Sveriges Kommuner och Landsting CIRKULÄR 08:10 s 6 cöO0

Sveriges Kommuner och Landsting
CIRKULÄR 08:10
s
6 cöO0-/5...
2008-01-14
Arbetsgivarpolitik: 08-2:2
Avdelningen för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen Lars-Gösta Andreen
Nyckelord: Arbetsmarknadspolitiska insatser, försäkringsskydd
Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik
Arbetsmarknad
Försäkringsskyddet i arbetsmarknadspolitiska insatser
Det försäkringsskydd som gäller för en deltagare i en arbetsmarknadspolitisk insats beror på om den
innebär att han eller hon är anställd hos anordnaren av insatsen eller ej. För en insats som inte innebär
en anställning gäller vidare ett visst försäkringsskydd om deltagaren får aktivitetsstöd eller
utvecklingsersättning.
Det är därför viktigt att känna till

vilka insatser som förutsätter en anställning, och

i vilka insatser som deltagaren får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning.
En redogörelse för försäkringsskyddet i de arbetsmarknadspolitiska insatserna ges i bifogad PM, som
är uppdelad i följande tre avsnitt.
A. Försäkringsskyddet i arbetsmarknadspolitiska insatser då deltagaren är anställd
B. Försäkringsskyddet i arbetsmarknadspolitiska insatser då deltagaren får aktivitetsstöd eller
utvecklingsersättning
C. Försäkringsskyddet i arbetsmarknadspolitiska insatser då deltagaren inte är anställd och
inte får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning
Frågor
Frågor om försäkringsskyddet i arbetsmarknadspolitiska insatser besvaras av Lars-Gösta Andreen
på förhandlingssektionen.
Allmänna kollektivavtalsfrågor med anledning av arbetsmarknadspolitiska insatser besvaras av Maria
Dahlberg och Phia Moberg på förhandlingssektionen.
Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm,
Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70
50 [email protected], www.skl.se
® Sveriges
Kommuner
och Landsting
Cirkulär 08:10
2008-01-14
2 (2)
Frågor i övrigt om arbetsmarknadspolitiken och de arbetsmarknadspolitiska insatserna
besvaras av Tor Hatlevoll, Vivi Jacobson-Libietis och Torgny Ljungkvist på
avdelningen för lärande och arbetsmarknad.
Sveriges Kommuner och Landsting
Avdelningen
för
arbetsgivarpolitik
Förhandlingssektionen
Lena Emanuelsson
Lars-Gösta Andreen Bilaga: PM
— Försäkringsskyddet i arbetsmarknadspolitiska insatser
Sveriges Kommuner och Landsting
PM
2008-01-14
1 (4)
Avdelningen för arbetsgivarpolitik
Förhandlingssektionen Lars-Gösta Andreen
Försäkringsskyddet i arbetsmarknadspolitiska insatser
A.
Försäkringsskyddet i arbetsmarknadspolitiska insatser då deltagaren är anställd
Den som deltar i en arbetsmarknadspolitisk insats, som innebär att han eller hon är anställd, har det
försäkringsskydd som följer av gällande lagstiftning och kollektivavtal. Ett sådant försäkringsskydd
finns för insatser som innebär
a) anställning med särskilt anställningsstöd för den som deltagit i jobb- och
utvecklingsgarantin, särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb och anställningsstöd
för långtidssjukskrivna enligt förordningen (1997:1275) om anställningsstöd
b) anställning med lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA),
utvecklingsanställning, trygghetsanställning och anställning med särskilt stöd för
introduktion och uppföljning (SIUS) enligt förordningen (2000:630) om särskilda insatser för
personer med funktionshinder som med-för nedsatt arbetsförmåga,
c) anställning med arbetsplatsintroduktion enligt förordningen (2003:623) om
arbetsplatsintroduktion,
d) nystartsjobb enligt förordningen (2006:1481) om stöd för nystartsjobb,
e) reguljärt arbete inom ramen för jobb — och utvecklingsgarantin enligt förordningen
(2007:414) om jobb och utvecklingsgarantin, och
f) reguljärt arbete inom ramen för jobbgarantin för ungdomar enligt förordningen (2007:813)
om jobbgaranti för ungdomar.
Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm,
Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70
50 [email protected], www.skl.se
Sveriges Kommuner och Landsting
2008-01-14
2 (4)
B.
Försäkringsskyddet i arbetsmarknadspolitiska insatser då deltagaren får
aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning
Om deltagaren i en arbetsmarknadspolitisk insats inte är anställd, gäller visst författningsreglerat
försäkringsskydd om han eller hon får ett ekonomiskt stöd till sin försörjning i form av
aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning enligt förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd för att
kunna delta i insatsen.
Försäkringsskydd genom aktivitetsstöd
Den som deltar i någon av nedan angivna arbetsmarknadspolitiska insatser och får aktivitetsstöd
har det försäkringsskydd som följer av följande författningar.

Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

Förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd

Förordningen (1988:244) om grupplivförsäkring för deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska program

Förordningen (1998:1785) om ersättning vid skada till deltagare i vissa
arbetsmarknadspolitiska program m.m.
Arbetsmarknadspolitiska insatser som innebär att deltagaren har ett författnings-reglerat
försäkringsskydd genom att han eller hon får aktivitetsstöd enligt för-ordningen (1996:1100) om
aktivitetsstöd är insatser som innebär deltagande i
a) förberedande insatser enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknads-politiska
program; bl.a. i form av aktiviteter inom vägledning/platsförmedling som t.ex.
jobbsökarkurser/yrkesvalskurser, fördjupad kartläggning och väg-ledning, arbetslivsinriktad
rehabilitering och förberedande/orienterande ut-bildningar,
b) arbetsmarknadsutbildning enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska
program,
c) arbetspraktik enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program; bl.a. i
form av prova-på-platser, yrkeskompetensbedömning, praktik inför en anställning med
arbetsplatsintroduktion enligt förordningen (2003:623) om arbetsplatsintroduktion och
introduktion med särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) enligt förordningen
(2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt
arbetsförmåga,
d) projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning enligt förordningen (2000:634) om
arbetsmarknadspolitiska program,
e) jobb- och utvecklingsgarantin enligt förordningen (2007:414) om jobb- och
utvecklingsgarantin, samt
Sveriges Kommuner och Landsting
2008-01-14
3 (4)
f) jobbgarantin för ungdomar enligt förordningen (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar,
Den som anordnar en arbetsmarknadspolitisk insats enligt a)-f) ovan har försäkringsskydd enligt
förordningen (1980:631) om ersättning av allmänna medel för skada orsakad av deltagare i viss
arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering m.m.
Försäkringsskydd genom utvecklingsersättning
Den som deltar i någon av nedan angivna arbetsmarknadspolitiska insatser och far
utvecklingsersättning har det försäkringsskydd som följer av följande författningar.
 Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

Förordningen (1998:1785) om ersättning vid skada till deltagare i vissa
arbetsmarknadspolitiska program m.m.
Arbetsmarknadspolitiska insatser som innebär att deltagaren har ett författnings-reglerat
försäkringsskydd genom att han eller hon får utvecklingsersättning enligt förordningen
(1996:1100) om aktivitetsstöd är insatser som innebär deltagande i
a) jobb- och utvecklingsgarantin enligt förordningen (2007:414) om jobb- och
utvecklingsgarantin, och
b) jobbgarantin för ungdomar enligt förordningen (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar.
Den som anordnar en arbetsmarknadspolitisk insats enligt a) och b) ovan har försäkringsskydd
enligt förordningen (1980:631) om ersättning av allmänna medel för skada orsakad av deltagare i
viss arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering m.m.
Stöd till start av näringsverksamhet
En företagare som far stöd till start av näringsverksamhet enligt förordningen (2000:634) om
arbetsmarknadspolitiska program far aktivitetsstöd enligt förordningen (1996:1100) om
aktivitetsstöd. Företagaren är dock inte försäkrad genom aktivitetsstödet. Han eller hon måste
därför själv ombesörja sitt försäkringsskydd.
® Sveriges Kommuner och Landsting
2008-01-14
4 (4)
C.
Försäkringsskyddet i arbetsmarknadspolitiska insatser då deltagaren inte
är anställd och inte får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning
Personer med försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen (2001:453), de som beviljats
introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar
och vissa andra utlänningar samt andra personer som deltar i kom-munalt finansierade
arbetsmarknadspolitiska insatser kan ges ett försäkringsskydd då de deltar i insatserna på
sätt som anges nedan.
Försäkringsskydd kan ges genom tillägg till standardvillkoren i kommunens befintliga
försäkringsavtal. I kommunens kollektiva olycksfallsförsäkring kan det särskilt föreskrivas
att utöver barn och studerande ska även ovan nämnda grupper omfattas. I kommunens
ansvarsförsäkring finns en s.k. prao-klausul och en liknande klausul kan användas för
grupperna i fråga. Dessa försäkringar ger inte ersättning för sveda och värk samt lyte och
men.
9
Sveriges Kommuner och Landsting
2008-01-17
1 (1)
CIRKULÄR 08:11
2008 01 18
Kommuner
Landsting/regioner
Kommunala
företag
Kommundirektörer
Landstingsdirektörer
Inköp i kommun och landsting
Nya "tröskelvärden" vid offentlig upphandling
Från och med den 1 januari 2008 gäller nya tröskelvärden vid offentlig upphandling för kommuner
och landsting enligt följande.
Klassisk sektor



Varor: 206 000 euro eller 1 911 155 kronor
Tjänster: 206 000 euro eller 1 911 155 kronor
Byggentreprenader: 5 150 000 euro eller 47 778 869 kronor
Försörjningssektorn (vatten, energi, transporter och posttjänster)


Varor: 412 000 euro eller 3 822 309 kronor
Tjänster: 412 000 euro eller 3 822 309 kronor

Byggentreprenader: 5 150 000 euro eller 47 778 869 kronor Den särskilda
beloppsgränsen vid s.k. förannonsering har tagits bort.
Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för
juridik
Hans Ekman
Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm,
Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452
70 50 [email protected], www.skl.se
Sveriges Kommuner och Landsting
2008-01-21
1 (2)
CIRKULÄR 08:12
Arbetsgivarpolitik: 08-2:3
Avdelningen för arbetsgivarpolitik
Förhandlingssektionen
Jan Svensson
Nyckelord: AB
Kommunstyrelsen
Landstingsstyrelsen
Regionstyrelsen
Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik
Överenskommelse om vissa ändringar i Allmänna bestämmelser
Bakgrunden till ändringarna är ändring av beräkningsfaktorn från 0,989 till 0,97 vid fastställande av
dagersättning från försäkringskassan.
Överenskommelse har träffats med arbetstagarorganisationerna om ändringar i AB § 28 mom. 7, 9
och 12, § 29 mom. 2 och § 30 mom. 1 gällande fr.o.m. 2008-01-01.
Överenskommelsen innebär att
- förmån utges på lönedelar som överstiger 62,5 procent av prisbasbeloppet vid sjukdom,
rehabilitering och vid totalförsvarsplikt samt vid föräldraledighet på lönedelar överstigande 83,33
procent av prisbasbeloppet.
- förmånsnivån i ovan nämnda moment ändras från 79,12 procent till 77,6 och från 89,01 procent
till 87,3.
Genom de centrala parternas överenskommelse tillförs ändringarna direkt lokalt kollektivavtal, LOK
05 resp. LOK 07. Det fordras därför inget särskilt beslut. Om det bedöms som lämpligt för ökad
tydlighet eller av annat skäl, kan till protokoll som avser denna fråga antecknas
att lokalt kollektivavtal tillförts de ändrade bestämmelserna som de centrala parterna enats om i
förhandlingsöverenskommelse 2007-12-20.
Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm,
Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70
50 [email protected], www.skl.se
2008 -01- 21
® Sveriges Kommuner och Landsting
2008-01-21
Cirkulär 08:12
2 (2)
Frågor
Frågor med anledning av detta cirkulär besvaras av Hans-Henrik Helldahl, Malin Looberger,
Phia Moberg, Ann-Charlotte Ohlsson, Maria Dahlberg eller Jan Svensson.
Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen
för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen
Lena Emanuelsson
i1 (st.,.
Bilagor: Överenskommelse om vissa ändringar i Allmänna bestämmelser, AB
Överenskommelse om vissa ändringar i Allmänna bestämmelser, AB 05
Förhandlingsprotokoll
200-12-20
Overenskommelse om vissa ändringar i
Allmänna bestämmelser, AB
Parter
Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena
sidan, samt
Svenska Kommunalarbetareförbundet och OFR:s förbundsområden Allmän
kommunal verksamhet samt Läkare jämte i förbundsområdet ingående
organisationer å den andra.
§ 1 Bakgrund
Parterna konstaterar att förhandlingar upptas för att anpassa bestämmelser i AB
med anledning av riksdagens beslut att sänka det s.1<. taket i lagen om allmän
försäkring (AFL).
Det antecknas till protokollet att en anpassning av Allmänna bestämmelser skett
1991-12-10, 1993-03-31, 1994-12-21, 1995-12-14, 1997-12-17, 2003-11-27,
2004-12-09, 2006-08-21 och 2006-12-22 innebärande bl.a. att de avtalsmässiga
förmånerna vid sjukdom anpassats till de förmånsnivåer som gällt vid sjukdom enligt
lagen om allmän försäkring
§ 2 Ändringar i AB
Parterna är överens om att AB § 28 mom. 7, mom. 9, 12, § 29 mom. 2 och § 30
mom. 1 från och med 2008-01-01 ska ha den lydelse som framgår av bilaga 1.
Vidare är parterna överens om att Central protokollsanteckning rörande
kompensation ska ha lydelse enligt bilaga 2.
§ 3 Avslutning
Förhandlingarna förklaras avslutade. Vid
protokollet
Jan Svensson
Hans-Henrik Helldahl
Justeras
För Sveriges Kommuner och Landsting
Ingela Gardner-Sundström
För Arbetsgivarförbundet Pacta
Ingela Gardner-Sundström
För Svenska Kommunalarbetareförbundet
Annica Jansson
För OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Fackförbundet
Ledarna
Anders Hammarbäck
Akademikerförbundet SSR SKTF
Ewa Fagerberg För
OFR:s förbundsområde Läkare Sveriges läkarförbund
Peter Wurse
Bilaga 1 §
28 Sjukdom m.m.
Ledighet
Mom. 1 Arbetstagare, som inte kan arbeta
a) till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada, får ledigt så länge
arbetsoförmågan kvarstår,
b) på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering, får ledigt
då sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring (AFL) utges eller
c) på grund av arbetslivsinriktad rehabilitering, får ledigt då
rehabiliteringsersättning enligt AFL utges.
Mom. 2 Behov av ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada
utöver 7 kalenderdagar ska styrkas genom intyg av läkare eller tandläkare.
Arbetsgivaren får dock kräva sådant intyg även vid kortare ledighet eller för
särskilda fall avstå att kräva intyg. Arbetstagaren svarar för kostnaden för
sådant intyg.
Arbetsgivaren får föreskriva, att intyget ska vara utfärdat av anvisad läkare
eller tandläkare. Arbetstagarens kostnad i detta fall ersätts av arbetsgivaren
till den del kostnaden inte ersätts eller bort ersättas av Försäkringskassan
eller av försäkring som arbetsgivaren bekostar.
Anmälan
Mom. 3 Arbetstagaren ska, för att ha rätt till sjuklön enligt lagen om sjuklön
(SjLL) / avtalet, snarast anmäla sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan
till arbetsgivaren. Arbetstagaren ska även meddela arbetsgivaren datum då
sjukfallet inträffade.
Arbetstagare, som inte har sjuklönerätt enligt SjLL, ska meddela arbetsgivaren
datum för sjukanmälan till Försäkringskassan och uppgift om arbetstagaren får
kalenderdagsberäknad sjukpenning.
Anmärkning
Om sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan kan tänkas ge ersättning från annan
än arbetsgivaren gäller det som anges i § 37 om ersättning från tredje man.
Mom. 4 Vid tillämpning av 7 § SjLL, sjuklöneperioden, ska utlagd jour och
beredskap anses som "arbete åt arbetsgivaren".
Sjuklön
Mom. 5 Vid beräkning av sjuklön enligt SjLL gäller följande.
Till vad som enligt 6 § SjLL anges som "lön och andra anställningsförmåner "
ska enbart räknas följande anställningsförmåner, nämligen lön enligt §§ 16-18,
semesterlön och lön under ledighet samt de särskilda
ersättningarna, tillägg för obekväm arbetstid och jour- och
beredskaps-ersättning, enligt §§ 21 och 22.
Vad som arbetstagaren gått miste om till följd av nedsättningen av
arbetsförmågan under sjuklöneperioden enligt 7 § SjLL, beräknas när det gäller
a) timlön; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande
förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,
b) semesterlön; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande
semesterförläggning skulle ha fått, för arbetstagare med fast kontant lön dock
utan semesterdagstillägg och semesterlönetillägg,
c) lön under ledighet; till vad arbetstagaren för perioden enligt då
gällande överenskommelse skulle ha fått,
d) tillägg för obekväm arbetstid; till vad arbetstagaren för perioden enligt
då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,
e) jour- och beredskapsersättning; till vad arbetstagaren för perioden enligt
då gällande jour- och beredskapslista skulle ha fått och
f) ackordslön; till vad arbetstagaren för perioden genom att utföra sitt
ordinarie arbete skulle ha fått, om arbetstagaren inte avhållit sig från arbete åt
arbetsgivaren.
Mom. 6 Vid ledighet som avses i mom. 1 då sjukpenning enligt AFL eller
lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) utges eller då rehabiliteringsersättning
enligt AFL utges, får arbetstagare sjuklön med ett belopp som motsvarar 10 %
av lönebortfallet, dock längst för tid till och med den 90:e kalenderdagen i
sjukperioden.
Anmärkningar
1. Sjukperiod ska anses löpa och omfatta tid enligt AFL.
2. Sjuklön enligt momentet utges inte för de första 14 dagarna i sjukperioden.
3. För arbetstagare med timlön, är lönebortfallet den lön som arbetstagaren enligt
då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
4. Där LAF anges i denna bestämmelse avses beträffande skador som inträffat före
1977- 07- 01 motsvarande bestämmelser i lagen om yrkesskadeförsäkring.
Mom. 7 Arbetstagare, vars fasta kontanta lön överstiger 62,5 % av
prisbasbeloppet enligt AFL, får sjuklön enligt detta moment dels vid
ledighet som avses i mom. 1 a) då sjukpenning enligt AFL eller LAF utges,
dels vid ledighet som avses i mom. 1 b).
Sjuklönen utges med belopp som motsvarar skillnaden mellan 77.6 % av
lönebortfallet och högsta belopp för dagberäknad respektive
kalenderdagsberäknad sjukpenning enligt AFL.
Mom. 8 Sjuklön enligt mom. 6 och 7 utges inte
a)
för tid som ingår i en sjuklöneperiod enligt SjLL,
b) för tid då arbetstagaren undantas från sjukpenning enligt AFL eller LAF,
eller rehabiliteringsersättning enligt AFL och
c) för tid då arbetstagaren uppbär aktivitetsersättning eller
sjukersättning enligt AFL.
Har sjukpenningen eller rehabiliteringsersättningen nedsatts eller
indragits enligt AFL eller LAF ska sjuklönen enligt mom. 6 och 7
minskas i motsvarande grad.
Mom. 9 Arbetstagare, vars sjukpenning indragits enligt 3 kap. 7 § AFL eller
motsvarande paragraf i LAF på grund av Försäkringskassans bedömning av
arbetstagarens arbetsförmåga, får vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b)
sjuklön, då sjukpenning enligt AFL eller LAF annars
skulle ha utgetts. Sjuklön utges för tid i sjukperioden, dock högst under 180
kalenderdagar, med belopp motsvarande
77,6 % av lönebortfallet till och med dag 14 med undantag för den första
arbetsdagen,
87.3 % av lönebortfallet för tid därefter till och med dag 90, och 77,6
% av lönebortfallet för tid därefter.
Anmärkning
För arbetstagare med timlön, är lönebortfallet den lön som arbetstagaren enligt då
gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
Arbetsgivaren ska under denna tid göra en bedömning av arbetstagarens
förutsättningar att återgå i sitt vanliga arbete.
Overgångsbestämmelse
Begränsning av sjuklön till 180 dagar gäller inte arbetstagare som fått
sjuk-penning indragen före den 1 juli 2007.
Mom. 10 Arbetstagare får vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) sjuklön
beräknad på sätt som anges i mom. 9 för sådan del av dagen som
Försäkringskassan inte ersätter på grund av att bestämmelserna i 3 kap. 7 §
AFL som medger att endast hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels
sjukpenning utges.
Efterbehandlingar m.m.
Mom. 11 Om så nödvändigtvis måste ske under arbetstid, får arbetstagare vid
efterbehandlingar, röntgen- eller skärmbildsundersökning besöka läkare eller
sjukhus. Samma rätt finns vid förstagångsbesök hos tandläkare vid akut
sjukdom eller olycksfall. Under sådan ledighet utges ersättning som motsvarar
100 % av lönen.
Anmärkning
Momentet ska inte tillämpas vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) för tid då
sjuklön utges enligt SjLL/avtalet eller sjukpenning utges enligt AFL eller LAF.
Arbetslivsinriktad rehabilitering
Mom. 12 Arbetstagare, vars fasta kontanta lön överstiger 62,5 % av
prisbasbeloppet enligt AFL, får rehabiliteringstillägg enligt detta moment
vid ledighet enligt mom. 1 c).
Rehabiliteringstillägget utges med ett belopp som motsvarar skillnaden
mellan 77,6 % av lönebortfallet och högsta belopp för
rehabiliteringsersättning enligt AFL. I tillägget ingår semesterlön och
semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.
Har rehabiliteringsersättning nedsatts eller indragits enligt AFL ska
rehabiliteringstillägget minskas i motsvarande grad.
§ 29 Föräldraledighet
Mom. 1 Arbetstagare, som sammanhängande varit anställd hos
arbetsgivaren under minst 365 kalenderdagar före ledighet med
föräldrapenning får föräldrapenningtillägg under högst 90
kalenderdagar i en följd med belopp motsvarande 10 % av lönebortfallet,
beräknat per första kalenderdagen av sådan ledighet.
Föräldrapenningtillägget utges till arbetstagaren en gång per födsel. Vid
kortare ledighet än 90 kalenderdagar, utges föräldrapenningtillägget för den tid
ledigheten omfattar.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som
förutsätts i semesterlagen (SemL).
Mom. 2 Arbetstagare, vars fasta kontanta lön överstiger 83,33 % av
prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring (AFL) och som varit
sammanhängande anställd hos offentlig arbetsgivare under minst 180
kalenderdagar före ledighet med föräldrapenning, får ersättning enligt detta
moment då föräldrapenning utges.
Ersättningen utges under högst 270 kalenderdagar per födsel. Beloppet som
utbetalas motsvarar skillnaden mellan 77,6 % av lönebortfallet beräknat per
kalenderdag och högsta belopp för föräldrapenning enligt AFL.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som
förutsätts i semesterlagen (SemL).
Mom. 3 Förmån enligt mom. 1 och 2 utges endast till arbetstagare som enligt
AFL har rätt till föräldrapenning över lägstanivån.
Mom. 4 Har föräldrapenning nedsatts eller indragits ska förmån enligt mom. 1
och 2 minskas i motsvarande grad.
Mom. 5 Om så nödvändigtvis måste ske under arbetstid får arbetstagare
vid högst 2 tillfällen under graviditeten besöka
mödravårdscentral. Under sådan ledighet utges ersättning som
motsvarar 100 % av den lön som arbetstagaren enligt då gällande
förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
Möjlighet till lokal avvikelse
Mom. 6 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv-avtal om
dels avvikelser från
a)
13 § föräldraledighetslagen (FörL) om anmälan om ledighet,
b) 15 § FörL om tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till
arbete,
c) 15 § tredje stycket FörL om den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp
arbetstagarens återgång till arbete och
d) 11 och 12 §§ FörL om den närmare tillämpningen av ledighetens
förläggning och 17 § FörL om skyddet för anställningsförmånerna.
§ 30 Civil- och värnplikt
Mom. 1 Arbetstagare, vars fasta kontanta lön överstiger 62,5 % av
prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring (AFL), får ersättning enligt
detta moment vid ledighet för sådan tjänstgöring inom totalförsvaret enligt
lagen om totalförsvarsplikt som anges nedan.
För de dagar då dagpenning enligt förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga utges vid civil- eller värnpliktstjänstgöring som omfattar
a)
grundutbildning avsedd att pågå högst 60 dagar och
b) repetitionsutbildning,
får arbetstagaren ersättning med belopp som motsvarar skillnaden mellan 87.3
% av lönebortfallet och högsta belopp för dagpenning. I ersättningen ingår
semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen
(SemL).
Mom. 2 Arbetstagare får ledigt för att tjänstgöra som reservofficer för tid som
arbetstagaren är skyldig att fullgöra sådan tjänstgöring enligt
officersförordningen. Under sådan ledighet behåller arbetstagaren 25
av den lön som arbetstagaren enligt då gällande förläggning av ordinarie
arbetstid skulle ha fått.
Bilaga 2
Central protokollsanteckning
Sjuklön m.m.
2. Parterna konstaterar att sjuklön enligt § 28 mom. 6 och 7 tillsammans med
ersättning från lag om sjuklön eller lag om allmän försäkring innebär att
arbetstagarkollektivet får en total kompensationsnivå enligt följande
77,6 procent av lön under de första fjorton kalenderdagarna med
undantag för karensdag,
87,3 procent av lön dag 15 t.o.m. 90 i sjukperioden och för tid därefter 77,6
procent av lön.
Förhandlingsprotokoll
200742-20
Överenskommelse om vissa ändringar i
Allmänna bestämmelser, AB 05
Parter
Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan,
samt
Lärarnas Samverkansråd, Hälso- och sjukvård jämte i förbundsområdet
ingående organisationer samt AkademikerAlliansen och till
AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer å den andra.
§ 1 Bakgrund
Parterna konstaterar att förhandlingar upptas för att anpassa bestämmelser i AB
05 med anledning av riksdagens beslut att sänka det s.k. taket i lagen om allmän
försäkring (AFL).
Det antecknas till protokollet att en anpassning av Allmänna bestämmelser skett
1991-12-10, 1993-03-31, 1994-12-21, 1995-12-14, 1997-12-17, 2003-11-27,
2004-12-09, 2006-08-21 och 2007-12-22 innebärande bl.a. att de avtalsmässiga
förmånerna vid sjukdom anpassats till de förmånsnivåer som gällt vid sjukdom enligt
lagen om allmän försäkring
§ 2 Ändringar i AB 05
Parterna är överens om att AB 05 § 28 mom. 7, mom. 9, 12, § 29 mom. 2 och §
30 mom. 1 från och med 2008-01-01 ska ha den lydelse som framgår av bilaga
1. Vidare är parterna överens om att Central protokollsanteckning rörande
kompensation ska ha lydelse enligt bilaga 2.
§ 3 Avslutning
Förhandlingarna förklaras avslutade. Vid
protokollet
Jan Svensson
Hans-Henrik Helldahl
Justeras
För Sveriges Kommuner och Landsting Ingela Gardner-Sundström
För Arbetsgivarförbundet Pacta
Ingela Gardner-Sundström
För Lärarnas Samverkansråd
Lärarförbundet
Lärarnas Riksförbund
Ola Carnelid
Hans Björkman För OFR:s
förbundsområde Hälso- och sjukvård Vårdförbundet
Cecilia Hellden
För AkademikerAlliansen
och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer
Ann Gard
Bilaga
1 § 28
Sjukdom m.m.
Ledighet
Mom. 1 Arbetstagare, som inte kan arbeta
a) till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada, får ledigt så länge
arbetsoförmågan kvarstår,
b) på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering, får ledigt
då sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring (AFL) utges eller
c) på grund av arbetslivsinriktad rehabilitering, får ledigt då
rehabiliteringsersättning enligt AFL utges.
Mom. 2 Behov av ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada
utöver 7 kalenderdagar ska styrkas genom intyg av läkare eller tandläkare.
Arbetsgivaren får dock kräva sådant intyg även vid kortare ledighet eller för
särskilda fall avstå att kräva intyg. Arbetstagaren svarar för kostnaden för
sådant intyg.
Arbetsgivaren får föreskriva, att intyget ska vara utfärdat av anvisad läkare
eller tandläkare. Arbetstagarens kostnad i detta fall ersätts av arbetsgivaren
till den del kostnaden inte ersätts eller bort ersättas av Försäkringskassan
eller av försäkring som arbetsgivaren bekostar.
Anmälan
Mom. 3 Arbetstagaren ska, för att ha rätt till sjuklön enligt lagen om sjuklön
(SjLL) / avtalet, snarast anmäla sjukdomen; olycksfallet eller arbetsskadan
till arbetsgivaren. Arbetstagaren ska även meddela arbetsgivaren datum då
sjukfallet inträffade.
Arbetstagare, som inte har sjuklönerätt enligt SjLL, ska meddela arbetsgivaren
datum för sjukanmälan till Försäkringskassan och uppgift om arbetstagaren får
kalenderdagsberäknad sjukpenning.
Anmärkning
Om sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan kan tänkas ge ersättning från annan
än arbetsgivaren gäller det som anges i § 37 om ersättning från tredje man.
Mom. 4 Vid tillämpning av 7 § SjLL, sjuklöneperioden, ska utlagd jour och
beredskap anses som "arbete åt arbetsgivaren".
Sjuklön
Mom. 5 Vid beräkning av sjuklön enligt SjLL gäller följande.
Till vad som enligt 6 § SjLL anges som "lön och andra anställningsförmåner"
ska enbart räknas följande anställningsförmåner, nämligen lön enligt §§ 16-18,
semesterlön och lön under ledighet samt de särskilda
ersättningarna, tillägg för obekväm arbetstid och jour- och
beredskaps-ersättning, enligt §§ 21 och 22.
Vad som arbetstagaren gått miste om till följd av nedsättningen av
arbetsförmågan under sjuklöneperioden enligt 7 § SjLL, beräknas när det gäller
a) timlön; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande
förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,
b) semesterlön; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande
semesterförläggning skulle ha fått, för arbetstagare med fast kontant lön dock
utan semesterdagstillägg och semesterlönetillägg,
c) lön under ledighet; till vad arbetstagaren för perioden enligt då
gällande överenskommelse skulle ha fått,
d) tillägg för obekväm arbetstid; till vad arbetstagaren för perioden enligt
då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,
e) jour- och beredskapsersättning; till vad arbetstagaren för perioden enligt
då gällande jour- och beredskapslista skulle ha fått och
f) ackordslön; till vad arbetstagaren för perioden genom att utföra sitt
ordinarie arbete skulle ha fått, om arbetstagaren inte avhållit sig från arbete åt
arbetsgivaren.
Mom. 6 Vid ledighet som avses i mom. 1 då sjukpenning enligt AFL eller
lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) utges eller då rehabiliteringsersättning
enligt AFL utges, får arbetstagare sjuklön med ett belopp som motsvarar 10
% av lönebortfallet, dock längst för tid till och med den 90:e kalenderdagen i
sjukperioden.
Anmärkningar
1. Sjukperiod ska anses löpa och omfatta tid enligt AFL.
2. Sjuklön enligt momentet utges inte för de första 14 dagarna i sjukperioden.
3. För arbetstagare med timlön, är lönebortfallet den lön som arbetstagaren enligt
då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
4. Där LAF anges i denna bestämmelse avses beträffande skador som inträffat före
1977- 07- 01 motsvarande bestämmelser i lagen om yrkesskadeförsäkring.
Mom. 7 Arbetstagare, vars fasta kontanta lön överstiger 62,5 % av
prisbasbeloppet enligt AFL, får sjuklön enligt detta moment dels vid
ledighet som avses i mom. 1 a) då sjukpenning enligt AFL eller LAF
utges, dels vid ledighet som avses i mom. 1 b).
Sjuklönen utges med belopp som motsvarar skillnaden mellan 77.6 % av
lönebortfallet och högsta belopp för dagberäknad respektive
kalenderdagsberäknad sjukpenning enligt AFL.
Mom. 8 Sjuklön enligt mom. 6 och 7 utges inte
a)
för tid som ingår i en sjuklöneperiod enligt SjLL,
b) för tid då arbetstagaren undantas från sjukpenning enligt AFL eller LAF,
eller rehabiliteringsersättning enligt AFL och
c) för tid då arbetstagaren uppbär aktivitetsersättning eller
sjukersättning enligt AFL.
Har sjukpenningen eller rehabiliteringsersättningen nedsatts eller
indragits enligt AFL eller LAF ska sjuklönen enligt mom. 6 och 7
minskas i motsvarande grad.
Mom. 9 Arbetstagare, vars sjukpenning indragits enligt 3 kap. 7 § AFL eller
motsvarande paragraf i LAF på grund av Försäkringskassans bedömning av
arbetstagarens arbetsförmåga, får vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b), då
sjukpenning enligt AFL eller LAF annars skulle ha utgetts, sjuklön för tid i
sjukperioden med belopp motsvarande
77,6
% av lönebortfallet till och med dag 14 med undantag för den första
arbetsdagen,
87,3 % av lönebortfallet för tid därefter till och med dag 90, och 77,6
% av lönebortfallet för tid därefter.
Anmärkning
För arbetstagare med timlön, är lönebortfallet den lön som arbetstagaren enligt då
gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
Mom. 10 Arbetstagare får vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) sjuklön
beräknad på sätt som anges i mom. 9 för sådan del av dagen som
Försäkringskassan inte ersätter på grund av att bestämmelserna i 3 kap. 7 §
AFL som medger att endast hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels
sjukpenning utges.
Efterbehandlingar m.m.
Mom. 11 Om så nödvändigtvis måste ske under arbetstid, får arbetstagare vid
efterbehandlingar, röntgen- eller skärmbildsundersökning besöka läkare eller
sjukhus. Samma rätt finns vid förstagångsbesök hos tandläkare vid akut
sjukdom eller olycksfall. Under sådan ledighet utges ersättning som motsvarar
100 % av lönen.
Anmärkning
Momentet ska inte tillämpas vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) för tid då
sjuklön utges enligt SjLL/avtalet eller sjukpenning utges enligt AFL eller LAF.
Arbetslivsinriktad rehabilitering
Mom. 12 Arbetstagare, vars fasta kontanta lön överstiger 62,5 % av
prisbasbeloppet enligt AFL, får rehabiliteringstillägg enligt detta moment
vid ledighet enligt mom. 1 c).
Rehabiliteringstillägget utges med ett belopp som motsvarar skillnaden
mellan 77,6 % av lönebortfallet och högsta belopp för
rehabiliteringsersättning enligt AFL. I tillägget ingår semesterlön och
semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.
Har rehabiliteringsersättning nedsatts eller indragits enligt AFL ska
rehabiliteringstillägget minskas i motsvarande grad.
§ 29 Föräldraledighet
Mom. 1 Arbetstagare, som sammanhängande varit anställd hos
arbetsgivaren under minst 365 kalenderdagar före ledighet med
föräldrapenning får föräldrapenningtillägg.
Föräldrapenningtillägget utges en gång per födsel och utbetalas i
samband med ledighetens början.
Föräldrapenningtillägget utbetalas om ledigheten varar 14 kalender-dagar
eller längre och beräknas på den aktuella månadslönen enligt följande.
a) 10 % av arbetstagarens fasta kontanta lön om arbetstagaren har varit
anställd i 365 men inte 730 kalenderdagar sammanhängande.
b) 20 % av arbetstagarens fasta kontanta lön om arbetstagaren varit
anställd i minst 730 kalenderdagar sammanhängande.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som
förutsätts i semesterlagen (SemL).
Mom. 2 Arbetstagare, vars fasta kontanta lön överstiger 83,33 % av
prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring (AFL) och som varit
sammanhängande anställd hos offentlig arbetsgivare under minst 180
kalenderdagar före ledighet med föräldrapenning, får ersättning enligt detta
moment då föräldrapenning utges.
Ersättningen utges under högst 270 kalenderdagar per födsel. Beloppet som
utbetalas motsvarar skillnaden mellan 77,6 % av lönebortfallet beräknat per
kalenderdag och högsta belopp för föräldrapenning enligt AFL.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som
förutsätts i semesterlagen (SemL).
Mom. 3 Förmån enligt mom. 1 och 2 utges endast till arbetstagare som enligt
AFL har rätt till föräldrapenning över lägstanivån.
Mom. 4 Har föräldrapenning nedsatts eller indragits ska förmån enligt mom. 1
och 2 minskas i motsvarande grad.
Mom. 5 Om så nödvändigtvis måste ske under arbetstid får arbetstagare vid
högst 2 tillfällen under graviditeten besöka mödravårdscentral. Under
sådan ledighet utges ersättning som
motsvarar 100 % av den lön som arbetstagaren enligt då gällande
förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
Möjlighet till lokal avvikelse
Mom. 6 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv-avtal
om dels avvikelser från
a) 13 § föräldraledighetslagen (FörL) om anmälan om ledighet,
b) 15 § FörL om tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till
arbete,
c) 15 § tredje stycket FörL om den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp
arbetstagarens återgång till arbete och
d) 11 och 12 §§ FörL om den närmare tillämpningen av ledighetens
förläggning och 17 § FörL om skyddet för anställningsförmånerna.
§ 30 Civil- och värnplikt
Mom. 1 Arbetstagare, vars fasta kontanta lön överstiger 62,5 % av
prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring (AFL), får ersättning enligt
detta moment vid ledighet för sådan tjänstgöring inom totalförsvaret enligt
lagen om totalförsvarsplikt som anges nedan.
För de dagar då dagpenning enligt förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga utges vid civil- eller värnpliktstjänstgöring som omfattar
a)
grundutbildning avsedd att pågå högst 60 dagar och
b) repetitionsutbildning,
får arbetstagaren ersättning med belopp som motsvarar skillnaden mellan 87.3
% av lönebortfallet och högsta belopp för dagpenning. I ersättningen ingår
semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i
semesterlagen (SemL).
Mom. 2 Arbetstagare får ledigt för att tjänstgöra som reservofficer för tid som
arbetstagaren är skyldig att fullgöra sådan tjänstgöring enligt
officersförordningen. Under sådan ledighet behåller arbetstagaren 25 % av den
lön som arbetstagaren enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid
skulle ha fått.
Bilaga 2
Sjuklön m.m.
2. Parterna konstaterar att sjuklön enligt § 28 mom. 6 och 7 tillsammans med
ersättning från lag om sjuklön eller lag om allmän försäkring innebär att
arbetstagarkollektivet får en total kompensationsnivå enligt följande
77,6 procent av lön under de första fjorton kalenderdagarna med
undantag för karensdag,
87,3 procent av lön dag 15 t.o.m. 90 i sjukperioden och för tid därefter 77,6
procent av lön.
2008-01-21
1 (2)
Sveriges Kommuner och Landsting
CIRKULÄR 08:13
Arbetsgivarpolitik: 08-2:4
Avdelningen för arbetsgivarpolitik
Förhandlingssektionen
Lars-Gösta Andreen
Kommunstyrelsen
Landstingsstyrelsen
Regionstyrelsen
Medlem i Pacta
Arbetsgivarpolitik
Nyckelord: LAS, pensioner och försäkringar,
arbetsmarknad
Arbete efter 65 års ålder — vad gäller beträffande
anställningsskydd, pensioner och försäkringar samt
arbetsmarknadspolitiska insatser?
Incitament för arbete efter 65 år
Lagen om anställningsskydd (LAS) ger en arbetstagare rätt att kvarstå i anställningen till 67 år. I det
allmänna pensionssystemet finns inte någon övre ålders-gräns för när man måste gå i pension.
Skatteavdraget för arbetsinkomster (jobb-skatteavdraget) är högre för dem som vid beskattningsårets
ingång fyllt 65 år. För arbetstagare som är födda 1938 eller senare och vid årets ingång fyllt 65 år är
den totala lagstadgade arbetsgivaravgiften begränsad till ålderspensionsavgiften (10,21 procent). För
dessa arbetstagare upphörde den särskilda löneskatten den 1 januari 2007. För arbetstagare som är
födda 1937 eller tidigare upphörde den särskilda löneskatten den 1 januari 2008, dvs. från och med år
2008 betalas inga avgifter för arbetstagare som är födda före 1938. En äldre arbetstagare kan därför
vilja fort-sätta att arbeta och en arbetsgivare kan önska att behålla eller att anställa en sådan
arbetstagare för att ta tillvara hans eller hennes kompetens och erfarenhet i arbetet.
I till detta cirkulär bilagt PM — Arbete efter 65 års ålder — behandlas kortfattat de särskilda
bestämmelser som gäller vid arbete efter 65 år beträffande
1.anställning sskydd,
2.pensioner och försäkringar, samt 3.arb
etsmarknadspolitiska insatser.
Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm,
Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70
50 [email protected], www.skl.se
2008 -01- 22
S
Cirkulär 08:13 Kommuner och Landsting
Frågor
Sveriges
2008-01-21
Följande handläggare på avdelningen för arbetsgivarpolitik besvarar frågor om
1. anställningsskydd; Christina Madfors på arbetsrättssektionen
2. pensioner och försäkringar; Lars-Gösta Andreen, Catharina Bäck,
Martina Sundström, Pia Svensson och Agneta Ahlin på
förhandlings-sektionen, samt
3. arbetsmarknadspolitiska insatser; Maria Dahlberg och Phia Moberg på
förhandlingssektionen.
Sveriges Kommuner och Landsting
Avdelningen för arbetsgivarpolitik
Förhandlingssektionen
Lena Emanuelsson
Lars-Gösta Andreen
Bilaga: PM — Arbete efter 65 års ålder
2 (2)
Sveriges Kommuner och Landsting
PM
2008-01-21
1 (7)
Avdelningen för arbetsgivarpolitik
Förhandlingssektionen Lars-Gösta Andreen
Arbete efter 65 års ålder
I denna PM behandlas kortfattat de särskilda bestämmelser som gäller för anställningsskydd,
pensioner och försäkringar samt arbetsmarknadspolitiska insatser vid arbete efter 65 års ålder.
Innehåll
1.E n arbetstagares rätt att vara kvar i arbetet till 67 år och möjlighet att därefter fortsätta arbetet (s.
1—3)
2.Pension er och försäkringar — vid arbete efter 65 års ålder (s. 3—6) 3.Arb
etsmarknadspolitiska insatser — vid arbete efter 65 års ålder (s. 7)
1.
En arbetstagares rätt att vara kvar i arbetet till 67 år och
möjlighet att därefter fortsätta arbetet
I 32 a § LAS anges att en arbetstagare har rätt att kvarstå i anställningen till utgången av den månad
då han eller hon fyller 67 år, om inte annat följer av LAS.
Den lagliga rätten att vara kvar i arbetet till 67 år är inte utan undantag.
Av 1 § LAS i dess nuvarande lydelse följer bl.a. att en arbetstagare som är anställda med särskilt
anställningsstöd, i skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare (OSA) eller i
utvecklingsanställning undantas från lagens tillämpning dvs. har inte rätt enligt lagen att vara
kvar i arbetet till 67 år.
Oberoende av ålder kan en arbetstagare vara skyldig att sluta arbetet på grund av att han eller hon
har sagts upp på grund av arbetsbrist eller personliga skäl eller har avskedats.
Genom enskilt avtal — som träffats före den 1 september 2001 — mellan en arbetsgivare och en
arbetstagare om ålder för avgångsskyldighet, kan arbetstagaren vara skyldig att avgå från
anställningen innan han eller hon fyller 67 år.
Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm,
Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452
70 50 [email protected], www.skl.se
Sveriges Kommuner och Landsting
2008-01-21
2 (7)
En arbetstagare kan genom arbetsgivarens besked vara skyldig att sluta arbetet
vid 67 år
Bestämmelserna i 33 § första stycket LAS innebär att en arbetsgivare kan få ett anställningsavtal
som gäller tills vidare att upphöra utan uppsägning vid utgången av den månad som arbetstagaren
fyller 67 år. Arbetstagaren är då skyldig att sluta arbetet. Detta förutsätter att arbetsgivaren iakttar
vad som krävs beträffande besked till arbetstagaren enligt bestämmelserna i LAS.
Besked
Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare ska sluta arbetet vid utgången av den månad då han
eller hon fyller 67 år ska arbetsgivaren skriftligen ge arbetstagaren besked om detta minst en
månad i förväg. Detta följer av 33 § första stycket LAS.
Bestämmelsen om skriftlig form för beskedet ska ses som en ordningsföreskrift. Även ett
muntligt besked som bevisligen framförts minst en månad i förväg inne-bär att arbetstagaren är
skyldig att sluta arbetet utan uppsägning vid utgången av den månad då han eller hon fyller 67 år.
Arbetsgivaren kan emellertid då riskera skadestånd för brott mot bestämmelsen i LAS om
skriftlig form för beskedet.
Uppsägning
Om arbetsgivaren däremot inte iakttar tidsfristen — en månad i förväg för lämnandet av
beskedet, kan anställningsavtalet inte upphöra utan uppsägning.
Enligt LAS 33 § tredje stycket har en arbetstagare som fyllt 67 år inte rätt till längre
uppsägningstid än en månad och har heller inte företrädesrätt enligt 22, 23, 25 eller 25 a § LAS
— dvs. företrädesrätt till fortsatt arbete i samband med uppsägning, återanställning eller högre
sysselsättningsgrad kan inte åberopas. För uppsägning av en tillsvidareanställd arbetstagare
krävs saklig grund enligt 7 § LAS.
Möjligheten att fortsätta arbetet efter 67 år
Anställningsavtal för viss tid
Av 5 § punkt 4 LAS följer en allmän rätt för arbetsgivare att visstidsanställa arbetstagare
som har fyllt 67 år.
En arbetsgivare som vill behålla en tillsvidareanställd arbetstagare efter det att han eller hon har
fyllt 67 år bör i god tid (helst mer än en månad i förväg) försöka få till stånd en överenskommelse
om omreglering av anställningsavtalet till att i stället gälla för viss tid i och med att arbetstagaren
fyller 67 år. Genom en sådan överenskommelse upphör det omreglerade anställningsavtalet vid
överens-kommen tidpunkt. Eftersom arbetstagaren har fyllt 67 år har han eller hon inte heller
företrädesrätt till återanställning, vilket följer av 33 § tredje stycket LAS.
Sveriges Kommuner och Landsting
2008-01-21
3 (7)
Nås inte en överenskommelse om omreglering enligt ovan måste arbetsgivaren lämna besked enligt 33
§ första stycket LAS eller att säga upp arbetstagaren för att få anställningsavtalet som gäller tillsvidare
att upphöra. Om arbetsgivaren därefter vill ingå ett tidsbegränsat anställningsavtal med arbetstagaren
kan det finnas risk att en annan arbetstagare, yngre än 67 år, hävdar sin företrädesrätt till det aktuella
arbetet. Som framgår av 33 § tredje stycket LAS, kan en arbetstagare som är 67 år inte hävda rätt till
återanställning.
Vid en uppsägning — som alltså kräver saklig grund — finns dessutom risk för rättsliga processer. En
omreglering av anställningsavtalet från att gälla tills vidare till att gälla för viss tid enligt ovan är
därför att föredra.
Anställningsavtalet kan fortsätta att gälla till vidare
Ett anställningsavtal som innebär att arbetstagaren är tillsvidareanställd kan naturligtvis även fortsätta
att gälla — dvs. gälla tills vidare — efter det att arbetstagaren har fyllt 67 år. I takt med att
arbetstagarens ålder ökar kommer troligen även risken för en uppsägning öka, om parterna inte kan nå
en överenskommelse om att arbetstagaren ska sluta arbetet.
En arbetstagare som fyllt 67 år har inte rätt till längre uppsägningstid än en
månad. Oavsett arbetstagarens ålder krävs saklig grund för en uppsägning. Det bör även här beaktas
den ovan beskrivna risken för rättsliga processer, särskilt med hänsyn till att dessa kommer att drivas
mot arbetstagare i hög ålder.
2.
Pensioner och försäkringar — vid arbete efter 65 års ålder
Nedan beskrivs summariskt vad som gäller för pensioner och försäkringar vid arbete efter 65 års ålder
beträffande konsekvenser dels för arbetstagaren, dels för arbetsgivaren vad avser ändrade
arbetsgivaravgifter.
Allmän ålderspension
Konsekvenser för arbetstagaren
En arbetstagare fortsätter att tjäna in allmän ålderspension så länge han eller hon har
pensionsgrundande inkomst (PGI), oavsett ålder. Detta gäller de som är födda 1938 eller senare.
Arbetstagare som är födda 1937 eller tidigare tjänar inte in ytterligare allmän ålderspension.
Konsekvenser för arbetsgivaren
För arbetstagare som är över 65 år och födda 1938 eller senare gäller en ålders-pensionsavgift på
10,21 procent. Eftersom ingen ytterligare lagstadgad arbetsgivaravgift och inte heller särskild
löneskatt tas ut är den totala lagstadgade arbetsgivaravgiften för dessa arbetstagare 10,21 procent. För
en arbetstagare som är född 1937 eller tidigare ska inga avgifter betalas.
Sveriges Kommuner och Landsting
2008-01-21
4 (7)
Sjukpenning/sjukersättning enligt AFL
Här avses sjukpenning/sjukersättning enligt lagen om allmän försäkring (AFL). (Bestämmelserna om
sjuklön enligt lagen om sjuklön (SYLL) eller kollektivavtalet Allmänna bestämmelser (AB) gäller
under anställning.)
Konsekvenser för arbetstagaren
Sjukpenning kan betalas ut för sammanlagt högst 180 dagar från och med den månad arbetstagaren
fyllt 70 år eller dessförinnan börjat ta ut hel ålderspension. Försäkringskassan far besluta att
sjukpenning inte längre ska betalas ut till en arbetstagare som efter ingången av den månad då han
eller hon fyllde 65 år fatt sjukpenning under 180 dagar.
Sjukersättning betalas inte ut efter det att arbetstagaren har fyllt 65 år.
Konsekvenser för arbetsgivaren
Ingen sjukförsäkringsavgift (i den lagstadgade arbetsgivaravgiften) från och med det kalenderår som
arbetstagaren fyller 66 år.
Arbetsskadeförsäkringen enligt LAF
Konsekvenser för arbetstagaren
Arbetsskadeförsäkringen enligt lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) gäller under anställning.
Livränta betalas ut längst till den månad som arbetstagaren fyller 67 år om skadan inträffar från 65
års ålder.
Konsekvenser för arbetsgivaren
Ingen arbetsskadeavgift (i den lagstadgade arbetsgivaravgiften) från och med det kalenderår som
arbetstagaren fyller 66 år.
Arbetslöshetsförsäkringen enligt ALF
Konsekvenser för arbetstagaren
Rätten till dagpenning (a-kassa) enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring (ALF) upphör vid
månadsskiftet före den månad då den arbetslöse fyller 65 år.
Konsekvenser för arbetsgivaren
Ingen arbetsmarknadsavgift (i den lagstadgade arbetsgivaravgiften) från och med det kalenderår som
arbetstagaren fyller 66 år.
KollektivAvtalad Pension — KAP-KL
KAP-KL gäller för en arbetstagare som inte har fyllt 67 år då han eller hon till-träder anställningen.
Fortlöper en sådan anställning efter det att arbetstagaren har fyllt 67 år omfattas arbetstagaren även då
av KAP-KL.
Sveriges Kommuner och Landsting
2008-01-21
5 (7)
KAP-KL gäller inte om arbetstagaren har fyllt 67 år då han eller hon tillträder anställningen.
Arbetsgivaren och en sådan arbetstagare kan dock träffa ett särskilt avtal om att KAP-KL ändå ska
gälla. (KAP-KL § 1 mom. 1 och punkten 2 i bilaga 2 till KAP-KL).
Konsekvenser för arbetstagaren — avgiftsbestämd ålderspension
Arbetstagaren tjänar in pensionsavgift enligt KAP-KL § 11 mom. 1, samt i före-kommande fall
pensionsavgift
enligt
central-lokal
protokollsanteckning
till
HÖK,
så
länge
anställningsförhållandet består, även efter det att han eller hon har fyllt 67 år.
Konsekvenser för arbetstagaren — förmånsbestämd ålderspension (FAP)
Tid för tillgodoräknande av förmånsbestämd ålderspension (tidsfaktor) tillgodo-räknas som längst
till och med den kalendermånad före den då arbetstagaren fyller 65 år (KAP-KL § 21 mom. 2).
Beräkningstidpunkten för förmånsbestämd ålderspension fastställs vid kalender-månadsskiftet
innan arbetstagaren fyller 65 år.
Om den förmånsbestämda ålderspensionen börjar betalas ut efter 65 års ålder, ska den ökas
livsvarigt med 0,4 procent för varje kalendermånad, från och med kalendermånaden då
arbetstagaren fyller 65 år till och med kalendermånaden före den då pensionen börjar betalas ut
(KAP-KL § 21 mom. 5).
En arbetstagare kan ta ut förmånsbestämd ålderspension senast från och med den kalendermånad
under vilken han eller hon fyller 67 år eller den senare kalender-månad efter den då han eller hon
avgår från anställningen (KAP-KL § 23
mom. 1). Arbetstagaren har rätt att få pensionen utbetalad tre månader efter det att arbetsgivaren
tagit emot en fullständig ansökan om pension enligt arbetsgivarens anvisningar.
Konsekvenser för arbetsgivaren — avgiftsbestämd ålderspension
Arbetsgivaren betalar in pensionsavgift utifrån KAP-KL § 11 mom. 1 och central-lokal
protokollsanteckning till HÖK så länge anställningsförhållandet består, med andra ord finns det
ingen övre åldersgräns.
Beräkning av pensionsavgifter för avgiftsbestämd ålderspension enligt KAP-KL ska år 2008
göras med de procentsatser som framgår av cirkulär 07:68.
För pensionsavgiften betalas särskild löneskatt på 24,26 procent. Konsekvenser för
arbetsgivaren — förmånsbestämd ålderspension (FAP)
Storleken på den förmånsbestämda ålderspensionen fastställs månadsskiftet innan arbetsstagaren
fyller 65 år. Eventuella löneökningar därefter påverkar inte pensionsunderlaget. Tidsfaktorn
påverkas heller inte vid anställning efter 65 år, oberoende av om arbetstagaren vid denna tidpunkt
har en hel tidsfaktor eller lägre.
Sveriges Kommuner och Landsting
2008-01-21
6 (7)
Då arbetstagaren kvarstår i anställning efter fyllda 65 år, utan att uppbära sin förmånsbestämda
ålderspension, räknas den vid månadsskiftet före 65 år fast-ställda förmånen upp med 0,4 procent
för varje kalendermånad, från och med kalendermånaden då han eller hon fyller 65 år till och
med kalendermånaden före den då pensionen börjar betalas ut.
Avgiftsbefrielseförsäkring
Med avgiftsbefrielseförsäkring avses här såväl Avgiftsbefrielseförsäkring för KAP-KL (se
vidare Cirkulär 07:79) som avgiftsbefrielseförsäkring med försäkringsvillkor i äldre lydelse
enligt bilaga till pensionsavtalen KAP-KL eller PFA.
Konsekvenser för arbetstagaren
Upphör vid ingången av den månad som arbetstagaren fyller 65 år.
Konsekvenser för arbetsgivaren
Ingen premie från och med det kalenderår som arbetstagaren fyller 66 år.
Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL)
Konsekvenser för arbetstagaren
Upphör vid ingången av den månad som arbetstagaren fyller 65 år
Konsekvenser för arbetsgivaren
Ingen premie från och med det kalenderår som arbetstagaren fyller 66 år.
Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA-KL)
Konsekvenser för arbetstagaren
TFA-KL gäller oavsett ålder. Om en arbetssjukdom visar sig först efter det att anställningen
har upphört gäller dock TFA-KL endast om sjukdomen visat sig före 65 års ålder.
Inkomstlivräntan reduceras till hälften från 65 års ålder.
Konsekvenser för arbetsgivaren
Ingen premie från och med det kalenderår som arbetstagaren fyller 66 år.
Tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL)
Konsekvenser för arbetstagaren
Före 67 års ålder gäller försäkringen med de undantag som följer av försäkrings-villkoren. Har
en arbetstagare som vid dödsfallet fyllt 67 år kvarstått i anställningen, kan KPA Liv efter
prövning av anställningens varaktighet och andra till ärendet hörande omständigheter medge att
försäkringsersättning ska betalas ut enligt vad som framgår av § 14 i försäkringsvillkoren.
Konsekvenser för arbetsgivaren
Samma premie som för andra arbetstagare.
Sveriges Kommuner och Landsting
2008-01-21
3.
7 (7)
Arbetsmarknadspolitiska insatser — vid arbete efter 65 års
ålder
För en arbetsmarknadspolitisk insats gäller som förutsättning att den ska vara
arbetsmarknadspolitiskt motiverad. Det innebär att anvisning till insatsen för göras endast om den
framstår som lämplig både för den enskilde och ur ett över-gripande arbetsmarknadspolitiskt
perspektiv. Även om det i dag är mycket ovanligt att en person deltar i en arbetsmarknadspolitisk
insats efter det att han eller hon har fyllt 65 år, är detta dock möjligt enligt gällande
bestämmelser.
Det finns alltså inte något absolut hinder för Arbetsförmedlingen att låta t.ex. en
lönebidragsanställning för en funktionshindrad person fortsätta även om han eller hon har fyllt 65
år om detta är befogat. Arbetsförmedlingen bedömer vilka stöd och insatser som är lämpliga i
varje enskilt fall.
Sveriges Kommuner och Landsting
2008-01-21
1 (2)
Kommunstyrelsen
Landstingsstyrelsen
Regionstyrelsen
Medlem i Pacta
Arbetsgivarpolitik: 08-2:5
Avdelningen för arbetsgivarpolitik
Förhandlingssektionen
Peter Hattendorff, Hans-Henrik Helldahl
Arbetsgivarpolitik
CIRKULÄR 08:14
Nyckelord: HÖK 07, OFRs förbundsområde Läkare
2008 -01- 22
Huvudöverenskommelse 07 om lön och allmänna
anställningsvillkor m.m. med OFRs
förbundsområde Läkare, Sveriges läkarförbund, samt
överenskommelse om avtal som inte omfattas av HÖK 07
Detta cirkulär innehåller rekommendation till beslut
Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta träffade den 10 januari
2008 en Huvudöverenskommelse 07 med OFRs förbundsområde Läkare jämte i
förbundsområdet ingående organisationer, Sveriges läkarförbund. Samtidigt träffades också
överenskommelse om avtal gällande villkor för medicine studerande som vikarierar på
underläkareanställning (Med stud 08) som inte omfattas av HÖK 07.
Överenskommelsen om HÖK 07 innehåller förhandlingsprotokoll och tillhörande bilagor. Till
bilaga 2, Allmänna bestämmelser, bifogas dock endast de paragrafer som ändrats. Underbilaga
D som är oförändrad bifogas inte alls.
Nedan följer en kort redovisning av respektive del av överenskommelsen. I den bifogade
redogörelsen finns en fylligare redovisning av överenskommelsens innehåll.
Innehållet i Huvudöverenskommelse 07

Avtalsperioden omfattar tiden 2007-07-01 – 2010-03-31.

Tidigare löneavtalskonstruktion behålls med likalydande ändringar som gjorts i
avtalet med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet.

Löneöversynstillfällen 2008 och 2009 med ett garanterat utfall om 3,0 % per 1 april
resp. år.
Sveriges Kommuner och Landsting 118 82
Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452
70 00, Fax: 08-452 70 50 [email protected], www.skl.se
Sveriges
Y
Cirkulär 08:14 Kommuner och Landsting
2008-01-21
2 (2)
 Särskilt utrymme om 0,5 % till lokala avtal om avvikelser från ATL och
kompensation för tillfälliga avvikelser från dygns- och veckovila i
samband med beredskapstjänstgöring.

Motsvarande ändringar i Allmänna bestämmelser som gäller för Kommunal
och OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet.

Stupstocksreglering i Specialbestämmelsen gällande AB § 13 mom. 6 punkt h) för
det fall lokalt kollektivavtal inte träffats. Regleringen innebär att perioden för
genomsnittsberäkning av dygnsvilan anges till sju dygn.

Ändring i Specialbestämmelsen punkt 9 "Ej erhållna fridagar", så att
ekonomisk ersättning endast blir aktuell då läkare frånträder sin anställning.

Höjd lägsta lön för AT-läkare fr.o.m. 2008-04-01 till 23.500 kr/mån.
Innehållet i Med stud 08

Villkor för medicine studerande som vikarierar på underläkareanställning har
avtalsperioden 2008-04-01 – 2010-03-31.

Höjt lägsta arvodesbelopp fr.o.m. 2009-04-01 till 17.800 kr/mån.
Rekommendation till beslut
Sveriges Kommuner och Landstings styrelse och Arbetsgivarförbundet Pactas styrelse
rekommenderar kommunen, landstinget/regionen respektive berört kommunalförbund
besluta, med anledning av träffad Huvudöverenskommelse 07 med OFRs förbundsområde
Läkare jämte i förbundsområdet ingående organisationer, Sveriges läkarförbund för
tillämpning fr.o.m. 2007-07-01, att anta bestämmelserna enligt Huvudöverenskommelse
07,
att efter framställan från respektive riksorganisation teckna lokalt kollektivavtal – LOK 07
– i enlighet med centrala förhandlingsprotokollet, samt
att anta överenskommelse om avtal Med stud 08 som lokalt kollektivavtal. Sveriges
Kommuner och Landsting
Avdelningen för arbetsgivarpolitik
Förhandlingssektionen
ä
Peter Hattendorff
Lena Emanuelsson
Bilagor: HÖK 07, Med stud 08
Redogörelse till HÖK 07
2008-01-22
1 (4)
Sveriges Kommuner och Landsting
CIRKULÄR 08:15
Arbetsgivarpolitik: 08-2:6
Avdelningen för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen
Phia Moberg
Maria Dahlberg
Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik
2008 -01- 9 9
Nyckelord: Arbetsmarknadspolitiska insatser
Nystartsjobb 2008
Från och med årsskiftet införs nystartjobb även inom den offentliga sektorn. Därmed
ersätter detta cirkulär det tidigare cirkuläret 2007:6.
Det finns tre varianter av nystartsjobb:
Nystartsjobb
Nystartsjobb för deltidsarbetslösa
Nystartsjobb för långtidssjukskrivna
Gemensamt för åtgärderna är att stödet gäller alla sorters anställning; tillsvidare-, prov- eller
visstidsanställning. Då ett nystartsjobb utgör en reguljär anställning gäller AB som
kollektivavtal om inte BEA skulle kunna vara tillämpligt. Nystartsjobbet behöver inte ha
förmedlats via Arbetsförmedlingen. Däremot måste arbetsgivaren ansöka om nystartsjobb
hos Arbetsförmedlingen för den person som man avser anställa. Arbetsförmedlingen måste
också fatta beslut innan anställningen påbörjas. Den arbetsgivaren vill anställa på
nystartsjobb ska vara anmäld på Arbetsförmedlingen när beslut fattas, men det går bra att
anmäla sig i samband med att arbetsgivaren lämnar in ansökan om nystartsjobb.
Nystartsjobb
Målgrupper
En förutsättning för att beviljas ett nystartsjobb är att personen antingen: varit
arbetslös
deltagit i arbetsmarknadspolitiska program
Sveriges Kommuner och Landsting 118 82
Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel
08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 [email protected],
www.skl.se
Sveriges
Cirkulär 08:15 Kommuner
och Landsting
2008-01-22
varit sjukskriven med sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller
aktivitetsersättning
fatt socialbidrag/ekonomiskt bistånd som arbetslös varit anställd
av Samhall eller deltar i jobb- och utvecklingsgarantin.
2 (4)
Den som har fyllt 20 men inte 25 år ska ha varit utanför arbetslivet på heltid sedan minst sex
månader. Den som har fyllt 25 ska ha varit utanför arbetslivet på heltid sedan minst ett år.
Tid med vård av eget barn som är under två år eller, om barnet är adopterat, i två år efter barnets
ankomst till familjen, är överhoppningsbar. Stöd kan också lämnas för en person som är arbetslös
och som beviljats uppehållstillstånd inom de senaste tre åren.
Ekonomiskt stöd till arbetsgivaren
Ekonomiskt stöd lämnas genom att arbetsgivaren slipper hela kostnaden för de
arbetsgivaravgifter och de löneavgifter för den anställde som arbetsgivaren ska betala enligt
socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, dvs. 32,42 %.
Stödet lämnas normalt under lika lång tid som den anställde varit utanför arbetslivet dock
under högst ett år i taget.
För den som fyllt 20 men inte 25 år lämnas stöd upp till tolv månader, eller upp till fem år om han
eller hon varit sjukskriven. För den som fyllt 25 men inte 55 år lämnas stöd upp till fem år.
För den som fyllt 55 år lämnas stöd under dubbla den tid som personen har varit frånvarande
från arbetslivet. Dock lämnas stödet i högst tio år eller till första dagen i den månad som han
eller hon fyller 65 år.
För personer som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin och inte uppfyller något av övriga
villkor utgår stöd i ett år.
För en person från ett annat land lämnas stöd under de tre första åren från den tidpunkt då
personens uppehållstillstånd har beviljats eller under längre tid enligt villkoren ovan.
Sveriges
Kommuner
och Landsting
Cirkulär 08:15
2008-01-22
Nystartsjobb för deltidsarbetslösa
Under 2008 kan även deltidsarbetslösa få nystartsjobb. Målgrupper
Stödet lämnas för såväl nyanställningar som när en redan deltidsanställd erbjuds
heltidsanställning. Anställningen som erbjuds ska motsvara heltid eller ska motsvara
3 (4)
arbetskraftsutbudet i det fall den enskildes arbetsutbud är lägre på grund av sjukdom och han eller
hon därmed uppbär sjukpenning.
En förutsättning för att beviljas stöd är att personen sedan minst två år varit arbetslös på deltid
eller med kombination av deltid och heltid eller tid då han eller hon deltagit i
arbetsmarknadspolitiska program.
Personen ska ha fyllt 20 år och som längst kan stödet lämnas till den månad då personen fyller
65 år.
Ekonomiskt stöd till arbetsgivaren
Den som anställer en deltidsarbetslös person får ekonomiskt stöd motsvarande hälften av de
arbetsgivaravgifter och de löneavgifter för den anställde som arbetsgivaren ska betala enligt
socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.
Stödet lämnas som längst under ett år och som längst till 2008-12-31. Nystartsjobb
för Iångtidssjukskrivna Målgrupper
Från årsskiftet är det även möjligt att få stöd då man anställer personer som i minst ett år på heltid
haft: sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning.
Ekonomiskt stöd till arbetsgivaren
Den som anställer en långtidssjuk person får ekonomiskt stöd motsvarande dubbla
arbetsgivaravgifter och de löneavgifter för den anställde som arbetsgivaren ska betala enligt
socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.
Stödet lämnas normalt under lika lång tid som den anställda varit utanför arbetslivet dock
under högst ett år i taget.
För den som fyllt 20 men inte 55 år lämnas stöd upp till fem år. För den som fyllt 55 år lämnas
stöd under dubbla den tid som personen har varit frånvarande från
Y Sveriges
Cirkulär 08:15 Kommuner och Landsting
2008-01-22
arbetslivet på grund av sjukskrivning. Dock lämnas stödet i högst tio år eller till
första dagen i den månad som han eller hon fyller 65 år. PM
Till detta cirkulär bifogas ett PM med samlad information om aktuella
arbetsmarknadspolitiska insatser i form av anställning. Sveriges Kommuner
och Landsting
Avdelningen för arbetsgivarpolitik
Förhandlingssektionen
1
P
4 (4)
=
J/-
-'--
ef
= Å, ,.,,. ,--
(
Lena Emanuelsson
Bilagor: SFS 2007:1366
PM med samlad infonnation om aktuella arbetsmarknadspolitiska insatser
Svensk författningssamling
Förordning
om ändring i förordningen (2006:1481) om stöd för nystartsjobb;
utfärdad den 13 december 2007.
Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (2006:1481) om stöd för nystartsjobb
dels att 6 § ska upphöra att gälla,
dels att 3, 7, 8,10, 12 och 16 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det i förordningen ska införas en ny paragraf, 9 a §, av följande lydelse.
l
3 § Stöd lämnas till en arbetsgivare för anställning av en person som fyllt 20 år om han eller hon
a) sedan minst ett år på heltid varit arbetslös och anmäld hos den offentliga arbetsförmedlingen eller deltagit
i arbetsmarknadspolitiska program,
b) sedan minst ett år på heltid haft skyddat arbete vid Samhall AB samt är anmäld hos den offentliga
arbetsförmedlingen,
c) sedan minst ett år på heltid varit arbetslös och fått ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen
(2001:453) samt är anmäld hos den offentliga arbetsförmedlingen,
d) sedan minst ett år på heltid fått sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk- eller aktivitetsersättning samt
är anmäld hos den offentliga arbetsför-medlingen,
e) sedan minst ett år på heltid omfattas av en kombination av sådana förhållanden som avses i a–d samt är
arbetslös och anmäld hos den offentliga arbetsförmedlingen,
f) är högst 24 år och på heltid sedan minst sex månader omfattas av så-dana förhållanden som avses i a–d,
eller en kombination av sådana förhållanden, samt är arbetslös och anmäld hos den offentliga
arbetsförmedlingen,
g) inom de senaste tre åren har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1, 2, 3, 3 a, 4 eller 6 §
utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser, samt är arbetslös och anmäld hos den
offentliga arbetsförmedlingen,
h) är inskriven i jobb- och utvecklingsgarantin och inte uppfyller övriga villkor i denna paragraf, eller
i) uppfyller följande förutsättningar vad gäller deltidsarbete:
2
1
2
Senaste lydelse av 6 § 2007:421.
Senaste lydelse 2007:421.
SFS 2007:1366
Utkom från trycket den 28 december 2007
1
SFS 2007:1366
2
— sedan minst två år varit arbetslös på deltid eller med kombination av deltid och heltid eller tid då han eller
hon deltagit i arbetsmarknadspolitiska program,
— är anmäld hos den offentliga arbetsförmedlingen,
— är erbjuden en anställning motsvarande heltid eller, om den enskildes arbetsutbud är lägre på grund av
sjukdom och han eller hon därmed får er-sättning från sjukförsäkringen, anställningen motsvarar arbetsutbudet,
samt
— lämnat en ansökan som inkommit senast den 31 december 2008.
7 § Stöd till en arbetsgivare som den arbetssökande är eller har varit an-ställd hos lämnas endast om den
arbetssökande, sedan den första anställningen avslutades, åter uppfyller villkor för nystartsjobb enligt 3 §.
För en arbetstagare som varit deltidsarbetslös enligt 3 § i får stöd dock lämnas till den arbetsgivare hos vilken
den arbetssökande är anställd.
8 §3 Stöd enligt denna förordning lämnas endast under förutsättning att arbetsgivaren intygar att lön och andra
anställningsförmåner lämnas enligt kollektivavtal eller att de är likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal i
branschen.
Stöd får inte beviljas om arbetsgivaren har näringsförbud, skatteskulder som har lämnats till
Kronofogdemyndigheten för indrivning eller betalningsanmärkning som inte är obetydlig.
9 a § Om anställningen enligt 3 § i övergår i en deltidsanställning eller en anställning under den sjukes
arbetsutbud upphör stödet.
10 §4 Stöd för nystartsjobb lämnas under lika lång tid som den som an-ställs har varit frånvarande från
arbetslivet, eller haft ett skyddat arbete, på det sätt som anges i 3 §, dock längst fem år.
För den som fyllt 55 år lämnas stöd under dubbelt så lång tid som personen har varit frånvarande från
arbetslivet eller haft ett skyddat arbete, dock längst tio år och till den första dagen i den månad då han eller hon
fyller 65 år.
För den som fyllt 20 men inte 25 år lämnas stöd under längst ett år. Detta gäller dock inte den som uppfyller
kraven enligt 3 § d.
För utlänningar som fyllt 20 år lämnas stöd under tre år från tidpunkten för beslut om uppehållstillstånd, dock
längst till den första dagen i den månad då han eller hon fyller 65 år.
För den som uppfyller kraven enligt 3 § h eller i, lämnas stöd under längst ett år,
12 §5 Stöd lämnas genom återbetalning till arbetsgivaren av ett belopp som motsvarar de arbetsgivaravgifter och
den allmänna löneavgift för den an-ställde som arbetsgivaren ska betala enligt socialavgiftslagen (2000:980) och
lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Beloppet ska motsvara de fulla avgifterna, utan reducering.
3
Senaste lydelse 2007:421,
Senaste lydelse 2007:421.
5
Senaste lydelse 2007:421.
4
Utöver vad som anges i första stycket lämnas ett extra stöd för den som
SFS 2007:1366 uppfyller kraven
enligt 3 § d, med ett belopp motsvarande det som anges i första stycket, dock efter eventuell reducering.
Stöd för den som uppfyller kraven enligt 3 § i lämnas endast med hälften av det belopp
som anges i första stycket.
16 § Beslut om nystartsjobb fattas för ett år i taget. Inför ett nytt beslut ska arbetsgivaren ge
in en ny ansökan.
Arbetsförmedlingen ska före beslutet inhämta information för att säker-ställa att
arbetsgivaren inte har näringsförbud, skatteskulder som har lämnats till
Kronofogdemyndigheten för indrivning eller betalningsanmärkning som inte är obetydlig.
Arbetsförmedlingens beslut att en arbetsgivare har rätt till stöd ska för-enas med en
skyldighet för arbetsgivaren att omgående anmäla förändringar som kan påverka rätten till
6
stöd eller stödets storlek. Ett beslut ska omprövas vid ändrade förhållanden.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008. På regeringens
vägnar
SVEN OTTO LITTORIN
Karin Renman (Arbetsmarknadsdepartementet)
6
Senaste lydelse 2007:421.
3
Thomson Förlag AB, tel. 08-587 671 00 Elanders, Vällingby 2007
Sveriges Kommuner och Landsting
PM
2008-01-14
1 (7)
Avdelningen för arbetsgivarpolitik
Förhandlingssektionen
Phia Moberg
Maria Dahlberg
Arbetsmarknadspolitiska insatser i form av
anställning
Inledningsvis och med anledning av en del frågor kring kollektivavtalet BEA och dess
tillämpningsområde följer en kort sammanställning av avtalets innebörd.
BEA:s tillämpningsområde
BEA är det kollektivavtal som reglerar anställningsvillkoren för arbetsstagare i
arbetsmarknadspolitiska insatser. Avtalet är tecknat för arbetstagare som anvisas anställning från
arbetsförmedlingen eller arbetstagare som på arbetsgivarens initiativ anställs för att mildra
arbetslösheten.
I avtalets 1 kap. § 2, Tillämpningsområde m.m., anges att avtalet är tillämpligt för

skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare, (OSA)

lärlingar

anställningar som sker i syfte att mildra arbetslösheten.
När det gäller arbetstagare som anställs "för att mildra arbetslösheten" tillämpas BEA för dem som i
sin anställning går utanför den ordinarie verksamheten och verksamhetsbudget och inte ersättes med
ordinarie personal. I sådant fall krävs ingen överenskommelse med lokal arbetstagarorganisation.
I vissa fall är det möjligt att tillämpa BEA även i syfte att mildra arbetslösheten för en anställning
som ingår i den ordinarie verksamheten, på en reguljär anställning. I ett sådant fall krävs dock lokal
överenskommelse för att denne ska gå på BEA, (anmärkningen till § 2).
Om inte någon av ovanstående förutsättningar är aktuella tillämpas AB. Tillämpning av
LAS eller inte
I 1 §, punkt 4 lagen om anställningsskydd, LAS anges att anställda med särskilt anställningsstöd, i
skyddat arbete eller utvecklingsanställning undantas tillämpning av lagen.
Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm,
Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70
50 [email protected], www.skl.se
® Sveriges
Kommuner och Landsting
2 (7)
I
2008-01-14

Särskilt anställningsstöd, (1997:1275) används för Instegsjobb, Jobb- och
utvecklingsgarantin samt Plusjobb,
 Skyddat arbete, (2000:630) de s.k. OSA- anställda,

Utvecklingsanställning, (2000:630) anställning som tillkom 1 januari 2006.
Det är endast när någon av dessa tre insatser anges vid arbetsförmedlingens anvisning till anställning
som LAS är helt undantagen.
Därutöver finns vissa begränsningar i BEA (förutom OSA) när det gäller LAS. Det är § 4 i BEA,
Anställningsform som säger att 5 § LAS regler om tidsbegränsade anställningar och § 28 om
underrättelseskyldighet vid tidsbegränsade anställningar inte gäller anställda på BEA. Inte heller
gäller skyldighet enligt 15, 30 och 30a §§ LAS gällande underrättelse, varsel och besked.
Anställningstid enligt BEA ger inte och tillgodoräknas inte för företrädesrätt till återanställning som
avses i 25 § LAS inte heller gäller 25a § i LAS.
Däremot har den som går in på en AB-anställning rätt att tillgodoräkna tiden från tidigare
BEA-anställning vid exempelvis en senare arbetsbristsituation.
Nya insatser 2008
Från och med årsskiftet införs nystartjobb, enligt förordning (2007:1366) om ändring i förordningen
(2006:1481) om stöd för nystartsjobb, även inom den offentliga sektorn. Därmed ersätter detta
cirkulär det tidigare cirkuläret 2007:6.
Det finns tre varianter av nystartsjobb:
— Nystartsjobb

Nystartsjobb för deltidsarbetslösa
— Nystartsjobb för långtidssjukskrivna
Gemensamt för åtgärderna är att stödet gäller alla sorters anställning; tillsvidare-, prov- eller
visstidsanställning. Då ett nystartsjobb utgör en reguljär anställning gäller AB som kollektivavtal om
inte BEA skulle kunna vara tillämpligt. Nystartsjobbet behöver inte ha förmedlats via
Arbetsförmedlingen. Däremot måste arbetsgivaren ansöka om nystartsjobb hos Arbetsförmedlingen
för den person som man avser anställa. Arbetsförmedlingen måste också fatta beslut innan
anställningen påbörjas. Den arbetsgivaren vill anställa på nystartsjobb ska vara anmäld på
Arbetsförmedlingen när beslut fattas, men det går bra att anmäla sig i samband med att arbetsgivaren
lämnar in ansökan om nystartsjobb.
Sveriges Kommuner och Landsting
2008-01-14
3 (7)
Nystartsjobb
Målgrupper
En förutsättning för att beviljas ett nystartsjobb är att personen antingen: varit arbetslös
deltagit i arbetsmarknadspolitiska program
varit sjukskriven med sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller
aktivitetsersättning
fatt socialbidrag/ekonomiskt bistånd som arbetslös varit anställd
av Samhall eller deltar i jobb- och utvecklingsgarantin.
Den som har fyllt 20 men inte 25 år ska ha varit utanför arbetslivet på heltid sedan minst sex
månader. Den som har fyllt 25 ska ha varit utanför arbetslivet på heltid sedan minst ett år.
Tid med vård av eget barn som är under två år eller, om barnet är adopterat, i två år efter barnets
ankomst till familjen, är överhoppningsbar. Stöd kan också lämnas för en person som är arbetslös
och som beviljats uppehållstillstånd inom de senaste tre åren.
Ekonomiskt stöd till arbetsgivaren
Ekonomiskt stöd lämnas genom att arbetsgivaren slipper hela kostnaden för de
arbetsgivaravgifter och de löneavgifter för den anställde som arbetsgivaren ska betala enligt
socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, d.v.s. 32,42 %.
Stödet lämnas normalt under lika lång tid som den anställde varit utanför arbetslivet dock under
högst ett år i taget.
För den som fyllt 20 men inte 25 år lämnas stöd upp till tolv månader, eller upp till fem år om han
eller hon varit sjukskriven. För den som fyllt 25 men inte 55 år lämnas stöd upp till fem år.
För den som fyllt 55 år lämnas stöd under dubbla den tid som personen har varit frånvarande
från arbetslivet. Dock lämnas stödet i högst tio år eller till första dagen i den månad som han
eller hon fyller 65 år.
För personer som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin och inte uppfyller något av övriga
villkor utgår stöd i ett år.
För en person från ett annat land lämnas stöd under de tre första åren från den tidpunkt då
personens uppehållstillstånd har beviljats eller under längre tid enligt villkoren ovan.
Sveriges Kommuner och Landsting
2008-01-14
4 (7)
Nystartsjobb för deltidsarbetslösa
Under 2008 kan även deltidsarbetslösa få nystartsjobb. Målgrupper
Stödet lämnas för såväl nyanställningar som när en redan deltidsanställd erbjuds
heltidsanställning. Anställningen som erbjuds ska motsvara heltid eller ska mot-svara
arbetskraftsutbudet i det fall den enskildes arbetsutbud är lägre på grund av sjukdom och han eller
hon därmed uppbär sjukpenning.
En förutsättning för att beviljas stöd är att personen sedan minst två år varit arbetslös på deltid eller
med kombination av deltid och heltid eller tid då han eller hon deltagit i arbetsmarknadspolitiska
program.
Personen ska ha fyllt 20 år och som längst kan stödet lämnas till den månad då personen fyller
65 år.
Ekonomiskt stöd till arbetsgivaren
Den som anställer en deltidsarbetslös person får ekonomiskt stöd motsvarande hälften av de
arbetsgivaravgifter och de löneavgifter för den anställde som arbetsgivaren ska betala enligt
socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.
Stödet lämnas som längst under ett år och som längst till 2008-12-31.
Nystartsjobb för långtidssjukskrivna
Målgrupper
Från årsskiftet är det även möjligt att få stöd då man anställer personer som i minst ett år på heltid
haft: sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning.
Ekonomiskt stöd till arbetsgivaren
Den som anställer en långtidssjuk person får ekonomiskt stöd motsvarande dubbla
arbetsgivaravgifter och de löneavgifter för den anställde som arbetsgivaren ska betala enligt
socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.
Stödet lämnas normalt under lika lång tid som den anställda varit utanför arbetslivet dock under
högst ett år i taget.
För den som fyllt 20 men inte 55 år lämnas stöd upp till fem år. För den som fyllt 55 år lämnas
stöd under dubbla den tid som personen har varit frånvarande från arbetslivet på grund av
sjukskrivning. Dock lämnas stödet i högst tio år eller till första dagen i den månad som han eller
hon fyller 65 år.
Sveriges Kommuner och Landsting
2008-01-14
5 (7)
Redan befintliga arbetsmarknadspolitiska insatser
OSA — Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare
OSA, enligt förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder
som medför nedsatt arbetsförmåga, syftar till att ge dessa personer möjlighet till anställning med
rehabiliterande inslag. Målgruppen för OSA omfattar:
arbetslösa med socialmedicinskt funktionshinder,
arbetslösa som är berättigade till insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till
funktionshindrade,
arbetslösa som på grund av långvarig och svår psykisk sjukdom inte tidigare haft kontakt
med arbetslivet eller varit borta ifrån det under längre tid.
Det ekonomiska stöd som ges påverkas av två faktorer, lönekostnaden för den anställde samt
arbetsförmågan.
Utvecklingsanställning
Den som är arbetslös och har ett funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga och har behov
av anpassat arbete kan anvisas en Utvecklingsanställning, enligt förordningen (2000:630) om
särskilda insatser för personer med funktions-hinder som medför nedsatt arbetsförmåga, om han
eller hon behöver få utveckla sin kompetens och öka sin arbetsförmåga genom arbete.
Ekonomiskt stöd lämnas enligt samma regler som för lönebidrag. Stödet storlek ställs i relation
till den anställdes nedsatta arbetsförmåga och det arbete som ska utföras.
Trygghetsanställning
Den som är arbetslös och har ett funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga och som
bedöms ha stort behov av en anpassad arbetssituation kan an-visas en Trygghetsanställning,
enligt förordningen (2000:630) om särskilda in-satser för personer med funktionshinder som
medför nedsatt arbetsförmåga .
Ekonomiskt stöd lämnas enligt samma regler som för lönebidrag. Stödet storlek ställs i relation
till den anställdes nedsatta arbetsförmåga och det arbete som ska utföras.
• Sveriges Kommuner och Landsting
6 (7)
2008-01-14
Särskilt anställningsstöd för den som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin
Syftet med jobb- och utvecklingsgarantin är att erbjuda personer, som varit arbetslösa under längre
tid, individuellt utformade aktiviteter för att de så snart som möjligt ska kunna fa arbete. Det kan
handla om arbetspraktik, arbetsträning eller förstärkt arbetsträning.
Särskilt anställningsstöd, enligt förordningen (1997:1275)om anställningsstöd, för den som deltar i
jobb- och utvecklingsgarantin lämnas under 12 månader med 85 % av lönekostnaden (högst 750
kr/arbetsdag). Stödbeloppet utbetalas månadsvis till arbetsgivaren som bidrag i efterskott.
Särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb
Instegsjobben, enligt förordningen (1997:1275) om anställningsstöd, är riktade till nyanlända
invandrare med uppehållstillstånd som inte är äldre än 18 månader och studerar eller har fatt löfte om
att studera Svenska för invandrare (sfi). Anställningen kan vara på del- eller heltid och ska gå att
kombinera med studier inom sfi.
Stöd kan beviljas under de första 18 månaderna från att personen fatt sitt uppehållstillstånd.
En offentlig arbetsgivare far ett bidrag på 50 procent av lönekostnaden, dock högst 500 kronor per
arbetad dag vid anställning i form av instegsjobb. Anställningsstöd lämnas till arbetsgivaren genom
bidrag som utbetalas månadsvis.
Anställningsstöd för långtidssjukskrivna
Den som är minst 20 år och har en anställning far anvisas en anställning med anställningsstöd,
enligt förordningen (1997:1275) om anställningsstöd, för långtidssjukskrivna om han eller hon:
— haft en sammanhängande sjukperiod om minst två år och inte bedöms kunna återgå till sitt
arbete, och
har en överenskommelse med sin arbetsgivare om ledighet från sin anställning för en
anställning med anställningsstöd.
Anställningsstöd för långtidssjukskrivna lämnas under sex månader. Stöd lämnas med 85 procent av
lönekostnaden, dock högst 750 kronor och utbetalas månadsvis till arbetsgivaren som bidrag.
Lönebidrag
Syftet med lönebidraget är att underlätta för personer med funktionshinder som medför nedsatt
arbetsförmåga att få eller i vissa fall behålla en anställning där den enskildes kompetens och
färdigheter tas tillvara och där funktionshinder och ned-
Sveriges Kommuner och Landsting
2008-01-14
7 (7)
sättning i arbetsförmågan beaktas. Genom särskilda insatser t.ex. utbildning, kamratstöd,
arbetshjälpmedel ska den anställdes arbetsförmåga ges möjlighet att öka och på sikt innebära att
lönebidraget inte behövs.
Lönebidrag far som regel lämnas i längst fyra år.
Lönebidragets storlek påverkas av lönekostnaden för den anställde och den anställdes
arbetsförmåga.
Målgrupp
Lönebidrag far lämnas
o
vid nyanställning
o
när en anställd återgår till arbete efter att ha haft hel tidsbegränsad sjukersättning
eller hel aktivitetsersättning
när en arbetsgivare tidigare haft en anställning med lönebidrag får sin arbetsförmåga
o
försämrad inom tre år från det lönebidrag som senast lämnades och det finns behov av
att lönebidrag på nytt lämnas
o
när en arbetstagare som har lönebidrag byter arbetsgivare kan den ny arbetsgivaren få
bidrag för återstoden av den beslutade bidragsperioden
o när en arbetsgivare anställer en person med funktionshinder som medför nedsatt
arbetsförmåga och som är långtidssjukskriven från en anställning som hon/han inte kan
återgå till.
Förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför
nedsatt arbetsförmåga
Information om detta PM lämnas av Phia Moberg och Maria Dahlberg förhandlingssektionen.
Sveriges Kommuner och Landsting
2008-01-28
1 (2)
CIRKULÄR 08:16
Arbetsgivarpolitik: 08-2:7
Avdelningen för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen
Maria Dahlberg Jeanette Eklund Håkan Söderberg Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Ulla Gummeson
Kommunstyrelsen
2008 å ; + 28
Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Ansvarig för grundskola
Ansvarig för gymnasieskola
Ansvarig för vuxenutbildning
Nyckelord: Lärarlyftet
Komplettering av Cirkulär 07:26 om deltagande i
kompetensutveckling/fortbildning för lärare, Lärarlyftet
Med anledning av det stora antalet frågor rörande anställningsförmåner under deltagande i
Lärarlyftet lämnas här kompletteringar och förtydliganden angående den information som
gavs i cirkulär 07:26.
Ledighetens förläggning
Arbetsgivaren beviljar ledighet för studier inom ramen för Lärarlyftet med stöd av AB § 26.
Ledigheten beviljas för den tid då studierna bedrivs vilket också är den tid för vilken statsbidrag
utges. Arbetstagaren behåller 80 % av sin lön under tiden då studierna bedrivs.
Sysselsättningsgrad
Den sammanlagda tid då arbetstagaren arbetar och/eller deltar i Lärarlyftet utgör
arbetstagarens sysselsättningsgrad.
Sysselsättningsgraden kan aldrig överstiga 100 %. Beräkning
av semester- och ferielön
Vid beräknandet av antalet semester- och feriedagar ska ledighet med lön mot-svarande lägst
40 % av den för heltid gällande fasta kontanta lönen inräknas i anställningstiden (AB 05 §
27 mom. 14). Lönen under ledigheten utgörs av den löpande semesterlönen och
semesterdagstillägg vid tillfället för semester/ferie enligt AB 05 § 27 mom. 15.
Sveriges Kommuner och Landsting 118 82
Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70
00, Fax: 08-452 70 50 [email protected], www.skl.se
Sveriges Kommuner och Landsting
S
Cirkulär 08:16
2 (2)
Detta innebär att så länge som arbetstagaren behåller minst 40 % av en heltidslön så tjänar
han/hon in rätt till fullt antal semester- eller feriedagar. Semester/ferielönen vid ledigheten
utgår med den då löpande lönen och semesterdagstillägg. Om studierna är avslutade utges
alltså full semester/ferielön.
Pension och försäkringar
Som pensionsgrundande inkomst betraktas den lön som den anställde faktiskt uppbär.
Lärare som deltar i Lärarlyftet omfattas under studietiden av AGS-KL
(avtals-gruppsjukförsäkring) och TGL-KL (tjänstegrupplivförsäkring). Däremot omfattas
arbetstagaren inte av TFA-KL under studietiden i och med att TFA-KL reglerar endast
arbetsrelaterade sjukdomar och olycksfall. Under studietiden gäller i stället privat
olycksfallsförsäkring.
Frågor
Frågor om anställningsvillkor i samband med deltagande i Lärarlyftet besvaras av Maria
Dahlberg 08-452 72 60, Jeanette Eklund 08-452 75 11 och
Håkan Söderberg 08-452 76 17.
Övriga frågor om Lärarlyftet besvaras av Ulla Gummeson 08- 452 75 09.
2008-01-28
Sveriges
Kommuner
Avdelningen
för
Förhandlingssektionen
Lena Emanuelsson
och
Landsting
arbetsgivarpolitik
Maria Dahlberg
--(
Sveriges Kommuner och Landsting
2008-02-06
1 (4)
CIRKULÄR 08:17
Arbetsgivarpolitik: 08-2:8
Avdelningen för arbetsgivarpolitik
Förhandlingssektionen
Hans-Henrik Helldahl
Kommunstyrelsen
Landstingsstyrelsen
Regionstyrelsen
Medlem i Pacta
Arbetsgivarpolitik
2008
Nyckelord: Traktamente
Traktamentsbelopp 2008
Traktamentsbelopp m.m. vid inrikes tjänsteresa är höjt för inkomståret 2008.
Flertalet traktamentsbelopp vid utrikes tjänsteresa har ändrats. Ändringarna, som kan vara såväl
höjningar som sänkningar innebär att traktamentsbeloppen an-passats till både ändrade valutakurser
och kostnadsförändringar i respektive land. Det har tillkommit nya länder i förteckningen men det
finns också länder som tidigare var med som har utgått. För de länder som saknas gäller det sist i
förteckningen upptagna värdet för "Övriga länder och områden".
Traktamenten m.m. vid inrikes tjänsteresa
De skattefria traktamentsbeloppen beräknas enligt 12 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229)
som 0,5 % av prisbasbeloppet avrundat till närmaste tiotal kronor. Prisbasbeloppet för 2008 har
fastställts till 41 000 kronor. Detta innebär att det skattefria traktamentet under år 2008 uppgår till
högst 210 kronor för hel dag och för del av dag till högst 105 kronor.
Måltidsavdragen är förändrade. Enligt Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2007:41) gäller
följande avdrag:
Schablonavdrag för ökade levnadskostnader
210 kr
1471(r
105kr
631(r
Minskning för:
Minskning bör ske med:
57 kr
Frukost, lunch, middag
Lunch och middag
Lunch/middag
Frukost
189 kr
147 "
74 "
42 "
132 kr
103 "
51 "
29 "
95 kr
74 "
37 "
21 "
44 "
22 "
13 "
Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm,
Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70
50 [email protected], www.skl.se
Sveriges
Kommuner
och Landsting
Cirkulär 08:17
2008-02-06
2 (4)
Enligt TRAKT 04 reduceras traktamentet enligt samma principer som schablon-avdraget.
Värdet av förmån av fri kost (SKV FS 2007:15) är följande för beskattningsåret 2008 och vid
2009 års taxering:
En fri måltid om dagen
lunch eller middag
70 kr
frukost
35 kr
Helt fri kost
(minst tre måltider)
175 kr
Nedan redovisas Skatteverkets regler (SKV M 2007:34) om reduktion i fallen hotellfrukost
och kost på transportmedel.
Hotellfrukost och kost på transportmedel
Förmån av fri frukost på hotell och liknande inrättning är under vissa förutsättningar
undantagen från beskattning (11 kap. 2 § inkomstskattelagen).
Med liknande inrättning avses andra yrkesmässigt bedrivna rumsuthyrningar som exempelvis
pensionat, värdshus m.m.
För skattefrihet krävs att frukosten erhålls på hotellet eller inrättningen vid över-nattning där och
att övernattningen sker under en tjänsteresa. Vidare gäller att frukosten obligatoriskt ingår i
priset för rummet.
Ett ytterligare villkor för skattefrihet är att ett rum med samma standard inte kan hyras till ett
lägre pris utan frukost.
Förmån av fri kost på allmänna transportmedel vid tjänsteresa är en skattefri för-mån om kosten
obligatoriskt ingår i priset för resan (11 kap. 2 § inkomstskattelagen).
För att skattefrihet ska gälla förutsätts alltså att färdbiljetten inte kan köpas exkl. måltiderna.
Skulle det t.ex. finnas en viss klassificering för ett visst antal stolar där kosten ingår i priset
medför detta inte skattefrihet om motsvarande biljett kan köpas utan kost men med en annan
klassificering. Klassificeringen ska i sådant fall vara baserad på någon annan skillnad än kosten.
Med allmänna transportmedel avses flyg, tåg och andra kommunikationsmedel som mot
betalning är tillgängliga för allmänheten.
Nedanstående uppställning kan illustrera reglerna om minskning och eventuell kostförmån i
fallen skattefri hotellfrukost och kost på transportmedel.
Sveriges Kommuner och Landsting
Cirkulär 08:17
2008-02-06
3 (4)
Hotellfrukost
(ingår obligatoriskt i priset)
Har inte utnyttjat
ej skattepliktigt
måltiden p.g.a. fysiska ej minskning av eller tidsmässiga hinder traktamentet
Kost på transportmedel
(ingår obligatoriskt i biljettpriset)
ej skattepliktigt
ej minskning av traktamentet
ej skattepliktigt
ej minskning av traktamentet
Har utnyttjat måltiden
traktamentet minskas
ej skattepliktigt eller frivilligt avstått
Traktamentsbelopp vid utrikes resa
Parterna har gemensamt konstaterat att vid utlandsresor bör arbetsgivaren tillämpa Skatteverkets
bestämmelser i tillämpliga delar (TRAKT 04 § 2). Därav följer att arbetsgivaren bör, om det inte finns
särskilda skäl, tillämpa beloppen i bilagda (SKV A 2007:43) vid utrikes resa.
Enligt Skatteverkets allmänna råd (SKV M 2007:34) bör även normalbeloppet för utrikes resa
reduceras för den som fatt fri kost. Eftersom beloppet varierar mellan olika länder anges reduceringen
i procent av normalbeloppet för aktuellt land. Beloppet bör enligt Skatteverket reduceras med 15 % för
fri frukost, 35 % för fri lunch och 35 % för fri middag. Detta innebär att traktamentet reduceras med
85 % för helt fri kost.
Värdet av kostförmån som erhållits utomlands är detsamma som redovisats ovan, d.v.s. 35 kr för
frukost, 70 kr för lunch och 70 kr för middag eller 175 kr per dag för helt fri kost.
Vistelse i mer än ett land
Om den anställde under en tjänsteresa samma dag uppehåller sig i mer än ett land bestäms avdraget
(det skattefria traktamentet) enligt 12 kap. 12 § inkomstskattelagen efter vad som gäller för vistelse i
det land där den anställde uppehållit sig den längsta delen av dagen (06.00-24.00).
Allmänna råd:
När det gäller att avgöra i vilket land som den anställde har uppehållit sig den längsta tiden av
en och samma dag, bör inte tid för färd med båt eller flygplan från hamnen eller flygplatsen i ett
land till hamnen eller flygplatsen i ett annat land räknas in i vistelsen i något av länderna. Det
gäller också tid för mellanlandning för tankning eller liknande eller för byte till eller från inrikes
flyg.
S
Sveriges
Kommuner och Landsting
Cirkulär 08:17
2008-02-06
Den som tillbringar hela dagen (06.00-24.00) på transportmedel som går i
internationell trafik, dvs. där priset på varor och tjänster inte är direkt betingat
av prisläget i något visst land, bör medges avdrag med belopp motsvarande helt
maximibelopp för inrikes resa, d.v.s. 210 kr.
Vid resa mellan orter som inte har samma tid beräknas vistelsetiden med
utgångspunkt i den lokala tiden för respektive ort.
Frågor
Frågor angående innehållet i detta cirkulär besvaras av Hans-Henrik Helldahl.
Sveriges
Kommuner
Avdelningen
för
Förhandlingssektionen
Lena Emanuelsson
och
Landsting
arbetsgivarpolitik
4 (4)
Bilagor: SKV A 2007:43 Skatteverkets allmänna råd om normalbelopp för kalenderåret
2007 för ökade levnadskostnader i utlandet vid tjänsteresa, tillfälligt arbete och dubbel
bosättning.
Skatteverkets allmänna råd
ISSN 1652-1439
Skatteverkets allmänna råd
om normalbelopp för kalenderåret 2008 för ökade levnadskostnader i utlandet vid
tjänsteresa, tillfälligt arbete och dubbel bosättning
Skatteverket lämnar med stöd av 2 § förordningen (2003:1106) med instruktion för
Skatteverket följande allmänna råd om normalbelopp för kalenderåret 2008 för ökade
levnadskostnader i utlandet vid tjänsteresa, tillfälligt arbete och dubbel bosättning. )
Allmänna råd: Utrikes resa
Land eller område
(exkl. logi)
per dag, kr
Afghanistan
Albanien
Algeriet
Andorra
Angola
Antigua och Barbuda
449
576
604
613
1027
649
Normalbelopp
1 Beträffande
Argentina
Armenien
Australien
Azerbajdzjan
324
318
574
720
Bahamas
Bahrain
Bangladesh
Barbados
Belgien
Belize
Bermuda
Bolivia
Bosnien-Hercegovina
Botswana
Brasilien
Brunei Darussalam
Bulgarien
644
556
322
564
494
277
461
210
340
410
403
319
449
föregående år, se SKV A 2006:45 och 2007:8.
SKV A 2007:43 Inkomsttaxering Skattebetalning
Utkom från trycket den 21 december 2007
1
SKV A 2007:43
Land eller område
Normalbelopp (exkl. logi) per dag, kr
Chile
Colombia
Costa Rica
Cypern
462
522
370
556
Danmark
Dominikanska republiken
558
564
Ecuador
Egypten
El Salvador
Estland
248
468
450
438
Filippinerna
Finland
Frankrike
Förenade Arabemiraten
638
468
790
638
Gabon
Gambia
589
362
Georgien
Ghana
Grekland
Grenada
Guatemala
Guinea-Bissau
Guyana
502
331
691
552 Grönland, se Danmark
376
238
334
Haiti
Honduras
406
317 Hong Kong, se Kina
Indien
Indonesien
Irak
Iran
Irland
Island
Israel
Italien
530
416
497
307
631
686
545
655
2
Land eller område
Normalbelopp
Jamaica
Japan
Jemen
Jordanien
413
670
376
767
Kamerun
Kanada
Kenya
Kina
Kirgizistan
Kongo (Brazzaville)
Kongo (Dem. Republiken)
Kroatien
Kuba
Kuwait
408
816
490
666
307
532
679
486
427
763
Laos
Lettland
Libyen
Litauen
Luxemburg
215
510
593
475
703
Macao, se Kina
Makedonien
Malawi
Malaysia
Maldiverna
304
475
366
210
SKV A 2007:43 (exkl. logi) per dag, kr
Mali
Malta
Marocko
Mauretanien
Mauritius
Mexiko
Mo9ambique
Moldavien
Monaco
512
637
472
455
293
365
347
330
790
Namibia
Nederländerna
Nederländska Antillerna
Nepal
Nigeria
Norge
Nya Zeeland
311
658
281
248
632
713
522
3
SKV A 2007.43
Land eller område
Normalbelopp (exld. logi) per dag, kr
Oman
661
Pakistan
Panama
Papua Nya Guinea
Paraguay
Peru
Polen
Portugal
263
325
274
238
298
641
524 Puerto Rico, se USA
Qatar
760
Rumänien
Rwanda
Ryssland
474
332
578
Saint Kitts och Nevis
Saint Vincent och Grenadinerna
Samoa
Saudiarabien
Schweiz
Senegal
Serbien
Singapore
Slovakien
Slovenien
Spanien
Sri Lanka
Storbritannien och Nordirland
Swaziland
594
487
598 San Marino, se Italien
630
569
472
497
832
613
416
586
353
930
271
Sydafrika
Sydkorea
Syrien
342
1013
371
Tadzjikistan
Tanzania
210
294
Thailand
Tjeckien
Trinidad och Tobago
Tunisien
Turkiet
552
548
565
508
750
4
Land eller område
Normalbelopp
kr
Turkmenistan
Tyskland
528
565
Uganda
Ukraina
Ungern
Uruguay
USA
Uzbekistan
251
636
503
335
646
408
Vanuatu
Venezuela
Vietnam
Vitryssland
467
510
308
480
Zambia
520
Österrike
Östtimor
545
269
Övriga länder och områden
382
SKV A 2007:43 (exkl. logi) per dag,
Dessa allmänna råd tillämpas för beskattningsåret 2008 och vid 2009 års taxering.
På Skatteverkets vägnar
MATS SJÖSTRAND
Urban Strömberg (Rättsavdelningen, enhet 4)
5
Sveriges Kommuner och Landsting
CIRKULÄR 08:18
Arbetsgivarpolitik: 08-2:9
Avdelningen för arbetsgivarpolitik
Förhandlingssektionen
Marianne Hörding, Peter Hattendorff
Kommunstyrelsen
Landstingsstyrelsen
Regionstyrelsen
Medlem i Pacta
Arbetsgivarpolitik
Nyckelord: HÖK T, AkademikerAlliansen
Ändringar och tillägg i tillsvidareavtalet Huvudöverenskommelse om
lön och allmänna anställningsvillkor m.m. - HÖK T - med
AkademikerAlliansen
Detta cirkulär innehåller rekommendation till beslut.
Mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta och AkademikerAlliansen
finns gällande tillsvidareavtal ursprungligen tecknat 2001-06-15. Parterna träffade den 6 februari 2008
överenskommelse om ändringar och tillägg i tillsvidareavtalet innebärande HÖK T i lydelse fr.o.m.
2007-07-01.
Överenskommelsen innehåller förhandlingsprotokoll och tillhörande bilagor. Till bilaga 2, Allmänna
bestämmelser, bifogas dock endast de paragrafer som ändrats. Underbilaga D som är oförändrad
bifogas inte alls.
Nedan följer en kort redovisning av respektive del av överenskommelsen. I den bifogade redogörelsen
finns en fylligare redovisning av överenskommelsens inne-håll.
Innehållet i HÖK T

Avtalet gäller fortsatt tillsvidare.

Löneavtalet är även fortsättningsvis sifferlöst.

Ändringar har gjorts i Löneavtalet samt i bilagan Centrala parters syn på förutsättningar för en
väl fungerande individuell lönesättning. Ändringarna är likalydande med de som gjorts i redan
träffade överenskommelser i Avtal 07.

I Allmänna bestämmelser har likalydande ändringar gjorts som i redan träffade
överenskommelser i Avtal 07.
Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm,
Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70
50 [email protected], www.skl.se
2008-02-15
1 (2)
2008 -02- 18
Cirkulär 08:18
® Sveriges
Kommuner
och Landsting
2008-02-15
2 (2)
Bilaga 6, Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. –
LOK, har tillförts ett nytt stycke under § 2. Tillägget innebär förtydligande av
lokala bestämmelsers uppsägningsmöjlighet.
Rekommendation till beslut
De överenskomna ändringarna i tillsvidareavtalet HÖK T tillförs gällande lokala
kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. – LOK. Beslut om detta
fordras därför inte. Om det bedöms lämpligt i klarhetens intresse eller av andra skäl, kan
till protokollet antecknas att tillsvidareavtalet HÖK T tillförs de ändringar som de centrala
parterna enats om i den träffade överenskommelsen 2008-02-06.
Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen
;e
Lena Emanuelsson
Bilagor: HÖK T i lydelse 2007-07-01
Redogörelse till HÖK T
Förhandlingsprotokoll
2008-02-06
HÖK T
i lydelse fr.o.m.
2007-07-01
Huvudöverenskommelse om lön och allmänna
anställningsvillkor samt rekommendation om
lokalt kollektivavtal m.m. - HÖK T
Parter
Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena
sidan, samt
AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer
å den andra.
§ 1 Innehåll m.m.
Mellan parterna finns gällande tillsvidareavtal ÖLA 01 tecknat 2001-06-15.
Med stöd av detta avtals § 2, Ändringar och tillägg, träffar parterna
överenskommelse om HÖK T i lydelse fr.o.m. 2007-07-01.
Anmärkning
Tillsvidareavtalet HÖK T utgör tillsvidareavtalet ÖLA 01, med ändringar och
tillägg, HÖK 05, per 2005-04-01.
Till HÖK T i lydelse fr.o.m. 2007-07-01 hör bestämmelser enligt följande
bilagor 1-6a.
a)
Löneavtal (Bilaga 1),
b) Allmänna bestämmelser - AB - med ändringar i §§ 5, 13, 18, 21, 22, 23, 24,
27, 28 och 29, (Bilaga 2, endast ändringarna bifogas), med följande
underbilagor:
D, anställning i personalpool, (bifogas ej)
L, lägerverksamhet m.m.,
c)
Centrala och lokala protokollsanteckningar (Bilaga 3),
d) Centrala protokollsanteckningar (Bilaga 4),
1
e) Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell
lönesättning (Bilaga 5),
f)
LOK (Bilaga 6 och 6a).
§ 2 Andringar och tillägg
I kollektivavtalet ska också ingå de ändringar och tillägg till avtalets
bestämmelser som parterna under avtalets giltighetsperiod träffar överenskommelse om.
§ 3 Fredsplikt
Förhandlingar under avtalsperioden enligt denna överenskommelse ska föras
under fredsplikt.
§ 4 Rekommendation om LOK m.m.
Parterna rekommenderar berörda arbetsgivare som utgör landsting/region,
kommun eller kommunalförbund och berörda arbetstagarorganisationer att träffa
kollektivavtal — LOK i lydelse fr.o.m. 2007-07-01 — med den utformning och
det innehåll som framgår av Bilaga 6.
Anmärkning
Ovanstående rekommendation avser endast de arbetsgivare och arbetstagarorganisationer som inte omfattats av tidigare rekommendation om att teckna LOK 01.
För övriga arbetsgivare anslutna till Arbetsgivarförbundet Pacta och berörda
arbetstagarorganisationer träffas härmed det lokala kollektiv-avtalet — LOK
— enligt Bilaga 6a.
§ 5 Giltighet och uppsägning
Såvida inte särskilt anges, gäller HÖK T tillsvidare med en ömsesidig
uppsägningstid av fem kalendermånader. Avtalet kan enbart sägas upp med
verkan från 1 april varje år. Uppsägning ska vara skriftlig och åt-följd av förslag
till nytt kollektivavtal.
2
§ 6 Avslutning
Förhandlingarna förklaras avslutade. Vid
protokollet
Justeras
För Sveriges Kommuner och Landsting För
Arbetsgivarförbundet Pacta
För AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna
riks-organisationer
3
Bilaga 2 till HÖK 07
Allmänna bestämmelser - AB - med ändringar i
§§ 5, 13, 18, 21, 22, 23, 24, 27, 28 och 29
Följande bestämmelser har ändrad lydelse från och med 2007-07-01. § 5
Deltidsanställning
§ 13 Arbetstid
§ 18 Uppehållsanställning
§ 21 Obekväm arbetstid
§ 22 Jour och beredskap
§ 23 Förskjuten arbetstid
§ 24 Färdtid
§ 27 Semester
§ 28 Sjukdom m.m.
§ 29 Föräldraledighet
1
§ 5 Deltidsanställning
Mom. 1 För arbetstagare som är deltidsanställd gäller följande.
a) När arbetstiden bestäms ska eftersträvas att den uppgår till i genom-snitt
minst 20 timmar per vecka.
b) Vid behov av arbetskraft ska det, innan nyanställning sker, prövas om
arbetstagare som är anställd på arbetsstället och som anmält intresse ska
erbjudas höjd sysselsättningsgrad.
Anmärkningar
1. Överenskommelse kan träffas om den närmare tillämpningen av mom. 1b).
2. Detta moment gäller inte om deltidsanställning är en följd av delpension,
sjukersättning som inte är tidsbegränsad eller om arbetstagare fyllt 67 år.
Möjlighet till lokal avvikelse
Mom. 2 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv-avtal
om avvikelse från denna bestämmelse.
§ 13 Arbetstid Inledande
bestämmelse
Mom. 1 Arbetstidslagen (ATL) gäller med följande och i särskilda
bestämmelser/specialbestämmelser angivna tillägg.
Genomsnittlig arbetstid
Mom. 2 Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska vara i genom-snitt 40
timmar per helgfri vecka, om inte annat framgår av följande stycken. Då
helgdag infaller på någon av dagarna måndag—lördag (s.k. lätthelgdag)
minskas antalet ordinarie arbetstimmar med det antal timmar som annars skulle
ha fullgjorts sådan dag.
Anmärkning
Om arbetstagare har fullgjort arbetstid på annandag pingst och nationaldagen infaller
på en lördag eller söndag ges en ledig arbetsdag under kalenderåret.
2
Arbetstagares önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är fören-liga
med verksamhetens krav.
Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såväl som sön- och helg-dag eller
till vardag och helgdag ska för heltidsanställd vara i genomsnitt 38 timmar 15
minuter per vecka under tillämplig begränsningsperiod. Vid förläggning som
kontinuerligt treskiftsarbete ska dock den genom-snittliga arbetstiden per vecka
vara 34 timmar 20 minuter och vid för-läggning som intermittent treskiftsarbete
36 timmar 20 minuter.
Omfattar den ordinarie arbetstiden enligt föregående stycke inte samtliga
lätthelgdagar, ska den fastställas i proportion till antalet sådana dagar med
ordinarie arbetstid under kalenderåret.
Ordinarie arbetstid, som till övervägande del avser underjordsarbete, ska för
heltidsanställd vara i genomsnitt 36 timmar per helgfri vecka.
Anmärkning
Till underjordsarbete räknas inte arbete förlagt till särskilt för sitt ändamål
iordningställt bergrum eller annat under jord beläget utrymme.
Mom. 3 Med helgdag enligt mom. 2 likställs påsk-, pingst-, midsommar-,
jul- och nyårsafton.
Mom. 4 Med undantag från bestämmelserna ovan kan olika lång ordinarie
arbetstid fastställas under olika delar av året för att möjliggöra
sommararbetstid under förutsättning att i mom. 2 angivna arbetstider
genomsnittligt per kalenderår behålls.
Förläggning av arbetstid
Mom. 5 Förläggning av ordinarie arbetstid bör vid behov anges i
arbetstidsschema eller liknande, som överenskoms med företrädare för
arbetstagarorganisationen.
Anmärkning
Vid oenighet om arbetstidsschema kan frågan tas upp till lokal förhandling.
Begäran om sådan förhandling ska ha inkommit till arbetsgivaren inom
10 dagar. Om så inte sker eller den lokala förhandlingen inte leder till enighet
fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden med iakttagande av denna
bestämmelse.
3
Avvikelser från ATL
Mom. 6 Oavsett vad som anges i ATL
a) får rast under nattarbete utbytas mot måltidsuppehåll,
b) anses studieledighet inte som arbetad tid,
c) anses förlängd arbetstid på grund av vikariat inte som mertid,
d) anses förskjuten arbetstid eller byte av schema inte som mer- eller
övertid,
e) kan beräkning av ordinarie arbetstid, jourtid, övertid och mertid göras
per kalendermånad,
f) kan begränsningsperiod omfatta högst 16 veckor,
Anmärkning
Ordinarie arbetstid får uppgå till högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en
period av 4 veckor.
g) kan arbetstagares sammanhängande dygnsvila uppgå till minst 9 timmar
vid förläggning av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte
understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar
under begränsningsperioden,
h) kan arbetstagares dygnsvila vid tillfällig avvikelse understiga den
planerade dygnsvilan under förutsättning att den inte understiger ett
genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under
begränsningsperioden.
i) kan arbetstagares sammanhängande veckovila vid tillfällig avvikelse uppgå
till minst 24 timmar.
Möjligheter till lokala avvikelser
Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv-avtal om
avvikelse från
a) 7 § andra stycket (10 § första stycket) ATL om att likställa kompensationsledighet med arbetad tid,
4
b) 8 § ATL om annat uttag av övertid och annan begränsningsperiod för
övertid,
c)
10 § andra stycket ATL om annat uttag av mertid,
d) 13 § ATL om dygns- och nattvila,
e)
14 § ATL om veckovila,
f)
15 § tredje stycket ATL om förläggning av raster och
g) 15 § ATL om utbyte av rast mot måltidsuppehåll i andra fall än som anges
i mom. 6a).
Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om längre
begränsningsperiod än 16 veckor, dock högst 1 år. Kollektivavtal får även
träffas om avvikelse från anmärkningen till mom. 2 första styck-et,
anmärkningen till mom. 6f) och mom. 6g) - i).
Anmärkning
Detta moments bestämmelser avser inte att utesluta tillämpning av 3 § andra stycket
ATL.
Personalpool
Mom. 8 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som
framgår av Bilaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa
kollektivavtal om avvikelse från Bilaga D.
§ 18 Uppehållsanställning
Inledande bestämmelser
Mom. 1 För anställning med uppehåll (ferier) gäller följande.
Denna bestämmelse gäller endast för arbetstagare med fast kontant lön. För
visstidsanställd arbetstagare ska bestämmelserna tillämpas endast om
anställningen avser minst hel termin.
Verksamhetsår är den tidsperiod om 12 månader, som förflyter från
verksamhetens början på hösten till motsvarande tidpunkt därpå följande höst.
5
Arbetsår är den tidsrymd av verksamhetsåret, då arbetstagaren är
arbetsskyldig.
Uppehåll, vinter- och sommaruppehåll, är den tidsrymd av verksam-hetsåret,
då arbetstagaren inte är arbetsskyldig.
Uppehållslön är den lön, som arbetstagare får under sommaruppehåll.
Lönebestämmelser
Mom. 2 Arbetstagare som har anställning med uppehåll får under arbetsår
och vinteruppehåll lön eller lön under ledighet på sätt som framgår av detta
avtal.
Vid anställning med uppehåll i stället för anställning med semester ska lön, lön
under ledighet och uppehållslön beräknas enligt reglerna i denna bestämmelse.
Löneberäkning ska göras på grundval av överenskommen lön för anställning
med semester, varvid lönebeloppet multipliceras med till-lämplig
uppehållslönefaktor enligt följande tabell.
Antal kalenderdagar
under arbetsåret
Uppehållslönefaktor
241-247
248-254
255-261
262-268
269-275
276-282
283-289
290-296
297-303
304-310
311-317
0,77
0,79
0,81
0,83
0,85
0,88
0,90
0,92
0,94
0,96
0,98
6
Från och med arbetsårets början det kalenderår arbetstagaren fyller 40 år förhöjs
uppehållslönefaktorn med 0,03.
Efter överenskommelse kan löneberäkning göras på grundval av lönebeloppet
som är fast kontant lön för anställning med uppehåll.
Anmärkning
Arbetstagare som arbetar under vinter- och sommaruppehåll får ersättning per timme
enligt § 20 mom. 4, fyllnadslön.
Beräkning av uppehållslön
Mom. 3 Under sommaruppehåll ska uppehållslön utges beräknad på sätt som
anges i mom. 5, i stället för lön eller lön under ledighet.
Mom. 4 Vid ledighet med sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringsersättning under de 45 första kalenderdagarna av sommaruppehållet
behåller arbetstagaren uppehållslönen. Under övrig del av som-maruppehållet
gäller att arbetstagaren behåller 20 % av uppehållslönen vid ledighet med
sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliterings-ersättning.
Anmärkning
Infaller sjuklöneperiod enligt lagen om sjuklön under de 45 första kalender-dagarna
av sommaruppehållet utges även sjuklön beräknad på uppehållslön.
Mom. 5 Uppehållslön utges enligt jämförelse mellan lön för helt verksamhetsår
och under arbetsåret utbetald lön samt beräknas på sätt som anges nedan. I
uppehållslönen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som
förutsätts i semesterlagen (SemL)/avtalet.
a) Till arbetstagare, som varit anställd under hela arbetsåret och som varit
ledig utan avlöningsförmåner under högst 30 kalenderdagar och inte varit
frånvarande av annan anledning än ledighet som enligt § 27 mom. 14 är
semesterlönegrundande, beräknas och utges uppehållslön enligt samma
grunder som lön.
b) För annan arbetstagare beräknas uppehållslönen genom jämförelse mellan
antalet kalenderdagar enligt nedan och antalet kalenderdagar under hela
arbetsåret och vinteruppehållet.
7
Tid under vilken arbetstagaren arbetat inklusive mellanliggande
fridagar.
Tid under vilken arbetstagaren varit frånvarande på grund av
ledighet som enligt § 27 mom. 14 är semesterlönegrundande.
Tid under vilken arbetstagaren varit ledig utan avlöningsförmåner, dock
högst 30 kalenderdagar.
Tid under vinteruppehåll under vilken arbetstagaren fått lön enligt mom.
7.
Anmärkning
Om arbetstagaren är ledig och har fått behålla mindre än 40 % av lönen, ska denna lön
uppräknas med 12 % och inbegriper då semesterförmåner, om inte semesterförmåner
för detta har utgetts på annat sätt. För arbetstagare som enligt § 27 mom. 5 har rätt till
31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36. Med lön
jämställs här s.k. studiebidrag från arbetsgivaren.
c) Vid förändring av sysselsättningsgraden under arbetsåret ska uppehållslönen
beräknas på den genomsnittliga sysselsättningsgraden under arbetsåret och
vinteruppehållet. Genomsnittet framräknas på grundval av antalet
kalenderdagar under arbetsåret och vinteruppehållet, då arbetstagaren haft de
olika sysselsättningsgraderna. Även vid partiell ledighet under del av dag
under arbetsåret utan avlöningsförmåner beräknas uppehållslönen på detta sätt.
Anmärkningar
1. Med sysselsättningsgrad avses för anställningen fastställd omfattning av
arbetstiden i förhållande till heltidsanställd arbetstagares arbetstid.
2. För deltidsanställd arbetstagare med under arbetsåret förändrad sysselsättningsgrad
ska, vid beräkning av uppehållslönen, månadslönen per sista dagen av arbetsåret först
uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.
Mom. 6 För arbetstagare, som under arbetsåret eller vinteruppehållet börjar
eller slutar anställning med uppehåll, ska uppehållslön beräknas enligt mom.
5.
8
Mom. 7 För arbetstagare, som
a) slutar under vinteruppehållet och som varit anställd från arbetsårets början
till vinteruppehållets början, fastställs sista anställningsdagen till den 31
december,
b) börjar vid vinteruppehållets slut och är anställd till arbetsårets slut,
fastställs första anställningsdagen till den 1 januari.
Anmärkning
Arbetstagare som är ledig för vård av barn eller utbildning och avbryter ledigheten för
att återgå i arbete senare än 7 kalenderdagar före vinteruppehållet och som avser att
fortsätta ledigheten efter uppehållet har inte rätt till lön under vinteruppehållet. Om
arbetstagaren ska återgå i arbete efter vinteruppehållet gäller motsvarande avseende tid
till och med den 31 december.
Mom. 8 Övergår arbetstagare från anställning med uppehåll till anställning med
semester eller omvänt hos samma arbetsgivare, ska uppehållslön respektive
semesterförmåner beräknas och utges som om den tidigare anställningen
upphört och ny anställning hos arbetsgivaren tillträtts.
Utbetalning av uppehållslön
Mom. 9 Uppehållslön bör fördelas jämnt på utbetalningstillfällena under
sommaruppehållet. Om arbetstagaren under verksamhetsåret lämnat
anställningen hos arbetsgivaren ska dock uppehållslönen i sin helhet
utbetalas snarast möjligt.
Semesterbestämmelser
Mom. 10 Uppehållslönen får inte understiga den semesterlön, som
arbetstagaren skulle ha fått enligt SemL/avtalet.
Arbetstagares semesterledighet enligt SemL/avtalet ska anses förlagd till tid
räknat från och med första vardagen av sommaruppehållet. Som intjänandeår
räknas verksamhetsår.
Arbetstagare, som på grund av semesterlönegrundande frånvaro inte fått
semesterledighet enligt SemL/avtalet och gjort framställning utan dröjsmål
om utbyte av ledigheten kan få sådan ledighet förlagd till arbetsåret, om
denna inte kan förläggas till annan tid.
9
Arbetstagare som har anställning med uppehållslön har inte rätt att spara
semesterdagar.
Uppehållslönetillägg utges enligt nedan i stället för semesterlönetillägg enligt
avtalet och utbetalas vid första utbetalningstillfället under som-maruppehållet.
Från och med 2006-04-01 utges uppehållslönetillägg till heltidsanställd
arbetstagare med överenskommen fast kontant lön för uppehållsanställningen
som understiger 18 180 kronor per månad multiplicerat med
uppehållslönefaktorn.
Från och med 2008-01-01 utges uppehållslönetillägg till heltidsanställd
arbetstagare med överenskommen fast kontant lön för uppehållsanställningen
som understiger 19 896 kronor per månad multiplicerat med upp
ehållslönefaktorn.
Anmärkning
För deltidsanställd arbetstagare och arbetstagare med olika sysselsättningsgrader under
arbetsåret och vinteruppehållet minskas ovan angivna belopp med hänsyn till
sysselsättningsgraden respektive den genomsnittliga sysselsättningsgraden under
arbetsåret och vinteruppehållet.
Uppehålislönetillägget utges för högst 25 dagar. Antalet dagar beräknas genom
att antalet semesterdagar, som enligt § 27 mom. 5 motsvarar arbetstagarens
årssemester, multipliceras med tillämpligt jämförelsetal enligt mom. 5 och
avrundas uppåt till det närmaste antalet hela dagar.
Anmärkning
För en arbetstagare som omfattas av mom. 5 punkt a) är jämförelsetalet 1.
Uppehållslönetillägg i vilket ingår semesterlön och semesterersättning med
belopp som förutsätts i SemL/avtalet utges per dag med belopp som beräknas
på följande sätt
5,21 % x (a - b)
a = det belopp, fastställt enligt ovan, som den överenskomna fasta kontanta
lönen för uppehållsanställningen ska understiga för att uppehålls-lönetillägg ska
utges, och
b = den överenskomna fasta kontanta lönen för uppehållsanställningen.
10
Anmärkning
För arbetstagare med olika sysselsättningsgrader under arbetsåret och vinter-uppehållet
ska följande gälla vid beräkning av uppehållslönetillägg. Överens-kommen fast kontant
lön för uppehållsanställningen ska ingå i beräkningen multiplicerad med en faktor.
Faktorn erhålls genom att den genomsnittliga sysselsättningsgraden under arbetsåret
och vinteruppehållet delas med arbetstagarens senaste sysselsättningsgrad före
sommaruppehållet.
Övriga bestämmelser
Mom. 11 För arbetstagare som har anställning med uppehåll och inte är lärare
anställd inom utbildningsväsendet ska
a) vid beräkning av antalet årsarbetsdagar och fastställande av ersättningsbar tid enligt lagen om allmän försäkring (AFL) eller lagen om
arbetsskadeförsäkring (LAF), inräknas ledighet motsvarande semester med 35
dagar,
b) vid ledighet med dagberäknad sjukpenning eller tillfällig föräldrapenning
enligt AFL eller LAF, ledighetens omfattning beräknas enligt § 17 mom. 3.
Antalet arbetsdagar som ingår i ledigheten multipliceras med den faktor, med
två decimaler, som erhålles genom att 365 divide-ras med för arbetstagaren
beräknat antal årsarbetsdagar enligt AFL.
Mom. 12 När tid för företrädesrätt till återanställning enligt lagen om
anställningsskydd (LAS) tillgodoräknas ska visstidsanställning för hel termin
anses omfatta 6 månader.
§ 21 Obekväm arbetstid
Mom. 1 Tillägg för obekväm arbetstid utges till arbetstagare för full-gjord
ordinarie arbetstid som förlagts enligt nedan. Tillägget utges inte vid
övertidsarbete.
Dock ska arbetstagare, som har ordinarie arbetstid förlagd till vardag såväl
som sön- och/eller helgdag, få tillägg för arbete på obekväm arbetstid även
när arbetet är fyllnadstids- eller övertidsarbete.
Anmärkning
Tillägget utges inte vid övertidsarbete under jour och beredskap.
11
Av nedanstående tabell framgår vilken tid som ska anses utgöra obekväm
arbetstid samt det tillägg som utges för denna tid. O-tilläggstid Kr/tim
t.o.m.
08-06-30
1.
O-tilläggstid A
fr.o.m.
08-07-01
82:10
91:10
41:00
45:50 med
33:20
36:90
Tid från kl. 18.00 på dag före långfredagen till kl.
07.00 på dagen efter annandag påsk.
Tid från kl. 18.00 på dag före pingstafton eller
midsommarafton till kl. 07.00 på vardag närmast
efter helgdagsaftonen.
Tid från kl. 18.00 på dag före julafton eller
nyårsafton till kl. 07.00 på vardag utom lördag
närmast efter helgdagsaftonen.
2.
O-tilläggstid B (Dock inte i fall som avses
o-tilläggstid A)
Tid från kl. 00.00 till kl. 24.00 på lördag, söndag,
helgdag eller dag som både före-gås och
efterföljs av söndag eller helgdag, varvid jul- och
nyårsafton jämställs med helgdag.
Tid från kl. 16.00 till kl. 24.00 vardag när-mast
före trettondag jul, första maj, Kristi
himmelsfärdsdag, nationaldagen eller alla
helgons dag.
Tid från kl. 00.00 till kl. 07.00 måndag eller
vardag närmast efter trettondag jul, första maj,
Kristi himmelsfärdsdag eller national-dagen.
Tid från kl. 19.00 till kl. 24.00 fredag som inte
omfattas av o-tilläggstid ovan.
12
3.
O-tilläggstid C (Dock inte i fall som avses med
o-tilläggstid A eller B)
Tid från kl. 22.00 till kl. 24.00 måndag till
torsdag samt från kl. 00.00 till kl. 06.00 tisdag
till fredag.
4.
O-tilläggstid D (Dock inte i fall som avses
o-tilläggstid A eller B)
16:50
18:30 med
- Tid från kl. 19.00 till kl. 22.00 på vardag.
O-tilläggstid inom respektive kategori (A, B, C eller D) summeras per
avlöningsperiod. Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller
halvtimme. 0-tillägg utges inte för sammanräknad avrundad tid under stigande
1 timme inom respektive kategori.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som
förutsätts i semesterlagen (SemL).
Flexibel arbetstid
Mom. 2 Vid flexibel arbetstid gäller § 14 mom. 6.
Personalpool
Mom. 3 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som
framgår av Bilaga D.
Möjlighet till lokal avvikelse
Mom. 4 Om annan kontant ersättning utges på grund av arbetstidens
förläggning ska tillägget minskas med denna eller bortfalla.
§ 22 Jour och beredskap
Mom. 1 Med jour avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid
står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov
omedelbart kunna utföra arbete.
13
Med beredskap avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står
till arbetsgivarens förfogande på plats utom arbetsstället, som godkänts av
arbetsledningen, för att vid behov utan dröjsmål kunna utföra arbete.
Jour och beredskap bör förekomma endast i den omfattning, som är absolut
nödvändig. Arbetsgivarens val mellan jour och beredskap ska göras enbart
med hänsyn till vad verksamheten kräver.
Mom. 2 Ersättning för jour och beredskap utges enligt följande. Kr/tim
t.o.m.
08-06-30
fr.o.m.
08-07-01
A. jour Där arbetstagare beordrats
jour:
för tid, som uppgår till högst 50 timmar under
kalendermånaden
27:70
30:70
för tid därutöver under kalendermånaden
55:40
61:50
för tid, som uppgår till högst 150 timmar
under kalendermånaden
13:30
14:80
för tid därutöver under kalendermånaden
26:30
29:20
B. Beredskap Där arbetstagare beordrats
beredskap:
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som
förutsätts i semesterlagen (SemL).
För jour och beredskap eller del därav, förlagd till tid som anges nedan, ska
ersättning enligt ovan förhöjas med 100 %.
a) Tid från kl. 19.00 på dag före långfredagen till kl. 07.00 på dagen efter
annandag påsk.
b) Tid från kl. 19.00 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller
nyårsafton till kl. 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen.
14
c) Tid från kl. 00.00 till kl. 24.00 på sön- eller helgdag, lördag eller på dag
som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag, varvid jul- och
nyårsafton jämställs med helgdag.
d) Tid från kl. 16.00 till kl. 24.00 vardag utom lördag närmast före trettondag
jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen eller alla helgons dag.
e) Tid från kl. 00.00 till kl. 07.00 vardag närmast efter sön- eller helgdag.
f) Tid från kl. 19.00 till kl. 24.00 vardag närmast före lördag.
Mom. 3 För jour och beredskap, som fullgörs mellan tidpunkten för den
fastställda arbetstidens början en arbetsdag och motsvarande tidpunkt
nästkommande arbetsdag, utges ersättning för lägst 8 timmar, minskade med
arbetstimmar, som fullgjorts under jour och beredskap.
Mom. 4 Om arbetstagare, som inte är berättigad till kompensation för
övertidsarbete, arbetar under jour eller beredskap får arbetstagaren behålla
jour- eller beredskapsersättningen.
Mom. 5 Vid arbete under beordrad beredskap får arbetstagare ersättning för
resekostnader till och från arbetsställe enligt samma grunder som anges i
bilersättningsavtalet.
Mom. 6 Stadigvarande utläggning av jour och beredskap bör upptas i schema
eller liknande som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisation.
Anmärkning
Vid oenighet om sådant schema kan frågan upptas till lokal förhandling. Begäran om
detta ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller den lokala
förhandlingen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av jour och
beredskap med iakttagande av denna bestämmelse.
Mom. 7 Ersättning för jour och beredskap utges inte om sådan ersättning
uttryckligen ingår i lönen eller om kompensation för jour och beredskap utges
som ledighet, avkortad arbetstid eller på annat sätt.
Möjlighet till lokal avvikelse
Mom. 8 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv-avtal
om längre begränsningsperiod för jouruttag än 4 veckor eller
15
kalendermånad och högre jouruttag än 48 timmar per fyraveckorsperiod eller 50
timmar per kalendermånad.
§ 23 Förskjuten arbetstid
Mom. 1 Om arbetstagare, som arbetar enligt viss arbetstidsförläggning,
beordras att arbeta enligt annan arbetstidsförläggning, blir den arbetstiden
ordinarie arbetstid. Detsamma gäller om ordinarie arbetstid för-skjuts genom
tidigare- eller senareläggning av arbetstiden eller genom ändrad
fridagsförläggning.
Tillsägelse om ändring av den ordinarie arbetstiden ska ske så snart som
möjligt, dock senast dagen före den avsedda ändringen.
Mom. 2 Tillägg till lönen enligt nedan utges under 10 dagar från tillsägelsen för
arbetad tid som enligt näst föregående schema skulle varit fri-tid.
Om ändringen av den ordinarie arbetstiden gäller för viss tid utges inte
tillägget vid återgång till näst föregående schema.
Anmärkning
Tillägget utges inte samtidigt med fyllnadslön, övertidskompensation eller i fall som
avses i § 13 mom. 4, om sommararbetstid.
Tillägg vid förskjuten arbetstid utges per fullgjord timme enligt följande.
För dag som enligt näst
föregående schema
skulle varit fridag
För övrig tid
t.o.m. 2008-06-30
61:20
30:60
fr.o.m. 2008-07-01
67:90
34:00
Under de 2 första kalenderdagarna höjs tillägget med 50 %.
Tiden inom respektive ersättningsnivå sammanräknas per avlönings-period.
Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som
förutsätts i semesterlagen (SemL).
16
Personalpool
Mom. 3 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som
framgår av Bilaga D.
§ 24 Färdtid
Mom. 1 Arbetstagare som under inrikes resa i arbetet utanför den van-liga
verksamhetsorten färdas under tid, som inte är ordinarie arbetstid, får
färdtidsersättning enligt mom. 2.
Väntetid som föranleds av tillfälligt uppehåll eller avbrott i färden (tåg-byte
eller annat byte av färdmedel) likställs med färdtid.
Färdtidsersättning utges endast för färdtid och i föregående stycke nämnd
väntetid, som sammanlagt varar under minst 30 minuter.
Färd- och väntetid summeras per kalendervecka. Summan avrundas uppåt
till närmaste hel- eller halvtimme.
Anmärkning
Med resa i arbetet avses en av förrättning direkt föranledd resa och med den
vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i traktamentsavtalet.
Mom. 2 Färdtidsersättning utges enligt följande.
t.o.m. 2008-06-30
fr.o.m. 2008-07-01
För de första 10 timmarna
under en kalendervecka, för
vilka ersättningen ska utges
50:30
55:80
För tid därutöver
under kalenderveckan
100:60
111:70
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som
förutsätts i semesterlagen (SemL).
Mom. 3 Arbetstagare får inte färdtidsersättning för tid, då fyllnadslön,
kompensation för övertidsarbete eller annan särskilt bestämd ersättning än
traktamentsersättning utges.
17
Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte
färd-tidsersättning för tid mellan klockan 08.00 och 17.00 måndag—fredag, om
tiden inte infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton.
Färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellan klockan 22.00 och 06.00
då arbetstagaren disponerar sovplats på tåg eller hyttplats på fartyg.
Mom. 4 Färdtidsersättning utges endast för färdtid och väntetid som är
försvarlig med hänsyn till den avsedda förrättningen, resekostnaden och
kommunikationsmöjligheterna.
§ 27 Semester Inledande
bestämmelser
Mom. 1 Semesterförmåner utges enligt gällande lag om inte annat anges
nedan.
Mom. 2 Arbetstagare med fast kontant lön får semesterledighet under
intjänandeåret, som sammanfaller med semesteråret, vilket är löpande
kalenderår.
Rätt till semesterledighet och semesterlön
Mom. 3 Utöver det som lagen anger ska från rätt till semesterledighet undantas
arbetstagare som anställs för högst 3 månader och som under semesteråret inte
haft tidigare anställning hos arbetsgivaren.
Arbetstagare som är anställd för viss tid under högst 6 månader, som med stöd
av mom. 2 får semesterdagar med semesterlön, får avstå från rätten till sådan
ledighet.
Mom. 4 Om semesterledighet som avses i mom. 9 på arbetsgivarens begäran
förläggs till tidpunkt före eller efter juni—augusti får arbetstagare, som fått
högst 14 semesterdagar förlagda under juni—augusti,
2 betalda semesterdagar extra under semesteråret. Arbetstagare som fått 15-19
semesterdagar förlagda under juni—augusti får 1 betald semester-dag extra
under semesteråret.
18
Anmärkningar
1. Ovanstående bestämmelse gäller under förutsättning att arbetstagaren har rätt till
minst 20 betalda semesterdagar under semesteråret.
2. Kompensation ska inte utges om dagantalet 14 respektive 19 inte uppnåtts på grund
av sådan minskning som följer av anmärkning till mom. 7 eller genom att arbetstiden
nedsatts enligt § 13 mom. 2 första stycket. Motsvarande ska gälla för arbetstagare med
arbetstid enligt § 13 mom. 2 första stycket som fått semester med midsommarafton eller
nationaldagen om den infaller måndag eller fredag i direkt anslutning till
semesterledigheten.
Efter lokal förhandling kan arbetstagare erbjudas annan kompensation än vad
som anges i första stycket.
Anmärkning
Förhandling om annan kompensation kan endast föras som lokal förhandling.
Mom. 5 Till och med det intjänandeår under vilket arbetstagaren fyller 39 år
kvalificerar sig arbetstagaren för 25 semesterdagar.
Fr.o.m. det intjänandeår under
vilket arbetstagaren fyller
kvalificerar sig
arbetstagaren för
40 år
31 semesterdagar
50 år
32 semesterdagar
Efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan arbetstagare
få kontant ersättning med semesterlön i stället för sådan betald semesterdag
som överstiger vad som följer enligt lag. Sådan överenskommelse får dock inte
avse sparade dagar.
Mom. 6 Arbetstagare med fast kontant lön får semesterdagar med semesterlön i
proportion till hur stor del av intjänandeåret som arbetstagaren har haft
anställning hos arbetsgivaren och inte varit frånvarande av annan anledning än
betald semesterledighet eller ledighet som enligt mom. 14 är
semesterlönegrundande.
Anmärkning
Om arbetstagaren är ledig och har fått behålla mindre än 40 % av lönen, ska denna
lön uppräknas med 12 % och inkluderar då semesterförmåner, om inte
semesterförmåner för detta har utgetts på annat sätt. För arbetstagare som en19
ligt mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88
respektive 15,36. Med lön jämställs här s.k. studiebidrag från arbetsgivaren.
Om 4 och 5 §§ semesterlagen (SemL) ger rätt till högre antal semester-dagar
än som anges i föregående stycke ska resterande semesterdagar vara obetald
semesterledighet.
Beräkning av semesterledighet
Mom. 7 För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd till samtliga vardagar
måndag–fredag ska varje under semestertiden infallande
ordinarie arbetsdag betraktas som en semesterdag. För övriga arbetstagare
ska antalet semesterdagar, som ska anses ingå i semesterledigheten, beräknas
enligt följande formel
5 ____
xb=c a
a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren enligt fastställt
arbetsschema genomsnittligt ska arbeta per vecka,
b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten och
c = antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semesterledigheten.
Om brutet tal uppstår vid sammanläggning av delposterna enligt c för
semesteråret ska avrundning ske till närmast lägre dagantal.
Anmärkning
För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd även till s.k. lätthelgdag gäller följande.
Om helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och
infaller på måndag—fredag under semesterledighet som omfattar minst 1 vecka ska
antalet semesterdagar som beräknas ingå i semesterledigheten minskas med 1 dag för
varje sådan helgdag eller helgdagsafton.
Beräkning av semesterledighet del av dag
Mom. 8 Semesterledighet i timmar, enligt mom. 17, omfattar det antal
ordinarie arbetstimmar som ingår i semesterledigheten.
20
Förläggning av semesterledighet
Mom. 9 I enlighet med 10 § SemL gäller följande.
a) Vid förläggning av semesterledighet som avses i 12 § SemL ska
efter-strävas att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst 4 veckor under
juni–augusti. Sådan semesterledighet får efter förhandlingar enligt 11 § lagen
om medbestämmande i arbetslivet (MBL) förläggas även till maj och september
eller del av dessa månader.
Om så lokalt överenskoms, arbetstagaren begär det eller särskilda skäl finns kan
semesterledigheten förläggas till annan tid än maj–september.
b) När semesterlista upprättas ska följande gälla, om inte annat överenskoms.
Arbetstagare ska senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms uttrycka
önskemål om huvudsemesterns förläggning. Arbetsgivaren upprättar därefter
förslag till semesterlista.
Arbetsgivarens förslag till semesterlista meddelas för berörda arbetstagare och
översänds till den lokala arbetstagarorganisationen senast vid tidpunkt, som
lokalt överenskoms.
Lokal arbetstagarorganisation kan senast inom 10 dagar efter detta på-kalla
förhandlingar enligt 12 § MBL om ändringar i förslaget. Om så inte sker anses
förslaget godkänt.
Arbetstagare ska underrättas om fastställd semester.
Anmärkning
Om lokal överenskommelse inte kan uppnås om ovan angivna tidpunkter gäller
bestämmelserna i 11 § SemL om underrättelse till arbetstagaren.
Mom. 10 Infaller under semesterledighet dag då arbetstagaren är oförmögen till
arbete eller dag som är semesterlönegrundande enligt mom. 14 ska sådan dag
inte räknas som semesterdag om arbetstagaren begär det utan dröjsmål.
I sådant fall ska i stället för semesterlön utges lön i den omfattning och på de
villkor som föreskrivs i §§ 19, 28-30, samordningsbestämmelser, sjukdom,
föräldraledighet och civil- och värnplikt. Detsamma gäller för sådan ledighet
som avses i 17 § första stycket 4 SemL, 7 § lagen om facklig förtroendemans
ställning på arbetsplatsen (LFF).
21
Mom. 11 Om annat inte överenskoms ska semesterledighet om möjligt
förläggas så att den börjar dag efter fridag och slutar dag före fridag.
Anmärkning
Arbetstagare med ordinarie arbetstid enbart vardagar måndag—fredag och som får 25
semesterdagar i en följd får om semesterledigheten börjar med måndag och slutar med
fredag en total ledighetsperiod av 37 kalenderdagar om lördag och söndag som omger
semesterledigheten medräknas.
Detta moment syftar till att personal med annan arbetstidsförläggning får en
ledighetsperiod av motsvarande längd. De fridagar som omger semesterledigheten är
en motsvarighet till lördag—söndag enligt föregående stycke. Detsamma gäller vid
uppdelning av semesterledigheten.
Mom. 12 Vid nattarbete kan det första arbetspasset efter semestern om minst
en vecka infalla tidigast dagen efter semesterns slut. Detta kan dock ske vid
högst ett tillfälle per semesterår.
Mom. 13 Arbetstagare är skyldig att, om synnerliga skäl finns, avbryta sin
semester och återgå i arbete. Om arbetstagaren då vistas på annan ort, får
arbetstagaren ersättning för de extra kostnader som avbrottet kan förorsaka och
som prövas skäliga.
Beräkning civ semesterlön
Mom. 14 Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller
a) ledighet av anledning och omfattning som anges i 17 § SemL,
b) ledighet med lön eller del av lön dock lägst lön motsvarande 40 % av den
för motsvarande heltidsanställd gällande lönen och
c) ledighet för centralt fackligt förtroendemannauppdrag.
Mom. 15 Semesterlön för arbetstagare med fast kontant lön är löpande
semesterlön och semesterdagstillägg.
Löpande semesterlön utges med den under den betalda semestertiden löpande
lönen.
22
Semesterdagstillägg utges i samband med semesterledigheten för varje uttagen
betald semesterdag, beräknad enligt mom. 7, med belopp som beräknas på
följande sätt
0,605 % av fasta kontanta lönen.
Arbetstagare med fast kontant lön som understiger nedan angivet belopp,
får dessutom semesterlönetillägg enligt följande.
Från och med 2006-04-01 utges semesterlönetillägg till heltidsanställd
arbetstagare med överenskommen fast kontant lön som understiger
18 180 kronor per månad.
Från och med 2008-01-01 utges semesterlönetillägg till heltidsanställd
arbetstagare med överenskommen fast kontant lön som understiger
19 896 kronor per månad.
Anmärkning
För deltidsanställd arbetstagare minskas ovan angivna belopp med hänsyn till
arbetstagarens sysselsättningsgrad.
Semesterlönetillägg utges för varje betald semesterdag av årssemestern, dock
till ett antal av högst 25, med belopp som beräknas på följande sätt
5,21%x(a-b)
a = det belopp, enligt ovan, som den överenskomna fasta kontanta lönen ska
understiga för att semesterlönetillägg ska utges och
b = den överenskomna fasta kontanta lönen.
Anmärkning
Vid partiell ledighet ska beloppet för semesterlönetillägg minskas med hänsyn till
arbetstagarens arbetstid.
Semesterlönetillägg för uttagna betalda semesterdagar beräknas enligt mom. 7
och utges i samband med semesterledigheten. För de betalda semesterdagar av
årssemestern som inte kunnat läggas ut under semesteråret utges
semesterlönetillägg vid utbetalningstillfälle i samband med semesterårets slut.
Mom. 16 För annan arbetstagare än i mom. 15 ska utöver mom. 1, 3-5, 7-12,
13-14 och 17-20 följande gälla.
23
Semesterlön beräknat, enligt 16 § SemL, utges för varje uttagen betald
semesterdag med 12 % av semesterlöneunderlaget delat med det antal betalda
semesterdagar, dock inte sparade, som arbetstagaren har rätt till.
För arbetstagare som enligt mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska
procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36.
Vid semesterledighet i timmar enligt mom. 17 beräknas semesterlön per timme
genom att semesterlönen per dag delas med antalet semestertim-mar (b) enligt
formeln i mom. 17.
Arbetstagare med lön som under intjänandeåret i genomsnitt understigit nedan
angivet belopp får i stället lägsta semesterlön.
Från och med intjänandeåret som börjar 2006-04-01 får arbetstagare med en lön
som, beräknad per timme i genomsnitt under intjänandeåret, understiger 110,20
kronor ersättning enligt följande.
Från 2008-01-01 får arbetstagare med en lön som, beräknad per timme i
genomsnitt under intjänandeåret, understiger 120,60 kronor ersättning enligt
följande.
Arbetstagare som
under intjänandeåret
Ersättning för varje semesterlönegrundande
timme
Grundbelopp
kr/tim
Tillägg i procent av
arbetstagarens timlön
t.o.m.
07-12-31
fr.o.m.
08-01-01
är under 40 år
13:20
14:40
fyller 40-49 år
13:20
14:40
2,88 %
fyller 50 år eller mer
13:20
14:40
3,36
För de betalda semesterdagar av årssemestern som inte kunnat läggas ut under
semesteråret utges skillnaden mellan lägsta semesterlön och semesterlön
beräknad enligt detta moment vid utbetalningstillfälle i samband med
semesterårets slut.
24
Semesterledighet del av dag
Mom. 17 Arbetstagare som har rätt till betald semesterdag som överstiger vad
som följer enligt lag får omvandla sådan dag till timmar eller spara som
semestertimmar till ett senare semesterår.
Sparade semesterdagar som överstiger 25 får omvandlas till ledighet i
timmar.
Semesterdagstillägg, enligt mom. 15, utbetalas när semesterdag tas i
anspråk för eller sparas som ledighet i timmar.
Arbetstagares önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är
förenliga med verksamhetens krav.
En semesterdag omräknas till semestertimmar enligt följande a
a = genomsnittligt antal arbetstimmar per vecka och
b = antal semestertimmar.
Anmärkning
Om det vid omräkning av semestertimmar uppkommer fler än två decimaler bortses
från den/dessa.
Antalet sparade semestertimmar får inte överstiga 180.
Sparande av semesterledighet och semesterlön
Mom. 18 Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än
20 semesterdagar med lön, får spara överskjutande semesterdagar till ett senare
semesterår.
Antalet sparade semesterdagar får inte sammanlagt överstiga 40.
Arbetstagare som vill ta ut högst 5 sparade semesterdagar utan samman-hang
med semesterledigheten i övrigt bör meddela arbetsgivaren detta senast en vecka
i förväg.
25
Mom. 19 Betald semesterdag, som inte kunnat läggas ut under semesteråret
överförs till nästa semesterår som sparad semesterdag om inte annat
överenskoms med arbetstagaren. Om antalet sparade semester-dagar
därigenom skulle överstiga 40 utges i stället kontant ersättning med
semesterlön för sådan semesterdag om inte annat överenskoms med
arbetstagaren.
Återbetalning av semesterlön
Mom. 20 Har arbetstagare fått flera betalda semesterdagar än arbetstagaren
har rätt till under året eller för hög sådan ersättning, som avses i mom. 5 sista
stycket, ska arbetstagaren återbetala för mycket utbetald semesterlön.
Dödsbo är inte återbetalningsskyldigt. § 28
Sjukdom m.m.
Ledighet
Mom. 1 Arbetstagare, som inte kan arbeta
a) till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada, får ledigt så länge
arbetsoförmågan kvarstår,
b) på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering, får ledigt
då sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring (AFL) utges eller
c) på grund av arbetslivsinriktad rehabilitering, får ledigt då rehabiliteringsersättning enligt AFL utges.
Mom. 2 Behov av ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada
utöver 7 kalenderdagar ska styrkas genom intyg av läkare eller tandläkare.
Arbetsgivaren får dock kräva sådant intyg även vid kortare ledighet eller för
särskilda fall avstå att kräva intyg. Arbetstagaren svarar för kostnaden för
sådant intyg.
Arbetsgivaren får föreskriva, att intyget ska vara utfärdat av anvisad läkare
eller tandläkare. Arbetstagarens kostnad i detta fall ersätts av
26
arbetsgivaren till den del kostnaden inte ersätts eller bort ersättas av
Försäkringskassan eller av försäkring som arbetsgivaren bekostar.
Anmälan
Mom. 3 Arbetstagaren ska, för att ha rätt till sjuklön enligt lagen om sjuklön
(SjLL)/avtalet, snarast anmäla sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan till
arbetsgivaren. Arbetstagaren ska även meddela arbetsgivaren datum då
sjukfallet inträffade.
Arbetstagare, som inte har sjuklönerätt enligt SjLL, ska meddela arbetsgivaren
datum för sjukanmälan till Försäkringskassan och uppgift om arbetstagaren får
kalenderdagsberäknad sjukpenning.
Anmärkning
Om sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan kan tänkas ge ersättning från annan
än arbetsgivaren gäller det som anges i § 37 om ersättning från tredje man.
Mom. 4 Vid tillämpning av 7 § SjLL, sjuklöneperioden, ska utlagd jour och
beredskap anses som "arbete åt arbetsgivaren".
Sjuklön
Mom. 5 Vid beräkning av sjuklön enligt SjLL gäller följande.
Till vad som enligt 6 § SjLL anges som "lön och andra anställningsförmåner"
ska enbart räknas följande anställningsförmåner, nämligen lön enligt §§
16-18, semesterlön och lön under ledighet samt de särskilda ersättningarna,
tillägg för obekväm arbetstid och jour- och beredskaps-ersättning, enligt §§
21 och 22.
Vad som arbetstagaren gått miste om till följd av nedsättningen av
arbetsförmågan under sjuklöneperioden enligt 7 § SjLL, beräknas när det gäller
a) timlön; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande förläggning av
ordinarie arbetstid skulle ha fått,
b) semesterlön; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande
semesterförläggning skulle ha fått, för arbetstagare med fast kontant lön dock
utan semesterdagstillägg och semesterlönetillägg,
27
c) lön under ledighet; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande
överenskommelse skulle ha fått,
d) tillägg för obekväm arbetstid; till vad arbetstagaren för perioden enligt
då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,
e) jour- och beredskapsersättning; till vad arbetstagaren för perioden enligt
då gällande jour- och beredskapslista skulle ha fått och
f) ackordslön; till vad arbetstagaren för perioden genom att utföra sitt
ordinarie arbete skulle ha fått, om arbetstagaren inte avhållit sig från arbete åt
arbetsgivaren.
Mom. 6 Vid ledighet som avses i mom. 1 då sjukpenning enligt AFL eller
lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) utges eller då rehabiliteringsersättning
enligt AFL utges, får arbetstagare sjuklön med ett be-lopp som motsvarar 10
% av lönebortfallet, dock längst för tid till och med den 90:e kalenderdagen i
sjukperioden.
Anmärkningar
1. Sjukperiod ska anses löpa och omfatta tid enligt AFL.
2. Sjuklön enligt momentet utges inte för de första 14 dagarna i sjukperioden.
3. För arbetstagare med timlön, är lönebortfallet den lön som arbetstagaren enligt
då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
4. Där LAF anges i denna bestämmelse avses beträffande skador som inträffat före
1977- 07- 01 motsvarande bestämmelser i lagen om yrkesskadeförsäkring.
Mom. 7 Arbetstagare, vars fasta kontanta lön överstiger 62,5 % av
pris-basbeloppet enligt AFL, får sjuklön enligt detta moment dels vid ledighet
som avses i mom. la) då sjukpenning enligt AFL eller LAF utges, dels vid
ledighet som avses i mom. 1b).
Sjuklönen utges med belopp som motsvarar skillnaden mellan 79,12 % av
lönebortfallet och högsta belopp för dagberäknad respektive kalenderdagsberäknad sjukpenning enligt AFL.
Mom. 8 Sjuklön enligt mom. 6 och 7 utges inte
a)
för tid som ingår i en sjuklöneperiod enligt SjLL,
b) för tid då arbetstagaren undantas från sjukpenning enligt AFL eller LAF,
eller rehabiliteringsersättning enligt AFL och
28
c) för tid då arbetstagaren uppbär aktivitetsersättning eller sjukersättning
enligt AFL.
Har sjukpenningen eller rehabiliteringsersättningen nedsatts eller indragits
enligt AFL eller LAF ska sjuklönen enligt mom. 6 och 7 minskas i
motsvarande grad.
Mom. 9 Arbetstagare, vars sjukpenning indragits enligt 3 kap. 7 § AFL eller
motsvarande paragraf i LAF på grund av Försäkringskassans bedömning av
arbetstagarens arbetsförmåga, får vid ledighet som avses i mom. la) och b)
sjuklön, då sjukpenning enligt AFL eller LAF annars skulle ha utgetts. Sjuklön
utges för tid i sjukperioden, dock högst under 180 kalenderdagar, med belopp
motsvarande
79,12 % av lönebortfallet till och med dag 14 med undantag för den för-sta
arbetsdagen,
89,01 % av lönebortfallet för tid därefter till och med dag 90, och
79,12 % av lönebortfallet för tid därefter.
Anmärkning
För arbetstagare med timlön, är lönebortfallet den lön som arbetstagaren enligt då
gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
Arbetsgivaren ska under denna tid göra en bedömning av arbetstagarens
förutsättningar att återgå i sitt vanliga arbete.
Overgångsbestämmelse
Begränsning av sjuklön till 180 dagar gäller inte arbetstagare som fått
sjuk-penning indragen före den 1 juli 2007.
Mom. 10 Arbetstagare får vid ledighet som avses i mom. la) och b) sjuklön
beräknad på sätt som anges i mom. 9 för sådan del av dagen som
Försäkringskassan inte ersätter på grund av att bestämmelserna i 3 kap. 7 § AFL
som medger att endast hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning
utges.
Efterbehandlingar m.m.
Mom. 11 Om så nödvändigtvis måste ske under arbetstid, får arbetstagare
vid efterbehandlingar, röntgen- eller skärmbildsundersökning
29
besöka läkare eller sjukhus. Samma rätt finns vid förstagångsbesök hos
tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall. Under sådan ledighet utges
ersättning som motsvarar 100 % av lönen.
Anmärkning
Momentet ska inte tillämpas vid ledighet som avses i mom. la) och b) för tid då sjuklön
utges enligt SjLL/avtalet eller sjukpenning utges enligt AFL eller LAF.
Arbetslivsinriktad rehabilitering
Mom. 12 Arbetstagare, vars fasta kontanta lön överstiger 62,5 % av
prisbasbeloppet enligt AFL, får rehabiliteringstillägg enligt detta moment
vid ledighet enligt mom. 1c).
Rehabiliteringstillägget utges med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan
79,12 % av lönebortfallet och högsta belopp för rehabiliteringsersättning enligt
AFL. I tillägget ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som
förutsätts i SemL.
Har rehabiliteringsersättning nedsatts eller indragits enligt AFL ska
rehabiliteringstillägget minskas i motsvarande grad.
§ 29 Föräldraledighet
Gäller till och med 2007-12-31
Mom. 1 Arbetstagare, som sammanhängande varit anställd hos arbetsgivaren
under minst 365 kalenderdagar före ledighet med föräldrapenning får
föräldrapenningtillägg.
Föräldrapenningtillägget utges en gång per födsel och utbetalas i sam-band
med ledighetens början.
Föräldrapenningtillägget utbetalas om ledigheten varar 14 kalender-dagar
eller längre och beräknas på den aktuella månadslönen enligt följande.
a) 10 % av arbetstagarens fasta kontanta lön om arbetstagaren har varit
anställd i 365 men inte 730 kalenderdagar sammanhängande.
b) 20 % av arbetstagarens fasta kontanta lön om arbetstagaren varit
anställd i minst 730 kalenderdagar sammanhängande.
30
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som
förutsätts i semesterlagen (SemL).
Gäller från och med 2008-01-01
Mom. 1 Arbetstagare, som sammanhängande varit anställd hos arbetsgivaren
under minst 365 kalenderdagar före ledighet med föräldrapenning får
föräldrapenningtillägg under högst 90 kalenderdagar i en följd med belopp
motsvarande 10 % av lönebortfallet, beräknat per första kalenderdagen av
sådan ledighet.
Föräldrapenningtillägget utges till arbetstagaren en gång per födsel. Vid
kortare ledighet än 90 kalenderdagar, utges föräldrapenningtillägget för den tid
ledigheten omfattar.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som
förutsätts i semesterlagen (SemL).
Mom. 2 Arbetstagare, vars fasta kontanta lön överstiger 83,33 % av
prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring (AFL) och som varit
sammanhängande anställd hos offentlig arbetsgivare under minst 180
kalenderdagar före ledighet med föräldrapenning, får ersättning enligt detta
moment då föräldrapenning utges.
Ersättningen utges under högst 270 kalenderdagar per födsel. Beloppet som
utbetalas motsvarar skillnaden mellan 79,12 % av lönebortfallet be-räknat per
kalenderdag och högsta belopp för föräldrapenning enligt AFL.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som
förutsätts i semesterlagen (SemL).
Mom. 3 Förmån enligt mom. 1 och 2 utges endast till arbetstagare som enligt
AFL har rätt till föräldrapenning över lägstanivån.
Mom. 4 Har föräldrapenning nedsatts eller indragits ska förmån enligt mom. 1
och 2 minskas i motsvarande grad.
Mom. 5 Om så nödvändigtvis måste ske under arbetstid får arbetstagare vid
högst 2 tillfällen under graviditeten besöka mödravårdscentral. Under sådan
ledighet utges ersättning som motsvarar 100 % av den lön som arbetstagaren
enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
31
Möjlighet till lokal avvikelse
Mom. 6 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv-avtal om
dels avvikelser från
a)
13 § föräldraledighetslagen (FörL) om anmälan om ledighet,
b) 15 § FörL om tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till
arbete,
c) 15 § tredje stycket FörL om den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp
arbetstagarens återgång till arbete och
d) 11 och 12 §§ FörL om den närmare tillämpningen av ledighetens
för-läggning och 17 § FörL om skyddet för anställningsförmånerna.
32
Bilaga L till
AB
Särskilda bestämmelser för lägerverksamhet och
tillfälligt utflyttad verksamhet med övernattning
De centrala parterna förutsätter att arbetsgivaren klargör grunder och villkor
för verksamheten innan den påbörjas.
1.
Överenskommelse om avvikelse
Lokal överenskommelse kan träffas avseende anställningsvillkor vid tillfälligt
utflyttad verksamhet och lägerverksamhet.
De centrala parterna är ense om att lokala avtal gäller tills överenskommelse
träffas om annat.
2.
Tillfälligt utflyttad verksamhet
Med tillfälligt utflyttad verksamhet avses enbart sådan rehabilitering och/eller
rekreation genom resor och/eller aktiviteter inom äldre- och handikappomsorg,
psykiatri och omsorgsverksamhet där verksamheten förutsätter en total
förläggning av antingen arbetstid eller kombination av arbetstid och
jour/beredskap.
3.
Lägerverksamhet
a) Med lägerverksamhet avses aktiviteter och resor inom förskoleverk-samhet
och skolbarnsomsorg, skola och dagcentralverksamhet för äldre och
funktionshindrade.
b) För varje dygn under vilket övernattning ägt rum får arbetstagare ersättning
med i ett för allt.
t.o.m.
08-06-30
301:00 kr
fr.o.m.
08-07-01
334:00 kr
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som
förutsätts i semesterlagen.
1
Vid lägerverksamhet och liknande gäller inte §§ 20, 22 och vad avser § 21 tid
utöver normalt arbetstidsschema.
För fullgjort aktivt arbete utöver ordinarie arbetstid utges tidskompensation
timme för timme.
2
Bilaga 3
till HÖK T
i lydelse fr.o.m. 2007-07-01
Centrala och lokala protokollsanteckningar
Anteckningar till Löneavtal
AkademikerAlliansen
1. Till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer är: Agrifack,
Civilekonomerna, DIK-förbundet, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Jusek,
Kyrkans Akademikerförbund, Legitimerade Sjukgymnasters Riks-förbund,
Naturvetareförbundet, SACO-förbundet Trafik och Järnväg, SRAT, Sveriges
Arkitekter, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges Fartygsbefälsförening,
Sveriges Ingenjörer, Sveriges Psykologförbund, Sveriges
Universitetslärarförbund, Sveriges Veterinärförbund,
Tjänste-tandläkarföreningen.
Annan åtgärd än lön
2. Om löneöversyn innebär annan åtgärd än lön ska detta för berörda
arbetstagare särskilt anges. Sådan åtgärd ska även beaktas när arbetsgivaren
enligt jämställdhetslagen genomför kartläggning och analys av löner och
andra anställningsvillkor.
Innehåller överenskommelse enligt ovan avkortad arbetstid ska den för
jämförelse enligt jämställdhetslagen i lönehänseende beräknas på följande sätt:
arbetstagarens fasta kontanta lön efter arbetstidsförkortning delas med kvoten
av ordinarie arbetstid för arbetstagaren efter arbetstidsförkortning per vecka
genom ordinarie arbetstid för heltid enligt centralt kollektivavtal.
Proportionering av belopp
3. Överenskomna belopp i centralt eller lokalt kollektivavtal proportioneras
med hänsyn till arbetstagarens sysselsättningsgrad samt i före-
1
kommande fall med tillämplig uppehållslönefaktor enligt vid varje tid-punkt
gällande Allmänna bestämmelser.
Anteckningar till AB
Arbetstid
1. För tandhygienist vid sjukhus för psykiatrisk vård och vårdinrättning för
psykiskt utvecklingsstörda liksom för arbetstagare med anställning som särskilt
inrättats för tillgodoseende av tandvård åt enbart förskolebarn samt från
behandlingssynpunkt svårhanterliga barn utgör den ordinarie arbetstiden i
genomsnitt 39 timmar per helgfri vecka.
2. Förlängs begränsningsperioden med stöd av § 13 mom. 6f) och arbete
därmed förläggs till lördag-söndag i större utsträckning än tidigare fordras
lokalt kollektivavtal.
3. Om en arbetstagares arbetspass sträcker sig över dygnsgränsen (midnatt)
ska arbetspasset hänföras till det dygn under vilket den över-vägande delen av
arbetspasset infaller.
Uppehållsanställning
4. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om annan
förläggning av uppehåll än vad som framgår av § 18 för tandhygienist.
Övertid
5. Om sådan heltidsanställd arbetstagare som avses i § 20 mom. 1 och som
enligt bestämmelserna i momentet inte har rätt till kompensation för
övertidsarbete utför annat arbete än deltagande i sammanträde på tid
överstigande den fastställda arbetstiden, får arbetstagaren om så är möjligt
ledighet från arbetet för motsvarande tid.
6. För arbetstagare som har träffat överenskommelse om undantag från
kompensation för övertidsarbete bör, om förutsättningarna ändras, en översyn
ske av lönesättningen och övertidsrätten.
2
Övertid
För landstingssektorn gäller
7. Förvaltningschef
eller
avdelningschef
direkt
underställd
landstings-direktör eller landstingsstyrelse har inte rätt till kompensation för
över-tidsarbete, såvida inte annat överenskoms.
Jour och beredskap
8. Organisatoriska och andra åtgärder bör vidtas så att jouruttag be-gränsas
till vad som sägs i ATL.
Där detta av bl.a. verksamhetsmässiga skäl inte går att genomföra är parterna
beredda att träffa överenskommelse om erforderligt överuttag av jour i
kollektivavtal.
Sjuklön m.m.
9. Har arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffat överenskommelse, som
komplement till lön enligt §§ 16-18 om prestationslön, ackords-lön, resultatlön
eller liknande eller andra alternativa löneformer, får parterna även träffa
kollektivavtal om huruvida och på vilket sätt sådan lön ska ingå i
beräkningsunderlag för sjuklön enligt 6 § SjLL. Sådan förhandling får endast
föras som lokal förhandling.
10. Arbetsgivaren kan efter prövning medge att ersätta arbetstagare för
inkomstbortfall, i form av lön och andra anställningsförmåner enligt § 28 mom.
5, som uppstått i samband med personskada genom våld och/eller misshandel i
arbetet. Ersättning utges endast för den del av lönebortfallet som inte ersätts på
annat sätt. Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning enligt
avtalet och semesterlagen.
Ny struktur av AB
11. I anslutning till överenskommelse om ändrad paragrafindelning i AB är de
centrala parterna ense om att lokala avtal som bygger på den tidigare
paragrafindelningen har fortsatt giltighet till dess överenskommelse träffas om
annat.
3
Övriga anteckningar
Distansarbete
1. Parterna konstaterar att vissa frågor kan behöva regleras i samband med
arbete på distans. Vid införande av distansarbete är det därför av vikt att t.ex.
följande frågor beaktas: omfattning av distansarbetet, arbetstagarens
tillgänglighet, anställningsvillkor, arbetsuppgifter, teknisk ut-rustning,
säkerhets- och skyddsfrågor, arbetsmiljöfrågor, uppföljning och utvärdering.
Vid sådan reglering är det även av vikt att följande frågor beaktas enligt
ramavtalet på europeisk nivå: definition, frivillighet, privatliv och ut-bildning.
Konstitutorial m.m.
2. För arbetstagare som har fullmakt, konstitutorial eller förordnande som
jämställs med konstitutorial ska gälla samma löne- och anställningsvillkor
som gäller för övriga kommunalt anställda.
Frågor angående anställningsupphörande på annat sätt än genom av-skedande
(entledigande) ska emellertid för här avsedd arbetstagare även fortsättningsvis
handläggas på samma sätt som föreskrivs i 7 kap. LOA i dess lydelse
(1976:600), varvid arbetstagarnas totala förflyttningsskyldighet dock begränsas
till kommunen. Om någon förflyttning inte kom-mer till stånd ska arbetstagaren
likväl behålla utgående avlöningsförmåner.
Civilingenjörer m.fl. som undervisar
3. För civilingenjörer m.fl. anställda för arbete vid gymnasieskola/vuxenutbildning vars huvuduppgift är undervisning (lärare) gäller följande:
a) Visstidsanställning för arbetstagare utan enligt skollagen föreskriven
utbildning, ger inte företräde enligt 25 § LAS till återanställning. För så-dan
anställning gäller inte den skyldighet att lämna besked eller den varselskyldighet
som annars kunde följa av 15, 30, 30a, 31 §§ LAS.
4
b) När tid för företrädesrätt till återanställning enligt LAS tillgodoräknas ska
visstidsanställning för hel höst- eller vårtermin anses omfatta 6 månader.
c) Sammantaget har heltidsanställd arbetstagare enligt dessa bestämmelser
samma årsarbetstid som andra heltidsanställda. Arbetstiden be-står av reglerad
arbetstid och förtroendearbetstid.
Arbetstidens förläggning bygger på skolans behov, tradition, och statens
styrning av undervisningen till läsår. Detta innebär att arbetstiden om-fördelas
över verksamhetsåret. Naturligen kan 194 arbetsdagar vara utgångspunkt för hur
arbetsgivaren förlägger den reglerade arbetstiden under verksamhetsåret.
Resterande del av arbetstiden är förtroende-arbetstid.
d) Arbetsgivare och lokal arbetstagarorganisation får träffa kollektivavtal om
annat.
e)
Arbetsgivare och arbetstagare får träffa avtal om annat.
f)
Bilaga M till AB, punkterna 8-20 gäller om inte annat överenskoms. Vissa
psykologer, anställningsform
4. Psykolog med psykologexamen, som anställs speciellt för att fullgöra
praktisk tjänstgöring för psykologlegitimation (PTP) får, oavsett vad 5 § LAS
föreskriver, anställas på viss tid. För sådan anställning gäller inte den skyldighet
att lämna besked eller den varselskyldighet, som annars kunde följa av 15
respektive 30a §§ LAS. Sådan anställning ger inte före-träde till återanställning
som avses i 25 § LAS.
Psykolog får vid beräkning av anställningstid för placering på turlista vid
företräde till återanställning som tillsvidareanställd psykolog, oavsett vad 26 §
LAS föreskriver, endast tillgodoräkna anställningstid som psykolog hos
arbetsgivaren.
Vissa tandläkare
5.
För vissa tandläkare gäller nedanstående:
a) För tandläkare vid sjukhus för psykiatrisk vård och vårdinrättning för
psykiskt utvecklingsstörda liksom för tandläkare med anställning
5
som särskilt inrättats för tillgodoseende av tandvård åt enbart förskolebarn
samt från behandlingssynpunkt svårhanterliga barn utgör den ordinarie
arbetstiden i genomsnitt 39 timmar per helgfri vecka.
b) Om arbetsgivaren överväger att förbjuda bisyssla med hänvisning till
konkurrenskriteriet i AB § 8 ska tandläkaren ges skälig tid för avveckling av
verksamheten.
c) Tandläkare med uppehåll får ledigt under grundskolans lovdagar, varmed
avses de dagar då eleverna har lov enligt 4 kap. 1 § Grundskoleförordningen.
d) Oavsett vad som stadgas i 5 § LAS, ska assistenttandläkare (tand-läkare
som genomgår specialistutbildning) anställas tills vidare dock längst till
dess specialistutbildningen är fullgjord.
Anställning enligt föregående stycke ger ej företräde till återanställning som
annars följer av 25 § LAS.
e) För anställning, som avses i punkt d) ovan gäller inte den skyldighet att
lämna underrättelse till lokal arbetstagarorganisation angående tids-begränsad
anställning som annars följer av 28 § LAS. Inte heller gäller någon skyldighet
för arbetsgivaren att lämna besked, underrättelse och varsel enligt 15 och 30a
§§ LAS.
Sammanläggning av anställningar
6. Är arbetstagare anställd samtidigt i flera anställningar hos samma
arbetsgivare kan lokala förhandlingar upptas syftande till att anställningarna
sammanläggs till en anställning. Tvist om sammanläggning i enskilt fall kan
inte hänskjutas till central förhandling. Uppstår tvist om den principiella
innebörden av denna rekommendation kan sådan tvist däremot föras som
central förhandling.
Löneväxling
7. Sedan lokalt kollektivavtal om löneväxling träffats kan arbetsgivaren och
arbetstagaren överenskomma om att arbetstagaren får avsätta del av
avlöningsförmåner till avgiftsbestämd ålderspension enligt KAP-KL §§ 13-14.
6
Pensionsavgifter
För kommunsektorn gäller
8. Utöver vad som följer av PB § 8 i PFA 98 avsätts för varje arbetstagare, för
vilken PFA 98 gäller, en årlig pensionsavgift som tillförs arbetstagarens
individuella del. Avgiften är 0,1 procent av avgiftsunderlaget enligt PB § 11 i
PFA 98.
7
Bilaga 4
till HÖK T
i lydelse fr.o.m. 2007-07-01
Centrala protokollsanteckningar
Anteckningar till Löneavtal
Skiljenämnd
1. Skiljenämnden består av tre ledamöter av vilka Sveriges Kommuner och
Landsting utser en, berörd arbetstagarorganisation (den centrala
arbetstagarorganisationen) en och nämnda parter gemensamt en, tillika
ordförande.
De centrala parterna svarar envar för sina representanters kostnader för
medverkan i nämnden. Kostnaderna för ordförandens medverkan delas lika
mellan parterna.
Anteckningar till AB
Arbetstid
1. Arbetsgivare som tillämpar en kortare kontorsarbetstid än i genom-snitt 40
timmar per helgfri vecka, får bibehålla denna oberoende av bestämmelser i §
13 mom. 2.
2. Dygnsvila enligt arbetstidslagen (ATL) bör så långt det är möjligt följas
vid förläggning av ordinarie arbetstid.
Om dygnsvila enligt ATL utifrån ett verksamhetsperspektiv inte kan uppnås så
bedömer parterna att objektiva skäl finns till att tillämpa de avvikelser från
ATL som anges i AB § 13 mom. 6g) – h). Parterna anser att arbetstagare
därigenom erhåller lämpligt skydd enligt EG:s arbetstidsdirektiv 2003/88/EG,
artikel 18, genom gällande kollektivavtals-reglering och lagstiftning.
1
3. Parterna är ense om att följa tillämpningen rörande avvikelse från
veckovilobestämmelserna och dess påverkan på gällande lokala kollektivavtal
avseende tandläkare. Avstämning ska ske senast 2009-09-30.
Parterna konstaterar att det kan behövas lokala kollektivavtal i enlighet med
vad som anges i AB § 13 mom. 6.
Lön vid förflyttning
4. Vid förflyttning av arbetstagare, med fast kontant lön enligt överenskommelse, av organisatoriska skäl eller till följd av sjukdom anser de centrala
parterna det angeläget att lönesättningen härvid sker i samstämmighet mellan
de lokala parterna samt att intentionerna med bestämmelserna enligt AB 89 §
19 per 1989-06-30 ska beaktas.
Sjuklön m.m.
5. Parterna konstaterar att sjuklön enligt § 28 mom. 6 och 7, tillsammans med
ersättning från lag om sjuklön eller lag om allmän försäkring inne-bär att
arbetstagarkollektivet får en total kompensationsnivå enligt följande
79,12 % av lön under de första fjorton kalenderdagarna med undantag för
karensdag,
89,01 % av lön dag 15 t.o.m. 90 i sjukperioden och för tid därefter
79,12 % av lön.
Uppsägningstid m.m.
6. Uppsägningstid enligt § 33 mom. 2 gäller fram till den tidpunkt då ett
omställningsavtal mellan parterna börjar gälla och där parterna vid
för-handlingar om ett omställningsavtal är överens om att bestämmelsen ska
upphöra att gälla.
Medbestämmandelagen
7. Bestämmelserna i 11, 12 och 14 §§ MBL konstateras inte gälla ifråga om
tillämpning av bestämmelserna i AB § 11, § 12 mom. 1, § 13 mom. 5 (och i
övriga bestämmelser) samt § 22 mom. 6.
2
8. 33 § MBL är inte tillämplig på bestämmelserna i AB § 27, på lokal
överenskommelse som kan ha träffats med stöd av AB § 5 mom. ib) eller på §
27 mom. 9.
9. Bestämmelserna i AB innebär inte någon reglering av MBL:s dispositiva
regler med undantag av § 4 mom. 2, § 11, § 13 mom. 5, § 22 mom. 6, och § 27
mom. 9.
Lokal företrädare för arbetstagarorganisation
10. I § 4 mom. 4 och 5, § 5 mom. 2, § 13 mom. 7, § 14 mom. 7, § 16 mom. 3, §
17 mom. 6, § 20 mom. 6, § 22 mom. 8, § 29 mom. 6 samt § 35 mom. 2 anges
att arbetsgivaren och arbetstagarorganisation får träffa kollektivavtal i angivna
frågor. Sådant kollektivavtal får endast, såvida den centrala
arbetstagarorganisationen inte skriftligen meddelar arbetsgivaren annat, träffas
med lokal företrädare för arbetstagarorganisationen.
Övriga anteckningar
Ändringar i lagstiftning
1. Genomförs under avtalsperioden ändringar i socialförsäkringslagstiftningen eller annan lagstiftning kan förhandlingar påkallas.
Ändringar i tillsvidareavtal
2. Vid behov av ändringar i ett tillsvidareavtal kan förhandlingar om dessa
ändringar ibland behöva hanteras vid tillfällen då tidsbegränsade
överenskommelser med andra parter antingen redan löpt ut eller ännu inte har
löpt ut. Denna situation kan innebära att mellan olika parter gemensamma
frågor hanteras vid olika tillfällen. De centrala parterna är uppmärksamma på
och avser att ansvarsfullt hantera detta förhållande.
Fackliga förtroendemän
3. Under avtalsperioden ska parterna gemensamt och förutsättningslöst se över
kollektivavtal om fackliga förtroendemän — AFF 76/LAFF 76.
3
Befattning som assistenttandläkare
4. Parterna är ense om att med hänsyn till önskvärdheten av att innehavare av
befattning som assistenttandläkare erhåller erforderlig utbildning, sådan
befattning bör inrättas endast vid sådan specialklinik som godkänts som
utbildningsklinik av socialstyrelsens nämnd för tandläkares
specialisttillhörighet.
4
Bilaga 5
till HÖK T
i lydelse fr.o.m. 2007-07-01
Centrala parters syn på förutsättningar för en väl
fungerande individuell lönesättning
Löneavtalet utgår från en lönesättning som är individuell och differentierad. En
förutsättning för att en sådan lönesättning ska kunna fungera väl är att
arbetsgivaren arbetat fram grundläggande och långsiktiga lönepolitiska
riktlinjer för lönesättningen. Dessa riktlinjer måste vara kända och diskuterade
med medarbetarna i organisationen för att bidra till det positiva sambandet
mellan lön, motivation och resultat.
Lönepolitiken visar arbetsgivarens värderingar och varje arbetsplats måste
diskutera vad lönepolitiken innebär för den egna verksamheten. Lönestrukturen
ska stimulera till kompetensutveckling för att individen under hela yrkeslivet
ska kunna bidra till verksamhetens utveckling. Det är i detta sammanhang
naturligt att också uppmärksamma arbetstagare som är frånvarande p.g.a. sjukeller föräldraledighet.
Lönekriterier för lönesättning ska tydligt visa hur arbetsinsatserna värderas
och måste därför utgå från verksamhetens uppdrag och mål.
Lönebildningen och löneökningsbehovet ska kopplas till arbetsgivarens arbete
med verksamhetsmål och verksamhetsutveckling, prioriteringar och
ekonomiska förutsättningar och vara en integrerad del av samverkanssystemet
mellan parterna. Olika arbetsgivare har p.g.a. skillnader i storlek och
organisation olika förutsättningar för lönebildningsprocessens utformning.
Härvid ska följande särskilt beaktas:
Rollfördelning
Arbetsgivare har olika förutsättningar för hur lönebildningsprocessen drivs.
Oavsett storlek och organisatoriska indelningar förutsätts dock en tydlighet i
uppdrag och ansvar för respektive nivå. I detta ligger också att chefens uppdrag
och ansvar i löneprocessen tydliggörs.
1
Tidplan för löneöversynsarbetet
Ett individuellt lönesystem förutsätter avstämningar och uppföljningar. Därför
är det naturligt att även löneöversynen återkommer årligen. Genom en god
planering kan respektive löneöversyn slutföras innan tid-punkten för
ikraftträdande.
Analys av löner
Löneavtalet förutsätter att arbetsgivaren bl.a. kartlägger och analyserar sina
löner som underlag till överläggning inför löneöversyn. Därutöver kräver
jämställdhetslagen kartläggning och analys ur jämställdhetssyn-punkt.
Lönerelationerna mellan och inom olika yrkesgrupper avspeglar arbetsgivarens ställningstaganden. Därför är det en viktig förutsättning att de
förtroendevalda diskuterar och tar ställning till rådande och önskvärda
lönerelationer.
Kartläggning och analys av olika arbeten/yrken som visar lönenivåer/lönespridningar mellan grupper och lönespridningar inom grupper görs
utifrån lönepolitisk synpunkt, samt utifrån skillnader i lön kvinnor/män
respektive skillnader i lön kvinno-/mansdominerade grupper.
Kartläggning och analys följs sedan av en handlingsplan grundad på
arbetsgivarens ställningstaganden. Handlingsplanen med koppling till den
egna lönepolitiken utvisar arbetsgivarens önskvärda lönerelationer och
lönespridningar inför kommande löneöversyner utifrån verksamhetens mål
och behov.
Det är väsentligt att se analys av löner och den därpå bestämda handlingsplanen
tillsammans med arbetsgivarens övriga ambitioner och prioriteringar samt
konsekvenser av diskrimineringslagstiftning som en hel-het. Detta möjliggör
för arbetsgivaren att redan i budgetarbetet ta ett helhetsgrepp på olika
verksamheters totala behov av åtgärder.
Grunden för att få acceptans för lönebilden hänger både samman med en
konsekvent tillämpning av lönepolitiken och delaktighet för de anställ-da.
2
Inför löneöversyn
Inför löneöversyn är det angeläget att genomföra en analys av vilka be-hov av
löneökningar som finns med avseende på arbetstagarnas bidrag till
verksamhetsförbättringar, behov av nyrekrytering, möjlighet att be-hålla
personal, graden av måluppfyllelse, behov av lönerelationsförändringar o.s.v.
Med utgångspunkt från resultatet av denna analys, Löneavtalets § 1 och den
egna lönepolitiken görs en samlad lönepolitisk bedömning av arbetsgivaren.
Det är först därefter, med ovan angivna seriösa prövning som grund, möjligt att
göra en bedömning av löneökningsbehovet.
Överläggning
En överläggning som är väl förberedd av arbetsgivaren ökar graden av tydlighet
och därmed tilltron till arbetsgivaren som lönesättare. Exempel på inslag i en
överläggning kan vara arbetsgivarens syn på lönestruktur-frågorna, dvs.
önskade lönerelationer mellan grupper såväl som lönespridningen inom en
grupp. Vidare är det angeläget att klargöra de olika stegen i kommande
löneöversyn, speciellt med hänsyn till samarbetsformer med dels fackliga
organisationer, dels chefer på olika nivåer såväl som arbetstagare. Ett aktivt
deltagande av såväl arbetsgivar- som arbetstagarpart bidrar verksamt till att
önskvärd tydlighet uppnås.
Samtal
Individuell lönesättning i allmänhet och Löneavtalet i synnerhet förut-sätter
att samtal förs med arbetstagare om uppställda mål, resultat och koppling till
lön. Detta förutsätter att arbetsgivaren tydliggör krav, förväntningar, uppsatta
mål och följer upp resultatet. Likaså att verksam-hetsmålen är diskuterade i
organisationen och bland medarbetarna.
I samtalet formulerar chef och medarbetare bl.a. de individuella mål och de
krav och förväntningar som finns från bådas sidor. Vidare sker en uppföljning
av åstadkomna resultat så att kopplingen till lön kan göras.
I en löneöversyn enligt modellen chef-medarbetare är det av särskild betydelse
att tydlighet finns om det samtalstillfälle där arbetsgivaren läm-nar förslag till ny
lön. Graden av förståelse för förslaget till ny lön hänger samman med hur väl
arbetsgivaren tydliggör motiven liksom hur dialo-gen genomförs.
3
En individuell lönesättning kräver chefer med tydlighet såväl i målbeskrivningen som sitt sätt att sätta lön.
Avstämning
I en löneöversyn enligt modellen chef-medarbetare är avstämningen det tillfälle
där arbetsgivarpart och arbetstagarpart analyserar löneöversyns-processen.
Som en del i denna eftersträvas samsyn kring sambandet mellan överläggning
och resultat av löneöversyn t.ex. gällande diskrimineringsfrågor.
Svag eller ingen löneutveckling
Det är naturligt att ägna mer kraft åt utvidgade och fördjupade insatser för de
arbetstagare som inte når uppsatta mål. Arbetsgivare måste ge arbetstagare en
möjlighet att kunna påverka sin egen löneutveckling. Svag eller utebliven
löneökning över tid ska för den enskilde vara något som framgått och
motiverats i dialog mellan arbetstagare och chef.
För att åstadkomma förändring är det naturligt att utifrån en handlings-plan
göra återkommande uppföljningar i syfte att nå en bättre måluppfyllelse.
Avsikten är att lägga grunden för en bättre löneutveckling eller finna
alternativa vägar för den anställdes fortsatta arbetsliv. Såväl arbetsgivare som
arbetstagare har ansvar för att handlingsplan och uppföljning kommer till
stånd.
Löneutveckling för äldre arbetstagare
I ett personalförsörjningsläge där verksamheterna står inför stora
pensionsavgångar och därmed sammanhängande rekryteringssituation är det av
stor vikt att arbetsgivarna tar till vara och utvecklar samtliga arbetstagare.
Genom att söka bibehålla engagemang och motivation även för/hos de äldre
arbetstagarna ökar förutsättningarna för fortsatt verksamhetsutveckling. Därvid
kommer deras erfarenhet och kompetens att öka möjligheterna att nå målen för
verksamheterna.
Det är därför väsentligt att såväl ur lönespridnings- som personalförsörjningssynpunkt uppmärksamma de äldre arbetstagarna.
4
Bilaga 6
till HÖK T
i lydelse fr.o.m. 2007-07-01
Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna
anställningsvillkor m.m. - LOK
§ 1 Innehåll m.m.
Nedan nämnd arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffar denna dag detta
kollektivavtal — LOK — om lön och allmänna anställnings-villkor m.m. för
arbetstagare för vilka gäller Allmänna bestämmelser — AB.
Till avtalet hör
1. mellan de centrala parterna överenskomna bestämmelserna enligt HÖK T,
i lydelse fr.o.m. 2007-07-01, § 1 — bilagorna 4, 5, 6 och 6a undan-tagna — §§
2 och 3 samt
2. de bestämmelser i övrigt som parterna nedan träffar överenskommelse om
ska ingå i kollektivavtalet.
§ 2 Giltighet och uppsägning
Kollektivavtalet LOK gäller tillsvidare med en ömsesidig uppsägnings-tid av
fem kalendermånader. Avtalet kan enbart sägas upp med verkan från 1 april
varje år. Uppsägning ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt
kollektivavtal i frågor som avses i HÖK T, i lydelse fr.o.m.
2007-07-01.
Säger central part upp HÖK T upphör LOK att gälla vid samma tidpunkt som
HÖK T om inte annat överenskoms mellan de centrala parterna.
Lokala bestämmelser som parterna träffat överenskommelse om enligt § 1 p. 2
ovan har en uppsägningstid om tre kalendermånader, med verkan från 1 april
varje år, om inte de lokala parterna enats om annat. Uppsägning ska vara
skriftlig. Uppsägning av dessa bestämmelser innebär inte att LOK i övrigt eller
övriga kollektivavtal upphör att gälla.
1
§ 3 Ovrigt
Förhandlingen förklaras avslutad.
..............................................................................den....................................... 200X
För .............................................................................................................................
(arbetsgivarparten)
................................................................................................. (underskrift)
För .............................................................................................................................
(arbetstagarparten)
................................................................................................. (underskrift)
2
Bilaga 6a
till HÖI< T
i lydelse fr.o.m. 2007-07-01
Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna
anställningsvillkor m.m. - LOK
§ 1 Innehåll m.m.
Till kollektivavtalet mellan de lokala parterna — LOK — hör mellan de
centrala parterna överenskomna bestämmelserna enligt HÖK T, i lydelse fr.o.m.
2007-07-01, § 1 — bilagorna 4, 5, 6 och 6a undantagna — § 2 och 3.
§ 2 Giltighet och uppsägning
Säger central part upp HÖK T upphör LOK att gälla vid samma tidpunkt som
HÖK T om inte annat överenskoms mellan de centrala parterna.
1
2008-02-15
Redogörelsetext till Huvudöverenskommelse HÖK T - med AkademikerAlliansen
Denna redogörelse omfattar Huvudöverenskommelsens samtliga delar inklusive
Allmänna bestämmelser. Eftersom Allmänna bestämmelser ska vara likalydande
som bilaga i alla Huvudöverenskommelser är även redogörelsen i dessa delar
likalydande.
Löneavtalets grunder kvarstår sedan föregående avtal. Förhandlingarna har
handlat mycket om hur Löneavtalet tillämpas av arbetsgivarna, därför handlar
de ändringar som är gjorda om att förstärka den lönepolitiska processen.
Den redogörelsetext som nu följer är av naturliga skäl således i grunden lik det
föregående avtalets. Dock är det viktigt att notera de förändringar som gjorts.
Under varje rubrik kommer nyheter att annonseras i särskild ruta.
AkademikerAlliansen tecknade 2001 ett tillsvidareavtal – ÖLA 01. En möjlig
uppsägningstidpunkt i det avtalet var 2006-10-31 där avtalet i så fall skulle
upphöra 2007-03-31. Denna uppsägningsmöjlighet utnyttjades inte av någon
part varför avtalet nu löper med uppsägningsmöjlighet varje år med verkan från
1 april och en uppsägningstid på fem månader.
Formellt sett har vi nu träffat överenskommelse med AkademikerAlliansen om
ändringar och tillägg i det gällande tillsvidareavtalet. Parterna benämner
tillsvidareavtalet HÖK T, i dess lydelse 2007-07-01, där T står för tillsvidare.
Det kan konstateras att ändringar och tillägg till tillsvidareavtalet senast
gjordes per 2005-04-01.
Parter i Huvudöverenskommelsen är Sveriges Kommuner och Landsting,
Arbetsgivarförbundet Pacta samt AkademikerAlliansen, vars vid avtalets
tecknande 18 ingående riksorganisationer finns förtecknade i en central och
lokal protokollsanteckning.
1
Nyheter i punktform: Ändrade LOK-mallar
LOK-mallarna är delvis textändrade, dock behöver redan tidigare tecknade
LOK inte nytecknas med anledning av detta.
 Löneavtal
Hänvisning till innehållet i bilagan Centrala parters syn på förutsättningar
för en väl fungerande individuell lönesättning att användas i
överläggningen.
Förslag till ny lön ska överlämnas i dialog.
 Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell
lönesättning
Tillägg under rubriken överläggning med exempel på vad den kan innehålla.
 Centrala och lokala protokollsanteckningar Förteckning över i
AkademikerAlliansen ingående förbund.
Förhandlingsprotokoll
§ 4 Rekommendation om LOK m.m.
Tillsvidareavtalet innehåller på sedvanligt sätt LOK-mallar men med delvis
ändrad text. Textändringarna är av formell och tydlighetsnatur. De arbetsgivare
som tidigare tecknat LOK behöver inte nyteckna med anledning av detta. Se mer
nedan under rubriken Bilaga 6 och 6a, Mall för tecknande av lokalt
kollektivavtal.
§ 5 Giltighet och uppsägning
Nu föreliggande tillsvidareavtal gäller i lydelse fr.o.m. 2007-07-01 och
tillsvidare, om inte annat anges.
2
Löneavtalet, Bilaga 1
Löneavtalet allmänt
Det är viktigt att kontinuiteten i det lokala arbetet inte bryts. Därför finns inga
förändringar i det nu föreliggande avtalet som helt ändrar förutsättningarna för
det lokala arbetet. Däremot finns ett antal punkter som arbetsgivare behöver
ytterligare utveckla och fördjupa i sitt pågående arbete med de lönepolitiska
frågorna.
Grundläggande principer för lönesättningen
Texten är oförändrad från tidigare avtal, vilket för oss var en viktig fråga.
Genom den kontinuitet som finns i de grundläggande principerna bidrar
Löneavtalet till att arbetsgivarna kan arbeta långsiktigt med de lönepolitiska
frågorna.
I det lokala lönebildningsarbetet gör arbetsgivaren lönepolitiska bedömningar
av vilka löneåtgärder som behöver vidtas utifrån verksamhetens resultat,
behovet av att kunna behålla och rekrytera goda medarbetare och arbetsgivarnas
ekonomiska förutsättningar.
Det är verksamheten och de politiskt uppsatta målen om inriktning, omfattning
och kvalitet som är utgångspunkten för arbetsgivarens lönepolitik. Vad som
ska åstadkommas bestäms ytterst av de förtroendevalda. Sedan är det
verksamheternas sak att bryta ner målen på olika nivåer och att i dialog med
arbetstagarna slå fast hur de inom sina respektive områden kan bidra till att nå
uppsatta mål.
Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet,
produktivitet och kvalitet. Det är därför viktigt att lönen är individuell och
differentierad och avspeglar hur väl uppsatta mål nåtts. Detta förutsätter att
verksamhetsmålen är diskuterade i organisationen och bland medarbetarna.
Det måste vara tydligt för alla vad som ska åstadkommas.
En väldiskuterad och väldefinierad lönepolitik ökar förutsättningarna för att nå
det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat. Ett samband som
har stor betydelse för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Lönesättningen bör
därför göras på ett konsekvent sätt och ha sin grund i klara och tydliga
lönesättningsprinciper vilka är på förhand väl kända av de anställda. Sambandet
mellan löneutveckling och utveckling av arbetsuppgifter och arbetsprestationer
bör vara tydligt. Det är av stor
3
vikt att dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav,
uppnådda resultat och lön.
Löneavtalet lägger ett stort ansvar på chefer på alla nivåer. Chefernas förmåga
att kommunicera såväl verksamhetsmål som uppnådda resultat med
medarbetarna har avgörande betydelse för arbetet med individuell lönesättning.
Paragrafens sista stycke lyfter fram chefernas stora betydelse för att satta mål
nås och att uppföljning av resultat sker. Därför är det av stor betydelse att
chefernas lön verkligen avspeglar de resultat som vederbörande uppnår.
Det är en nyckelfråga för Löneavtalet hur chefer på olika nivåer hanterar rollen
som arbetsgivare. Att varje chef står som garant och företrädare för
arbetsgivarens prioriteringar och gjorda ställningstaganden är en
trovärdighetsfråga för chefen gentemot sina anställda bl.a. i lönefrågor.
För att kunna ta ett helhetsgrepp verksamhetsmässigt och budgetmässigt
behöver arbetsgivaren på en övergripande nivå skaffa sig kunskap om olika
verksamheters ambitioner och behov. Med denna kunskap som grund görs
sedan de prioriteringar och avvägningar som bedöms nödvändiga med hänsyn
till ansvaret för en helhet såväl verksamhets-som budgetmässigt.
Alla arbetsgivarföreträdare på olika nivåer förutsätts dela arbetsgivarens syn
och uppfatta sin del i arbetsgivarens helhet på gjorda prioriteringar,
avvägningar och ställningstaganden.
Löneöversyner
Löneavtalet anvisar tre vägar för löneöversyn, och där finns ingen
skillnad jämfört med föregående avtal. De tre vägarna är:
 genom dialog chef-medarbetare
 genom traditionell förhandling mellan lokala parter
 genom överenskommelse mellan lokala parter om en lokal
förhandlingsordning
De lokala parterna har avgörande inflytande över valet av modell för
löneöversynen. Modellen chef-medarbetare finns som huvudregel, men den
part som önskar kan i stället begära att löneöversynen genomförs som
förhandling. Lokala parter kan även enas om att via en lokalt överenskommen
förhandlingsordning genomföra löneöversyn.
4
Vilka faktorer kan påverka valet av modell?
Löneavtalets alla modeller förutsätter ett gediget lönepolitiskt arbete av
arbetsgivaren. Dock är det nog så att modellen chef-medarbetare fordrar en
ytterligare tydlighet både i hanteringsordningar och av chefer för att resultatet
ska accepteras av arbetstagarna. Finns det inte i grunden en tilltro till
arbetsgivaren som lönesättare är det måhända bättre att för stunden genomföra
löneöversynen som traditionell förhandling för att på sikt gå över till modellen
chef-medarbetare. Även täta chefsbyten kan naturligtvis medverka till
osäkerhet kring lönesättningen.
Den arbetstagarpart som efter överläggningen begär att löneöversynen ska
genomföras som förhandling har naturligtvis skäl för sitt ställningstagande.
Arbetsgivaren bör diskutera de skälen för att utröna vad som fordras för att
arbetstagarparten i framtiden ska kunna acceptera en annan ordning.
Ur flera synpunkter är en lokalt överenskommen förhandlingsordning att föredra.
För att en sådan ska komma till stånd är det helt nödvändigt att diskutera
igenom hela lönesättningsprocessen, vad som ska finnas, när olika delar ska
inträffa, vem som gör vad, arbetstagares och chefers delaktighet, hur resultatet
ska se ut formmässigt, osv. Det är lämpligt att den lokala
förhandlingsordningen även tar om hand vad som ska hända vid eventuell
oenighet. Har de lokala parterna diskuterat igenom detta fram till en
överenskommelse finns en samsyn i de delar som är så avgörande för en god
hantering av löneöversynen.
Ett sätt att komma vidare mot modellen chef-medarbetare i den lokala
lönebildningsprocessen kan vara att hantera löneöversynen på olika sätt genom
att ha olika förhandlingsordning med en facklig motpart i olika delar av
organisationen. Ställningstagandet kan påverkas av tradition, bakgrund och hur
aktivt de lönepolitiska frågorna diskuterats inom olika verksamheter m.m. Ryms
det sätt på vilket löneöversynen är tänkt att hanteras inom ramen för någon av
Löneavtalets centralt beskrivna modeller eller är det lämpligare att formulera en
lokal förhandlingsordning?
Den fortsatta beskrivningen kommer behandla de två centralt beskrivna
förhandlingsordningarna och då i synnerhet modellen chef-medarbetare.
5
Överläggningen
En tydligare hänvisning till innehållet i bilagan Centrala parters syn på
förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning har införts.
Förhandlingarna kom mycket att handla om hur överläggningen mellan fack
och arbetsgivare inför löneöversyn skulle kunna förbättras. Framför allt
efterlystes en tydligare beskrivning av vad som skulle avhandlas. Därför finns
nu en tydligare hänvisning till bilagan Centrala parters syn vars olika rubriker
är en vägledning till vad som ska diskuteras vid överläggningen.
Överläggningar ska genomföras med arbetstagarorganisationerna inför varje
löneöversyn. I dessa överläggningar redovisar arbetsgivaren de
ställningstaganden som ligger till grund för planerade åtgärder i kommande
löneöversyn. I redovisningen inryms motiv till varför olika bedömningar görs
samt hur underlaget till dessa bedömningar arbetats fram.
Denna överläggning är en mycket central del av Löneavtalet. Det är
angeläget att lokala parter finner samarbetsformer för ett aktivt arbete med
lönepolitiska frågor. Om arbetsgivare gör arbetstagarorganisationerna
delaktiga i diskussioner om analys och bedömningar, ökar också möjligheten
att nå samförstånd om vad som ska åstadkommas i löneöversynen.
I avtalet finns inte krav på att arbetsgivaren kallar samtliga
arbetstagarorganisationer till överläggning vid samma tillfälle. Inte heller finns
någon organisatorisk nivå angiven. Dock framstår det som naturligt att en
överläggning tar upp en hos hela arbetsgivaren övergripande analys och
åtgärder som har sin grund i prioriteringar mellan olika verksamheter. Beroende
på storlek och organisation kan det då även vara ändamålsenligt att föra
diskussioner inom respektive verksamhet.
Om det inte finns någon lokal företrädare för en organisation skickas
lämpligen kallelsen till överläggning till närmast högre nivå, dvs. i
förekommande fall distrikt/region eller slutligen till organisationen centralt.
För att uppnå avsedd kvalitet på överläggningen fordras förberedelser från
framför allt arbetsgivarsidan. En tydlig och tydligt beskriven
arbetsgivarpolitik är av avgörande betydelse för tilltron till
6
arbetsgivarens planerade åtgärder samt för tilltron till att dessa får genomslag
i de förslag till ny lön som arbetsgivaren senare ska lämna.
Målet med överläggningen är att arbetsgivarens förslag görs förståeligt för de
fackliga organisationerna för att därigenom skapa acceptans för arbetsgivarens
planerade åtgärder. Att förstå hur arbetsgivaren tänker och att det är
förutsägbart hur arbetsgivaren tänker agera lönemässigt över tid är helt
avgörande för att ha tilltro till arbetsgivaren som lönesättare. När arbetsgivarens
syn på lönebildning är känd ger det även arbetstagarna möjlighet att på stabilare
grund göra prognos om sina egna framtida arbetsvillkor hos den arbetsgivaren.
En genomförd kartläggning av löner och slutsatser till följd av den är underlag
som påverkar arbetsgivarens ställningstaganden. Ett exempel på en fråga som
det är naturligt att belysa vid överläggningen är arbetsgivarens syn på
lönestrukturfrågorna, dvs. önskade lönerelationer mellan grupper såväl som
lönespridningen inom en grupp. Det kan också vara aktuellt att belysa
lönefrågor mot bakgrund av lagstiftning rörande diskriminering. Däremot är
överläggningen i normalfallet inte till för att vare sig resonera om enskildas
löner eller om möjliga löneutfall i löneöversynen.
En väl genomförd överläggning innebär ett stort grundläggande arbete hos
arbetsgivaren, särskilt viktigt är resonemang och förankring med de
förtroendevalda för att möjliggöra behövliga ställningstaganden. Som hjälp i
detta har "Lönelänken" tagits fram, ett verktyg för strategiska lönepolitiska
diskussioner. Målet med Lönelänken är att ge arbetsgivarens ledning ett verktyg
som underlättar ett aktivt ställningstagande till lönebilden på några års sikt. Som
underlag används diagram som beskriver lönerelationer och lönespridning,
löneutveckling, relationen mellan nyanställda och redan anställda och hur
lönerna förhåller sig till omgivande kommuners. För att titta närmare på
Lönelänken gå in på www.lonelanken.skl.se,. Logga in som kommun, välj
kommunen Kommun och skriv in lösenord: testa. I länken finns också
information om kostnad samt möjlighet att beställa abonnemang. Lönelänken
har numera anpassats för att kunna användas även av landsting. Logga in som
landsting, välj landstinget Landsting och skriv in lösenord: testa.
Det förtjänar också att poängteras att även arbetstagarorganisationens
aktivitet vid överläggningen påverkar resultatet. En väl förberedd
arbetstagarpart bidrar verksamt till ökad tydlighet. En del av överläggningen
bör ägnas åt att konkret klargöra de olika stegen i
7
kommande löneöversyn, speciellt med hänsyn till samarbetsformer med
fackliga organisationer, chefer på olika nivåer och arbetstagare.
Det är väsentligt för den fortsatta hanteringen att överläggningsresultatet,
dvs. egentligen det som arbetsgivaren sagt på olika sätt kommer att hända i
kommande löneöversyn/-er, på något lämpligt sätt dokumenteras. Observera
dock att detta dokument aldrig får formen av kollektivavtal.
Det är först efter överläggningen som det egentligen går att ta ställning till om
löneöversyn ska ske enligt modell chef-medarbetare eller traditionell
förhandling.
Löneöversyn
I avtalstexten har införts att förslag till ny lön ska lämnas i dialog till berörd
arbetstagare.
I den här delen har förhandlingen kretsat mycket runt sättet att lämna
förslag till ny lön. Genom det tillägg som gjorts ökar trycket på att det finns
en dialog runt arbetsgivarens förslag. Detta har redan tidigare poängterats i
redogörelsetext.
Den part som vill göra bruk av "vetot" i anmärkningen till § 2 punkt 1 gör
klart detta för motparten. Därigenom kommer löneöversynen att
genomföras som förhandling mellan två parter och resultatet blir ett
kollektivavtal i vanlig ordning.
Oavsett val av modell i löneöversyn innebär Löneavtalet att samtalet
mellan chef och medarbetare är centralt. En individuell och
differentierad lönesättning förutsätter en kontinuerlig dialog mellan chef och
medarbetare. Dialogen måste fungera för att lönesättningen ska få legitimitet
och acceptans. I samtalet formulerar chef och medarbetare bl.a. de individuella
målen och de krav och förväntningar som finns från bådas sidor. Med
ömsesidig respekt för varandras roller och sätt att se på olika frågor ökar
förutsättningarna för förståelse av respektive argument. Individuell lönesättning
syftar bl.a. till att uppmärksamma individen. Då är ett enskilt samtal
chef-medarbetare som rör den egna arbetsinsatsen, arbetssituationen och lön en
förutsättning.
I modellen chef-medarbetare genomförs löneöversyn genom att chefen i en
dialog med medarbetaren lämnar förslag till ny lön. Det förutsätts att förslaget
är väl motiverat.
8
I avtalet konstateras lönespridningens betydelse. En god lönespridning är
väsentlig framför allt genom att den är ett uttryck för medarbetarens möjlighet
att få en löneutveckling över tid. Det är dock inte självklart att lönespridningen
alltid ökar vid en löneöversyn. T.ex. innebär en stor pensionsavgång vid en
viss tidpunkt inom en grupp i allmänhet att lönespridningen minskar.
Skrivningen om väl kända kriterier syftar till att understryka vikten av att
grunderna för den individuella lönesättningen är kända. Detta är mycket
väsentligt för att skapa förtroende för att lönesättningen sker på ett konsekvent
sätt snarare än på oklara grunder. Konsekvent hanterande ökar också
möjligheterna för arbetsgivaren att visa att lönesättningen inte har
diskriminerande inslag. Ett av syftena med individuell lönesättning är att ge
medarbetarna möjlighet att via förbättrade resultat få löneutveckling. För att
detta ska vara möjligt måste kriterierna vara väl kända.
I avtalstexten finns ingen formföreskrift för hur arbetsgivaren ska lämna förslag
till ny lön till berörda arbetstagare. Av praktiska skäl och tydlighetsskäl bör
arbetsgivaren ta fram en lokal hanteringsordning både för sättet att lämna
förslag till berörda arbetstagare om ny lön och för vem som då företräder
arbetsgivaren. Ur Löneavtalets synpunkt är det angeläget att det finns koppling
mellan vem som arbetstagaren har dialogen med om sin prestation och vem som
meddelar arbetstagaren om arbetsgivarens förslag till ny lön.
Avstämning
Efter fullgjorda samtal med arbetstagarna om förslag till ny lön lämnar
arbetsgivaren sitt samlade förslag till nya löner till berörd
arbetstagarorganisation. Inom två veckor från denna tidpunkt ska en
avstämning göras.
Det ligger på arbetsgivaren att kalla till avstämning inom den tiden. Sättet att
förhålla sig till organisationer utan lokalt ombud är detsamma som vid kallelse
till överläggningen.
En avstämning kommer naturligtvis att handla om det lokala parter finner
anledning att avstämma. Centrala parter konstaterar att genomgång av
löneöversynsprocessen är det centrala i avstämningen. Den genomgången kan
röra allt som har anknytning till löneprocessen t.ex, hur förberedelserna har
fungerat, hur samtalen har fungerat, att titta över resultat i olika delar av
organisationen i förhållande till helheten osv.
9
Avstämning ska ses som en garanti om partskontakt innan resultatet av
löneöversynen anses fastställt. Kontakten ger en möjlighet till frågor, till
påpekanden och till påverkan. Avstämningen ska däremot inte ses som en
förhandling och ska därför inte resultera i en överenskommelse, dvs. det handlar
inte om att överpröva arbetsgivarens förslag. Det är önskvärt att nå samsyn i så
många delar som möjligt, som t.ex. hur resultatet stämmer i förhållande till den
inledande överläggningen.
En god avstämning bör också ge något för framtiden i den meningen att både
arbetsgivar- och arbetstagarpart har resonerat om sådana erfarenheter och
slutsatser av årets löneöversyn som kan ligga till grund för arbetet med
kommande löneöversyner.
På samma sätt som det inte i avtalet finns angivet var i organisationen
överläggningen ska hanteras finns heller inte beskrivet någon specifik nivå
för avstämningen.
Det är väsentligt att dokumentera att avstämning ägt rum, och vilken
tidpunkt eftersom tidsgränser för påkallande av förhandling om garanterat
utfall löper från avstämningstidpunkten.
Resultat av löneöversyn
När avstämningen är gjord anses arbetsgivarens förslag fastställt och de
fastställda lönerna ingår i det lokala kollektivavtalet om lön och allmänna
anställningsvillkor – LOK. Inget särskilt dokument behövs således i denna
fråga, och heller inga namnunderskrifter. Däremot ska det naturligtvis finnas
ett arbetsgivarbeslut om lön i enlighet med den delegationsordning som
arbetsgivaren tillämpar.
Resultat av löneöversyn gäller från 1 april respektive år om inte annat
överenskoms.
Övriga överenskommelser om lön
Denna text är likalydande med föregående avtal och visar en möjlighet att part
när som helst kan uppta en förhandling om lön, som dock endast kan föras
lokalt. Paragrafen hanterar andra förhandlingar om lön än de som hanteras inom
ramen för § 2, Löneöversyner.
10
Förhandlingsordning
Central förhandling kan upptas senast en månad efter att lokal förhandling
(enligt § 2 punkt 1 anmärkning 2 i Löneavtalet) avslutats enbart om
fördelning enligt respektive löneöversyn.
Som i tidigare Löneavtal är skiljenämnd sista instans.
Övrigt
Paragraferna om fredsplikt och klassificering är oförändrade i sak. Dock har
tillförts att klassificering ska ske i enlighet med Arbetsidentifikation, AID.
Lönepolitiska diskussioner och skrifter
Som hjälp i tillämpningen av Löneavtalet kan förhandlingssektionen om
önskemål finns medverka vid en kommun- eller landstingslednings lönepolitiska
diskussioner. Det finns också möjlighet att - i mån av resurser - medverka vid
olika former av nätverksmöten runt om i landet. För vidare information, ta
kontakt med förhandlingssektionen!
Förhandlingssektionen har gett ut skrifter som på olika sätt behandlar den
lönepolitiska processen, t.ex. Individuell lönesättning - en process, Samtal om
arbetsresultat och lön, Ta kommandot! och Vad är ett bra arbetsresultat? För
mer information gå in på hemsidan www.skl.se och sökväg: startsida/vi
arbetar med/arbetsgivarpolitik/publikationer.
Centrala och lokala protokollsanteckningar, Bilaga 3
Här kommenteras främst nytillkomna protokollsanteckningar.
Anteckningar till Löneavtalet
1. AkademikerAlliansen
Här förtecknas samtliga riksorganisationer som är anslutna till
AkademikerAlliansen. Det är denna gång 18 stycken vid avtalets
tecknande. Sedan förra gången har Skogsakademikerna bildat ett
delförbund inom Naturvetareförbundet. Vidare har
Civilingenjörsförbundet och Ingenjörsförbundet gått samman till
Sveriges Ingenjörer.
11
Övriga anteckningar 7.
Löneväxling
Tidigare protokollsanteckning om att löneväxling enbart gällde
landsting är borta. Dessutom är hänvisning ändrad till KAP-KL.
Centrala protokollsanteckningar, Bilaga 4
Här kommenteras främst nytillkomna protokollsanteckningar. 1.
Skiljenämnd
Formaliaändring till Sveriges Kommuner och Landsting i stället för
tidigare Landstingsförbundet/ Svenska Kommunförbundet.
3. Arbetstid
Sveriges Kommuner oh Landsting och Tjänstetandläkarna ska följa
tillämpningen av arbetstidsbestämmelserna och lokala kollektivavtal.
Centrala parters syn på förutsättningar för en väl
fungerande individuell lönesättning, Bilaga 5
I avsnittet om överläggning är tillfört vad som kan vara lämpliga inslag i de
diskussioner som ska föras där.
Under förhandlingarna har framförts krav från motparten att i avtalstext bättre
strukturera vad överläggningen bör innehålla. Nu pekar centrala parter
tydligare på vad som kan vara ändamålsenliga inslag. Det kan inte nog
poängteras överläggningens viktiga roll för att Löneavtalet - speciellt vad avser
dialog chef-medarbetare - ska kunna fungera på avsett sätt.
I bilagan, som gäller mellan centrala parter, pekar parterna på några viktiga
beståndsdelar i lönebildningsprocessen. Bilagan ska ses som en mer konkret
beskrivning av vad centrala parter anser vara goda och ändamålsenliga inslag
vid en väl fungerande individuell lönesättning. Den kan användas som
inspirationskälla eller rent av checklista.
12
Centrala parters avsikt är att innehållet i denna bilaga ska diskuteras hos varje
arbetsgivare och ses som ett stöd för det egna lönepolitiska arbetet. Det är därför
angeläget att varje arbetsgivare tar ställning till hur de rubriker som finns tas om
hand i den lönepolitiska processen.
Mall för tecknande av lokalt kollektivavtal — LOK,
Bilaga 6 och 6 a
I det ursprungliga tillsvidareavtalet från 2001 finns en rekommendation om att
träffa lokalt kollektivavtal – LOK – med den utformning och det innehåll som
framgår av tidigare bilaga 6 till avtalet. Därmed görs de centralt överenskomna
bestämmelserna till lokalt kollektivavtal samt ingår, som en del av LOK, de
övriga bestämmelser som de lokala parterna träffat överenskommelse om.
Huvudregel avseende sådana lokala bestämmelser är att de har samma
giltighetstid som själva LOK-perioden. I syfte att klarlägga rättsläget vid
tillsvidareavtal och vilka möjligheter de lokala parterna har att frigöra sig ifrån
lokala bestämmelser har bilaga 6 fått ny lydelse fr.o.m. 2007-07-01.
I bilaga 6 § 2 tredje stycket anges, att såvida de lokala parterna inte enats om
annat, har de lokala bestämmelserna en uppsägningstid om tre kalendermånader
med verkan från 1 april varje år. För det fall de lokala parterna uttryckligen
träffar överenskommelse om särskild uppsägningstid så gäller denna i stället och
frigörelse sker direkt då uppsägningstiden utlöpt.
Som framgår av HÖK-protokollet i lydelse fr.o.m. 2007-07-01, anmärkningen
till § 5 Rekommendation om LOK m.m., behöver inte ny LOK tecknas mellan
de lokala parterna som omfattats av tidigare rekommendation om att teckna
LOK 01. Tillägget i bilaga 6 § 2 tredje stycket ska tillämpas även i sådana fall
då någon ny LOK inte tecknats, med stöd av att ändringar och tillägg till
avtalets bestämmelser, som de centrala parterna träffar överenskommelse om,
ska ingå i kollektivavtalet.
För arbetsgivare anslutna till Arbetsgivarförbundet Pacta tecknas LOK genom
direktverkan från centrala avtalet enligt bilaga 6a.
13
Ändringar i Allmänna bestämmelser, AB i lydelse från och
med 2007-07-01
Allmänna bestämmelser, AB, gäller från och med 2007-07-01 om inte
annat anges.
Observera att ändringarna, när detta skrivs, endast gäller i förhållande till
Svenska Kommunalarbetareförbundet, OFRs förbundsområde Allmän
kommunal verksamhet (Fackförbundet SKTF, Akademikerförbundet SSR,
Ledarna och Teaterförbundet), OFRs förbundsområde Läkare (Sveriges
Läkarförbund), Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd
samt AkademikerAlliansen.
§ 5 Deltidsanställning
Inför anställning av personal på deltid ska det eftersträvas att arbetstiden i
genomsnitt omfattar 20 timmar i veckan, till skillnad mot tidigare 17 timmar.
§ 13 Arbetstid
Mom. 5
I och med utbytet av annandag pingst mot nationaldagen som helgdag blir
arbetstiden något längre de år nationaldagen infaller på en lördag eller söndag.
För att den totala arbetstiden ska bli densamma ges därför i vissa fall en ledig
arbetsdag.
Det är arbetstagare med en genomsnittlig ordinarie arbetstid för
heltidsanställd om 40 timmar per helgfri vecka som kan få en utökad
arbetstid. De år nationaldagen infaller lördag eller söndag och arbetstagaren
har fullgjort arbetstid annandag pingst ges dessa arbetstagare därför en
arbetsdags ledighet som kompensation.
Ledigheten förläggs någon gång under kalenderåret i enlighet med
arbetstagarens önskemål under förutsättning att förläggningen är förenlig
med verksamhetens krav. Ledigheten måste dock förläggas under samma
år och kan alltså inte sparas till annat år.
Mom. 6-7
Bestämmelsen har tillförts möjligheter till avvikelse från ATL. I mom. 6
tillförs avvikelser från dygns- respektive veckovila och i mom. 7 tillförs lokala
parter möjlighet att teckna avtal om andra avvikelser.
14
Avvikelse vid planerad dygnsvila
Reglerna om dygnsvila enligt arbetstidslagen (ATL) bör så långt det är
möjligt följas vid förläggning av ordinarie arbetstid.
Vid planerad förläggning av arbetstid kan dygnsvilan enligt mom. 6 g) minskas
till att omfatta lägst nio sammanhängande timmar under varje period om 24
timmar. Förutsättningen är att dygnsvilan i genomsnitt under
begränsningsperioden inte understiger elva timmar. Detta innebär att om
dygnsvilan under en 24-timmarsperiod understiger elva timmar måste en annan
vara mer än elva timmar för att ett genomsnitt om minst elva timmar ska kunna
uppnås under begränsningsperioden. Regleringen kan bland annat underlätta
förläggning av arbetstid inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg.
Förläggning av tid för arbetsplatsträffar och utbildning kan dessutom
underlättas.
Tillfällig avvikelse från dygnsvilan
Om något oförutsett inträffar, d.v.s. något som arbetsgivaren inte har kunnat
förutse på förhand, kan tillfällig avvikelse göras från den planerade dygnsvilan
enligt mom. 6 h). Vid sådan tillfällig avvikelse kan dygnsvilan därmed
understiga den planerade dygnsvilan om minst nio timmar. Regleringen
underlättar bland annat om det uppstår behov av förskjuten arbetstid,
övertid/mertid, eller aktivt arbete under beredskap. Även här ska ett genomsnitt
om elva timmar uppnås under begränsningsperioden.
Objektiva skäl och lämpligt skydd
Parterna gör bedömningen att kravet på objektiva skäl för att tillämpa
lämpligt skydd vid avvikelseavtal är uppnått enligt artikel 18 i direktiv
2003/88/EG när det gäller avvikelsemöjligheter i mom. 6 g) -h).
Genomsnittsberäkningen innebär att kortare viloperioder kompenseras av
längre vid andra tillfällen vilket medför att arbetstagarna totalt sett får sin tid för
återhämtning och vila.
Tillfällig avvikelse från veckovila
När det gäller veckovila ska 36 timmars sammanhängande ledighet förläggas
vid något tillfälle under den period om sju dagar som tillämpas enligt ATL.
Bestämmelsen i mom. 6 i) gör det möjligt att tillfälligtvis minska veckovilan
till lägst 24 sammanhängande timmar på
15
grund av arbetsorganisatoriska skäl. Parterna anser att sådana skäl kan föreligga.
Grunden för regleringen finns i direktiv 2003/88/EG som sätter den nedre
gränsen om 24 timmar utan att arbetstagare ges kompensationsledighet eller
lämpligt skydd. Bestämmelsen om tillfällig avvikelse från veckovilan ska
tillämpas på samma sätt som avvikelse från dygnsvila. Om arbetstagarna inte
fått sin ledighet om 24 timmar enligt mom. 6 i) ska kompensationsledighet
förläggas i enlighet med EG-rätten. Det innebär att ledigheten för återhämtning
ska förläggas omedelbart efter respektive arbetsperiod.
Lokala kollektivavtal
Enligt mom. 7 kan lokala kollektivavtal tecknas mellan arbetsgivare och
arbetstagarorganisation. Ett lokalt kollektivavtal om avvikelse från dygnsrespektive veckovila kan antingen innehålla en annan reglering än den i mom.
6 g) -i) eller kompletteras enligt 13-14 §§ ATL.
De lokala kollektivavtal som är tecknade före ikraftträdandet av mom. 6 har
fortsatt giltighet tills dess att det lokala kollektivavtalet upphör att gälla.
§ 28 Sjukdom m.m.
Mom. 9
Om arbetsgivaren har beviljat arbetstagaren ledighet på grund av sjukdom enligt
mom. 1 och sjukpenning har dragits in får arbetsstagaren sjuklön. Den tid då
sjuklön utges har begränsats till högst 180 kalenderdagar. Sjuklön utges från och
med det datum då arbetstagaren anmält detta till arbetsgivaren. Begränsningen
till 180 kalenderdagar gäller för innevarande sjukperiod. Arbetsgivaren ska
under denna tid göra en bedömning av arbetstagarens förutsättningar att återgå i
sitt vanliga arbete.
Om arbetstagaren efter avslutade åtgärder inte har arbetsförmåga och detta leder
till uppsägning erhåller arbetstagaren vare sig sjuklön utöver sammantaget 180
kalenderdagar eller lön.
De 180 kalenderdagarna räknas från och med 2007-07-01 och gäller endast när
sjukpenningen har blivit indragen per den 1 juli eller senare.
Bestämmelsen gäller retroaktivt från den 1 juli 2007 och förutsätter en
pragmatisk hantering när arbetstagaren passerar 180-dagarsgränsen vid
övergången mellan den gamla och den nya bestämmelsen.
16
Arbetsgivaren ska enligt den nya lydelsen göra en bedömning, under den tid
sjuklön utges, av arbetstagarens förutsättningar att återgå i sitt vanliga arbete.
Detta kan få till följd att sjuklön, vid övergång mellan gammal och ny
bestämmelse, även kan komma att utges efter 180 dagar under den tid
bedömning sker.
§ 29 Föräldraledighet
Mom. 1
Från och med 2008-01-01 utökas antalet kalenderdagar med
föräldrapenningtillägg till att utges i högst 90 kalenderdagar i en följd vid första
ledighetstillfället sedan barnets födelse och utges till arbetstagaren oavsett om
den andre föräldern har fått motsvarande förmån. Föräldrapenningtillägget ska
liksom tidigare beräknas vid första ledighetstillfället.
Arbetstagare som sammanhängande varit anställd i minst 365 dagar före
ledighet med föräldrapenning kvalificerar sig för föräldrapenningtillägg.
Tillägget utges med 10 % av lönebortfallet beräknat per kalenderdag från första
dagen av föräldraledigheten och multipliceras med antalet
kalenderdagar som ledigheten omfattar. Är ledigheten kortare än 90 dagar
beräknas tillägget utifrån antalet kalenderdagar som ledigheten omfattar.
Föräldrapenningtillägg ska utges till arbetstagare vid första ledighetstillfället
(per födsel) och utbetalas i samband med ledighetens början. Båda föräldrarna
kan få föräldrapenningtillägg då den utökats att gälla "arbetstagare per födsel".
Det innebär att föräldraledig arbetstagare får föräldrapenningtillägg enligt
grunderna ovan oavsett om den andra föräldern har fått förmånen hos samma
eller hos annan offentlig eller privat arbetsgivare.
Exempel 1: Lisa är socialsekreterare i Sigtuna kommun. Hennes man Pelle är
vaktmästare också i Sigtuna kommun. Båda har varit anställda i två år. De får
en dotter i januari 2008. Lisa tar ut föräldraledigt med föräldrapenning januari
2008 tom juni 2009. Lisa får föräldrapenningtillägg med 10 % av lönebortfallet
beräknat per kalenderdag under de första 90 kalenderdagarna. Pelle tar sedan ut
föräldraledigt med föräldrapenning juli och aug 2009. Pelle får
föräldrapenningtillägg med 10 % av lönebortfallet beräknat per kalenderdag
under dessa 60 kalenderdagar. Nästa sommar dvs. juli 2010 tar Pelle ut 30
dagar till med föräldrapenning men då utges inte föräldrapenningtillägg
eftersom ledigheten inte varit i en följd.
17
Exempel 2: 011e är barnskötare i Herrljunga kommun. Hans fru Anna arbetar
som kassörska på ICA. Anna är föräldraledig i 1 år och får
föräldrapenningtillägg från ICA affären. När 011e tar föräldraledigt på halvtid
med föräldrapenning för att vara hemma med parets son för första gången i
fyra månader så utges föräldrapenningtillägg till honom med 10 % av
lönebortfallet beräknat per kalenderdag under de första 90 kalenderdagarna.
Detta oavsett om frun Anna fått föräldrapenningförmån från sin arbetsgivare
eller ej. Observera att lönebortfallet i detta fall är på 50 % eftersom 011e tagit
föräldraledigt på halvtid. Föräldrapenningtillägget utges för den tid och i den
omfattning ledigheten omfattar, dock högst 90 kalenderdagar.
Vissa tillämpningsfrågor
Arbetstagare kan ha sökt föräldraledighet före tidpunkten för det nu
träffade avtalet och utifrån de förutsättningar som gällde då.
Mot bakgrund av att den nya bestämmelsen gäller fr.o.m. den 1 januari 2008
kan det för vissa av ovanstående arbetstagare innebära att tillägget blir mindre
än vad som skulle varit fallet om tillägget skulle ha beräknats enligt de gamla
bestämmelserna. I sådant fall ska föräldrapenningtillägget utges i enlighet
med den gamla lydelsen.
Exempel 3: Arbetstagare med minst två års sammanhängande anställning har
sökt ledigt 17 januari - 8 februari, dvs fram till sportlovet. Enligt de gamla
bestämmelserna hade arbetstagaren med en lön på
21 000 kr/mån erhållit ett tillägg på 4 200 kr. Med den nya bestämmelsen blir
tillägget 1 610 kr. Föräldrapenningtillägg ska utges med 4 200 kr.
Föräldrapenningtilläggets storlek påverkas av ledighetens längd. Om
arbetstagarens första ledighetsdag påbörjas senare än 90 dagar före
ferien/sommaruppehållet ska högst 45 av de första dagarna av
ferien/sommaruppehållet kunna tillgodoräknas för beräkning av
föräldrapenningtillägget. Semestern hänförs till de första 45 dagarna och
föräldrapenning kan då inte utges enligt lagen om allmän försäkring.
Exempel 4: Föräldraledighet påbörjas den 1 juni och ferien
/sommaruppehållet börjar den 10 juni. Om arbetstagaren väljer att inte ta ut
föräldrapenning efter den 45:e dagen beräknas föräldrapenningtillägget
utifrån 54 dagar. Uppbär arbetstagaren föräldrapenning under resterande tid
av ferien/sommaruppehållet tillgodoräknas dessa dagar vid beräkning av
föräldrapenningtillägget.
18
Sveriges Kommuner och Landsting
2OU,
-LP
kmoo/---
4
BESLUT NR 1
2008-01-18
(D
5-/7STYRELSENS
08/0184
-7
Vårt dnr
Landstingsstyrelserna, regionstyrelserna i Skåne och Västra Götaland samt kommunstyrelsen
i Gotlands Kommun
Solidarisk finansierade läkemedel för år 2008
Dnr 08/0149
Förbundsstyrelsens beslut
Sveriges Kommuner och Landstings tvrelse har den 18 januari 2008 fattat beslut ont vilka
läkemedel som ska omfattas av den solidariska finansieringen år 2008. Styrelsens beslut
innebär att läkemedel mot Gauchers sjukdom, blödarpreparat och HIV läkemedel ska
finansieras solidariskt mellan landstingen under 200S.
Bakgrund
Redan vid läkemedelsreformens ikraftträdande 1997 beslutades att blödarpreparat i
öppenvården skulle finansieras solidariskt. Under 1998 inkludctas även läkemedel mot
Gauchers sjukdom. Även HIV infektion identifierades som en diagnos med relativt höga
läkemedelskostnader per år samt med en geografiskt notiverad snedfördelning av
patienter.
Sedan 2002 har en expertgrupp arbetet med att se ö\ er vilka läkemedel mm ska omfattas av
den solidariska finansieringen. I överenskommelsen med staten för åren 2005-2007 finns
reglerat att finansieringen för ck solidariska läkemedlen slya fördelas mellan landstingen
enligt en ny modell.
I överenskommelsen för 2008-200X finns reglerat vilka kriterier expertgruppen har att utgå
sina bedömningar ifrån. Följande läkemedel kommer därmed att omfattas av den solidariska
finansieringen för år 2008:
Läkemedel mot HIV-infektion
ATC-kod
I J05AE
Substansnamn
Proteashämmare
3O~:AF Nukleosid och
nukleotidanaloger
J05AG
Icke-nukleosidanaloger
J05AR
Virushämmande medel
[not hivinfektioner,
k, )mbinationer
J05AX
m
Cm
riga virushämmande
Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 0P, Fax: 08-452
70 50 [email protected], www.sklse
Läkemedel mot Gauchers sjukdom
ATC-kod
Substansnamn
A16AX06
Miglustat
A16AB02
Imiglukeras
Läkemedel vid blödarsjuka
ATC-/ >rl
Substansnamn
B02BD
Koagulationsfaktorer
Sveriges Kommuner och Landsting
STYRELSENS
BESLUT NR 1
Vårt dnr
08/0184 2008-01-18
Sveriges Kommuner och Landsting
L/I
Anders Knape Ordförande
Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm,
Be-;ok: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 CO, Fax: 08-452
70 50 [email protected], www.skl.se
Sveriges Kommuner och Landsting
Landstingsstyrelserna, regionstyrelserna i kåne och Västra Götaland samt kommun-O
styrelsen i Gotlands Kommun
fa'fr -
Statsbidrag för; läkemedel
Dnr 08/0131
Förbundsstyrelsens beslut
Sveriges Kommuner och Landstings=styrelse har för sin del den 18 januari
2008 beslutat att godkänna förslag till överenskommelse mellan staten och
Sveriges Kommuner och Landsting om statens ersättning till landstingen för
kostnaderna för läkemedel för år 2008 samt att i skrivelse till medlemmarna
informera dem-om styrelsens beslut.
Bakgrund
Landstingen har för åren 1998 t.o.m. 2007, genom överenskommelser mellan
staten
och
Landstingsförbundet,
ersatts
för
kostnaderna
för
läkemedelsförmånerna genom ett särskilt statsbidrag. Den nu träffade
överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting
avser kostnaderna för läkemedelsförmånerna år 2008.
En viktig utgångspunkt i överenskommelsen är att parterna är överens öm
det fort-satta gemensamma ansvaret för finansieringen av läkemedel och
tillsättandet av en arbetsgrupp för hantering av ett antal systemfrågor.
Läkemedelskostnaderna ska finnas med i landstingens samlade
prioriteringar inom hälso- och sjukvården, samtidigt som de grundläggande
besluten om förmånssystemet även fortsättningsvis fattas av regeringoch
riksdag. Vidare åtar sig parterna att fortsatt arbeta för att åstadkomma en
kostnadseffektiv och rationell läkemedels-användning.
Det ettåriga avtalet omfattar 21.6 miljarder kronor.
Överenskommelsen redovisas i bilaga 1. Underbilagorna A och B finns att
hämta på förbundets webbplats, www.skl.se/lakemedel
Sveriges Kommuner och Landsting
Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax:
08-452 70 50 [email protected], www.skl.se
STYRELSENS BESLUT NR 2
2008-01-18
Vårt dnr 08/0184
Avd för vård och omsorg
~~
Magnus Thyberg
8U
Anders Knape Ordförande '''
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde den 24 januari 2008.
6. Arbeta för att förhållandet mellan diagnos och förskrivet preparat kan följas upp.
7. Initiera ett arbete med att följa upp kostnaderna för läkemedel som inte ingår i
läkemedelsförmånerna men som förskrivs till enskilda patienter som har
synnerligen
angelägna medicinska behov av dessa läkemedel och som saknar
behandlingsalternativ.
Förbättrad kunskap på läkemedelsområdet
1. Initiera ett arbete med att utvärdera hur läkemedelsanvändningen kan bli mer
rationell och effektiv till följd av läkemedelskommitteernas verksamhet.
2. Följa och bevaka rapporteringen av det uppdrag som Socialstyrelsen har vad gäller
att belysa och analysera orsakerna bakom skillnaderna i läkemedelsanvändningen
mellan olika landsting.
3. Kartlägga och analysera effekterna av olika sjukvårdshuvudmäns budgethantering
när det gäller statsbidraget för läkemedelsförmånerna. Av redovisningen ska bl.a.
kostnaderna för förskrivning via rekvisition framgå.
4. Analysera i vilken utsträckning behandling med läkemedel, som finansieras av
läkemedelsförmånerna, ersätter andra icke läkemedelsbaserade behandlingsmetoder
hos huvudmännen och i vilket utsträckning detta frigör resurser för andra
behandlingsinsatser hos huvudmännen.
5. Analysera i vilken utsträckning personer i arbetsför ålder snabbare kan återgå till
arbetet tack vare en läkemedelsbehandling och därmed kan minska belastningen på
sjukförsäkringskostnaderna.
Förbättrad läkemedelsanvändning
1. Initiera ett gemensamt och omfattande arbete för att minska kassation av
läkemedel.
2. Initiera ett arbete för att minska omfattningen av läkemedelsrelaterade sjukdomar.
Ar-betet bör omfatta både uppföljning och förslag till konkreta åtgärder.
3. Intensifiera Sveriges Kommuner och Landstings samt landstingens arbete med
verktyg
för att förbättra läkemedelsanvändningen (t.ex. läkemedelsgenomgångar).
4. Stimulera utvecklingen av klinisk farmaci, dvs. farmaceutisk kompetens på
vårdavdelningar och kliniker.
Arbetsgruppen ska bestå av representanter för staten, Sveriges Kommuner och
Landsting samt landstingen.
Arbetsgruppen ska i april 2008 presentera en tids- och arbetsplan innehållande bl.a.
information om i vilken ordningsföljd ovan beskrivna åtgärder planerar att vidtas samt
ett preliminärt datum för slutrapport. I augusti 2008 ska arbetsgruppen i en delrapport
beskriva vilka åtgärder som inletts, genomförts och vilka åtgärder som kvarstår samt
resultatet av vidtagna åtgärder.
övrigt
Parterna är överens om att den fakturerings- och betalningsordning som hittills gällt
ska tillämpas under avtalsperioden.
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde den 24 januari 2008.
i läkemedelsförmånerna och läkemedel beställda på rekvisition utgör grunden
för analysen.
Sveriges Kommuner och Landsting åtar sig att i samband med ovan nämnda
avstämning till staten rapportera följande.
Uppgift om vilka läkemedel och förbrukningsartiklar, som tidigare har förskrivits
på recept/hjälpmedelskort, som istället upphandlas av hälso- och sjukvården.
Rapporteringen ska också innehålla uppgift om vilken effekt detta har haft på
kostnaderna för läkemedelsförmånerna och för rekvirerade
läkemedel/förbrukningsartiklar.
Uppgift om vilka läkemedel och förbrukningsartiklar, som tidigare har
upphandlats av hälso- och sjukvården, som istället förskrivs på
recept/hjälpmedelskort. Rapporteringen ska också innehålla uppgift om vilken
effekt detta har haft på kostnaderna för läkemedelsförmånerna och för rekvirerade
läkemedel/förbrukningsartiklar.
Värdering av eventuell prisreduktion respektive landsting erhåller på
upphandlade läkemedel/förbrukningsartiklar i jämförelse med om de
förskrivits på recept alternativt hjälpmedelskort.
Värdering av hur patienter påverkas vad gäller säkerhet, tillgång och urval
av att förbrukningsartiklar upphandlas istället för att förskrivas på
hjälpmedelskort. '
Parterna är överens om att skapa system så att förbrukningsartiklar kan hanteras på
ett sätt som förbättrar kvaliteten och effektiviteten, med bibehållen eller förbättrad
patienttillfredss tällelse.
Parterna är överens om att samarbeta med att prognostisera
läkemedelskostnaderna. Åtgärder för att effektivisera läkemedelsanvändningen
I syfte att effektivisera den långsiktiga läkemedelsanvändningen är parterna överens
om att en arbetsgrupp ska diskutera och behandla nedanstående.
Förbättrad styrning och uppföljning på läkemedelsområdet
1. Arbeta för att riktlinjer för förskrivning införs och att ett system med begränsad
förskrivningsrätt introduceras med syfte att bl.a. införa tydliga krav på vilka läkare
som får förskriva extremt dyra läkemedel.
2. Arbeta för ett system för läkemedelsfinansiering som möjliggör rationella beslut
för landstingen med incitament till förbättring och effektivisering.
3. Arbeta för att införa krav på obligatorisk förskrivarkod. Användning av koden
ska vara en förutsättning för nyttjande av förmånssystemet.
4. Arbeta för att nya läkemedel kommer till användning om de uppfyller kraven i
15 § lagen om läkemedelsförmåner. Arbetsgruppen ska diskutera hur
introduktion av nya läkemedel och vacciner ska ske i Sverige.
5. Utarbeta en strategi för hur huvudmännens förutsättningar att via förhandling
upphandla läkemedel kan intensifieras och förbättras.
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde den 24 januari 2008.
Parterna är vidare överens om att expertgruppen ska följa användningen av läkemedel
som uppfyller kraven i Rådets förordning (EG) nr 141/2000, och därmed klassas som
särläkemedel. Syftet med expertgruppens arbete är att stimulera en rationell och
kostnadseffektiv läkemedelsanvändning.
Kompensation för kostnader utanför läkemedelsförmånerna
Enligt statens och Landstingsförbundets överenskommelse om statsbidraget för
läkemedelsförmånerna 2005-2007 har parterna kommit överens om att den samlade
utvecklingen inom läkemedelsområdet ska värderas av parterna inför fastställande
av statens ersättning för läkemedelsförmånskostnaderna från och med år 2008. I
enlighet med överenskommelsen har i de finansiella ramarna för
läkemedelsförmånerna för 2008 inkluderats skälig ersättning för följande kostnader.
 Dosdispensering om 322 miljoner kronor.
 Smittskyddsläkemedel som förskrivs på recept för öppenvårdsbehandling av
de allmänfarliga sjukdomarna hiv-infektion och hepatit-c.
 Landstingen ansvarar för finansieringen av läkemedel och förbrukningsartiklar
som rekvireras till sjukhus och till öppenvårdsmottagningar. I vissa fall har
landstingen incitament att upphandla läkemedel och förbrukningsartiklar, som
normalt förskrivs på recept/hjälpmedelskort för öppenvårdsbehandling.
Kostnaderna bokförs i dessa fall inte inom läkemedels förmånerna. Med hänsyn
till att den sam-lade utvecklingen inom läkemedelsområdet ska värderas av
parterna inkluderas i den finansiella ramen för 2008 skälig ersättning för
rekvirerade läkemedel och förbrukningsartiklar.
Läkemedelskommittdernas informationsspridning
Parterna är överens om att läkemedelskommitteerna ska bidra till att göra
Läkemedelsförmånsnämndens beslut kända bland förskrivare av läkemedel.
Detta är särskilt angeläget när Läkemedelsförmånsnämnden fattat beslut om att
begränsa subventionen till ett visst användningsområde eller en viss
patientgrupp.
Receptförskrivna läkemedel utanför läkemedelsförmånerna
Parterna är överens om att landstingen ska kunna subventionera läkemedel som inte
ingår i,läkemedelsförmånerna för enskilda patienter som har synnerligen angelägna
medicinska behov av dessa läkemedel och som saknar behandlingsalternativ. Detta
gäller enbart om användningen är kostnadseffektiv.
Uppföljning
Parterna är överens om att senast under augusti 2008 göra en gemensam avstämning
av kostnadsutvecklingen för läkemedel under första halvåret. Avstämningen ska
också omfatta en jämförelse av hur läkemedelskostnaderna utvecklats den senaste
tidsperioden jämfört med tidigare års motsvarande perioder. Uppgifter om
kostnaderna för läkemedel
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde den 24 januari 2008.
Socialdepartementet
Sveriges Kommuner och Landsting
2008-01-18
Överenskommelse om statens ersättning till landstingen för kostnaderna
för läkemedelsförmånerna 2008
Landstingen har för åren 1998 t.o.m. 2007, genom flera på varandra följande
överenskommelser mellan staten och Landstingsförbundet, ersatts för kostnaderna
för läkemedelsförmånerna genom ett särskilt statsbidrag.
Staten och Sveriges Kommuner och Landsting har träffat följande överenskommelse
kring formerna för statens ersättning till landstingen avseende kostnaderna för
läkemedelsförmånerna 2008.
Staten och Sveriges Kommuner och Landsting är överens om att genom denna
överenskommelse för 2008 slå vakt om ett gemensamt ansvar för
läkemedelsförmånerna. Läkemedelskostnaderna ska finnas med i landstingens
samlade prioriteringar inom hälsooch sjukvården, samtidigt som de grundläggande
besluten om förmånssystemet även fortsättningsvis fattas av regering och riksdag.
Vidare åtar sig parterna att fortsatt arbeta för att åstadkomma en kostnadseffektiv och
rationell läkemedelsanvändning.
Finansiella ramar
För år 2008 erhåller landstingen 21,6 miljarder kronor.
Fördelning mellan landstingen
En behovsmodell för fördelning av statens ersättning till landstingen för kostnaderna
för läkemedelsförmånerna har införts under föregående avtalsperioder. Parterna är
eniga om att ersättningen till landstingen ska fördelas enligt denna behovsmodell.
(bilaga A).
Sveriges Kommuner och Landsting ska senast den 31 januari 2008 till
Socialdepartementet inkomma med underlag för fastställandet av statsbidraget till
respektive landsting.
Läkemedelsbehandling för vissa sjukdomar är mycket dyr och behoven ojämnt
fördelade mellan landstingen. Parterna är eniga om att mycket kostsam
läkemedelsbehandling för vissa sjukdomar som är ojämnt fördelade mellan
landstingen och har en hög belastning på det enskilda landstingets budget ska
finansieras solidariskt mellan landstingen i enlighet med bilaga B. Parterna är vidare
överens om att den expertgrupp som tillsattes inför avtalsperioden 2005 t.o.m. 2007
med uppgift att föreslå vilka läkemedel som bör omfattas av den solidariska
finansieringen finns kvar även under innevarande avtalsperiod. Sveriges Kommuner
och Landsting ansvarar även framgent för expertgruppens administration och
sekretariatsfunktion.
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde den 24 januari 2008.
Denna överenskommelse gäller under förbehåll av att den godkänns av regeringen
och av styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting.
Stockholm den 18 januari 2008
För staten
Kariifi Johansson
För Sveriges Kommuner
och Landsting
Håkan Sörman
/9
Sveriges
Kommuner
och Landsting
vårt dnr
08/0228
2008 -01- 2008-01-24
ej%
Avd för vård och omsorg /j fJ‘~~G"/ ~ J /-~
Sektionen för vård och socialtjänst
Knutsson
i~ L H' r 1-7H,
Jj/ R~'~
- -
AS
Landstingens kanslier, Region Hasse
Skåne, Västra Götalandsregionen och
Gotlands kommun
Redovisning av landstingens krav på remiss i öppen vård — januari
2008
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) redovisar i bifogad bilaga en uppdaterad
förteckning över landstingens beslut om krav på remiss i öppen vård till annan
specialistläkare än specialistläkare i allmänmedicin samt sjukgymnast.
En nyhet är att Södra sjukvårdsregionen (Landstinget Kronoberg, Landstinget Blekinge,
Region Skåne och Landstinget Halland), fr.o.m. den 1 januari 2008, inte längre tillämpar den
bestämmelse som tidigare fanns i en fotnot i förteckningen med följande lydelse. "I den södra
sjukvårdsregionen finns i nuvarande bilaga Vård/ekonomi en inskränkning i rätten att
remittera utomlänspatienter till andra vårdgivare än läkare och sjukgymnaster. Där anges
således att "Vårdavtal avseende öppen vård med andra vårdgivare än läkare och
sjukgymnaster omfattar endast befolkningen i det egna landstinget". I konsekvens härmed vill
landstingen i södra sjukvårdsregionen markera, även gentemot övriga sjukvårdshuvudmän, att
man inte godkänner debiteringar avseende öppenvård enligt vårdavtal med andra vård-givare
än läkare och sjukgymnaster." Den andra nyheten är att Landstinget Västmanland fr.o.m den
1 januari 2008 inte tillämpar något krav på remiss till sjuk-gymnast. I övrigt är det inga
förändringar i förbundets förra redovisning från den 16 januari 2007.
SKL vill nämna att landstingen inte kan införa krav på remiss inom specialiteterna
barnmedicin, gynekologi och psykiatri hos privatläkare, som ger vård enligt lag (1993:1651)
om läkarvårdsersättning.
Den uppdaterade förteckningen finns även tillgänglig som pdf-dokument via
www.skl.se/overenskommelser under rubriken riksavtalet för utomlänsvård.
Sveriges Kommuner och Landsting Avd för
vård och omsorg
Ellen Hyttsten
För kännedom:
Landstingens uppgiftslämnare Sjukvårdsregionerna (f.d.
samverkansnämnderna)
Sveriges Kommuner och Landsting 118 82
Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70
00, Fax: 08-452 70 50 [email protected], www.skl.se
remiss-jan08
9
Sveriges Kommuner och Landsting
2008-01-24
Vårt dnr 08/0228
2 (3)
Sammanställning över krav på remiss i öppen vård till annan specialistläkare än specialistläkare i allmän medicin samt sjukgymnast
I riksavtalet för utomlänsvård regleras i kapitel 4.2 frågan om icke akut öppen vård och
sjukvårdande behandling till utomlänspatienter. För att en patients hem-landsting ska
ersätta ett vårdlandsting förutsätts att patienten följer sitt hemlands-tings remisskrav enligt
3 § lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning och § 3 lag (1993:1652) om ersättning för
sjukgymnastik. Det är således nödvändigt i dessa fall, för att få ersättning från
patientens hemlandsting, att behandlande specialistläkare i öppen vård och
sjukgymnast vid besök av patienter från andra landsting förvissar sig om att
patienterna inte omfattas av remissregler. Enligt riksavtalet kan bestämmelserna i bl.a.
kapitel 4 ersättas med avtal inom sjukvårdsregionen eller avtal mellan landsting.
Landsting med
uppgift om länskod
Läkare
Sjukgymnast
Remisskrav Remisskrav
JA
Stockholms läns
landsting
01
Landstinget i
Uppsala län
03
Landstinget
Sörmland
04
Landstinget i
Östergötland
05
Landstinget i
Jönköpings län
06
Landstinget
Kronoberg
07
Landstinget i
Kalmar län
NEJ
X
JA
NEJ
X
X
X
Kommentar
X
X
Efter tionde besöket hos sjukgymnast krävs remiss.
X
X
X
X
X
X
X
X
08
Landstinget
Blekinge
10
Region Skåne
12
Landstinget Halland
13
X
X
X
X
X
X
2008-01-24
Sveriges Kommuner och Landsting
Vårt dnr
Landsting med
uppgift om länskod
3 (3) 08/0228
Läkare
Sjukgymnast
Remisskrav Remisskrav
JA
Västra Götalandsregionen
14
Landstinget i
Värmland
17
Örebro läns
landsting
18
Landstinget
Västmanland
19
Landstinget Dalarna
20
Landstinget
Gävleborg
21
Landstinget
Västernorrland
22
Jämtlands läns
landsting
23
Västerbottens läns
landsting
24
Norrbottens läns
landsting
25
Gotlands kommun
NEJ
JA
Kommentar
NEJ
X
X
X
X Undantag: psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri,
gynekologi, barn- och ungdomsmedicin samt STDmottagning.
X Undantag: psykiatri, gynekologi, barnmedicin och
STD-mottagning.
X
X
X
X
X
X
X
Undantag: barnmedicin, gynekologi och psykiatri.
Även klinisk mammografi och smittskydd.
Efter femte besöket hos sjukgymnast krävs remiss.
Undantag: läkare i gynekologi samt läkare i barnoch ungdomspsykiatri. Efter tredje besöket hos
sjukgymnast krävs remiss.
X
X
X
X Undantag: barn- och ungdomspsyk, infektion, delar
av hudkliniken (STD-verksamhet), gynekologi,
psykiatri och barnmedicin.
X Undantag:
* Patient vars sjukdomar faller under
smittskyddslagen
* Patient som söker psykiatrisk vård
* Kvinnor med gynekologiska besvär
* Barn under ett år
* Patient som söker för STD
X
X
X Remisstvång till barnmedicin för barn över 2 år.
X
X
09
Landstinget
Halland
PROTOKOLL
SAMMANTRÄDE: 2008-01-23, Komrev; Halmstad
Närvarande: Martinsen Jan-Erik Staaf Harry Bertilsson Hans Gustafsson
Gösta Hudin Eva Eriksson Christel Jacobsson Leif
BYGGNATIONEN OPERATIONSPROJEKTET SJUKHUSET I
VARBERG
Revisorerna i Landstinget Halland har gett Komrev inom Öhrlings
PricewaterhouseCoopers i uppdrag att genomföra en granskning av
projektering och upphandlingsfasen för byggnationen av
operationsprojektet Sjukhuset i Var-berg.
Resultat
 Landstinget Halland har tecknat ramavtal för åren 2005 och 2006
med olika konsultföretag inom byggsektorn. Ramavtalen avser
utförande av konsulttjänster i samband med genomförande av olika
om- och tillbyggnadsprojekt för Landstinget Halland. Ramavtalen
är förlängda ett år och gäller även för år 2007.
 Anbudsöppningen skedde 2006-09-19 av fastighetsdirektören,
projektledaren och en assistent. Inkomna anbud förtecknades på
bilagor till protokoll vid anbudsöppningen. Protokoll har i
vederbörlig ordning upprättats över samtliga inkomna anbud. Efter
formalia kontroll och utvärdering av inkomna anbud beslutade
Landstinget Halland, Landstingsfastigheter att lämna
tilldelningsbesked och antaga entreprenörer för bygg, rör, luft, el
och transformator- och ställverk. Vidare lämnades besked till den
entreprenör som lämnat anbud på avbrottsfri elkraft att denna
upphandling avbrutits.
Genomgående kan vi konstatera att byggherren varit vaksam och
gått igenom reservationer om så angetts med respektive entreprenör.
Vi anser att upphandlingen har skötts mycket tillfredsställande med
klara regler och instruktioner.
Revisorernas Komrev inom OPwC
0340-408 45
Kansli
Box 324
0346-811 28
301 80 Halmstad
Tfn 035-15 17 42
05
Fax 035-15 17 36
01
Besöksadress: Brogatan 1
Jan-Erik Martinsen, ordf, Grusvägen 2, 430 10 Tvååker, tfn
www.lthalland.se
Harry Staaf, v ordf, Svallarevägen 6, 311 38 Falkenberg, tfn
[email protected]
Hans Bertilsson, Hedbacka, 311 96 Heberg, tfn 0346-522 38
Gösta Gustafsson, Torpa 23, 432 95 Varberg, tfn 0340-62 05
Eva Hudin, Ängsstigen 7D, 311 41 Falkenberg, tfn 0346-128
2008 -0t 25

Samtliga beställningsskrivelser för de antagna entreprenörerna är
under-tecknade av både beställaren och entreprenören. Entreprenaden för
av-brottsfri elkraftentreprenad (UPS) har upphandlats av generalentreprenören Skanska.

Anbudsgivaren skall ha stabil ekonomisk bas. Anbudsgivare skall visa det
genom utdrag från UC (Upplysningscentralen) eller likvärdig handling.
Rating (riskklass) skall vara lägst 3. Indelning sker i riskklasserna 1-5, där 1
innebär hög risk och 5 lägsta risk att komma på obestånd inom en
tvåårsperiod. Samtliga antagna entreprenörer ligger inom klass 3-5. Ett av
företagen, Elajo AB, lämnade upplysning från Dun & Bradstreet med
betyget AA av högst AAA, innebärande god kreditvärdighet. Ett annat
företag Midroc AB lämnade en upplysning från Svea Ekonomi med
kreditbetyget 3. Upplysningen är dock i sin tur inhämtad från UC, vilket
innebär att betyget är godkänt.

Entreprenören skall ställa säkerhet i form av bankgaranti, utfärdad av
svensk bank. Vid samordnad generalentreprenad skall säkerheten ställs till
generalentreprenören. Vid granskningstillfället fanns bankgarantier för
samtliga entreprenader utom för rörentreprenören NVS Installation AB
som istället lämnat ett "Försäkringsbrev Byggsäkerhet" från Försäkringsbolaget Nordisk Garanti. Vi anser att denna garanti utgör ett avsteg
från kraven i AF och således inte borde godkännas.

Vid granskningstillfället fanns försäkringsbesked för samtliga entreprenader.

Betalningsplaner finns upprättade för de olika entreprenaderna. Gjorda
utbetalningar följer dessa planer.

Stickprovsvisa granskningar av leverantörsfakturor visar inga avvikelser
från upprättade attestrutiner.
Beslöts att översända revisionsrapporten till Landstingsstyrelsen för kännedom.
,y
HarrySta
1-k
Hans Bertilsson
2
Öhrlings
fR1CLWAT RHOU ECWPERS g
E
Revisionsrapport*
S
Byggnation operationsprojektet
Sjukhuset i Varberg
Landstinget Halland
2008-01-21
Leif Johansson Leif Jacobsson
*connectedthinking
Öhrlings
JRICLWÄTERHoUSECWPERs
Innehållsförteckning
Sammanfattning ................................................................................................................... 2
1 Bakgrund ........................................................................................................................... 4
1.1 Syfte ........................................................................................................................... 4
1.2 Metod ......................................................................................................................... 4
1.3 Revisionsfråga ........................................................................................................... 4
1.4 Beslut - omfattning .................................................................................................... 4
2 Projektorganisation ............................................................................................................ 4
2.1 Politisk organisation/beslutsgång .............................................................................. 4
2.2 Tjänstemannaorganisation ......................................................................................... 4
2.3 Delegation .................................................................................................................. 5
3 Konsulternas arbete ........................................................................................................... 5
3.1 Program- och förslagshandlingar ............................................................................... 5
3.2 Projektering ................................................................................................................ 5
3.3 Upphandling av konsulttjänster ................................................................................. 6
4 Upphandling av entreprenörer ........................................................................................... 7
4.1 Administrativa föreskrifter ........................................................................................ 7
4.2 Värderingsgrunder vid prövning av anbud ................................................................ 7
5 Säkerheter .......................................................................................................................... 8
6 Administrativa rutiner ....................................................................................................... 9
6.1 Betalning - fakturering ............................................................................................... 9
6.2 Projektuppföljning ..................................................................................................... 9
6.3 Attesträtt .................................................................................................................... 10
7 Ansvar ............................................................................................................................... 10
7.1 Färdigställande tid ..................................................................................................... 10
7.2 Kvalitets säkring ........................................................................................................ 10
7.3 Vite ............................................................................................................................ 10
7.4 Försäkring .................................................................................................................. 10
8 Inkomna anbud .................................................................................................................. 11
8.1 Utvärdering av anbud ................................................................................................ 11
8.2 Anbudsöppning - entreprenader ................................................................................ 11
Öhrlings
f'WCEWATERHOUSECWPERS
8.3 Antagna anbud efter anbudsöppningen .................................................................... 12
8.3.1 Antagna entreprenörer ......................................................................................... 12
8.3.2 Mängdkontroll ..................................................................................................... 12
i
Öhrlings
PR10EWATERHOUSECWPERS
e Sammanfattning
I enlighet med den av revisorerna fastställda revisionsplanen 2007-04-19, har vi följt och
bedömt projekteringen och upphandlingsfasen för byggnationen av operationsprojektet vid
sjukhuset i Varberg.

Landstinget Halland har tecknat ramavtal för åren 2005 och 2006 med olika
konsultföretag inom; arkitektur, el-projektering, byggnadskonstruktion,
VVS-projektering, byggekonomi, kontroll/administration och beskrivare. Ramavtalen
avser utförande av konsulttjänster i samband med genomförande av olika om- och
tillbyggnadsprojekt för Landstinget Halland i enlighet med "Administrativa
förutsättningar för konsultmedverkan, daterat 2004-09-30". Ramavtalen är förlängda ett
år och gäller även för år 2007 se bil 2.

Anbudsöppningen skedde 2006-09-19 av fastighetsdirektören, projektledaren och en
assistent. Inkomna anbud förtecknades på bilagor till protokoll vid anbudsöppningen.
Protokoll har i vederbörlig ordning upprättats över samtliga inkomna anbud. Efter
formalia kontroll och utvärdering av inkomna anbud beslutade Landstinget Halland,
Landstingsfastigheter att lämna tilldelningsbesked och antaga entreprenörer för bygg,
rör, luft, el och transformator- och ställverk. Vidare lämnades besked till den
entreprenör som lämnat anbud på avbrottsfri elkraft att denna upphandling avbrutits.
Genomgående kan vi konstatera att byggherren varit vaksam och gått igenom
reservationer om så angetts med respektive entreprenör. Vi anser att upphandlingen
har skötts mycket tillfredsställande med klara regler och instruktioner.

Beställningsskrivelse har upprättats 2006-11-07 avseende operationsprojektet Sjukhuset
i Varberg för byggentreprenören och tillika generalentreprenören Skanska Sverige AB,
rörentreprenören, NVS Installation AB, luftbehandlingsentrprenören AB Oskar Hansson
VVS, el-entreprenören, Elajo Elinstallation AB och transformator- och
ställverksentreprenören Midroc Elektro AB. Sidoentreprenader för rör-, luft-, el- samt
transformator/ställverksanläggningar har överförts som underentreprenader enligt
bestämmelser i Administrativa föreskrifter.

Samtliga beställningsskrivelser för de ovan antagna entreprenörerna är undertecknade
av både beställaren och entreprenören. Entreprenaden för avbrottsfri
elkraft-entreprenad (UP S) har upphandlats av generalentreprenören Skanska.

Anbudsgivaren skall ha stabil ekonomisk bas. Anbudsgivare skall visa det genom
utdrag från UC (Upplysningscentralen) eller likvärdig handling. Rating (riskklass)
Öhrlings
PR10EWÄ1~RHOUSECWPERS
skall vara lägst 3. UC Risk är ett system för kreditvärdering av svenska företag.
Indelning sker i riskklasserna 1-5, där 1 innebär hög risk och 5 lägsta risk att komma på
obestånd inom en tvåårsperiod. Samtliga antagna entreprenörer ligger inom klass 3-5.
Ett av företagen, Elajo AB, lämnade upplysning från Dun & Bradstreet med betyget
AA av högst AAA, innebärande god kreditvärdighet. Ett annat företag Midroc AB
lämnade en upplysning från Svea Ekonomi med kreditbetyget 3. Upplysningen är dock
i sin tur inhämtad från UC, vilket innebär att betyget är godkänt.

Entreprenören skall ställa säkerhet i form av bankgaranti, utfärdad av svensk bank.
Vid samordnad generalentreprenad skall säkerheten ställs till generalentreprenören.
Uppföljning av lämnade säkerheter görs på byggmötena. Vid granskningstillfället
fanns bankgarantier för samtliga entreprenader utom för rörentreprenören NVS
Installation AB som istället lämnat ett "Försäkringsbrev Byggsäkerhet" från
Försäkringsbolaget Nordisk Garanti. Vi anser att denna garanti utgör ett avsteg från
kraven i AF och således inte borde godkännas.

Uppföljning av lämnade försäkringar görs på byggmötena. Avstämning görs även med
landstingets försäkringsmäklare. Vid granskningstillfället fanns försäkringsbesked för
samtliga entreprenader.

Betalningsplaner finns upprättade för de olika entreprenaderna. Gjorda utbetalningar
följer dessa planer.

Stickprovsvisa granskningar av leverantörsfakturor visar inga avvikelser från
upprättade attestrutiner.
3
Öhrlings
PR10EWffERH0USECWPERS e
1 Bakgrund 1.1
Syfte
I enlighet med den av revisorerna fastställda revisionsplanen 2007-04-19, har vi följt och
bedömt projekteringen och upphandlingsfasen med utgångspunkt från olika delfaser.
1.2 Metod
Granskningen har genomförts genom att vi följt ärendegången via framtagna ideplaner,
program- och förslagshandlingar och protokoll från landstingsstyrelsen och
landstingsfullmäktige. Vi har även tagit del av aktuella dokument och anbudshandlingar
mm. Vidare har intervjuer skett med fastighetsdirektören och bygg- och projektledaren.
Studiebesök har även gjorts på byggarbetsplatsen.
1.3 Revisionsfråga
Av bifogad projekt plan framgår granskningsinsatserna. (Bil 1).
1.4 Beslut-omfattning
Landstingsfullmäktige har i budgetarna för 2005, 2006, 2007 och 2008 anvisat medel för
en till- och ombyggnad av operationsprojektet Sjukhuset i Varberg med utgångspunkt från
befintlig programhandling. Byggnationen omfattar en tillbyggnad på ca 4650 m2 BTA och
en ombyggnad på ca 7 550 m2 BTA och rivning av byggnader ca 50 m2.
Investerings-ramen för projektet är 251,1 mnkr.
2 Projektorganisation
2.1 Politisk organisation/beslutsgång
Landstingsstyrelsen är politisk nämnd för byggnationen.
2.2 Tjänstemannaorganisation
Projektledare och kvalitetsansvarig för byggnationen är Leif Haraldson,
landstings-fastigheter, med ansvar för byggfrågor i samband med projektet och han är
tillika beställarens ombud. Bo Ek, CA-consultadministration ab har anlitats som bitr.
projektledare. Kontaktperson/projektledare för Sjukhuset i Varberg är Carl Widmark.
Kvalitetsansvarig enligt PBL är Magnus Ek, CA-consultadministration ab.
4
Öhrlings
j'RlCEWffERHoUSECWPERs
2.3 Delegation
Landstingsstyrelsen har antagit delegationsordning daterad 2007-03-05. Av
delegationsordningen framgår att fastighetsdirektören skall anmäla upphandling av
konsulter och entreprenörer avseende objekt som upptagits i investeringsbudget.
3 Konsulternas arbete
3.1 Program- och förslagshandlingar
Landstingsfastigheter har i samarbete med Sjukhuset i Varberg och med anlitande av
tekniska konsulter, tagit fram en program- och förslagshandling för operationsprojektet.
Programarbetet påbörjades under oktober 2003 och avslutades i juni 2005.
Projektet omfattade från början lokaler för centraloperation, intensivvård och uppvakning
samt endoskopi. Som följd av projektet har även andra verksamheter blivit involverade som
konsekvensprojekt såsom sterilcentral, specialisttandvård och förlossning samt
sjukgymnastiken.
Projektet omfattar en nybyggnad och total ombyggnad av sex byggnader.
Anlitade konsulter
Nedanstående konsulter har ansvarat för framtagandet av program- och förslagshandlingen
för operationsprojektet.
CA- consultadministration, projektadm/projektledare
White arkitekter, arkitekter
WSP Byggprojektering, konstruktör ÅF Installation AB,
vvs-projektör Ramböll Sverige AB, el-projektör
CA-konsultadministration, miljö- och fuktsakkunnig
3.2 Projektering
Projekteringen av operationsprojektet påbörjades under våren 2005 efter beslut i
Lanstingsstyrelsen och Landstingsfullmäktige.
Anlitade konsulter
Nedanstående konsulter har ansvarar för projekteringen av operationsprojektet, Sjukhuset i
Varberg. Bokförda kostnader t.o.m. 2007-10-31 enligt nedan;
5
Öhrlings
PR10EWATERHOUSECWPERS e
CA- consultadministration, projektadm/projektledare
White arkitekter, arkitekter
WSP Byggprojektering, konstruktör
ÅF Installation AB, vvs-projektör
Ramböll Sverige AB, el-projektör
Kopieringsbolaget
Övriga
Summa:
6
8
2
6
3
206 681
039 882
678 362
227 280
644 638
500 840
191 613
27 489 296
3.3 Upphandling av konsulttjänster
Ledstjärnorna inom lagen för offentlig upphandling LOU är affärsmässighet, utnyttjande
av konkurrens och objektivitet mot leverantör.
Direktupphandling: Upphandling utan infordrande av skriftligt anbud, får tillämpas om
upphandlingens värde är lågt eller om det finns synnerliga skäl såsom synnerlig brådska
orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses och inte heller beror på den
upphandlade enheten.
Nämnden för offentlig upphandling (NOU) har uttalat att direktupphandling får användas
om upphandlingens värde understiger två basbelopp vid köp av tjänster av kvalificerad natur
(intellektuella tjänster). Basbeloppet är ca 40.000:-. Landstinget Halland har beslutat att fem
basbelopp skall gälla vid direktupphandling.
Kommentarer:
Landstinget Halland har tecknat ramavtal för åren 2005 och 2006 med olika konsultföretag
inom; arkitektur, el-projektering, byggnadskonstruktion, VVS-projektering, byggekonomi,
kontroll/administration och beskrivare. Ramavtalen avser utförande av konsulttjänster i
samband med genomförande av olika om- och tillbyggnadsprojekt för Landstinget Halland i
enlighet med "Administrativa förutsättningar för konsultmedverkan, daterat 2004-09-30".
Ramavtalen är förlängda ett år och gäller även för år 2007. För varje uppdrag förutsätts
separat avrop med klargjord omfattning och budget. Konsultarbetet vid framtagandet av
program- och förslagshandlingar sker mot en av konsulten lämnad budget för uppdraget.
Vad gäller projekteringsfasen upprättas avtal om omfattning, tider, kostnad mm. Enligt
gällande ramavtal skall timarvoden indexregleras årsvis.
6
Öhrlings
PR10EIWERHOUSECWPERS ~
4 Upphandling av entreprenörer 4.1
Administrativa föreskrifter
Firma CA consultadministration ab, Göteborg, upprättade 2006-06-15 administrativa
föreskrifter för operationsprojektet Sjukhuset i Varberg. Upphandlingen av entreprenörer
påbörjades och avslutades under september 2006. Underlag för angivande av anbud har
utgjorts av mängdförteckningar, upprättade ritningar, beskrivningar, övriga handlingar samt
administrativa föreskrifter.
Offentlig upphandling (LOU)
Lagen om offentlig upphandling har gällt för upphandlingen. Upphandlingen har
annonserats i Offical Journal. Öppen upphandling har tillämpats.
Upphandlingsförfarande
Beställaren kommer att överföra sidoentreprenader nr 2-6 som underentreprenader till
byggentreprenaden. Upphandlingen sker genom att beställaren träffar avtal med följande
entreprenader
1. Byggentreprenad
BE (GE)
2. Rörrentreprenad
RE
3. Luftbehandlingsentreprenad
LE
4. Elentreprenad
EE
5.Transformator- och ställverksentreprenad TSE. 6.
Avbrottsfri elkraftentreprenad (UPS)
AKE
Generalentreprenör blir entreprenör för entreprenad nr 1 ovan.
Kommentarer:
Alla underentreprenader transporteras till generalentreprenören (GE). I och med detta
förfarande är det GE som står risken vid en eventuell betalningsinställelse hos någon av
underentreprenörerna.
Entreprenadform och ersättningsform
Entreprenadformen är samordnad generalentreprenad och ersättningsformen är fast pris
med indexreglering.
4.2 Värderingsgrunder vid prövning av anbud
Det anbud som har lägst anbudspris kommer att antas. I pris inräknas anbudssumma och
prissättning av eventuella reservationer.
7
Öhrlings
JCEtWERHOUSECWPERS •
Ekonomisk bedömning av anbudsgivare
Anbudsgivaren skall ha stabil ekonomisk bas. Anbudsgivare skall visa det genom utdrag
från UC (Upplysningscentralen) eller likvärdig handling. Rating (riskklass) skall vara lägst
3. Utdrag från inte vara äldre än 3 månader.
Kommentarer:
UC Risk är ett system för kreditvärdering av svenska företag. Indelning sker i
risk-klasserna 1-5, där 1 innebär hög risk och 5 lägsta risk att komma på obestånd inom
en tvåårsperiod. Samtliga antagna entreprenörer ligger inom klass 3-5. Ett av företagen,
Elajo AB, lämnade upplysning från Dun & Bradstreet med betyget AA av högst AAA,
innebärande god kreditvärdighet. Ett annat företag Midroc AB lämnade en upplysning
från Svea Ekonomi med kreditbetyget 3. Upplysningen är dock i sin tur inhämtad från
UC, vilket innebär att betyget är godkänt.
Kontroll av mängdförteckning
På anmodan av beställaren skall anbudsgivare som kan komma ifråga för beställning
beräkna i entreprenaden ingående mängder enligt förfrågningsunderlaget. Innehåller
anbudsgivares mängdberäkning mängder som saknas i eller ej överensstämmer med i
mängdföreteckningen angivna, skall uppställning över dessa avvikelser lämnas till
beställaren inom överenskommen tid, dock max 4 veckor efter anmodan. Föranleder
mängdkontrollen ändring av mängderna i mängdföreteckningen regleras anbudssumman.
5 Säkerheter
Säkerhet till beställaren - byggentreprenör
Generalentreprenören skall ställa säkerhet för entreprenaden i form av bankgaranti, utfärdad
av svensk bank. Säkerheten skall utställs för ett belopp om 10% av värdet av de
kontraktsarbeten som generalentreprenören själv utför – dock minst 5% av kontrakt-summan
för hela generalentreprenaden. Generalentreprenören skall inom tre veckor från övertagandet
av avtal med entreprenörer, som anges i AFB.11 genom bestyrkt kopia förete bevis om att
säkerhet för respektive underentreprenörs åtagande ställs enligt nedan.
Säkerhet till beställaren – övriga
Entreprenören skall ställa säkerhet i form av bankgaranti, utfärdad av svensk bank. Vid
samordnad generalentreprenad skall säkerheten ställas till generalentreprenören.
Kommentarer:
Uppföljning av lämnade säkerheter görs på byggmötena. Vid granskningstillfället fanns
bankgarantier för samtliga entreprenader utom för rörentreprenören NVS Installation AB
som istället lämnat ett "Försäkringsbrev Byggsäkerhet" från Försäkringsbolaget Nordisk
Öhrlings
8
f RlCEWA ERHoUS CWPERS •
'
T
E
Garanti. Vi anser att denna garanti utgör ett avsteg från kraven i AF och således inte borde
godkännas.
6 Administrativa rutiner 6.1
Betalning - fakturering
Betalningstiden – 30 dagar – räknas från den dag beställaren mottager fakturan.
Fakturering få ske högst en gång per månad. Mervärdeskatt får ej faktureras förrän efter
slutbesiktning. Förskott beviljas ej.
Betalning med betalningsansvar hos generalentreprenören
Vid samordnad generalentreprenad har generalentreprenören betalningsansvaret för
övertagna entreprenader. Beställaren åtar sig dock betalningsuppdrag från
generalentreprenören enligt AFB 11. Betalningstiden, 30 dagar, räknas från den dag
beställaren mottager faktura försedd med generalentreprenörens attest.
Betalningsplan
Aktivitetsbunden betalningsplan upprättas av entreprenören. Varje utbetalningspost skall
utgöra 90% av värdet av utförda kontraktsarbeten. Innehållna medel får dock icke
överstiga 5% av kontraktssumman. Återstoden utbetalas då entreprenaden slutbesiktigats
och godkänts.
Vid samordnad generalentreprenad skall betalningsplan även omfatta övertagna
entreprenader (gäller BE). Betalningsplan skall redovisa var för sig, dels värdet av
generalentreprenaden, dels värdet av respektive överförd underentreprenad.
Kommentarer:
Betalningsplaner finns upprättade för de olika entreprenaderna. Gjorda utbetalningar följer
dessa planer.
6.2 Projektuppföljning
Projekt- kostnadsuppföljningen kommer att utföras av projektledaren med stöd av
CA-konsultadministration.
9
Öhrlings
PRICEWÄrERHOUSECWPERS e
6.3 Attesträtt
Underentreprenören fakturerar generalentreprenören Skanska som godkänner prestationen
för utbetalning via landstinget. Godkänd prestation från landstingets sida utförs av
bygg-nationens biträdande projektledare/kontrollant. Huvudattestant är fastighetsdirektören
med en ekonomisekreterare som ersättare. Utbetalning sker från landstinget till respektive
entreprenör.
Kommentarer:
Stickprovsvisa granskningar av leverantörsfakturor visar inga avvikelser från upprättade
attestrutiner.
7 Ansvar
7.1
Färdigställande tid
Entreprenaden, huvuddel 1 beräknas påbörjas i slutet av oktober månad 2006 och
huvuddel 2 beräknas påbörjas i början av mars 2008. Huvuddel 1 skall vara färdigställd
och tillgänglig för slutbesiktning senast 2008-06-26 medan huvuddel 2 skall vara
färdigställd och tillgänglig för slutbesiktning senast 2010-04-30.
7.2 Kvalitetssäkring
Kvalitetssäkring skall tillämpas för entreprenaden. Garantitiden skall vara två år.
7.3 Vite
Vid försening skall entreprenören betala vite med följande belopp för varje påbörjad vecka
som entreprenaden i sin helhet försenas.
Entreprenad
BE (GE)
RE
LE
EE
TSE
AKE
Vite
150 tkr
50 tkr
50 tkr
75 tkr
25 tkr (enbart huvuddel)
25 tkr (enbart huvuddel)
7.4 Försäkring
Entreprenörens allrisk- och ansvarsförsäkringar skall minst vara enligt
"Försäkrings-branschens beskrivning av minimiomfattning för allriskförsäkring och
ansvarsförsäkring,
io
Öhrlings
PR10EWATERHOUSECWPERS e
entreprenadförsäkringar enlig 5:22". Försäkringsbelopp för ansvarsförsäkring skall vara
lägst 20 mnkr. Vid samordnad generalentreprenad gäller följande; Försäkringar från BE
(GE) skall avse såväl egna som övertagna entreprenörers åtaganden. Dessutom gäller att
respektive underentreprenörer skall teckna försäkringar enligt AB 04 kap 5 § 22.
Kommentarer:
Uppföljning av lämnade försäkringar görs på byggmötena. Avstämning görs även med
landstingets försäkringsmäklare. Vid granskningstillfället fanns försäkringsbesked för
samtliga entreprenader.
8 Inkomna anbud
8.1 Utvärdering av anbud
Hur utvärdering av erhållna anbud skulle ske hade fastlagts innan anbud infordrades.
Föreskrifter för anbudslämnande;
- Anbud skall avgivas skriftligt och i tillslutet omslag
 Anbud skall vara avfattat enligt bilagt anbudsformulär
 Anbud skall redovisa, anbudssumma, tillkommande mervärdesskatt, debiteringsnormer
för maskinkostnader vid maskinarbeten, kvalitetssäkring och milj öledningssystem
 Anbudet skall vara märkt "Anbud OPERATIONSPROJEKTET VARBERG,
BE/RE/LE/EE/TSE/AKE". Tid för anbudsräkning utgick 2006-09-18.
8.2 Anbudsöppning - entreprenader
Anbudsöppningen skedde 2006-09-19 av fastighetsdirektören, projektledaren och en
assistent. Inkomna anbud förtecknades på bilagor till protokoll vid anbudsöppningen.
Protokoll har i vederbörlig ordning upprättats över samtliga inkomna anbud. Efter formalia
kontroll och utvärdering av inkomna anbud beslutade Landstinget Halland, att lämna
tilldelningsbesked och anta entreprenörer för bygg, rör, luft, el, och transformator-och
ställverk.
Vidare lämnades besked till den entreprenör som lämnat anbud på avbrottsfri elkraft att
denna upphandling avbrutits.
Kommentarer
Genomgående kan vi konstatera att byggherren varit vaksam och gått igenom reservationer
om så angetts med respektive entreprenör. Vi anser att upphandlingen har skötts mycket
tillfredsställande med klara regler och instruktioner.
Öhrlings
JRiCEWATERHOUsECWPERS g
&3 Antagna anbud efter anbudsöppningen
Antagna anbud efter anbudsöppningen 2006-09-19.
Entreprenörer
Byggentreprenad + GE
Skanska Sverige AB
Rörentreprenad
NVS Installation AB
Luftbehandlingsentreprenad AB Oskar Hansson
Elentreprenad
Elajo Elinst.AB
Transformator- och
Midroc Elektro AB
ställverk
Belopp
116 400
34 450
18 020
21 400
5 412
000
000
402
000
000
Avi. anbud
3
4
5
4
3
8.3.1 Antagna entreprenörer
Beställningsskrivelser har upprättats 2006-11-07 avseende operationsprojektet Sjukhuset i
Varberg för; byggentreprenaden och tillika generalentreprenören, Skanska Sverige AB,
rörentreprenören, NVS Installation AB, luftbehandlingsentreprenören AB Oskar Hansson,
elentreprenören, Elajo Elinstallation AB och transformator- och ställverksentreprenören
Midroc Elektro AB. Sidoentreprenader för rör-, luft, el, samt transformator/ställverksanläggningar har överförts som underentreprenader enligt bestämmelser i Administrativa
föreskrifter.
Kommentarer:
Samtliga beställningsskrivelser för de ovan antagna entreprenörerna är undertecknade av
både beställaren och entreprenören. Entreprenaden för avbrottsfri elkraftentreprenad (UP S)
har upphandlats av generalentreprenören Skanska.
8.3.2 Mängdkontroll
PM för mängdkontroll upprättas för entreprenaderna. Entreprenörerna har beräknat i
entreprenaden ingående mängder enligt beskrivningar, handlingar och ritningar.
Entreprenörernas uppställningar över avvikelser kan efter gemensam kontroll medföra
ändringar av mängder i den tillhandahållna mängdförteckningen daterad 2006-06-15.
Detta kan medföra såväl tillägg som avdrag från kontraktssumman.
Kommentarer:
Samtliga PM till mängdprotokoll är undertecknade av både beställaren och entreprenören.
12
SC?L Socialstyrelsen
2008-01-17
Hälso- och sjukvårdsavdelningen Suzanne Paulsen-Bredler Tfn 075 247 3366
Landstingens kanslier samt
sjukvårds-förvaltningen i Gotlands
kommun
Statsbidrag till tolktjänsten
Statsbidraget till tolktjänsten för år 2008 fördelas enligt bilaga. Det
bidragsbelopp som fördelas uppgår till 74.341.000 kronor. Bidraget
utbetalas kvartalsvis i efterskott. Den första kvartalsutbetalningen för
år 2008 kommer att ske den första vardagen i april 2008. Övriga tre
utbetalningar kommer att ske första vardagen i juli och i oktober 2008
samt i januari 2009. Eventuella frågor om fördelningen av bidraget
kan ställas till Suzanne Paulsen-Bredler tfn 075 247 3366.
Socialstyrelsen har vid tidigare fördelningar av statsbidrag utbetalat
beloppen till postgirokonto enligt bilaga . Om ändring av postgirot
skett skall det nya postgirot snarast och senast den 1 mars skriftligen
meddelas till Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvårdavdelningen/kansliet,
106 30 Stockholm. Om behov finns ange också hur utbetalningen
skall märkas med text eller kontonummer
Socialstyrelsens vägn r
c
Patric Winther Enhetschef
För kännedom till:
Tolkchefer i landstingen
Kontaktpersoner i landstingen för tolktjänstfrågor
Bilaga:
Fördelning av statsbidraget till tolktjänsten för år 2008
Blad8
Fördelning av anslaget till tolktjänst år 2008
Landsting/motsvarande
Postgironr/Bankgiro
Årsutbetalning
Kvartals
_
utbetalning i
kr*
I
11 04 89-2
Stockholms läns landsting
Landstinget i Uppsala län
Landstinget Sörmland
Landstinget i Östergötland
Landstinget i Jönköpings län
Landstinget Kronoberg
Landstinget i Kalmar län
Landstinget Blekinge
Region Skåne
640 13 77-4
2 61 33-91
3 31 34-8
4935104-2
4 57 17-6
833-3007
479 05 01-3
181 55 83-8
18 577
2 686
2 425
2 698
2 200
1 014
1 034
1 106
5 846
4 644
672
606
675
550
254
259
277
1 462
Landstinget Halland
Västra Götalandsregionen
Landstinget i Värmland
Örebro läns landsting
Landstinget Västmanland
Landstinget Dalarna
Landstinget Gävleborg
Landstinget Västernorrland
Jämtlands läns landsting
Västerbottens läns landsting
Norrbottens läns landsting
Gotlands sjukvårdsförvaltn
Summa:
1
414 37 34-4
2 44 59-0
1 25 37-7
12 25 00-21
2 43 45-1
454 37 79-5
124600-8
96 50 58-1
5,147-5556,
5728-3061
12 69 00-0
18 97 50-31
* Bidragen utbetalas kvartalsvis i efterskott.
Sida 1
Landstinget
Hal land
Ingrid Kvist, Utvecklare Processavdelningen
Tfn 035 — 13 48 87 [email protected]
Sjukhusstyrelsen Sjukhuset i Varberg
1 591
12 728
1 234
6 012
1 588
3 278
1 710
2 344
1 016
3 012
1 512
730
74 341
398
3 182
309
1 503
397
820
428
586
254
753
378
183
18 585
Hälso- och sjukvård för gömda flyktingar
Inledning
Sjukhusstyrelsen för Sjukhuset i Varberg har lämnat en skrivelse angående behovet
av landstingsgemensamma regler för hälso- och sjukvårdsinsatser för gömda
flyktingar och att vidta åtgärder för att medverka till förändringar i samma riktning på
den natioenlla nivån.
Sjukhusstyrelsen och ledningen beskriver i sitt underlag landstingets ansvar utifrån
Hälso- och sjukvårdslagen och alla flyktingars rätt, inklusive gömda, till omedelbar
vård.
Bakgrund
Staten bekostar vården för de asylsökande och landstinget har ansvaret för sjukvård åt
asylsökande, undantaget gömda vuxna. Det finns en överenskommelse mellan staten
och Sveriges kommuner och landsting, om landstingets åtagande och ersättningen för
detta. Syftet med asylsjukvården är att utesluta/behandla allvarlig pågående sjukdom,
spåra och förebygga spridning av smittsam sjukdom och att informera om den
svenska sjukvården så att patienterna söker rätt vårdnivå.



Asylsökande som är 18 år (fr o m 20 år i Halland) och äldre skall erbjudas:
omedelbar vård eller tandvård, samt vård som inte kan anstå
mödravård, förlossningsvård, preventivmedelsrådgivning och vård vid
abort
vård enligt smittskyddslagen
en hälsoundersökning/hälsosamtal
gömda vuxna har enligt §4 i hälso- och sjukvårdslagen rätt till omedelbar
sjukvård (För denna grupp utgår ingen ekonomisk ersättning)
För planerad vård som kan vänta till den asylsökande fått uppehållstillstånd eller
avvisats, betalar den asylsökande patientavgift enligt utomlänsprislistan.
Tjänsteskrivelse
Datum
2008-02-06
Diarienummer
Ls070356
1 (2)
www.lthalland.se/handlingar
Asylsökande barn under 18 år (t o m 19 år i Halland) har:
 samma rättigheter till vård och tandvård som inomlänsbarn
 även gömda barn har samma rätt till vård och tandvård som inomlänsbarn
 en hälsoundersökning/hälsosamtal
I Landstinget Hallands avgiftshandbok finns ett avsnitt om asylsökande m fl
som beskriver vården för gömda flyktingar. Texten har nyligen redigerats
och förtydligats till följande beskrivning:
"Gömda flyktingar omfattas inte av reglerna för asylsökande, utan likställs
med utländsk medborgare på tillfällig vistelse i Sverige. Patienten ska
därmed betala vård enligt utom länsprislistan. Patienten har rätt till akut
vård oavsett betalningsförmåga.
Gömda barn har rätt till samma hälso- och sjukvård som asylsökande
barn, d.v.s. både akut och planerad vård. Barn och ungdomar t.o.m. 19 år
betalar ingen patientavgift. Ersättning utgår för vård till gömda barn.
Kostnaderna beräknas enligt utomlänsprislistan (kolumn för Västra
sjukvårdsregionen).
Dock har Närsjukvården egen prislista. "
Regeringen utreder och formulerar för närvarande ett lagförslag som ska
reglera de asylsökandes rätt till vård.Vilken vård gömda och asylsökande
ska ha rätt till diskuteras inom regeringen.
Mot bakgrund av ovanstående ser Landstingsstyrelsen att vården för gömda
är reglerad i HSL och överenskommelsen mellan staten och SKL.
Förtydligandet i avgifthandboken bör medföra att vården för gömda blir mer
likvärdig i Landstinget Halland. Regeringens utredning och arbete kring
lagförslag för asylsökandes och gömdas hälso- och sjukvård ska följas för
anpassning till eventuella förändringar.
atarina Dahlöf
Landstingsdirektör
Lena Kierkegaard
Hälso- och sjukvårdsdirektör
2 (2)
www.lthalland.se/handlingar