Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA)
1
Finansiell samordning mellan
FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN
ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN
Individuell psykosocial utredning (IPU)
För ungdomar som uppbär ekonomiskt försörjningsstöd på
Hisingen
Hisingen april 2013
Thomas Stenberg
Samordnare
► Utvärderingsrapport ◄
2
Innehållsförteckning
Förord
sid 3
SAMMANFATTNING
sid 4
1. BAKGRUND
1.1 Problemområde
1.2 Målsättning med projektet
1.3 Metod för utvärdering
1.4 Metoden IPU
sid 5
sid 5
sid 5
sid 5
sid 6
2. DELTAGARNA
2.1 Förutsättningar
2.2 Process
2.3 Resultat / Effekter
sid 7
sid 7
sid 7
sid 8
3. PERSONALEN
3.1 Förutsättningar
3.2 Process
3.2 Resultat / Effekter
sid 11
sid 11
sid 12
sid 12
4. ORGANISATION / stödsystem
4.1 Förutsättningar
4.2 Process
4.3 Resultat / Effekter
sid 13
sid 13
sid 13
sid 13
5. REFLEKTIONER / SLUTSATSER
5.1 Reflektioner
5.2 Slutsatser
5.3 Förslag, idéer för framtiden
sid 14
sid 14
sid 15
sid 16
6. EXTERNBEDÖMNING/MEDBEDÖMNING
6.1 Medbedömare
sid 17
sid 17
3
Förord
Samordningsförbundet har som uppgift att stödja insatser till Hisingsbor som är i behov av
insatser från flera myndigheter. En annan minst lika viktigt uppgift är att stödja samverkan
mellan myndigheterna. En väl fungerande samverkan mellan myndigheter är ofta avgörande
för att många medborgare skall kunna få en bra rehabilitering. På Hisingen har vi sedan 1997
arbetet med samverkan genom finansiell samordning. Samordningsförbundet har som uppgift
att utveckla och pröva nya arbetssätt som effektiviserar rehabiliteringsarbetet. Utvecklingen
sker genom de verksamheter som riktar sig direkt till Hisingsbon. Prövningen sker när dessa
verksamheter utvärderas.
Inom DELTA-samverkan har vi valt att utvärdera alla våra verksamheter med
”självvärdering”. Dessa kan i vissa fall kompletteras med extern utvärdering. Självvärdering
har sitt ursprung i DELTA:s försöksverksamhet och låg till grund för den utvärdering som
genomfördes på nationell nivå. Fördelarna med självvärdering är flera; den bidrar till att skapa
engagemang för verksamheten, rätt genomförd blir det också en värdering av verksamhetens
resultat men kanske är det viktigaste bidraget att den medför en utveckling av verksamheten.
Självvärdering görs av medarbetare inom verksamheterna och den stöds av processtödjare och
kan kvalitetssäkras genom kvalificerade medbedömare. Den struktur som självvärderingar har
inom DELTA-samverkan speglar vad som händer för individer, personal och
organisationerna. Genom att förhålla sig till förutsättningar, process och resultat och effekter
får vi en bred och djup analys av verksamheterna.
I föreliggande självvärderingsrapport om Individuell psykosocial utredning (IPU) redovisas
hur den valda metoden bidrar till att få ungdomar till att komma till insikt och skapa nya
handlingsstrategier. Hur det blir tydligt för ungdomar och för handläggare vilken situation
ungdomen befinner sig i och vilka hinder som finns vilket medför att relevanta åtgärder kan
erbjudas. Hur samverkan mellan professioner ger nya insikter och skapar möjlighet att
tillgodose ungdomars behov på ett bättre sätt.
I enlighet med grundprincipen för DELTA-samverkan om att ägas lokalt och stödjas centralt
ansvarar varje samordnare för sin rapport
Rapporten förtjänar en spridning utanför den krets som är direkt berörd och det är min
förhoppning att den kan tjäna som underlag för en bredare diskussion om insatser för
medborgare med psykisk ohälsa.
Hisingen 2013-02-05
Ola Andersson
Förbundschef
4
SAMMANFATTNING
Sex ungdomar i åldern 20 – 25 år från Hisingen har erbjudits en IPU-utredning,
Individuell Psykosocial Utredning. Alla ungdomarna har en längre period av
försörjningsstöd bakom sig och varierar mellan 3 – 6 år. Ungdomarna som kommer till
utredning har trots olika försök inte kunnat komma vidare och bli självförsörjande och
de har på olika sätt uppvisat att de inte klarar praktik, arbete eller studier. De har svårt
att klara av att hantera de krav som socialtjänsten ställer för att kunna erhålla
ekonomiskt försörjningsstöd. Socialtjänsten hamnar i en oklar och osäker situation om
vilka krav man kan ställa och vilka behov ungdomen själv har. Ungdomen befinner sig i
en situation där hon/han har svårt att identifiera sina egna behov och har dessutom
svårigheter att uttrycka detta. Socialsekreteraren är samtidigt osäker på vilken åtgärd
som är lämplig att erbjuda ungdomen då denne inte heller är sjukskriven.
De ungdomarna som psykologen har mött har en lång och svår erfarenhet av psykisk
ohälsa under uppväxt åren. Många av ungdomarna har sedan 14 - 15 års ålder haft
problem med omfattande frånvaro och skolk i grundskolan. Det har förekommit ett
tidigt bruk av alkohol och andra droger i övre tonåren. Samtliga ungdomar har haft
suicidtankar! Ingen inom socialtjänsten eller Arbetsförmedlingen har hittills haft
vetskap eller upptäckt detta allvarliga tillstånd.
I uppföljningsmöten med kontaktpersonerna från de respektive stadsdelarna har det
bekräftats att IPU-utredningarna har underlättat den fortsatta planeringen för
ungdomen. Socialsekreterarna bekräftar också att det finns behov av psykologisk
och/eller medicinsk utredningskompetens för bedömningar av hälsotillståndet hos
ungdomarna.
Citat från en socialsekreterare: ”Det nya var att ungdomen redan på förhand kunde få
information om vem de skulle träffa och vart samt hur utredning skulle utformas och i
vilket syfte. Då vi (socialtjänsten) tidigare hjälpt ungdomar i kontakter med psykiatrin
är det oftast inte alls samordnat på detta sätt, svårt att komma in till samt risk för
avskrivningar då de unga inte dyker upp. Den nya kunskap vi får kring
försörjningstagaren är mer djuplodande än vad vi själva har resurser eller kompetens
att ta fram vilket ger oss en bättre förståelse för hur vi ska tänka och jobba framåt.”
Man kan konstatera att IPU – metoden på relativ kort tid och med koncentrerade
insatser förmår att identifiera ungdomens psykiska ohälsa, inre svårigheter och
förmågor. Detta har lett till adekvata och anpassade insatser från myndigheter som i
sin tur möjliggjort för ungdomen att successivt förändra sin situation.
5
1. Bakgrund
Inom DELTAs verksamhet, Unga Vuxnas samtalsmottagning möter psykologerna
ungdomar 20-25 år med psykisk ohälsa som uppbär försörjningsstöd och som är
aktuella på Arbetsmarknadstorget och ViCan. Verksamheten i Unga Vuxna utförs av
Psykologenheten Hisingen men finansieras av samordningsförbundet DELTA. I arbetet
har psykologerna uppmärksammat ett behov av att kunna identifiera de psykosociala
hinder som ligger till grund för ungdomens utanförskap och misslyckade försök till
självförsörjning, trots många insatser från olika myndigheter. För att möjliggöra denna
identifiering växte en utredningsmodell fram som inkluderade både djupintervjuer och
psykologisk testning. Modellen fick namnet Individuell psykosocial utredning - IPU.
1.1
Problemområde
Arbetsförmedling och socialtjänst riktar sina insatser/åtgärder till ungdomar i form av
arbetslinjen i syfte att dessa ska uppnå egenförsörjning. Inom arbetslinjen saknas
metoder för att identifiera och utreda den psykiska ohälsan samt vilka inre svårigheter
och förmågor som ungdomen har. Denna form av utredning kräver psykologisk
och/eller medicinsk utredningskompetens. Den psykiska hälsan, inre svårigheter och
förmågor utgör en grund för ungdomens förutsättningar att kunna tillgodogöra sig
arbetslinjens insatser. Avsaknad av denna kunskap riskerar för den enskilde ungdomen
att leda till fortsatt utanförskap och beroende av försörjningsstöd.
1.2
Syfte och målsättning med projektet
Syfte och målsättning med projektet är att kunna pröva huruvida en utredning och
identifiering av individens psykiska ohälsa, inre svårigheter och förmågor kan ge
kunskap om individen som ökar dennes förutsättningar att erhålla rätt form av
åtgärd/insats från handläggare/myndighet. Syfte och målsättning är även att pröva
huruvida en ökad kunskap om individen kan tydliggöra vilken form av samverkan som
är nödvändig men också mest verksam. Med samverkan avses både samverkan mellan
professioner och samverkan mellan myndigheter. Syftet är också att pröva om den
föreslagna utredningsmetoden IPU, med djupintervjuer och psykologisk testning, kan
identifiera ungdomens psykiska ohälsa, svårigheter och förmågor på ett för ändamålet
adekvat sätt.
1.3
Metod för utvärdering
För utvärdering av IPU-utredning har psykologen använt en självvärderingsmodell som
görs utifrån tre nivåer, individ, personal och organisation. Här beskrivs förutsättningar,
process och resultat. Självutvärdering har skett med processtöd från DELTA.
6
1.4
Metoden IPU
Den individuella utredningen av ungdomen: Metoden fokuserar på det salutogena
perspektivet på/för individen och skall belysa faktorer som orsakar och vidmakthåller
hälsa. Viktigaste begreppet är ”känsla av sammanhang”. Andra begrepp som är
centrala och som står i relation till varandra är: Begriplighet – Hanterbarhet –
Meningsfullhet.
Utredning med intervjuer och psykologiska test är genomförda av Thomas Stenberg,
Leg.psykolog, Leg.psykoterapeut, Psykologenheten Hisingen, SDF Västra Hisingen,
Göteborgs Stad.
Utredningsmetod:
Individuella utredningssamtal med anamnes/bakgrund omfattar ungdomens
erfarenheter från skola, familj, arbete, praktik, sjuk- och hälsovård samt relationer.
Psykologiska test instrument:
SSP; Swedish universities Scales of Personality, Villkor för användning av Petter
Gustavsson, professor i differential
psykologi vid institutionen för klinisk
neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm.
DMT - PORT. (Defence Mecanism Test respective Projective Object Relation Test) ett
projektivt test som belyser försvarsmekanismer och konflikter på olika
utvecklingspsykologiska nivåer. De projektiva testen är utarbetade vid
Institutionen för tillämpad psykologi vid Lunds Universitet.
Antonovsky, A. (2005) Hälsans Mysterium, KASAM; livsfrågeformulär.
WAIS-iV. Ett begåvningstest med olika deltest som avser att mäta såväl språkliga som
icke språkliga förmågor.
Kompletterande test tillkommer efter behov. Lämpliga evidensbaserade test hämtas
från publikationen, ”BiB 2010”, Statens Institutionsstyrelse; SiS . En översikt om
bedömningsinstrument inom behandling och forskning för missbruks- och
beroendevård”.
Psykolog konsult, Alf Nilsson, professor emeritus i klinisk psykologi, Lunds Universitet.
Efter utredning sammanställs intervjuer samt test i ett psykologutlåtande. Utlåtandet
består av både kortsiktiga och långsiktiga rekommendationer på åtgärd/er utifrån
individens behov till ungdomens handläggande socialsekreterare.
Det skriftliga psykologutlåtandet diskuteras och godkänns av ungdomen.
Socialsekreteraren
erhåller
dokumentet/psykologutlåtandet
(IPU)
i
ett
överlämningsmöte då man diskuterar innehållet tillsammans med ungdomen. Därefter
7
tar socialsekreteraren vid med att planera och genomföra rekommenderade och
överrenskomna insatser.
2. Deltagarna.
2.1
Förutsättningar
Sex ungdomar i åldern 20 – 25 år från Hisingen har erbjudits en IPU utredning av sin
socialsekreterare i stadsdelen. Alla ungdomarna har en längre period av
försörjningsstöd bakom som sig som varierar mellan 3 – 6 år. Ungdomen som kommer
till utredning har trots olika försök under en längre tidsperiod inte kunnat komma
vidare och bli självförsörjande. Ungdomarna har på olika sätt uppvisat att de inte klarar
praktik, arbete eller studier. De har svårt att klara av att hantera krav som
socialtjänsten ställer för att kunna erhålla ekonomiskt försörjningsstöd. Socialtjänsten
hamnar i en oklar och osäker situation om vilka krav man kan ställa och vilka behov
ungdomen själv har. Ungdomen befinner sig i en situation där hon/han har svårt att
identifiera sina egna behov och har dessutom svårigheter att uttrycka detta.
Socialsekreteraren är samtidigt osäker på vilken åtgärd som är lämplig att erbjuda
ungdomen då denne inte heller är sjukskriven.
2.2
Hur drivs processen?
Socialsekreteraren väljer ut en lämplig ungdom och därefter följer trepartsmöte mellan
socialsekreterare, ungdom och psykolog. I mötet beskriver psykologen
utredningsförfarandet som skall genomföras med intervju, testning och som slutförs i
ett överlämningsmöte efter 4 – 7 veckors utredning. Därefter träffas psykolog och
ungdom regelbundet 1 – 2 ggr i veckan för intervjuer anpassad efter ungdomens
förmåga. I intervjuerna går psykologen igenom uppväxtvillkor, familjesituation,
sjukvårdskontakter och utbildnings erfarenheter. Det är viktigt att i mötet med varje
ungdom skapa en så trygg och tillitsfull relation som möjligt. Med tilliten som grund
förmår ungdomen berätta och beskriva sin nuvarande situation så utförligt som
möjligt. Intervjuer och samtal syftar till att göra ungdomen så delaktig som möjligt för
att tillsammans upptäcka och identifiera psykologiska hinder. Hur och med vad kan
hon/han börja en resa till självförsörjning?”, ”Vad anser ungdomen själv är mest
angeläget att komma till rätta med utifrån sin nuvarande situation?”. Ungdomen får till
exempel beskriva hur ett dygn kan se ut samt hur han/hon mår under tiden. I några
möten har psykologen begärt att få ett samtycke till att kunna rekvirera sjukjournaler
från olika vårdinrättningar som ungdomen har haft kontakt med. Sammanfattningsvis
handlar samtalen och intervjuerna både om att inhämta mycket information för
dokumentation och sammanfattning av psykologen till ett utlåtande. Det andra syftet
är att försöka förmå till egen delaktighet och eget ansvar inför problem som
ungdomen efterhand upptäcker och själv förmår prioritera och som på något sätt
måste närma sig att börja göra något åt. Ett eget ansvarstagande efter sin egen
förmåga och möjlighet. Syftet med att uppmuntra deltagarnas egen process är att det
8
är ungdomen själv som måste hitta sina egna val och möjligheter trots att livet är tungt
och svårt.
2.3
Resultat/Effekter
Nedan kommer en korfattad beskrivning av de 6 genomförda IPU-utredningarna av
psykologen. Respektive ungdom är beskriven från U1. till och med U6.
U1. Socialsekreteraren rekommenderar en ungdom IPU efter att ungdomen misslyckats i
olika AF åtgärder ”UGAN” (FAS 1) och ”JOBEN”( FAS 2) under sammanlagt 18 månader.
Den unge avslutade sin gymnasieutbildning i förtid då det förekom mycket dålig
närvaro under utbildning samt mådde dåligt psykiskt. Personen har en negativ självbild
och svårt med relationer rent allmänt. Ungdomen är vid utredningens start mycket
orkeslös, sover nästan hela dygnet och har svårigheter att orka ta sig till lokalen för
utredning. Personen har självmordstankar och är nära att ge upp. Under utredning
upptäcks efter test att ungdomen har erhållit en felaktig diagnos inom neurologi området. Inga provsvar eller andra analyser har hittats som styrker den satta
diagnosen. Ungdomen har istället en depression sedan lång tid tillbaka konstaterar
psykologen. Därav har ungdomen ordinerats fel medicin under en längre period, vilket
har påverkat ungdomen negativt med passivitet och omfattande orkeslöshet som följd.
Personen har även ordinerats KBT – samtal med påföljd av att suicidrisken ökade.
Detta vågade inte ungdomen berätta för dåvarande samtals - terapeut. Ungdomen
uppmuntras av psykologen att byta läkare till en närbelägen vårdcentral. Ungdomen
erhåller ett psykologutlåtande av utredande psykolog att ta med sig vid sitt första
besök och som påvisar en depression. Den nya läkaren upptäcker utöver detta ett
ytterligare medicinskt och somatisk tillstånd som har påverkat ungdomen negativt.
Efter några veckor med pågående samtal med ungdomen rapporterar ungdomen att
medicinen inte längre är nödvändig. Ungdomen beskriver senare att den fått ett fast
arbete och blir självförsörjande. Ungdomen hade innan detta både ekonomiskt
försörjningsstöd och ett hyresbidrag. Självkänslan hos ungdomen hade börjat infinna
sig liksom och förmågan att säga ”nej” hade ungdomen under tiden börjat utveckla,
vilket var mycket svårt innan. Utredning samt kortare fortsatt stödkontakt i anslutning
till satt diagnos ledde fram till gynnsam rehabilitering och en självförsörjning för
ungdomen.
U2. En ungdom kommer till utredning med omfattande tvekan och misstänksamhet. Efter
några inledande samtal med personen övergår personen till mail-kontakt istället.
Ungdomen återkommer dock efter en period till intervju och samtal i rummet.
Ungdomen berättar att det förekommit kontakt med BUP och även kriminalitet under
uppväxten samt att personen nu står inför ett val av att endera inleda utredning med
psykolog enligt IPU eller en remiss till PMH (Psykiatrisk mottagning Hisingen).
9
Ungdomen ifråga har under tonårstid även varit aktuell för ungdomshem.
Familjesituationen är skör och utsatt på många olika sätt. Utredningen visar på en
skörhet och utsatthet i relationer i allmänhet med en depression i grunden. Ungdomen
ifråga vill börja studera och inser själv efter samtal att utan utbildning blir det svårt att
erhålla ett intressant arbete. Diskussion om studier inleds och tillsammans hittar
psykologen och ungdomen en lämplig utbildning på en folkhögskola med personens
intresse. Ungdomen söker till folkhögskola och kommer in på den önskade
utbildningen. Därefter flyttar ungdomen hemifrån för första gången i sitt liv och börjar
sin självförsörjning genom att ta studielån och leva på egen hand.
U3. En ungdom som har erhållit försörjningsstöd under längre tid. Har inte gått klart
gymnasiet eller erhållit annan yrkesutbildning. Har en utsatt situation bakom sig med
en splittrad familjesituation, övergrepp med traumainslag, missbruk i gränstrakterna
till en kriminell värld. Vid första kontakten mycket trött och lever isolerad i sin lägenhet
med få kontakter. Misstänksam mot myndigheter och skyddslös i relationsnära
umgänge. Utredningen visar att ungdomen bär på ett trauma efter olika övergrepp och
där av är mycket känslig för de krav som olika former av åtgärder innebär om det inte
har anpassats efter ungdomens förmåga. Rekommendationen från psykologen är att
personen erhåller en remiss till SMC (Sexualmedicinskt centrum) VGR för trauma
behandling. Ungdomen själv börjar nu förstå orsaken till åren av ”förlamning” och
passivitet fyllt med ”bråk” och undanglidande med olika socialsekreterare. Samtidigt
finns där en vilja och strävan att komma bort från ”socialen” och försörja sig själv.
Personen avslutar kontakten efter utredningens slut samt överlämning av utredning till
socialsekreterare. Utredningen blir därefter ett dokument för socialsekreteraren som
underlag för den fortsatta individuella planeringen. Ungdomen får samtidigt en positivt
förändrad familjesituation samt inleder de nödvändiga vårdkontakterna. Tiden innan
genomgången IPU visste ungdomen inte vad den själv behövde för att ta sig ur en
passiv och ”förlamande” situation.
U4. Ungdom som är nyinflyttad till Göteborg. Upprepade misslyckanden i sin hemkommun
i grundskolan och försök att komma till gymnasium. Har ej godkända betyg i
kärnämnen från grundskola och gymnasium. Har försökt återuppta studier på
Folkhögskola men orkade inte fortsätta. Har en splittrad och sårbar familjesituation
under uppväxten. Har endast en förälder kvar i livet. Har själv försökt ta sitt liv och har
alltjämt suicidtankar. Bor inneboende i ett rum hos ett sambo par som är fyllt med
motsättningar om hushållssysslor. Har haft kontakt med vuxenpsykiatrin tidigare men
vill inte återuppta den då den förde med sig dåliga erfarenheter. Psykologen
rekommenderar läkarekontakt med eventuell psykofarmaka behandling men
ungdomen vill inte inleda en sådan behandling. Det blir en fortsatt sporadisk
stödkontakt efter det att utredning är klar. Ungdomen har även många olika
misslyckanden bakom sig inom AF med olika jobbcoacher under FAS 1 och FAS 2 (totalt
400 dagar). Ingen inom socialtjänst eller AF har hittills haft kunskap om samt känt till
10
att det förekommer en tung depression hos personen. Ungdomen ifråga är en mycket
kravkänslig person och bemötande och planering måste därför ske hela tiden med att
personen själv är delaktig och med på ”resan” in i minsta detalj. Utredningen från
psykologen med rekommendation om möte med att alla inblandande blir av (för första
gången!) och därefter samordnas insatser efter kunskapen om depressionen.
Ansvarande socialsekreterare kallar till möte med inblandade (inkl AF) till en
gemensam planering för personen ifråga. Resultatet av mötet leder till åtgärd i form av
arbetsträning och provanställning inom Samhall. Insatser i form av olika jobbcoacher
avslutas. Ungdomen arbetstränar därefter på halvtid och det går bra. Ungdomen
önskar själv efter en tid utöka arbetstiden till 6 tim varje dag. En fast anställning hägrar
om arbetssituationen håller under en 6 månaders period. Ungdomen mår därefter
bättre och har energi att fullfölja de krav det innebär att infinna sig i tid till praktik
samt utföra arbetet i sig. Ungdomen anmäler sig också till bostadskön för att förändra
sin dåliga bostadssituation. AF - handläggaren kontaktar utredande psykolog för en
begäran av kopia av IPU inför rekryteringsprövning och eventuell anställning inom
Samhall AB. Utlåtandet blir ett underlag inför ett kommande beslut om erhålla en
lönebidrags - anställning.
U5. En ungdom som har många misslyckanden bakom sig med skolgång, splittrad
familjesituation och upprepade misslyckanden med praktik, arbete och olika
arbetsmarknadsåtgärder. Ungdomen bor ensam utan nära tillgång till föräldrar eller
vänner. Ungdomen är orkeslös och försiktig i sin framtoning. Har vänt på dygnet och är
en så kallad ”dygnare” Mycket rädd för att vara ensam och som i förlängningen
framkallar ångest hos ungdomen. Rädslan att misslyckas är påtaglig när psykologen
möter ungdomen i början. I samtalen framkommer suicidtankar i en utsatt situation
med omfattande ensamhet. Ungdomen bär på en traumatiserande depression som
debuterar när ungdomen är mycket ung och när föräldrarna separerade. Därefter har
en lång ”resa” med ensamhet fortskridit med stor osäkerhet inom ungdomen.
Depressionens upptäckt inom ungdomen kräver att åtgärdas omgående och vårdstart
sker omgående. Socialtjänsten informeras om den allvarliga situationen och tar del av
hela utredningen med förslag. Det framkommer behov om boendeplanering,
läkarkontakt och framtida studier och egna intressen hos ungdomen. Behovet om
samtalskontakt leder till fortsatt samtalskontakt med psykologen då VGR (vårdcentral
eller öppenpsykiatrin) inte bedöms vara etiskt adekvat i stunden. Ungdomen vill själv
också fortsätta med samtal tillsvidare. Planeringen för personen om olika
arbete/praktik avslutas omgående då ungdomen inte förmår hantera kraven.
Rekommenderar boende med stöd, läkarbesök (medicinering). Ungdomen får med sig
ett psykologutlåtande från psykologen till läkarbesöket. En samplanering ihop med
socialtjänsten om fortsatt rehabilitering startas därefter upp.
U6. Nyinflyttad ungdom till Göteborg från en krans kommun. Ungdom som hittills har haft
försörjningsstöd i hemkommunen under 4 år. Oklarhet i begåvnings profil samt en
11
frågeställning vad som gör att ungdomen sedan lång tid tillbaka vänder på sin
dygnsrytm. Har gått ut grundskolan med tre godkända betyg (i de praktiska ämnena).
De teoretiska ämnena har ungdomen streck i samtliga ämnen. Har gått iV programmet i skolan och misslyckats med ett godkänt betyg i engelska av de tre
kärnämnena under de tre åren. Därefter arbetslös och aktuell för olika åtgärder i sin
hemkommun. Rekvirering av olika tidiga sjukjournaler och sociala utredningar sker.
Misstanke finns om eventuell hjärnskada efter olycka under tidiga uppväxtår. Nära
samarbete med socialsekreterare då personen bland annat vänder på dygnet samt har
svårt med att hålla tider och vidmakthålla planering. Förslag om praktik med praktiskt
innehåll samt tät uppföljning och ett nära hållande i relation till personen.
Samtliga ungdomar har erhållit en kopia av IPU-utredningen. Utredningen blir ett
redskap för ungdomen själv att komma till insikt om hur han/hon fungerar i olika
situationer och relationer. När psykologen bedömt att det funnits behov av
läkarkonsultation har också ett separat psykologutlåtande utfärdats till läkare. En av
ungdomarna har remitterats till SMC (Sexualmedicinskt centrum) efter identifierad
sexuella övergrepp. Samarbete har skett med en läkare omkring en ungdoms
behandling.
Ungdomarna som psykologen har mött har en lång och svår erfarenhet av psykisk
ohälsa under uppväxt åren. Många av ungdomarna har sedan 14 - 15 års ålder haft
problem med omfattande frånvaro och skolk i grundskolan. Det har förekommit ett
tidigt bruk av alkohol och andra droger i övre tonåren. Samtliga ungdomar har haft
suicidtankar! Några av ungdomarna har dessutom försökt ta sitt liv och i en utredning
framkommer att ungdomen funderar på det varje dag! Ingen inom socialtjänsten eller
Arbetsförmedlingen har hittills haft vetskap eller upptäckt detta allvarliga tillstånd. För
dessa aktuella ungdomar är ”arbetslinjen” helt felaktiga krav/ åtgärd. Ingen tycks ta
tillfället i akt eller får inte, vågar inte (?) ställa den självklara frågan: HUR MÅR DU? ,
VAD VILL DU, OCH VAD BEHÖVER DU JUST NU FÖR ATT MÅ BÄTTRE ? Ungdomarna
uttrycker dock hela tiden hopp om och en vilja till att må bättre. En ovilja till att inte
vilja göra sitt bästa eller att vara lat i inställning till ”arbetslinjen” har inte framkommit
från dessa ungdomar. Många av ungdomarna saknar familjestödet hemifrån och har
därmed inte heller samma förutsättningar att klara skolgången.
3. Personal
3.1
Förutsättningar
En erbjudan sänds ut till de tre socialtjänstkontoren på Hisingen om möjlighet till två
IPU-utredningar per stadsdel. IPU-utredning erbjuds till ungdomar som inte är
identifierade som sjuka men som uppburit försörjningsstöd under en lång period.
12
Processen till IPU går genom etablering av en kontaktperson i varje stadsdel.
Stadsdelarna har valt olika nivåer för detta uppdrag. Sedan har varje kontaktperson i
sin tur delegerat till en av sin handläggare/socialsekreterare att välja ut en lämplig
ungdom för utredning enligt IPU.
3.2
Hur drivs processen?
Psykologen träffar och informerar socialsekreteraren om IPU-metoden bestående av
intervju, test med ungdomen samt muntlig och skriftlig återkoppling av åtgärdsplan
utifrån salutogena förutsättningar. Den viktigaste förutsättningen för en fungerande
utredning är att ungdomen själv är motiverad till att utreda sina möjligheter framåt i
livet. Psykologen inhämtar information om ungdomens bakgrund och motivation till
IPU-utredning. Därefter ordnas ett trepartsmöte med socialsekreterare, ungdom och
psyklogen för att klargöra utredningens syfte hur processen fortlöper. Närvaro och
öppen kommunikation och kontakt mellan socialsekreterare och psykolog under
utredningstid gäller. Informationsutbytet sker mest genom mail och telefon. All
kommunikation med socialsekreteraren sker med öppenhet med inför ungdomen för
att vidmakthålla tilliten. Om det under utredningens gång upptäckts praktiska saker
som behöver åtgärdas omgående kommuniceras detta till socialsekreteraren
omgående om ungdomen anser att det är ok. Varje ungdomsutredning ställer olika
krav på i vilken takt och ordning samtal, test och intervju läggs upp. Lyhördhet inför
motstånd och svårigheter med vissa moment gör att upplägget måste anpassas till
ungdomens färdigheter och att trygghetsprocessen fortskrider. Standard upplägget
med de olika testerna måste ibland kompletteras med ytterligare evidensbaserade test
efter det att psykologen upptäcker problemställningar som måste klargöras ytterligare.
Psykologen informerar om närvaro samt hur processen fortgår i utredningsarbetet.
Under senare delen av utredningen börjar psykologen föreslå saker som
socialsekreteraren redan kan börja hjälpa till med. Detta efter samtycke från
ungdomen om att han/hon anser att det är angeläget. Det kan till exempel handla om
en ansökan till studier eller ekonomiska skulder som behöver klaras ut så tidigt som
möjligt.
3.3
Resultat/ Effekter
När utredningsresultatet är färdigskrivet i ett sammanfattande dokument kallas
socialsekreteraren och ungdomen till ett möte hos psykologen. Utredningen redovisas
med ett komplett utlåtande innehållande förslag på kortsiktiga och långsiktiga
åtgärder. Innehållets resultat diskuteras med socialsekreterare och ungdomen och
därefter tar socialsekreterare över vad som skall förverkligas utifrån socialtjänstens
ansvar. Utredningen blir ett stöd i den fortsatta planeringen för socialsekreteraren.
13
Behoven med efterföljande åtgärder avser både det känslomässiga välbefinnandet
samt psykosociala åtgärder såsom boende, utbildningssituation, arbete/praktik samt
förslag på i vilken ordning och process som det bör planeras efter. En nära och
fortlöpande samverkan mellan psykolog och socialsekreterare genom IPU har bidragit
till en samverkan för att underlätta den fortsatta planeringen utifrån ungdomens
behov. Det är 5 olika socialsekreterare som deltagit i utredningsmodellen. En
socialsekreterare har varit med om två utredningar från sin stadsdel.
Socialsekreterarna uttryckte inledningsvis olika former av maktlöshet och avsaknad av
kunskap om hur man önskade arbeta vidare med ungdomarnas utanförskap och hälsa.
Genom utredning har kunskapsutveckling och kompetens överförts till
socialsekreterarna.
4. Organisation/stödsystem
4.1
Förutsättningar
Psykologen föreslog att det skulle utses en kontaktperson per stadsdel som skulle få
ansvaret att förmedla möjligheten till IPU-utredning. Det var inledningsvis trögt att få
till denna kontaktperson trots att antalet ungdomar ökar som under längre tid varit
föremål för olika åtgärder men inte lyckats bli självförsörjande med studier eller
arbete/praktik.
4.2
Hur drivs processen?
Ett nära samarbete och samordning med socialsekreteraren omkring ungdomen
etableras omgående. Innehållet består av ett öppet informationsutbyte under hela
utrednings- perioden som ungdomen gett samtycke till. Det handlar till exempel om
närvaron och lite kort om hur det fortlöper. Samarbete och samordning av insats med
vårdcentrals läkare förekommer vid behov i utredning. Öppenpsykiatrin på Hisingen
konsulteras vid behov om en remiss är med i underlag till en utredning. Samarbete och
samordning i utredning är aktuell då åtgärder inom AF insatser ej bedömts vara
optimal för ungdomen på grund av den psykiska ohälsan. Alla kontakter och
samordning/samarbeten med olika instanser sker alltid med ungdomens närvaro och
eget beslut till initiativ. Psykologen driver aldrig på processen utan att ungdomen själv
är med och delaktig.
4.3
Resultat/Effekter
I uppföljningsmöten med kontaktpersonerna från de respektive stadsdelarna har det
bekräftats att IPU-utredningarna har underlättat den fortsatta planeringen för
ungdomen. Socialsekreterarna bekräftar också att det finns behov av psykologisk
14
och/eller medicinsk utredningskompetens för bedömningar av hälsotillståndet hos
ungdomarna.
Psykologen har ställt frågan till de socialsekreterare som varit aktuella i IPUutredningar om och hur de upplevt nyttan av IPU-utredningen? Följande skriftliga svar
har erhållits.
Psykologen citerar: ”Det nya var att ungdomen redan på förhand kunde få information
om vem de skulle träffa och vart samt hur utredning skulle utformas och i vilket syfte.
Då vi (socialtjänsten) tidigare hjälpt ungdomar i kontakter med psykiatrin är det oftast
inte alls samordnat på detta sätt, svårt att komma in till samt risk för avskrivningar då
de unga inte dyker upp. Den nya kunskap vi får kring försörjningstagaren är mer
djuplodande än vad vi själva har resurser eller kompetens att ta fram vilket ger oss en
bättre förståelse för hur vi ska tänka och jobba framåt. Kunskapsmässigt i allmänhet
tror vi att det handlar om utbyte av kompetenser emellan och en djupare förståelse för
den ibland likartad problematik som de unga har. Resultatet från utredningen var bra.
Övertygad om att det har stärkt den unge samt gett socialtjänsten underlag för både
beslut och framtida arbete med klienten. Samarbetet har varit utomordentligt bra!”.
”Till skillnad från andra utredningsformer som ViCan fokuserar denna mer på
individens psykiska mående och vad personen behöver för hjälp för att må bättre vilket
lämpar sig särskilt för personer som mår så dåligt att de inte klarar av ViCan dels på
grund av gruppmoment och dels på grund av att måendet är så dåligt att första steget
måste vara att ta reda på hur det yttrar sig och hur det kan förbättras”.
Om kunskapen gällande försörjningstagaren: ” Djupare och mer ingående detaljer kring
individens bakgrund och orsaker till arbetshinder/oförmåga. Mera kunskaper om hur
psykiskt dåligt mående påverkar arbetsförmåga och initiativförmåga samt vilka
insatser som behövs. Skriftlig och muntlig sammanfattning med klienten i fokus om vad
som framkommit och vilka åtgärder som är aktuella”.
5 Reflektioner/slutsatser
5.1.
Reflektioner
Psykologen antog att ungdomarna som skulle erbjudas utredning enligt IPU skulle vara
skeptiska och tveksamma till att möta en psykolog. Eventuell rädsla och
misstänksamhet hos ungdomen att bli ”avslöjad” och att försörjningsstödet skulle bli
ifrågasatt. Ungdomarna har istället erhållit en möjlighet att berätta om sin situation
och sitt lidande.
Det är slående vilka konsekvenser det medför ungdomar som under lång tid är
arbetslösa och uppbär försörjningsstöd. Den psykiska ohälsans omfattning och djup
15
har varit överraskande stor. Det förekommer mycket begränsade helhetsgrepp och
initiativ för individen mellan olika myndigheter trots att ungdomar gått många år med
försörjningsstöd. För de ungdomar som psykologen har träffat i pilotstudien är inte
tuffare krav och arbetslinjen rätt åtgärd. Det kan rent av vara kontraproduktivt för
individen. De krav och förväntningar som ungdomarna har på sig har istället bidragit till
ökad ohälsa och ytterligare misslyckanden som individen bär med sig efteråt.
Erfarenheten från IPU visar på behovet av individuell kunskap vad ungdomen har med
sig från sitt tidigare liv. De tidigare erfarenheterna om individens bakgrund och
förutsättningar möjliggör en individanpassad rehabiliterings plan. Ingen
socialsekreterare, coach eller psykolog kan ”bära” livet åt någon annan i vardagslivet,
men den professionelle skall vara ett stort stöd och hjälpa ungdomen till att hitta egna
redskap inom sig själv. Utanförskapet har ofta påbörjats på ett psykologiskt plan redan
under skolålder för ungdomarna. Grundskola och/eller gymnasiebetyg är ofta
ofullständiga för ungdomarna. Vuxenstödet har generellt varit begränsat från föräldrar
till ungdomarna.
Reflektion i olikheter mellan verksamhetsområde UNGA VUXNA och pilotprojekt IPU
Inom ramen för UNGA VUXNA är de individuella samtalen frivilliga och utifrån
ungdomens egen motivation. Ungdomen rekommenderas oftast samtal från sin
socialsekreterare. Inom ramen för samtalet råder tystnadsplikten. Om ungdomen själv
vill att ett tre parts möte skall genomföras med socialsekreterare så deltar psykologen i
ett sådant möte. Psykologen är vid detta tre - parts samtal ett stöd om personen har
svårt att prata om något som den inte orkar framföra själv men som behövs uttryckas.
Inom ramen för IPU-utredning är det myndighetsutövning som gäller med rapportering
av närvaro samt att stå i kontakt med uppdragsgivande socialsekreterare under tiden.
Ungdomen ger sitt samtycke till utbyte av information. Informationen är till största del
hur processen fortlöper samt om närvaron. IPU-utredning innebär ett tagande av
anamnes/bakgrund, familjesituation, utbildning, tidigare sjukvårdsutredningar samt
egna önskningar av sin framtid. I utredning ingår djupintervju, olika vetenskapliga
psykologiska testinstrument samt dokumentation till en slutlig produkt till ett
psykologutlåtande enligt IPU. De vetenskapliga testinstrumenten anpassas efter de
frågeställningar som observeras under utredningstidens gång. När utredningen är klar
överlämnas utredningen till socialtjänsten och kontakten avslutas omkring detta
uppdrag.
16
5.2
Slutsatser
Utgångspunkten har varit att en ungdom vill klara sig själv, vill arbeta eller studera, vill
kunna hantera eget boende etc. men något hindrar denne från att uppnå detta. Trots
att ungdomen erbjuds olika insatser sker ingen större förändring av ungdomens
situation. Insatsen sätter krav på individen som denne är oförmögen att uppfylla. I
stort sätt hade samtliga ungdomar inom projektet en omfattande psykisk ohälsa med
depressiva symptom. Genom Individuell psykologisk utredning har vi kunnat identifiera
individens hinder i form av psykiska ohälsa, inre svårigheter och förmågor vilket lett till
bättre anpassade insatser och samverkan kring ungdomen. Detta har vidare resulterat
i att ungdomens situation förändrats. Vi kan konstatera att IPU – metoden på relativ
kort tid och med koncentrerade insatser förmår att identifiera ungdomens psykiska
ohälsa, inre svårigheter och förmågor. Detta har lett till adekvata och anpassade
insatser från myndigheter som i sin tur möjliggjort för ungdomen att successivt
förändra sin situation. För någon ungdom har utredningsperioden inneburit fortsatt
kontakt med sjukvård och stöd av socialtjänst. För andra har utredningsperioden lett
till någon form av självförsörjning. Ett nära samarbete mellan social, psykologiska och
medicinska professioner är av central betydelse för framgång med målgruppen. Lika
central betydelse har ungdomens egen delaktighet och påverkansmöjlighet varit.
5.3
Förslag idéer för framtiden
Många ungdomar uppbär idag under längre tid försörjningsstöd utan att den psykiska
ohälsan identifieras. Detta riskerar att skapa en negativ spiral då insatser till ungdomen
är förenade med krav som ungdomen inte förmår att hantera vilket i sin tur leder till
nya misslyckanden, försämrad självkänsla och i värsta fall ökad psykisk ohälsa hos
ungdomen. Dessutom fortgår kostnaden för handläggning inom socialtjänst
(ekonomiskt försörjningsstöd), sjukvård, Arbetsförmedling samt andra insatser. Genom
identifiering av den psykiska ohälsan, inre svårigheter och förmågor kan adekvata
insatser planeras. Detta leder till minskat mänskligt lidande och till minskade
kostnader. Det finns ett stort behov av psykologisk utredningskompetens inom
socialtjänst som idag saknas.
Vi föreslår att modellen fortsatt prövas under ytterligare ett år för en framtida
implementering inom socialtjänsten om resultaten fortsatt är positiva. Vi föreslår
också att utvärderingen framöver, förutom Deltas självvärderingsmodell, även
inkluderar utvärderingsenkät till ungdom och berörda handläggare.
17
6 Externbedömning/Medbedömning
Självvärderings modellen inom DELTA-samverkan innebär att en extern
bedömning/medbedömning görs i slutet av rapporten. Syftet med medbedömningen
är att tillföra en kritisk granskning och värdering av utvärderingsrapporten från en
utomstående sakkunnig.
5.1. Medbedömare
Christina Lundqvist P, Docent Leg.psykolog / Leg.Psykoterapeut forskningsledare,
Skaraborgsinstitutet för Forskning och Utveckling
”Som helhet tycker jag rapporten var mycket intressant att läsa och att du/ni
verkligen seriöst försökt att ge dessa unga vuxna personer en chans att utvecklas
och komma vidare.
Några faktorer som jag ser som angelägna och som projektet tagit hänsyn till. Det
rör sig om en heterogen grupp unga vuxna och man måste därför få kunskap om
den enskilda individen för att kunna möta behoven. Det är viktigt att identifiera både
ohälsa och andra begränsningar och samtidigt tillsammans med individen utforska
resurser. Då kan ungdomens identitet stärkas och han/hon får en mer
realitetsanpassad bild av sig själv. Följden blir att den unge lättare kan uttrycka
och visa sina behov av stöd för fortsatt utveckling.”
