Bra Miljöval Livsmedelsbutik remissversion kriterier

Bra Miljöval Livsmedelsbutik - remissversion
Blått – nytt för denna kriterieomgång
Svart – samma som förut
Första sidan, sidhuvud och sidfot enligt mall
Bra Miljöval.
Naturskyddsföreningens märkning.
Vi vill ha in remissvar senast
den 31 januari.
Skicka till:
liv.sodahl@naturskyddsforening
en.se
Eller:
Naturskyddsföreningen
Att: Liv Södahl
Box 7005
402 31 Göteborg
Naturskyddsföreningen är en politiskt och religiöst obunden ideell förening utan vinstintressen. Omsorgen om
miljön och människors hälsa är vår drivkraft. Vi har bidragit till att säl, havsörn och pilgrimsfalk inte längre är
utrotningshotade i Sverige. Vi värnar om den biologiska mångfalden och arbetar för att stoppa
klimatförändringar, försurning, övergödning, spridningen av skadliga kemikalier och mycket annat. Men det
räcker inte att skydda naturen i reservat eller stoppa enskilda förorenare. Den totala miljöbelastningen måste
minska. Företag som miljöanpassar sin produktion och sina produkter är mycket viktiga i det arbetet. Bra
Miljöval är Naturskyddsföreningens eget miljömärke och ett av våra verktyg för att driva utvecklingen mot ett
hållbart samhälle. Bra Miljöval ställer höga miljökrav på de produkter som får märkas. Tack vare Bra Miljöval
har hundratals produkter gjorts om och miljöanpassats.
Märkningen har lett till konkreta resultat. Till exempel har märkningen Bra Miljöval nästan helt fått bort den
miljöskadliga tensiden LAS från svenska tvättmedel. Ett annat exempel är att el märkt med Bra Miljöval har
ställt krav på vattenflödet genom vattenkraftverk och därmed ökat det biologiska livet i älvsträckorna. För
biobränsle eldade kraftvärmeverk har kraven på att askan återförs till naturen slutit kretsloppet.
Bra Miljöval är en del av Naturskyddsföreningens Handla Miljövänligtarbete. Nätverket Handla Miljövänligt är
aktiva medlemmar som bland annat genomför kampanjen Miljövänliga Veckan varje år. Tack vare kampanjen
blir sortimentet i de flesta livsmedelsbutiker allt mer miljöanpassat. I konsumenternas ögon är märkningen Bra
Miljöval en trovärdig signal. För licenstagaren ger märkningen konkurrensfördelar.
I dag finns kriterier för Bra Miljöval för följande varor och tjänster:
• Värmeenergi
• Elenergi
• Godstransporter
• Persontransporter
• Livsmedelsbutik
• Blomsterbutik
• Papper
• Textil
• Kemiska produkter
• Fjärrkyla
• Bil- och småhusförsäkringar
Läs mer om Bra Miljöval på www.bramiljoval.se
Kriterierna kan beställas från e-post: [email protected] eller laddas ned
från www.bramiljoval.se
För ytterligare information kontakta Naturskyddsföreningen, Box 7005, 402 31 Göteborg,
tel: 031-711 64 50, fax: 031-711 64 30, e-post: [email protected]
1
Innehåll
Förord
Syfte
Kriteriernas omfattning
1 Tydlighet gentemot kund
2 Utbud av livsmedel
3 Utbud av övriga produkter
4 Varor med stor negativ miljöpåverkan
5 Organisation
6 Städning och förbrukningsvaror
7 Energi
8 Transport
9 Avfall
© Naturskyddsföreningen 20XX-XX-XX (datum för kriterierna)
Bearbetning: Xxxxx
Grafisk form: Xxxxx
2
Förord
Märkningen Bra Miljöval är ett av Naturskyddsföreningens verktyg för att driva på utvecklingen mot ett hållbart
samhälle. I detta dokument finns grundkrav som börjar gälla från XX 2012, dessa kompletteras med årsspecifika
krav från och med 2013. Grundkraven borgar för en mycket bra grundnivå på butikens miljöarbete och de
årsspecifika kraven gör att butiken specialgranskar olika områden av sin verksamhet och utmanas varje år.
Många människor besöker livsmedelsbutiker flera gånger i veckan och de flesta köpbeslut fattas förmodligen här.
Idag kan man handla allt från bananer till böcker i livsmedelsbutiken och det finns allt fler alternativ inom varje
varugrupp. Detta öppnar möjligheter för konsumenten men gör det också svårt att veta vad man faktiskt väljer,
vilken historia en vara har och om den är hållbar ur miljö-, social- och hälsosynpunkt. En livsmedelsbutik som är
märkt med Bra Miljöval ger kunden trygghet i att miljöhänsyn tas bakom kulisserna och att goda alternativ finns,
och lyfts fram, i butiken.
Kriterierna för livsmedelsbutiker spänner över alla de områden som Naturskyddsföreningen fokuserar på:
jordbruk, hav, skog, klimat och miljögifter.
Grundkraven för en livsmedelsbutik märkt med Bra Miljöval kan sammanfattas med att:
• butiken har ett basutbud av ekologiska livsmedel
• butiken har ett stort utbud av miljömärkta kemiska produkter
• butiken har valt bort försäljning av några produkter som är dåliga ur miljösynpunkt, till exempel hotad fisk och
skaldjur
• butiken genomför ett gediget eget miljöarbete
Alla grundkrav ska uppfyllas för att butiken ska kunna bli märkt med Bra Miljöval. De årsspecifika kraven följer
teman och är olika från år till år. De årsspecifika kraven listar ett antal åtgärder som ger poäng. Butiken ska
årligen, senast den förste oktober, uppnå ett visst antal poäng för att kunna fortsätta vara märkt med Bra Miljöval.
Kriterierna för livsmedelsbutiker märkta med Bra Miljöval är fastställda av Naturskyddsföreningens
generalsekreterare. Ett flertal licenstagare, sakkunniga och företag har delat med sig av värdefull kunskap och
synpunkter och tackas härmed.
Eva Eiderström
Chef för Bra Miljöval
Syfte



Att det ska vara enkelt för konsumenter att göra hållbara val i butiken: till exempel hitta ekologiska och
Fairtrade-märkta varor, fisk från hållbara bestånd och vegetariska alternativ
Att dagligvaruhandeln bidrar till utfasning av miljögifter, genom sortimentet i butik och påverkan på
sina leverantörer
Att butiken som enhet minskar sin påverkan på miljö och klimat bland annat genom minskad
energianvändning och minskat avfall
Kriteriernas omfattning
Kriterierna gäller från 2012-XX tills uppdaterade kriterier i kraft, tidigast 2015-07-01. Alla livsmedelsbutiker
kan märkas enligt dessa kriterier för Bra Miljöval. Kriterierna ställer krav på sortiment och licenstagarens
miljöarbete.
Kriterierna omfattar grundkrav och årsspecifika krav. Grundkraven finns i detta dokument. De årsspecifika
kraven läggs ut på Naturskyddsföreningens webbplats och skickas till samtliga licenstagare minst sex månader
innan de börjar gälla.
Krav på miljömärkta varor i sortimentet gäller förutsatt att butiken erbjuder konventionella varor av samma slag.
Om butiken exempelvis inte säljer fisk så ställs inte krav på att man ska sälja miljömärkt fisk.
3
1 Tydlighet gentemot kund
1.1 Märket Bra Miljöval sitter väl synligt vid entrén till butiken.
1.2 Information om vad märkningen innebär finns väl synligt för kunderna i butiken.
1.3 Miljömärkta varor är tydligt skyltade.
I kant: Kontrollera att miljömärkta varor är tydligt skyltade genom att ställa dig så du ser till exempel hela
brödhyllan. Om du från den platsen kan peka ut de miljömärkta varorna är det tydligt skyltade. Som miljömärkt
räknas Bra Miljöval, Svanen, KRAV, EU Ecolabel, EU-ekologiskt och MSC.
1.4 Om butiken ger ut ett butiksblad med erbjudanden ska minst en miljömärkt produkt
marknadsföras på första sidan i varje upplaga. I bladet ska framgå att butiken är märkt med
Bra Miljöval och vad märkningen innebär.
1.5 Butiken har minst en kampanj eller liknande per år för att öka försäljningen av ekologisk
mat.
I kant: En kampanj kan exempelvis bestå av provsmakning eller storsatsning i butiksblad
I kant: Som ekologiskt räknas KRAV-märkt och EU-ekologiskt. Läs mer under motivering till 2.1.
1.6 Butiken har minst en kampanj eller liknande per år för att öka försäljningen av vegetarisk
mat. Vid kampanj kan antingen vegetariska hel-/halvfabrikat, eller råvaror som lyfts fram
tillsammans med recept på vegetariska maträtter.
I kant: Definition: med vegetarisk menas här lakto-ovo-vegetariskt, d.v.s. vegetabilier inklusive mjölkprodukter
och ägg.
4
2 Utbud av livsmedel
2.1 Utbud av ekologiska livsmedel
Butiken säljer följande ekologiska produkter. Om inget antal anges säljs minst ett alternativ av
produkten.
I kant: Som ekologiskt räknas KRAV-märkt och EU-ekologiskt.
För vissa varor krävs att varan är märkt med KRAV, detta anges i de fall det gäller.
2.1.1 Ekologiska mejeriprodukter
KRAV-märkt lättmjölk
KRAV-märkt mellanmjölk
KRAV-märkt standardmjölk
två sorters KRAV-märkt fil
KRAV-märkt naturell yoghurt
KRAV-märkt fruktyoghurt
KRAV-märkt creme fraiche
KRAV-märkt gräddfil
KRAV-märkt grädde
KRAV-märkt smör
KRAV-märkt bredbart smör/margarin
två sorters KRAV-märkt hårdost
två sorters KRAV-märkt övrig ost
KRAV-märkta ägg
två sorters KRAV-märkt glass
2.1.2 Ekologiskt kött
två sorters KRAV-märkt helt kött från
olika djurslag, färskt eller fryst
två smörgåspålägg
ytterligare fyra charkprodukter
I kant: Med olika djurslag menas kött från olika djur, exempelvis kyckling, gris, nöt, får osv.
I kant: Med charkprodukt menas alla processade varor från djur, exempelvis korv, köttbullar, färs, leverpastej,
bacon osv.
2.1.3 Ekologisk frukt och grönt
bananer
ytterligare tre sorters frukt
två sorters frysta bär
två sorters färska örter
potatis
morötter
lök
ytterligare fem rot/grönsaker
tre sorters frysta grönsaker
2.1.4 Ekologiska torrvaror
vanligt vetemjöl
ytterligare fyra mjöl/krossade sädprodukter
ströbröd
havregryn
tre produkter av typen bulgur, matvete,
quinoa
tre sorters kort pasta, ex makroner, skruvar
två sorters lång pasta, ex spagetti,
tagliatelle
frukostflingor
två sorters müsli
socker
ris
fyra baljväxter, ex bönor, ärtor, linser
två sorters kryddor
kakao
chokladdryck
russin
ytterligare någon torkad frukt
mandel
ytterligare två sorters nötter
kokos
fyra sorters mellanrost bryggkaffe
ytterligare två kaffe, annan rostning/typ
pulverkaffe
tre sorters svart te
ytterligare två sorts te av annan sort, ex
grönt, rött
chips
två sorters choklad
två sorters annat godis
5
I kant: vanligt vetemjöl är kärnvetemjöl med normal proteinhalt. Ytterligare mjöl/krossade sädprodukter kan till
exempel vara grahamsmjöl, dinkelmjöl, rågkross.
2.1.5 Ekologiskt bröd och färdigrätter
fyra sorters mjukt bröd, färskt eller fryst
två sorters hårt bröd
KRAV-märkt färdigrätt
två sorters kakor
två sorters kex
2.1.6 Ekologiska konserver och dryck
olivolja
rapsolja
vinäger
tomatpuré
konserverade tomater
konserverad majs
fyra konserverade baljväxter, ex bönor,
ärtor, linser
kokosmjölk
ketchup
senap
inlagd gurka
inlagda rödbetor
oliver
två sorters sylt
två sorters marmelad
två sorters saft
två sorters juice
två sorters koncentrerad juice
öl
2.1.7 Ekologisk barnmat
två KRAV-märkta huvudrätter per
ålderskategori 4, 6, 8 & 12 månader
fyra KRAV-märkta efterrätter
fyra drycker
gröt
välling
2.2 Utbud av miljömärkt fisk
sex produkter av KRAV- eller MSC-märkt ren fisk, varav minst en KRAV-märkt
sex processade produkter av KRAV- eller MSC-märkt fisk och skaldjur, varav minst en
KRAV-märkt
KRAV-märkt inlagd sill
KRAV-märkt kaviar
I kant: Med processade fiskprodukter menas, ex panerad fisk, fiskpinnar, fiskgratäng.
I kant: MSC, Marine Stewardship Council
2.3 Utbud av Fairtrade
fyra sorters kaffe
två sorters te
två sorters choklad
ytterligare någon dryck
I kant: dubbelmärkta produkter får räknas både under Fairtrade och ekologiskt
2.4 Utbud av vegetariska livsmedel
I kant: Definition: med vegetarisk menas här lakto-ovo-vegetariskt, d.v.s. vegetabilier inklusive mjölkprodukter
och ägg
2.4.1 Vegetariska färdigrätter, frysta
Om butiken säljer någon av följande frysta produkter ska även motsvarande vegetariskt
alternativ erbjudas
6





soppa
paj
pizza
pastarätt, ex lasagne eller pasta med sås
”annan rätt”, ex couscousrätt, moussaka eller annan hel färdigrätt
I kant: med färdigrätt menas rätt som inte kräver komplettering för att vara en hel måltid
2.4.2 Vegetariska färdigrätter, färska/kylda
Om butiken säljer någon av följande färska/kylda produkter ska även motsvarande vegetariskt
alternativ erbjudas
 soppa
 paj
 pastarätt, ex lasagne eller pasta med sås
 baguette/wrap/smörgås
 sallad
2.4.3 Vegetariska halvfabrikat
Om butiken säljer någon av följande halvfabrikat så ska även motsvarande vegetariskt
alternativ erbjudas
 korv
 köttbullar (ex kikärtsbollar/falafel, vegetariska bollar, nuggets, järpar)
 biffar
 filéer
 färs
Motivering till kraven
2.1 Ekologiskt jordbruk har kommit längst på vägen mot ett hållbart jordbruk. Ekologiskt jordbruk tillåter inte
användning av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Genmodifierade grödor är inte heller tillåtna. För
mer info se www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/jordbruk-och-mat/ekologisk-produktion
2.1.2 KRAV har, förutom ovanstående, även djuretiska krav och krav på vilka tillsatser som får användas. Till
exempel säger KRAV:s regler att grisar ska få gå ute och böka i jorden medan reglerna för EU:s ekologiska
förordning tillåter utevistelse på betongplatta.
2.2. KRAV kontrollerar bland annat att enbart livskraftiga bestånd fiskas, att redskap och fångstmetoder
sorterar ut fiskar av fel storlek och minimerar bifångster och ställer krav på bränsleförbrukning. Marine
Stewardship Council (MSC) kontrollerar att fisket är lagligt, kommer från hållbara bestånd och att
fiskemetoderna inte skadar den marina miljön.
2.4 Den som letar efter mat som går snabbt att värma eller laga ska enkelt kunna hitta flera olika vegetariska
färdigrätter och halvfabrikat. Att öka konsumtionen av vegetariska livsmedel gör mycket stor skillnad i strävan
att minska matens påverkan på miljö och klimat. Globalt sett står köttproduktion för nästan en femtedel av
utsläppen av växthusgaser, vilket är mer än hela transportsektorn. En vegetarisk rätt har mindre än hälften så
stor klimatpåverkan än motsvarande med kött.
7
3 Utbud av övriga produkter
Som miljömärkt räknas Bra Miljöval, Svanen, EU Ecolabel (tidigare EU-Blomman), KRAV
och EU-ekologiskt.
3.1 Kemiska produkter
3.1.1 Butiken säljer endast miljömärkta
 handdiskmedel
 maskindiskmedel
 all- och grovrengöringsmedel
 toalettrengöringsmedel
 tvättmedel
 fläckborttagningsmedel för kläder
 blekmedel för kläder
I kant: definition allrengöring: inkluderar produkter som bad- och köksrent, skurcreme och liknande produkter.
Däremot ej användningsspecifika produkter som fönsterputs, ugnsrent, kalkborttagare etc.
3.1.2 Butiken erbjuder miljömärkt
 skölj-/mjukmedel
 spolglans
 fönsterputs
3.2 Hygien
Butiken erbjuder miljömärkt
 två sorters schampo
 två sorters flytande tvål, duschtvål, duschcreme eller liknande
 fast tvål
 balsam
 deodorant
 hudkräm, hudlotion eller liknande
 tandkräm
 bindor, tamponger eller menskopp
3.3 Barn- och babyprodukter
3.3.1 Butiken säljer endast miljömärkt
 tvål, flytande tvål, duschkräm eller liknande
 schampo
 barnolja
 våt-/tvättservetter
3.3.2 Butiken erbjuder miljömärkta
 blöjor, minst fem viktkategorier
3.4 Papper
Butiken säljer endast miljömärkt
 toalettpapper
 hushållspapper
 näsdukar
8
3.5 Övrigt sortiment
Butiken erbjuder miljömärkt
 värmeljus, långa ljus eller blockljus
 servetter
 blomjord
 växtnäring/gödning
Motivering till kraven
3.5 De flesta ljus som säljs i Sverige är tillverkade av paraffin som är en fossil oljeprodukt. Miljömärkta ljus är
till största delen tillverkade av stearin som består av animaliskt eller vegetabiliskt fett. Det vegetabiliska fettet,
från exempelvis palmolja, kommer från godkända skogar. Stearin ger en renare förbränning och minskar uttaget
av fossila bränslen.
9
4 Avstår från att sälja varor som medför stor negativ miljöpåverkan
4.1 Hav
4.1.1 Butiken säljer inte fisk- och skaldjursarter som finns listade på svenska WWF:s senast
uppdaterade fisklista under "rött ljus".
4.1.2 Butiken säljer inte jätteräkor (Penaeus, Metapenaeus, Macrobachium och Litopenaeus
vannamei)
I kant: jätteräkor marknadsförs till exempel under namn som scampi, kungsräkor och tropiska räkor.
Motivering till kraven
4.1: Ungefär 75 procent av världens fiskbestånd är överfiskade. Att inte sälja hotade fiskarter bidrar till hela
arters möjlighet till överlevnad. WWF:s fisklista finns på: http://www.wwf.se/vrt-arbete/hav-och-fiske/ww-fsfiskguide/1243694-ww-fs-fiskguide-nr-du-ska-kpa-miljvnlig-fisk
4.2 Skog
Butiken säljer inte varor av tropiskt trä. FSC-märkta varor, och varor av gummiträ (hevea), är
undantagna och får säljas.
I kant: Till tropiskt trä räknas exempelvis akacia, balau, cho chi, cho xot, chowood, eukalyptus, gmelina,
greenheart, hevea, jarra, kamerere, kamerere grandis, keruing, maghogny, merbau, shorea, tajibo, teak, yellow
balau, xoan dau..
4.3 Kemikalier
4.3.1 Kemiska produkter. Butiken säljer inte
 produkter med hypoklorit, ex Klorin (produkter med hypoklorit faller även på att alla
allrengöringsmedel och blekmedel ska vara miljömärkta, se 3.1, denna punkt står med i remissversionen
som ett förtydligande)

hårfärg eller andra kosmetiska produkter som innehåller parafenylendiamin
Information till konsument

butiken har informationsskylt vid hårfärgen som anger att man inte ska färga håret om
man är gravid och att Läkemedelsverket avråder barn under 16 år från att färga håret.
4.3.2 Innehåll i varor. Butiken säljer inte
 varor som innehåller PVC
 varor som innehåller bisfenol A (BPA) och bisfenol S
Kravet på bisfenol A och S gäller ej emballage (ex konserv- och ölburkar) och kemiska
produkter (ex hygienartiklar och rengöringsmedel). Alla övriga produkter omfattas av
kriterierna (ex hårborstar, plastleksaker, köksredskap och elkomponenter).
Listan kan komma att justeras. Om justeringen innebär att fler ämnen eller produkter hamnar
på denna lista meddelas alla licenstagare minst sex månader innan justeringen börjar gälla.
Motivering till kraven
4.2 Skövlingen av den tropiska skogen går i rasande fart och värdefulla ekosystem går förlorade för alltid. FSC,
Forest Stewardship Council, är en internationell miljömärkning av skogsbruk. FSC:s regler gäller både
naturhänsyn och hur man respekterar ursprungs- och lokalbefolkningars rättigheter, vägt mot intresset av en
hållbar produktion.
4.3.1 Parafenylendiamin, PPD, är ett svart färgämne som framförallt förekommer i mörka hårfärger. Det är ett
av de mest allergiframkallande färgämnena i hårfärg och klassas också som mycket giftigt för vattenlevande
organismer. I Sverige förbjöds PPD som tillsats i hårfärger 1943 men det blev tillåtet igen i samband med EU-
10
inträdet 1995. Har man blivit överkänslig mot PPD riskerar man livslång allergi och kan senare i livet reagera
mot exempelvis solskyddsmedel, vissa läkemedel och azofärgämnen i mat, textilier och smink. Många fler
hårfärgämnen kan vara skadliga och utreds för närvarande av EU, varför restriktionen i framtiden kan komma
att utökas till fler ämnen. Parafenylendiamin kan också heta: parafenyldiamin, 4-fenyldiamin, p-diamonobensen,
p-aminolanilin, 4-aminolanilin, PPD och PPDA.
4.3.2 PVC, polyvinylklorid, är en plast som innehåller klor. Såväl tillverkning som förbränning av PVC kan
bland annat ge upphov till ytterst giftiga och långlivade klororganiska föreningar. PVC innehåller ofta olika
ftalater (mjukgörare) som är hormonstörande och kan störa fortplantningen.
Bisfenol A (BPA) är ett ämne som är hormonstörande vid mycket låga doser. Det används främst vid tillverkning
av polykarbonatplaster och epoxyplaster, plasttyper som exempelvis finns i hårborstar, plastleksaker,
elkomponenter, CD-skivor och som skyddslack inuti konservburkar. Foster och små barn är särskilt känsliga för
ämnet. Sedan mars 2011 är BPA förbjudet i nappflaskor i EU. Bisfenol S är ett ämne som troligtvis har samma
hormonstörande egenskaper som BPA.
11
Butikens eget arbete
5 Organisation
5.1 Butiken har en miljöansvarig
Miljöansvarig ska vara väl insatt i kraven för miljömärkningen och ansvarar, vid sidan av
butikschefen, för att kriterierna följs.
5.2. Information till personalen
 Butikens inköpare är väl insatta i de krav som miljömärkningen ställer.
 Butikens marknadsförare är väl insatta i de krav som miljömärkningen ställer och de
mervärden och marknadsföringsmöjligheter som märkningen ger.
 All personal har fått information om vad märkning med Bra Miljöval innebär.
5.3 Personalutbildning
 Miljöansvarig ska ägna minst två dagar per år till att utöka sitt kunnande på
miljöområdet, genom ex. kurser och träffar. Arbetstid avsätts för detta.
 All personal som arbetar i butiken mer än sammanlagt sex månader genomgår
grundläggande miljöutbildning senast tre månader efter att de börjat arbeta i butiken.
12
6 Städning och förbrukningsvaror
6.1 Städning
Vid städning av butik och personalutrymmen används endast miljömärkta
 diskmedel
 tvättmedel
 rengöringsmedel
En uppdaterad lista över vilka städprodukter butiken använder, samt vilken miljömärkning de
har, ska sitta väl synlig vid städförrådet. Undantag medges för charkutrymmet om
myndigheter exempelvis föreskriver desinficerande medel där.
6.2 Förbrukningsvaror
6.2.1 Kemiska produkter och papper
I kök och på toaletter används endast miljömärkt
 tvål
 handkräm
 toalettpapper
 hushållspapper
6.3 Livsmedel
Till personalens fika används endast ekologiskt
 te
 kaffe
 mjölk
6.4 Övrigt
 Utskrifter så som kassakvitton, nummerlappar, prisetiketter för lösviktsvaror och
liknande, får ej innehålla bisfenol A (BPA) eller bisfenol S
Motivering till kraven
6.4 BPA är vanligt i kassakvitton där de förekommer höga halter och lätt släpper från papprets ytskikt. Läs mer
under motivering till 4.3.2.
13
7 Energi
7.1 Elanvändning
All el som butiken köper in ska vara märkt med Bra Miljöval, likvärdig miljömärkning eller
produktspecifik el från solenergi.
7.2 Energianvändning - redovisning
Butiken redovisar årligen
 butiksyta och totalyta
 använd energi fördelat på el, värme och fjärrkyla (i kWh per år)
7.3 Energieffektivisering
Butiken arbetar aktivt för att minska sin energianvändning. Butiken ska kontinuerligt följa
upp energianvändningen samt förbättra sig jämfört med föregående år. Minst en gång om året
går butiken, tillsammans med energikonsult eller annan intern eller extern expert, igenom vad
som kan göras för att spara energi. I uppdraget ska ingå att



gå igenom vad butiken har för utrustning och verksamhet som drar energi
gå igenom hur utrustningen används och rutinerna för verksamhet som drar energi
väja ut minst två nya energieffektiviseringsåtgärder som butiken ska genomföra under
kommande år, beräkna hur mycket butiken sparar när åtgärderna genomförs samt
beräkna återbetalningstid.
 fastställa rutiner för hur butiken arbetar med energi, till exempel vem som släcker
lampor, täcker över frysar, ansvarar för ventilationen
Ovanstående ska dokumenteras och redovisas till Bra Miljöval efter årets slut.
I kant: återbetalningstid är vad åtgärderna kostar i relation till de energikostnader som sparas in, och hur lång
tid det tar innan investeringen gett tillbaka investeringskostnaden.
I kant: Åtgärder kan vara tekniska, men kan också handla om exempelvis utbildning av personal, ge kunden
energispartips på kvittot eller genomföra en nattvandring i butiken (där onödig energianvändning kan
upptäckas).
Motivering till kraven
7.1 Elenergi märkt med Bra Miljöval är el från förnybara källor. I kriterierna för elenergi ställs dessutom krav
som minskar miljöpåverkan från produktionen. För vattenkraftverk gäller till exempel att ett minimiflöde ska
upprätthållas med syfte att djur- och växtliv inte ska missgynnas. El från solenergi tillåts som alternativ till el
märkt med Bra Miljöval då solceller har liten negativ miljöpåverkan. Butiker som vill bli märkta med Bra
Miljöval och har ett löpande avtal om elleveranser, kan ansöka om dispens från kravet tills nytt avtal ska
tecknas. Kompensatoriska åtgärder krävs då.
7.3 Det bästa sättet att minska miljöbelastningen från elanvändning är att använda mindre el. Det finns många
relativt enkla åtgärder för att spara energi. Exempelvis frosta och städa bakom frysarna, täcka över kyl- och
frysdiskar nattetid, byta lysrörsarmaturer etc. Tips på energieffektivisering för butiker finns bland annat på:
www.butiksljus.se
http://www.energimyndigheten.se/Foretag/Energieffektivisering-i-foretag/
Naturskyddsföreningen/Grön guide har också många tips.
14
8 Transport
För punkterna under 8 Transport gäller att om livsmedelsbutiken ingår i en större kedja eller
koncern, kan den centrala organisationens policy, miljökrav samt uppgifter och redovisning
kring transport användas.
8.1 Kundens transport
8.1.1 Kollektivtrafik
Det finns tydlig information till kunden om hur man reser kollektivt till butiken på butikens
hemsida och i entrén till butiken. Informationen innehåller aktuella tidtabeller och närmaste
hållplats.
8.1.2 Cykel
 Externt belägna butiker informerar kunderna om cykelvägar till butiken på butikens
hemsida och i entrén till butiken.
 Cykelställ eller tydligt anvisad cykelparkering ska finnas i nära anslutning till butikens
entré.
I kant: En externt belägen butik ligger inte i centrala staden eller direkt i bostadsområde.
I kant: I nära anslutning betyder direkt utanför om butiken har egen entré, om det inte finns några särskilda
hinder för det. För butik som ligger inne i ett köpcentrum ska cykelställ/-parkering finnas vid ingångarna till
köpcentret. Det ska aldrig vara längre till ett cykelställ än till bilparkeringen.
Motivering till kraven
Den del av en varas transport som har störst betydelse ur miljösynpunkt är hur kunden transporterar sig till och
från butiken.
8.2 Varans transport
8.2.1 Utsläpp av hälsovådliga och miljöpåverkande avgaser
Alla transporter till och från butiken ska leva upp till nedanstående
 Tunga lastbilar (över 3,5 ton) ska vara Euro III eller bättre
 Lätta lastbilar (under 3,5 ton) ska vara Mk 2005 eller bättre
8.2.2 Utsläpp av växthusgaser
Butiken arbetar aktivt för att minska bränsleförbrukning och utsläpp av växthusgaser från de
egna transporterna. Mål som kopplas till en handlingsplan upprättas årligen, i handlingsplanen
ska finnas minst två nya konkreta åtgärder för hur målen för det kommande året ska uppnås.
8.2.3 Effektivisering
Butiken arbetar aktivt för att effektivisera alla transporter till och från butiken. Mål som
kopplas till en handlingsplan upprättas årligen och ska innefatta samordning av transporter,
utnyttjande av lastutrymme och frekvens av leverans. I handlingsplanen ska finnas minst två
nya konkreta åtgärder för hur målen för det kommande året ska uppnås.
8.2.4 Lossning av varor
Butiken har ett generellt förbud mot tomgångskörning vid lasting och lossning av varor.
Undantag: De kyl- och frystransporter som inte klarar att hålla kylan utan att bilens motor är
igång.
15
9 Avfall
9.1 Farligt avfall
Butiken sorterar sitt farliga avfall och elavfall och lämnar till omhändertagande.
Åtminstone följande fraktioner ska finnas
 batterier
 lampor
 övrigt miljöfarligt avfall, ex lösningsmedel, toner och elavfall
I kant: Elavfall är allt som har sladd eller drivs med batteri. Exempelvis handverktyg, leksaker, klockor,
datordelar, telefoner, gamla elsladdar, spelande kort.
I kant: Farligt avfall är till exempel: batterier, T-sprit, aceton, Klorin, maskindiskmedel, lim, tändvätska,
lacknafta, bekämpningsmedel.
9.2 Källsortering
Butiken källsorterar sitt övriga avfall i åtminstone följande fraktioner:
 Glas, färgat och ofärgat
 Hårdplast
 Metall
 Mjukplast
 Organiskt avfall
 Papper
 Wellpapp
9.3 Byggavfall
Vid ombyggnad och tillbyggnad av butiken återvinns och källsorteras byggavfallet.
9.4 Avfallsminskning
Butiken minskar kontinuerligt sin mängd osorterat avfall. Detta redovisas genom minskad
tömningsfrekvens eller minskad vikt.
I kant: Tips för minskning: sortera också i lunchrummet, det ökar mängden, medvetenhet och motivation.
9.5 Skyltning
Källsorteringen är så tydligt skyltad att det är lätt för personalen att göra rätt.
Motivering till kraven
9.1 Livsmedelsbutiker säljer många produkter som klassas som farligt avfall, och elavfall bildas i driften av
butiken. Även i mycket små mängder är farligt avfall är ett hot mot människors hälsa och miljön, därför är det
viktigt att det inte slängs bland övriga sopor utan sorteras för omhändertagande.
9.2 Återvinning av avfall sparar jordens resurser. Ett exempel är aluminium som tillverkas av mineralen bauxit.
Bauxit bryts ofta i dagbrott vilket orsakar urlakning av giftiga ämnen, erosion och minskad biologisk mångfald i
området. I framställningen av aluminium bildas restprodukten rödslam som är giftigt. Dessutom är processen att
göra aluminium mycket energikrävande, det går åt minst tio gånger mer energi vid nytillverkning än vid
återvinning av aluminium.
9.4 Osorterat avfall är svårt att ta hand om på ett sätt som är miljömässigt acceptabelt. Förbränning av
osorterat avfall riskerar att bidra till spriding av giftiga dioxiner. För att minska avfallsmängden behöver
butiken dels titta på avfallet och se om det finns något som kan återvinnas, dels se över om man kan undvika att
avfallet uppkommer.
16
Märkningsguide med bild
Bra Miljöval
Naturskyddsföreningens eget miljömärke. Den enda miljömärkning där kraven utformas helt
av en oberoende natur- och miljöorganisation. Bra Miljöval är därför den miljömärkning som
ställer tuffast krav på sina produkter och tjänster.
Naturskyddsföreningen anser att miljömärkning är ett effektivt redskap att förändra
marknaden och med Bra Miljöval påverkar vi även andra märkningssystem. Genom att
kontinuerligt skärpa kraven driver vi en utveckling där produkterna successivt utvecklas och
blir mindre miljöförstörande.
Svanen
Nordens officiella miljömärkning. Granskar varor och tjänsters miljöpåverkan under hela
livscykeln från råvara till avfall. Verksamheten drivs utan vinstintresse på uppdrag av
regeringen. Kraven för Svanenmärkningen beslutas gemensamt av de nordiska länderna.
EU Ecolabel (fd blomman)
Svanens motsvarighet i Europa. I Sverige är märkningen inte så vanlig, men den finns att hitta
på bland annat rengöringsmedel, skor, textil, lampor och färg. SIS Miljömärkning leder det
svenska arbetet med att ta fram kriterier för EU Ecolabel på uppdrag av regeringen.
KRAV
Det svenska miljömärket för ekologiskt odlad mat. Ekologisk odling betyder att maten är
producerad utan konstgödning och kemiska bekämpningsmedel. För kött, ägg och mjölk
innebär KRAV-märket att djuren levt på en ekologisk bondgård, där de fått gå ute så mycket
som möjligt och bara ätit foder som odlats utan konstgödsel och bekämpningsmedel. Hönsen
är så kallade sprätthöns, med gott om plats att röra sig på, och kalvarna får följa sin mor den
första tiden. I KRAV-regler ingår även kriterier för minskad klimatpåverkan.
KRAV märker förutom ekologisk odling också vild och odlad fisk.
KRAV, Kontrollföreningen för ekologisk odling, står bakom märket. Föreningen har idag 23
medlemmar som bland annat representerar miljö-, konsument- och producentorganisationer,
däribland Naturskyddsföreningen.
EU-ekologiskt
EU:s märkning av ekologiska produkter. Kemiska bekämpningsmedel och genmodifierade
organismer inte får användas. KRAV-märkningens och den EU-ekologiska
märkningens miljökrav på produkten liknar varandra, även om Krav har ännu hårdare regler.
MSC
Marine Stewardship Council (MSC) miljömärker hållbart fiske. MSC-märkning står för ett
välskött fiske på bärkraftiga fiskbestånd, med hållbara fiskemetoder utan negativa
konsekvenser för den marina miljön.
Årsspecifika krav
Årsspecifika krav kommer att finnas även i fortsättningen, preliminärt kommer de
årsspecifika kraven de närmaste åren att handla om:
2013: större ekologiskt utbud
2014: returpapper-inblandning i mjukpapper
17