Fick från skolans ”G

Studentexamenprov i samhällslära 2004 (Fick från skolans ”G-elever” fil)
Fråga 5
Hur definieras att en handling är ett brott? Värför och under vilka förhållanden
behöver ett straff ändå inte dömas för ett brott?
En handling definieras som ett brott då den strider emot den lag som under den tidpunkt
handlingen skett varit i bruk. T.ex om det i lagen står att det är ett brott att bokstavligen
bränna pengar, så är det ett brott i så fall att bränna en t.ex. fem euros sedel.
Ett straff kan inte utdömas för ett brott då personen som begått brottet inte är straffrätssligt
ansvarig dvs, personer som inte än fyllt 15 år.
Om personen som gjort brottet inte anses ha varit till sina sinnes fulla bruk då hon gjorde
handlingen utdömer domstolen inte ett straff för brottet heller.
Om brott sker pga. t.ex livsfara eller livsviktiga omständigheter utdöms heller inget straff. Ett
exempel på detta kunde vara då någon försöker skjuta en och man måste för att skydda sitt liv
använda sig av våld för att denne person inte skall lyckas med det. I dessa fall måste man
dock använda sig endast av den mängd våld som behövs för att inte bli just t.ex skjuten och
inte fortsätta använda våld då ingen fara mer finns.
Ett straff kan inte utdömas för brott om det inte finns ett enda vittne för brottet och samtidigt
inga bevis finns för att någon viss person skulle ha begått brottet.
3-4/6 En vanlig fråga som inte är helt enkel och kräver ganska mycket iom att de flesta
skribenter har läst in sig på den. Du har med fundamentet men detaljerna saknas. 3+, kanske
upp till 4 med tur
3–4 p.: Rikos on oikeudenvastainen teko, joka täyttää laissa määritellyn tunnusmerkistön.
Kysymystä on käsiteltävä esimerkkien avulla. Esimerkiksi pahoinpitely on rikos, mutta tekijä
voidaan jättää tuomitsematta, jos rikos on vähäinen, tekijä on alaikäinen tai rikos katsotaan
hätävarjeluksi tai pakkotilanteessa tehdyksi.
5–6 p.: Tahallinen teko on aina rangaistava, ellei tekijä ole syyntakeeton tai rikos
vanhentunut. Tuottamuksellisesta teosta rangaistaan, jos siitä on erikseen laissa määrätty,
esim. varomattomuus liikenteessä, heitteillejättö. Samaan rikokseen (esim. ryöstö) päätekijän
lisäksi osallistuneet rikoskumppanit voidaan tuomita yllytyksestä tai avunannosta. Syytettä ei
nosteta ns. asianomistajarikoksessa (esimerkiksi kunnianloukkaus ja lievä pahoinpitely), jos
asianomistaja ei sitä vaadi.
Def. på brott; "En rekvisitenlig gärning som är rättsstridig och ådalägger skuld"
1) En rekvisitenlig - en eller flera straffstadganden skall kunna till tillämpas
2) Gärning - aktiv handling, underlåtenhet, ej reflexmässiga rörelser
3) Som är rättsstridig
4) Och ådalägger skuld
REKVISITENLIGHETEN innebär att på gärningen som gjorts skall en eller flera
straffstadganden kunna tillämpas. Utan lagstöd får man inte döma någon för brott.
Med GÄRNING avses såväl aktiva handlingar som underlåtenhet att företa en handling.
RÄTTSSTRIDIGHETEN innebär att någon s.k. tillåtande grund inte föreligger. De tillåtande
grunderna är;
1) Nödvärn - ifall man försvarar sig själv, sin egendom eller någon person eller dess egendom.
2) Nödtillstånd - Man utför en brottslig handling för att rädda sig själv eller någon annan eller
egendom och det förelog inte några andra alternativ till räddning.
(t.ex. bryta sig in i ett hus för att inte frysa ihjäl)
3) Den kränktes samtycke - en boxare får slå sin motståndare utan att bli åtalad.
4) Myndighetstillstånd eller -påbud - ifall myndigheterna ger tillstånd (mycket omtvistad
fråga i rättsvetenskapen)
Ett brott förövas alltid av en fysisk person. Om brottet förövas av flera personer, döms de som
medgärningsmän. Den som inte deltar i själva förövandet men får gärningsmännen att besluta
sig för att begå ett brott kallas anstiftare och han straffas i princip som om han vore
gärningsman. Den som genom råd, handlingar eller uppmaningar främjar en annans brottsliga
gärning gör sig skyldig till medhjälp till brott och bestraffas efter en nedsatt skala.
SKULD innebär att man inte kan straffas om man inte har någon skuld. Skulden har att göra
med vad gärningsmannen avsett eller förstått eller borde ha förstått.
Graden av skuld som krävs är olika för olika brott. Om man beaktar skulden kan brotten delas
upp i två kategorier; uppsåtliga och vårdslösa. De uppsåtliga brotten kräver att man hade
avsikt att uppnå den följden som uppkom (t.ex. mord). De vårdslösa brotten innebär att man
inte hade för avsikt att åstadkomma den följd som uppkom. (dödsvållande)
Skulden bortfaller ifall det finns en s.k. ursäktande grund; (detta är alltså inte en tillåtande
grund)
1) OTILLRÄKNELIGHET
- personer under 15 år åtalas och straffas inte (domstolen kan helt låta bli att straffa en person
under 18 år om brottet anses berott på oförstånd eller obetänksamhet snarare än på likgiltighet
för lagens förbud eller föreskrifter. Straffskalan är också lindrigare för personer mellan 15-18)
- personer som saknar förståndets bruk straffas ej.
- personer som begått brottet i tillfällig sinnesförvirring bestraffas ej (en pyroman t.ex. måste
då bevisligen ha befunnit sig i tillfällig sinnesförvirring varje enskild gång han tände på).
2) VILLFARELSE
a) Rekvisitvillfarelse; Icke uppsåtlig skadegörelse (t.ex. att man bränner uppgrannens virke då
man haft för avsikt att bränna enbart det egna virket)
b) Förbudsvillfarelse; "jag visste inte att det var förbjudet". Utgångsläget är att vi alla känner
till Finlands lag men ifall vi erhållit felaktiga råd av en specialist så kan detta bli aktuellt.
3) Excess i nödvärn; Ifall man kan anse att omständigheterna var sådana att de förklarar
agerandet. (t.ex. ifall man slår någon som försökt våldta, fallet Raumo)
4) Nödtillstånd; trots att domstolen konstaterat att nödtillståndsgärningen inte kan anses vara
en tillåtande grund, kan det hända att skulden trots det bortfaller.
5) Förmans befallning; Ifall man kan anse att den som fått befallningen borde ha förstått att ett
åtlydande av befallningen skulle handla i strid mot lag bör han bestraffas men i fall så inte är
fallet kan han lämnas ostraffad. Aktuell t.ex. då en soldat på sin förmans order gör något.
FÖRSÖK
Försök är ett icke fullbordat brott. Förövaren har inte uppnått önskad effekt. Ändå anser man
att risken för fullbordandet har varit så stor och dessutom är ofta gärningsmannens grad av
skuld så stor att amn rättspolitiskt ansett att försök måste vara straffbart.
På försök tillämpas en lindrigare (3/4) straffskala.
Förberedelse att begå brott är vanligtvis inte straffbart men här föreligger också undantag,
t.ex. bombtillverkning.
DELAKTIGHET
1. Såsom redan nämnts så skall man i princip straffas som gärningsman även om flera varit
inblandade i själva brottet.
2. Ifall man uppviglar eller förleder någon till ett brott skall man straffas såmom man själv
utfört brottet.
3. För medhjälp till brott döms man vanligtvis enligt samma lindrigare straffskala som i
försök (3/4).
4. Den som hjälper till efter att ett brott begåtts döms för gynnande enligt en lindrigare
straffskala.
5. I Finland har vi en slagsmålsparagraf enligt vilken den som deltar i ett gängslagsmål kan
dömas för deltagande (21.4.95).
H06 3. Vilka synpunkter måste ett finländskt företag ta hänsyn till,
när det planerar investeringar
a) i hemlandet
b)på annat håll inom Europeiska unionen
c)utanför Europeiska unionen
a) En investering är kapital insats som väntas ge avkastning i framtiden. I
Finland måste ett företag ta hänsyn till flera olika faktorer. Om företaget köper
nya utrymmen, måste den fundera på infrastrukturen, dvs hur
passaromgivningen till företaget; t.ex när man bygger en fabrik, borde den
byggar nära hamnar och andra ställen därifrån varorna exporteras eller för till
konsumenterna. I finland är utbildningsnivån hög, vilket betyder att företaget
har möjlighet till bra arbetskraft i finland.
b) Europeiska unionens marknader är egentligen hem-marknader. Tullar
behöver man inte betala och varorna får fritt föras runt medlemsländerna.
Faktorer som måste tas i hänsyn är då utbildningsnivån; finns det tillräckligt
kunnig arbetskraft i landet? En annan faktor är att finns det marknader för
företaget, dvs. finns det efterfrågan till produkten som företaget skapar. Man
måste tänka också på distanserna mellan länder; hur lång väg är det att
exportera varor från landet till andra länder. EU gynnar handelsfrihet inom
organisationen men samtidigt svårar handeln utåt med olika skyddsåtgärder.
Avsikten är att styra handeln så att de egna medlemsstaterna får nytta av det.
c)Utanför Europeiska unionen blir det svårare att bestämma vart man borde
investera, eller hur man borde göra det. Arbetskraften i t.ex. öst-Asien är billigt,
men ett företag måste också tänka på t.ex den politiska tillståndet i landet; är
landet stabil och säker för att investera i. Utrymmen kostar i de fattiga länder
nite mycket och det finns arbetskraft men utbildningsnivån i sin tur är betydligt
lägre. Om man sen bygger en fabrik utanför EU, börjar importen av varor till EU
kosta med tull-avgift. Infrastrukturen är också viktig här, man måste investera
till platser som har bra anslutning till de områden därifrån varorna sen, efter att
ha skapats, exporteras till andra länder. Prisnivån är också viktigt, råvarårnas
pris är väldigt viktigt att ta reda på före investeringar. Som hinder till
investeringar kan nämnas språkhinder och geografiskt läge, tull och tariffpolitik
(dvs. staten vill öka inkomster), nationella produktkrav som begränser
konkurrensen.
[email protected]
3. [Investoinnit]
T: Investoinnin käsite tunnettava. Kaikkia kohtia (a,b ja c) käsiteltävä. Joka tasolla tuotannon
kannattavuus (palkkataso) tärkeä näkökohta; lisäksi esimerkiksi työvoimatilanne kotimaassa,
EU:ssa sisämarkkinoiden edut, EU:n ulkopuolella eräiden markkinoiden erityisen nopea
kasvuvauhti.
K: Edellisten lisäksi esimerkiksi joka tasolla kannattavuuteen vaikuttava verotusaste,
mahdollisten raaka-aineiden hintataso sekä logistiset seikat. Otettava huomioon suuntaako
yritys tuotteensa kotimarkkinoille vai globaaleille markkinoille. Lisäksi käsitelty
työvoimakysymystä syvällisemmin (saatavuus, koulutustaso), lainsäädännön eroavuuksia ja
toimintaympäristön erityispiirteitä (poliittinen vakaus, rikollisuus, yrityskulttuuri yms.).
3-4/6 Då du studerar HYOL:s direktiv så märker du att du inkluderat många av svaren men
ditt svar är för kort och ytligt. Ett berömligt svar måste bestå av en nyanserad analys av alla
de faktorer som kan påverka investeringen såsom arbetskraftsbehovet (specialister till
städare), efterfrågan och frakt till marknaderna, kultur (maffia, statsskick), faror, risker
(naturkatastrofer, krig). Beskattning, tillstånd.
Hur fördelas Finland utrikespolitiska ledning mellan de olika statsorgan
Utrikesutskottet
- skall få full information av stadsrådet i frågor som gäller utikespolitiken och säkerhetsfrågor
- beredär ärenden om statens förhållande till och överrenskommelser med andra stater
- ärenden om utrikes handel och internationellt ekonomiskt arbete
- sköter om utrikesförvaltningen
- säkerhetspolitiken
- utrikeshandeln
- behandlar internationella organisationer
Riksdagen
- i frågor om krig och fred fattar riksdagen beslut tillsammans med presidenten
- har flera internationella organisationer som bl.a. Europarådet, Nordiska rådet och
Interparlamentariska unionen
- deltar i beredningen av beslut som fattas i EU
- beslut om godkännande gällande fördrag och andra internationella förbindelser
(ex.medlemskap i EU)
Regeringen
- I EU-politiken är det statsministern som fattar besluten tillsammans med statsrådet
- reprsenterar Finland vid EU:s ministerrådsmöten
- har den verkställande makten, dvs. fattar beslut omlandets yttre säkerhet och stabilitet och
gör många beslut inom utrikespolitiken
Presidenten
- presidenten har sin tyngdpunkt inom utrikespolitiken
- enligt grundlagens kapitel om internationella frågor: "Utrikespolitiken leds av presidenten i
samverkan med stadsrådet"
- deltar i EU:s toppmöten i frågor som berör utrikes- och säkerhetsfrågor
- om krig och fred tillsammans med riksdagen
Utrikesministeriet
- ansvarar för landets utrikes-, handels-, bistånds- och EU-politik
- utrikesministern har ett stort ansvar för utrikespolitiken
4/6
En ganska ofta återkommande fråga. Tallrikstvisten och det nya grundlagsförslaget som vill
förstärka statsministerns roll borde nämnas. I statsrådet bereds utrikespolitiska frågor i
utrikesutskottet. Också riksdagen har ett utrikesutskott som sköter riksdagens utrikespolitiska
kontakter. Diplomaterna sköter om förverkligandet av statsrådets beslut samt utvecklandet av
Finlands utrikespolitiska relationer. Utrikesministern ingår i EU:s ministerråd som drar upp
riktlinjerna för EU:s utrikespolitik. Försvarsministeriet ansvarar för internationella
säkerhetsförpliktelser som Finland förbundit sig till (t.ex Afghanistan). Se HYOL:s
rekommendationer samt grundlagen (kap 8) här nedanför.
3–4 p.: Perustuslain mukaan Suomen ulkopolitiikkaa johtaa tasavallan presidentti
yhteistoiminnassa valtioneuvoston kanssa. Suhteet EU:n jäsenmaihin kuuluvat kuitenkin
ensisijassa valtioneuvostolle; pääministerin rooli ulkopolitiikan johdossa on vahva suhteessa
presidentin rooliin. Ulkoministerin rooli ulkopolitiikan käytännön asioiden hoitajana.
Eduskunta vahvistaa tärkeimmät ulkopoliittiset päätökset, esimerkiksi päättää sodasta ja
rauhasta presidentin kanssa.
5–6 p.: Presidentti ja valtioneuvoston ministerit koordinoivat ulkopolitiikkaa hallituksen
ulkoasiainvaliokunnassa. Valtioneuvosto vastaa EU:ssa tehtävien päätösten kansallisesta
valmistelusta. Lähemmin eduskunnan asemasta ulkopoliittisten päätösten teossa, esimerkiksi
eduskunnan ulkoasiainvaliokunnan rooli. Pohdintaa presidentin ja valtioneuvoston
ulkopoliittisesta työnjaosta.
8 kap
Internationella förhållanden
93 §
Behörighet i internationella frågor
Finlands utrikespolitik leds av republikens president i samverkan med statsrådet. Riksdagen
godkänner dock internationella förpliktelser och uppsägningar av dem samt beslutar om
ikraftträdande av internationella förpliktelser till den del så anges i denna grundlag. Om krig
och fred beslutar presidenten med riksdagens samtycke.
Statsrådet svarar för den nationella beredningen av beslut som fattas i Europeiska unionen och
beslutar om Finlands åtgärder som hänför sig till dem, om inte beslutet kräver godkännande
av riksdagen. Riksdagen deltar i den nationella beredningen av beslut som fattas i Europeiska
unionen enligt vad som sägs i denna grundlag.
För meddelanden till andra stater och internationella organisationer om utrikespolitiskt
betydelsefulla ställningstaganden svarar den minister vars ansvarsområde omfattar
internationella förhållanden.
94 §
Godkännande av internationella förpliktelser och uppsägning av dem
Riksdagens godkännande krävs för fördrag och andra internationella förpliktelser som
innehåller sådana bestämmelser som hör till området för lagstiftningen eller annars har
avsevärd betydelse, eller som enligt grundlagen av någon annan anledning kräver riksdagens
godkännande. Riksdagens godkännande krävs också för uppsägning av en sådan förpliktelse.
Beslut om godkännande eller uppsägning av en internationell förpliktelse fattas med enkel
majoritet. Om ett förslag om godkännande av en förpliktelse gäller grundlagen eller ändring
av rikets territorium, skall beslutet dock fattas med minst två tredjedelar av de avgivna
rösterna.
En internationell förpliktelse får inte äventyra konstitutionens demokratiska grunder.
95 §
Ikraftträdande av internationella förpliktelser
De bestämmelser i fördrag och andra internationella förpliktelser som hör till området för
lagstiftningen sätts i kraft genom lag. I övrigt sätts internationella förpliktelser i kraft genom
förordning som utfärdas av republikens president.
Ett lagförslag om ikraftträdande av en internationell förpliktelse behandlas i vanlig
lagstiftningsordning. Om förslaget dock gäller grundlagen eller ändring av rikets territorium,
skall riksdagen, utan att förslaget lämnas vilande, godkänna det med ett beslut som har fattats
med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna.
I en lag om ikraftträdande av en internationell förpliktelse kan anges att bestämmelser om
ikraftträdandet utfärdas genom förordning. Allmänna bestämmelser om publicering av fördrag
och andra internationella förpliktelser utfärdas genom lag.
96 §
Riksdagens deltagande i den nationella beredningen av ärenden som gäller Europeiska unionen
Riksdagen behandlar förslag till sådana rättsakter, fördrag eller andra åtgärder om vilka beslut
fattas inom Europeiska unionen och som annars enligt grundlagen skulle falla inom
riksdagens behörighet.
Statsrådet skall sedan det fått kännedom om ett i 1 mom. avsett förslag utan dröjsmål sända
förslaget till riksdagen genom en skrivelse så att riksdagen kan ta ställning till det. Förslaget
behandlas i stora utskottet och vanligen i ett eller flera andra utskott som ger utlåtande till
stora utskottet. Förslag som gäller utrikes- och säkerhetspolitiken behandlas dock i
utrikesutskottet. Stora utskottet eller utrikesutskottet kan vid behov ge ett yttrande om
förslaget till statsrådet. Talmanskonferensen kan besluta att ett sådant ärende också skall tas
upp till debatt i plenum, varvid riksdagen dock inte fattar beslut i saken.
Statsrådet skall ge de utskott som saken gäller information om ärendets behandling i
Europeiska unionen. Stora utskottet eller utrikesutskottet skall också underrättas om
statsrådets hållning i ärendet.
97 §
Riksdagens rätt att få information i internationella frågor
Riksdagens utrikesutskott skall på begäran och även annars vid behov få en utredning av
statsrådet om frågor som gäller utrikes- och säkerhetspolitiken. Riksdagens stora utskott skall
på motsvarande sätt få en utredning om beredningen av andra ärenden i Europeiska unionen.
Talmanskonferensen kan besluta att en utredning skall tas upp till debatt i plenum, varvid
riksdagen dock inte fattar beslut i saken.
Statsministern skall på förhand samt utan dröjsmål efteråt ge riksdagen eller dess utskott
information om ärenden som behandlas vid Europeiska rådets möten. Detsamma gäller
beredningen av ändringar av de fördrag som Europeiska unionen bygger på.
Det riksdagsutskott som är behörigt kan ge statsrådet ett utlåtande med anledning av en
utredning eller information som avses ovan.
Hurudan inverkan kan ett framgångsrikt besvär
hos Europarådets människorättsdomstol ha
ifråga om ett enskilt nationellt avgörande (t.ex. en
dom) som står i strid med EMRK?
-EMRK: skydd för männskliga rättigheter och de grundläggande friheterna
(undertecknades i Rom 1950)
-Har större betydelse än det enskilda landets lagstiftning
-Upphävande konsul
-Människorättsdomstol: Inte egntligt organ- kan inte upphäva lagstiftning (inom ett
land) eller myndighetsbeslut
-Europeiska människorättsdomstolen kan enbart påpeka att Finland gjort fel enligt
EMRK och kan förpliktiga landet/nationen att betala skadestånd till den som
kränkts
-Landet ifråga skall se över sin lagstiftning eller myndighetspraxis så den är
förenlig med EMRK