brygga mellan bild/symbolbrukare och talande
omgivning
+Kommunikation på avstånd
och utan visuell
uppmärksamhet möjlig
+ökade möjligheter få tillgång
till ljud – förstå skrivkod
+del av talande gemenskap +
göra sin röst hörd!
-Visuell förmåga o tolkning
krävs både av brukare och
omgivning
-Begränsat eller svårt att tolka
beroende på hur många bilder
som används
-Abstrakta begrepp svårare
-Måste tas med
-Kräver visuell
uppmärksamhet
-Begränsat när mer
abstrakta begrepp kommer
in
- Mindre personligt och
specifikt än foton
-Måste tas med
- Kräver visuell
uppmärksamhet
-Svårare förstå, utbildning
till omgivning för bra
resultat
-Måste tas med
-Problem förstå för
utomstående icke läs-kunniga
-måste bäras med
-kunskap hos omgivning
krävs – utbildning viktig
särskilt för avancerade
hjälpmedel
-ömtåligt
-kräver mycket underhåll
3
Konkreta föremål som kommunikationsstöd
Egentligen är det fantastiskt hur vi människor så tidigt i vår utveckling förstår att ett
ord eller en bild kan "vara detsamma som" eller symbolisera ett föremål, handling
eller t ex känsla. För personer med ett språkligt funktionshinder är detta inte givet.
Personer med autism tänker mycket konkret. Det kan därför dröja längre att förstå
idén med symboler än det gör för barn utan funktionshinder. För en del personer som
har autism i kombination med utvecklingsstörning kan det vara så att de aldrig lär sig
detta. Tal blir aldrig något mer än ett mummel eller lustiga ljud och bilder aldrig mer
än en papperslapp med färg och streck på. För andra kan det vara så att
kommunikationsstöd och pedagogik kan hjälpa personen att kunna förstå och börja
använda symboler. Användning av konkreta föremål kan då vara det som personen
behöver en tid - eller i hela sitt liv.
Med konkreta föremål menar man vardagliga föremål som används i kommunikativt
syfte. Oftast är det personer i omgivningen som använder föremålen till personen
med kommunikationssvårigheter. Omgivningen visar då eller låter personen känna
på föremålet, t ex en sked, i nära anslutning till aktiviteten t ex måltiden. Tanken är att
skapa förväntan och förståelse för vad som skall hända och på så vis också ge
vardagen mer struktur. Det är viktigt att vara så konsekvent som möjligt, så att
personen förstår kopplingen mellan föremål och aktivitet - det som signaleras.
Samtidigt som föremålet visas eller överräcks till personen säger man ordet eller en
fras t ex "äta" eller "nu är det middag". Förhoppningen är att personen så småningom
själv skall kunna titta på, sträcka sig mot eller överräcka föremål för att kunna visa
vad de vill - kommunicera.
När man skall börja använda föremål som kommunikationsstöd är det viktigt att göra
ett bra urval av föremål. Tänk på att föremålet helst skall användas under aktiviteten
och att man bara kan låta ett föremål signalera en sak. Vill man att personen skall
börja kommunicera tillbaka är det extra viktigt att fundera över om de aktiviteter man
väljer verkligen är motiverande för personen. Föremål som man väljer bör finnas i
flera miljöer och/eller gå att ta med.
Exempel på föremål och "betydelse":
Föremål
Betydelse
Spade
Lekplats
Föremål
Badbyxa/baddräkt
Betydelse
Gå och simma
Glas
Tamburin
Dricka/törstig
Musik
Sko
Ryggsäck
Godispapper
Kudde
Handla godis
Vila
Kastrull
Visp
Gå ut
Dagis/skola/dagcent
er
Kök
Baka
Har personen förstått föremålskommunikation brukar det lättaste sättet att gå vidare
till bildtolkning vara att börja använda fotografier (ev digitala), om möjligt i naturtrogen
storlek. För att lära sig förstå tal kan det också vara till hjälp att använda föremål
tillsammans med en pratapparat t ex godispapper på pratapparat som säger: godis,
jag vill ha godis. Men - som sagt - alla personer har inte förmåga att lära sig mer
abstrakta symboler utan behöver stöd för att kunna utnyttja föremål så effektivt som
möjligt!
4
Teckenkommunikation och autism
Teckenkommunikation kallas ibland också TAKK – Tecken som AKK eller Tecken till
Tal. Med detta menas just att tecken används som ett stöd eller komplement till tal.
Den som använder teckenkommunikation tecknar ej fullständig svenska utan endast
huvudorden i det som skall kommuniceras. Man talar också samtidigt – i den mån
man har förmåga att tala. Teckenkommunikation har framförallt använts som AKK för
personer med utvecklingsstörning och barn med avvikande språkutveckling. Både
genom praktisk erfarenhet och forskning har man kunnat konstatera att tecknen
underlättat dessa personers kommunikation och dessutom stimulerat såväl tal- som
språkutveckling. I många verksamheter för personer med funktionshinder i Sverige,
både barn och vuxna, finns det kunskap om och erfarenhet av teckenkommunikation.
I Sverige är det därför vanligt att man rekommenderar och använder
teckenkommunikation även för personer med autism. Detta är dock omdiskuterat och
vissa experter är tveksamma till detta. Den största invändningen är att teckenspråk är
alltför abstrakt för personer med autism.
Ser man till litteratur och forskningsresultat visar dess överlag ändå goda resultat av
att använda teckenkommunikation för personer med autism. Åtminstone om det är
teckenkommunikation som berörs och att få igång en språk- och
kommunikationsutveckling. I detta tidiga skede av språkutvecklingen är dessutom
tecken tämligen konkreta, särskilt om man jämför med det talade språket. Tecken är
också visuella, vilket är positivt eftersom den visuella kanalen är den starkaste för
flertalet personer med autism. Tecknens största fördel som AKK är dock att de alltid
finns till hands! En mycket viktig aspekt eftersom de flesta personer med autism är
mycket rörliga. Den största nackdelen är å andra sidan att omgivningen måste ha
viss kunskap för att förstå tecken. Många personer med autism har också svårt att
teckna med precision, eftersom de har svårt med perception och finmotorik.
Således finns det många saker att tänka på när det gäller teckenkommunikation och
ett individuellt ställningstagande måste alltid göras. Söker man en mer allmän
rekommendation kan man säga att teckenkommunikation inte bör väljas som det
enda kommunikationsstödet för personer med autism, men att det kan vara ett
komplement. De flesta experter är också eniga om att grafisk AKK dvs foton, bilder
och text är bäst när det gäller autism. Man kan också säga att finns det kunskap om
teckenkommunikation i personens omgivning så bör den utnyttjas. Det går inte att
hitta belägg i litteratur för att tecken skulle skada eller förvirra. Däremot är det vanligt
att personer med autism som ännu inte förstått vad språk är, inte alls ”tar in” tecken,
precis på samma sätt som de inte ”tar in” tal.
5
Exempel och jämförelse mellan några foto-, bild och
symbolsystem
Symboltyp:
Bliss
Dynasyms
Foto
PCS
Pictogram
Rebus
Begrepp
hund
kläder
sova
vem?
ev.
teckenspråkstecken
teckenspråk
vill (ha)
saknas
Detta material är hämtat från hemsidan www.kommed.nu med tillstånd av logoped Bitte
Rydeman, som också gjort sammanställningen.
6
Kort om digital kamera
Ett fantastiskt redskap för direkt, specifik och personlig kommunikation – särskilt som
stöd för förståelse.
Komplement till annat: bilder, symboler, ord, tecken.
Hantering av digitala foton tar tid – inte att förglömma! Därför kan det också vara bra
att köpa in färdiga fotobanker som komplement (exempelvis från Specialpedagogiska
Institutet).
Pris? Mellan 3.500:- - 15.000:-. Idag får du en riktigt bra kamera för ca 5000:-
Vem/vilka skall sköta bildhantering? Om kameran skall användas av flera personer –
kolla då att det finns ett snabbt och lätt sätt att ladda ur bilderna
t ex diskettenhet, memorystick el dyl.
En del har möjlighet att videofilma (några sekunder).
Några har vridbart objektiv (så man kan ta kort på sig själv)
Megapixlar är måttet på hur ”tät” och skarp en datorbild är.
En del personer med autism tycks ha hjälp att rikta sin uppmärksamhet och uppfatta
vad som händer genom att också själva använda kameran och titta i displayen.
Inget nytt universalmedel eller ny ”metod”!
Vanligen kan man inte få digital kamera som personligt hjälpmedel från
Hjälpmedelscentralen även om vissa landsting har börjat pröva detta.
Till sist: glöm inte att du idag kan lämna in bilder tagna med din vanliga kamera och
få dessa digitalt på CD-skiva eller över Internet.
Bra hemsida för aktuell information om digitalkameror:
www.photodo.se
7
Exempel på olika visuella stöd för förståelse
Verktyg för att ge information:
Schema (ex för dagen)
Mini-schema (ex för en aktivitet under dagen)
Kalendrar
Välja-tavlor och menyer
Kommunicera nej – inte (förbud)
Lokalisera människor
Hjälp vid övergångar och förflyttningar
Verktyg för att ge utförliga instruktioner:
Klassrumsfunktioner
Tillvägagångssätt (t ex genomföra en aktivitet och matlagning)
Bruksanvisning (lära sig använda nya eller gamla prylar)
Verktyg för att organisera omgivningen
Etikettering av miljön
Organisera tillvaron i allmänhet
Verktyg för att överföra kommunikation mellan miljöer
Visuella broar - bilder och digitala foton
Kommunikationspass
Sammanställningen är till större delen hämtad och översatt från boken ”Visual Strategies for
Improving Communication” skriven av Linda Hodgdon, amerikansk logoped med
specialisering på autism. Denna bok ger en bra översikt och många praktiska och konkreta
tips på hur visuella stöd kan användas, dock med tyngdpunkt på förståelse.
8
Hur får man bildkommunikation att fungera i
verkligheten?
Vanlig talspråksutveckling bra modell – och hur gör vi då egentligen?
Vi pratar med barnet! I olika situationer och aktiviteter
–
Vi måste alltså ”bilda” med personen i olika situationer och aktiviteter!
–
Bildmaterial behöver finnas till hands – för person och i miljö!
–
Gärna aktivitetsbaserat till att börja med – sedan kompletterat med ett bas-ordförråd.
Vi förenklar och förtydligar och utvecklar oss under det
att barnet utvecklas
-
Ibland behövs övergång till bild via föremål
-
Enklare bilder behövs i början (foton, bildlika som NIL och PCS) – sedan mer utbyggda
och abstrakta för att kunna täcka in fler begrepp och grammatik (rebus, bliss)
-
Ibland behövs utarbetad metod för att lära bildförståelse och bildkommunikation: PECS
(Picture Exchange Communication System) jättebra!
-
Tal med hjälp av pratapparat eller dator kan för vissa barn underlätta förståelsen av
bildkommunikation – att bilden pratar kan göra det tydligt att jag kan prata med bilden!
Tal och ljud verkar lockande och stimulerande.
Vi utgår från barnets intressen och motivation
-
Innehållet i bilder/kartor måste vara meningsfullt för personen – man måste vilja
kommunicera om det som finns på bilderna!
Barnets språk utvecklas i samspel med andra barn
-
Försöka skapa möten/kontakt med andra barn som använder bildkommunikation
-
Lära barn/vuxna i och utanför grupper, där det finns bildanvändare, om bildsystemen.
SPRÅK ÄR KULTUR - VI MÅSTE SKAPA DENNA KULTUR OCH VARA EN DEL AV DEN!!
SVÅRT MEN VIKTIGT!
9
Kort om PECS – Picture Exchange Communication
System
Är en metod för att lära sig kommunicera med hjälp av bilder skapad av det
amerikanska paret Lori Frost som är logoped och Andrew Bondy som är psykolog.
Metoden stammar från den beteendeterapeutiska traditionen men har tagit inspiration
från andra miljöinriktade interventionsmodeller.
Har använts fr a för barn med diagnos inom autismpektrat – men också med vuxna och
vid andra diagnoser.
Kräver inte att personen förstår bilder men att det finns en viss förståelse för orsakverkan.
Metoden är indelad i olika steg som är utförligt beskrivna.
Man utgår från personens intressen och motivation – kommunikationen måste vara
funktionell.
I det första steget hjälper man personen att överräcka en bild till en person för att få ett
föremål som man tycker mycket om. Hjälpen plockas sedan bort successivt. Man
tränar sedan att kommunicera med bilder med olika personer och i olika miljöer
(generalisering).
I steg 2 börjar man jobba med bildförståelse då personen måste välja en av två bilder
för att få det han/hon önskar (det andra föremålet/bilden är något som inte alls
personen vill ha).
Forskning (2 redovisade studier) har visat att metoden fungerar bra för att lära sig
begära med hjälp av bilder.
Metodens stora styrka är att den tydligt konkretiserar överförandet av budskap och hur
man riktar kommunikation.
PECS är inte lösningen på alla kommunikationsproblem och alla personer med autism
behöver inte PECS för att lära sig bildkommunikation! För att utvecklas vidare till en
mer utbyggd bildkommunikation behövs andra metoder eftersom PECS lätt blir
tungrott! Det har alltså ett egenvärde att försöka lära barnet att lära sig visa bilder
genom att peka – och därmed kunna lämna PECS!
Det finns mycket bra kurser för att få information om eller lära sig PECS – de ges av
Utbildningscenter Autism (www.autism.se).
10
Kort om vokabulär, ordförråd eller scripts
Basordförråd:
Kallas också generellt ordförråd eller kärnvokabulär.
Ord vi använder ofta och i alla situationer.
Ofta indelat grammatiskt och/eller i kategorier
Specifikt ordförråd:
Kallas också aktivitetsspecifikt ordförråd, situationsvokabulär eller script
Utgår från individ (personlighet och intresse), situation och/eller aktivitet
Kombinationer behövs av bas- respektive specifika ordförråd
Kan täckas med olika kommunikationssätt/hjälpmedel
Ett ordförråd bör vara:
Motiverande för brukaren
Ge framgång i omgivningen
Åldersadekvat
Adekvat med hänsyn till språklig förmåga
Ge möjlighet till utveckling
Stimulerande till socialt samspel
Tillvägagångssätt:
Samverka med brukaren själv (om det går) och närstående personer
Fråga och studera personer ur samma åldersgrupp och miljö (hur går snacket?)
”Bolla med” personal med kunskap om AKK. Försök att få tag i kärnordlista att utgå
från.
Identifiera kommunikativa miljöer
Kartlägg vilka aktiviteter i de olika miljöerna som individen deltar i,och hur han deltar
Tänk efter om det går att öka deltagande och socialt samspel i aktiviteterna genom val av
vokabulär.
Glöm inte:
att ge möjlighet att inleda respektive avsluta samspel och/eller aktivitet
att ge stoff till en bra introduktionsstrategi (berätta om sig själv och sin kommunikation)
ge möjlighet att fråga
ge möjlighet att reparera misstag
humor !!!!! – kul kommentarer mm
11
Talande mattor
Talande mattor är ett redskap och en metod som används för att
kommunicera om åsikter och värderingar. Metoden utvecklades i
Skottland under slutet av 1990-talet. Man såg då att trenden att integrera
funktionshindrade personer i samhället i många fall medförde nedsatt
livskvalitet för personer med kommunikationssvårigheter. Genom
svårigheter att uttrycka sin mening påverkas möjligheten att delta i
avgörande beslut om t ex boende, arbete, skola, personal mm. Talande
mattor (Talking Mats) utvecklades som en del i ett utbildningspaket till
skotska socialtjänstemän. Dessa ansvarade för att utvärdera
funktionshindrades livskvalitet. Talande mattor har blivit en omtyckt och
framgångsrik metod och har även använts av personer med autism i
olika åldrar.
Grundtankar med Talande mattor:
¾ grundas på bilder (ibland text) – helst inplastade kardborremärkta
¾ visuellt – verbalt – taktilt
¾ meningsfullt och handgripligt – bilden fästs på akrylmatta
(dörrmatta eller restbit från mattaffär)
¾ flexibelt
¾ inget test!
Metod:
¾ illustrera ämnen som är viktiga i intervjun
¾ visa möjliga positiva och negativa faktorer som hör till varje ämne –
så många ”skalsteg” som behövs och personen klarar
¾ symbolisera olika känslor för att låta deltagarna uttrycka sina
åsikter
¾ dokumentera – digital kamera utmärkt!
Fördelar:
¾ tydliga, roliga, avdramatiserande
¾ kan användas oavsett ålder och förmåga
¾ gör det möjligt att utveckla begrepp
¾ skiljer ut olika ämnesområden
¾ kan anpassas efter person
¾ förbättrar befintliga kommunikationssätt
¾ kan användas av personer med nedsatt handfunktion
12
Datorlek för barn med autism
För barn med autism kan datorlek vara ett sätt att stödja och stimulera barnets
lek, utveckling och kommunikation. Lek vid datorn kan vara ett bra komplement
till annan aktivitet.
Datorn är konsekvent och erbjuder ett begränsat arbetsområde där materialet
sitter fast. Den bygger mycket på visuell information och ger direkt
återkoppling, därmed ges barnen möjlighet att lyckas och vara självständiga. Att
sitta vid datorn ökar koncentrationen hos många barn. Datorn erbjuder också ett
gemensamt fokus och ger många möjligheter till samspel och kommunikation på
olika sätt utifrån barnets förmåga.
Miljön vid datorn bör vara avgränsad, erbjuda en ren arbetsyta och rätt sittoch arbetsställning. Ett anpassat styrsätt ex kontakt eller rullboll kan
underlätta.
Hur programvaran skall vara utformad beror på barnets förutsättningar och
behov men också på vilka mål som finns med datorleken. Programvara för barn
med autism bör vara tydlig vad det gäller färg, form och innehåll samt ha en klar
struktur. Visuell information i programmet underlättar samt tydlig feedback på
att uppgiften är färdig. Rörelse och ljud i programmen stimulerar många barn.
Olika inställningsmöjligheter i programmet underlättar för individuell anpassning.
I Sverige finns 30 Datatek, samtliga i anknytning till habiliteringen. Datateket
vänder sig till barn och ungdomar med funktionshinder som ännu inte lärt sig att
läsa och skriva. På datateket finns möjlighet att prova datorlek, få råd och stöd
för att hitta bra programvara, lämplig metodik och anpassat styrsätt. Det går
även att hyra program och ibland dator. För att hitta ditt närmaste datatek kan
du söka på www.datatek.info/ eller vända dig till habiliteringen.
Annika Pilups, specialpedagog på Datateket i Göteborg
13
Stöd för läs- och skrivutveckling
När det gäller personer med autism, antingen de lärt sig tala eller inte, är det ganska svårt att
på förhand veta hur det kommer att gå att lära sig att läsa och skriva. En del personer lär sig
läsa till synes på egen hand i mycket tidig ålder och har vad man kallar ”hyperlexi” dvs att
man kan läsa mer än man egentligen förstår. Andra personer lär sig aldrig läsa, fast de kanske
kan tala och tycks ha goda förutsättningar. Det man ändå kan säga är att personer med autism
som också har utvecklingsstörning och talsvårigheter, har svårare att lära sig läsa och skriva.
En av anledningarna är att vårt västerländska skriftspråk utgår från de talade ljuden. Kan man
inte tala, blir det svårt att ljuda och därmed mycket tufft med läs- och skrivinlärning.
Många personer med autism har en god visuell förmåga och ett bra visuellt minne. En del kan
därför lära sig att läsa och skriva genom ”helordsmetod” dvs. att memorera hela ord. Idag
finns programvaror till datorn som både kan läsa upp text (så kallad talsyntes) och ge bildstöd
till ord vilket både kan underlätta denna typ av inlärning och ge stöd för att kunna utveckla
ljudande. Ett sådant program är Widgit symbolskrift. Detta program kan också vara bra att
använda för personer som faktiskt kan läsa, men har svårt med att tolka det de läser. Även om
personen aldrig lär sig att förstå vad de enskilda bokstäverna egentligen står för, så är det idag
alltså möjligt att skriva/dokumentera genom att kunna trycka på bilder i datorn – och att
kunna läsa/förstå genom att titta på bilder och lyssna.
En del personer med autism kan också behöva använda dator på grund av att de har svårt med
den viljemässiga kontrollen av handmotoriken. Detta kan ibland vara svårt att förstå, när
barnet förefaller ha så lätt att göra andra saker med fingrarna. Finns den här problematiken är
det viktigt att barnet får lära sig att använda dator – hela barnets energi får inte gå till att lära
sig behärska papper och penna!
Ytterligare en anledning att använda dator vid läs- och skrivinlärning är att barn med autism
har lättare med uppmärksamhet och koncentration framför datorskärmen (se datorlek).
14
Sociala berättelser och seriesamtal
En social berättelse och/eller ett seriesamtal är ett sätt att försöka förklara en social situation
på ett tydligt och lättbegripligt sätt. Antingen skrivs berättelsen ner eller så används foton,
teckningar eller bilder för att illustrera berättelsen, vanligen i form av en serie. Oftast är det
bra att använda kombinationer av text och bild. Ofta berör sociala berättelser och seriesamtal
kommunikationssvårigheter och kan då också betraktas som en slags AKK eller
kommunikationsstöd.
Sociala berättelser försöker visa tillrätta och förtydliga sociala mönster och oskrivna regler.
De kan göras till barn i treårssåldern och uppåt till personer i vuxen ålder. En social berättelse
bör alltid utgå från ett behov hos personen själv. Ofta utformas den sociala berättelsen som en
liten bok. Har man flera sociala berättelser kanske man samlar dem i en pärm. Ett seriesamtal
innebär att man tillsammans med personen ”här och nu” sitter ner och använder metoden för
att förklara en social situation som känns svår.
Begreppen Sociala berättelser och Seriesamtal började först användas av den amerikanska
pedagogen Carol Gray i början av 90-talet. Många personer hade säkert arbetat på liknande
sätt tidigare, men med Carol Grays arbete blev metoden utförligt beskriven och kunde därmed
lyftas fram och föras ut på ett tydligt sätt. Metoden är nu tämligen spridd och använd i
Sverige. Det finns svensk litteratur att tillgå i ämnet och kurser för att lära sig använda Sociala
berättelser (bl a hos Utbildningscenter Autism och Specialpedagogiska Institutet). Det finns
också ett datorprogram som är särskilt utvecklat för att underlätta tillverkandet av sociala
berättelser och att använda under seriesamtal: ”Bubbel-Kommunikation”
(www.kungalvsmotorik.se).
15
Läs mer om autism, kommunikation och AKK
På svenska:
Alén M, Hollanti C:
Att utveckla samspel mellan barn med autism och deras föräldrar med hjälp av dator
Handikappinstitutet 1996
Andersson L:
Sociala berättelser och seriesamtal Teori och praktik
Riksföreningen Autism 2001
Andersson, B:
Sociala berättelser, Seriesamtal Erfarenhetsbibliotek
Gravander & Widelöv AB 2000
Axeheim K, Gustafsson M o A, Lindqvist E, Jönsson B:
Autismen finns där - men det skall gå bra ändå! Del 1. Före Kennies datorisering
CERTEC/LTH, Lund 1996
Bergh M , Bergsten C:
AKK på rätt nivå
Hjälpmedelsinstitutet 1998
Beyer J, Gammeltoft L:
Autism och lek
Liber 2000
Gammeltoft L, Sunesen B:
Kommunikation hos börn med autisme
Bröndagerskolen, Danmark
Hansson T, Öckerman A:
När barn behöver pratapparater: vad gör man då?
Hjälpmedelsinstitutet 1998
Heimann M, Tjus T:
Datorer och barn med autism
Natur och Kultur 1997
Heister-Trygg, B.m fl:
AKK i teori och praktik
Hjälpmedelsinstitutet 1998
Howlin P, Baron-Cohen S, Hadwin J:
Lära barn med autism att "läsa" andras tankar och känslor Handbok för lärare och föräldrar
Cura 2001
Mandre E, Jönsson B:
Fria Freja Del 1. Före datoriseringen, Del 2. En explosiv utveckling, Del 3. Ett år med pedagogik inom
psykiatrin.
CERTEC, LTH, Lund 1996-1998
Martinsen H, Siverts B E:
Tegntrening og kommunikasjon Opplaering av autister og andre språksvake mennesker
Gyldendal Norsk forlag, Oslo 1990
16
Söderberg, L:
Livstecken Språkutveckling hos en döv pojke med autism. Rapport från en personlig assistent
Riksföreningen Autism 1993
Thunberg, G:
Konsekvenser av IT-insatser till personer med autism
Hjälpmedelsinstitutet 2001
Thurfjell, F:
Prata med apparat eller dator vid autism
Hjälpmedelsinstitutet 1999
Gerd Zachrisson, Bitte Rydeman och Eva Björck-Åkesson
Gemensam problemlösning vid Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK)
Hjälpmedelsinstitutet 2002
Waclaw, W, Alnerud, U, Ilstedt, S:
Barn med autism och Asperger syndrom
Futurum 1999
På engelska:
Hodgdon, L:
Visual Strategies for Improving Communication
QuirkRoberts 1997
Quill, K A:
Do-Watch-Listen-Say. Social and Communication Intervention for Children with Autism
Paul H Brookes co 2000
17
