RÄTT
METOD
PÅ
RÄTT
SÄTT
Knut Sundell
Ineffektiva eller skadliga metoder
1. Attachment-terapi
(holding och rebirthing)
10. Sorgeterapi för normalfungerande personer
2. Nedläggning / kontrolltagning / ”Dörrning”
11. Hormonpreparatet DES för
att motverka missfall
3. D.A.R.E / Våga
12. Spädbarn ska sova på
magen
4. ”Scared straight”
Det
är
inte
alltid
bättra
13.
Östrogenbehandling
mot
5. Boot camps
hjärtkärlsjukdomar
att
göra
någonting
än att
6. Psykodynamisk
14. Återskapande av minnen
behandling av autism
med
hjälp av hypnos etc
inte
göra
något
7. Gruppinriktade insatser
för unga kriminella
8. Critical incident stress
debriefing
9. Helordsmetoden vid
läsinlärning
15. Anatomiskt korrekta dockor
för diagnos av sexuella
övergrepp mot små barn
16. Ljusterapi vid årstidsbunden
depression
Totalt
861 titlar
och…
Evidensbaserad praktik
… är inte evidensbaserade metoder
… ger inte entydiga besked
… innebär inte nödvändigtvis besparingar
… inskränker inte på klinisk kompetens
… är en strategi för transparent beslutsfattande och inlärning i en tillvaro där
vi aldrig kommer att ha tillräcklig
kunskap om vad som fungerar för en
speciell klient
Viktiga principer
1 • God vård och omsorg baseras på objektiva data
– Det finns behov av vetenskaplig kunskap (evidens)
– Nya forskningsrön förändrar vården (50% inaktuellt om 10 år)
– Ett livslångt lärande är nödvändigt
2 • Det finns en evidenshierarki
– Viss evidens är starkare än annan
– Evidens högt upp i hierarkin ska prioriteras
– Man måste veta vilken evidensnivå beslut grundas på
3 • Enbart vetenskaplig evidens räcker inte
– Vetenskapliga data räcker inte för att fatta kliniska beslut
– Vetenskapliga data måste integreras med professionell
expertis, klienters önskemål och kontextuella faktorer
EVIDENSBASERAD PRAKTIK
(Haynes et al, 2002)
”Evidens fattar
inte beslut – det
gör människor”
Personens
situation samt
kontextuella faktorer
Professionell
expertis
Den berörda
personens
önskemål
Bästa
vetenskapliga
evidens
Professionell expertis
Formulera en fråga som kan besvaras
Identifiera problematik (diagnos)
Söka bäst tillgängliga kunskap (evidens)
Värdera kunskapens kvalitet
Integrera klientens förutsättningar och
önskemål i beslutsfattandet
Utvärdera
Problem med evidensbegreppet
“The
concept
subject to considerable
misinterpretations,
“EBP EBP
är föremål
förisomtolkning
när de som vill
behålla status quo
as
those invested
the status
quoväxande
attempt rörelse
to distort
new
försöker
omvandlaindenna
nya och
till this
existerande
and
growing
movement
praktik”
(Thyer,
2004) into existing practice” (Thyer, 2004)
“EBP is in danger of becoming a catchphrase for anything that is
“EBP with
hållerclients
på att that
bli en
slogan
för alltbeman
kantogöra
med klienter
done
can
somehow
linked
an empirical
som påregardless
något sättofkan
till en forskning,
oberoende
study,
thekopplas
study’s quality,
competing
evidence, av
or
studiens vetenskapliga
resultat
consideration
of client’skvalitet,
needs”motsägande
(Shlonsky &vetenskaplig
Gibbs, 2004)
eller med hänsyn till klientens behov” (Shlonsky & Gibbs, 2004)
“Some may know they are distorting the process but may do so
anyway
as to promote
a treatment
in which
vested
“Några so
förvanskar
EBP medvetet
för att
kunna they
kalla have
en metod
interests
as an evidence-based
intervention”
(Shlonsky
& eller
Gibbs,
evidensbaserad
som de har personliga
intressen
i (status
2004)
ekonomiska)” (Shlonsky & Gibbs, 2004)
Förutsättningar för en evidensbaserad praktik
(jfr. Shepherd, 2007)
Producera evidens
- Universitet
- Myndigheter (t ex SoS)
- FoU-enheter
- Privata företag
Uppföljning
- Arbetsplats
- Verksamheter
- Myndigheter
Termer och begrepp
Implementera evidens
- Chefer
- FoU-enheter
- Kompetensutvecklare
- Drogsamordnare
- Professionen mm
Tolka evidens
- Universitet
- Myndigheter
- SBU, SoS, etc.
- Massmedia
Sprida evidens
- Myndigheter
- Universitet
- FoU-enheter
- Professionen
- Massmedia mm
VAD ÄR EVIDENS?
EVIDENS
... är vetenskapliga belägg som tjänar till att antingen
stödja eller gå emot en vetenskaplig teori eller hypotes.
Sådan evidens förväntas vara empirisk och lämpligt
dokumenterad i enlighet med de vetenskapliga metoder
som gäller i respektive kunskapsfält. (Google)
...något som bedöms tyda på att ett visst förhållande gäller
(av latinets evidentia ´tydlighet´). I termen evidensbaserad
sjukvård är evidens det sammanvägda resultatet av
systematiskt insamlade och kvalitetsgranskade
vetenskapliga observationer, vilka ska uppfylla bestämda
krav på tillförlitlighet så att de sammantaget kan anses
utgöra ´bästa tillgängliga bevis´ i en viss fråga. (SBU)
EVIDENS
... är relativ något annat (åtgärd, ingen åtgärd)
... varierar mellan olika effektmått
... varierar mellan olika målgrupper
... varierar över tid (tillgång på forskning)
... handlar inte bara om vetenskaplig design
(t ex RCT eller inte RCT)
Intern validitet
Hög trovärdighet att förändringar beror
på insatsen och inget annat
(jämförande studier, före- och eftermätning)
Extern validitet
Effektiva i vardagsarbetet
(flera oberoende studier av olika
undersökningsgrupper med samma resultat)
Inte tillräckligt
Kliniska erfarenheter
Klienters tillfredsställelse
Undersökningar utan direkta mått på
utfallsvariabeln
Konsensus om att en metod är effektiv
Att en utvärdering publicerats i en
vetenskaplig tidskrift
För- och eftermätning utan jämförelsegrupp
Kumulativ andel med nya insatser
(Sundell & Vinnerljung, 2004)
100
Familjerådslag
Traditionella
75
% 50
25
0
6
12
18
24
Månader efter index-beslut
30
36
(Shepherd, 2006)
Internationella RCT om socialt
arbete
3000
Missbruk
Barnavård
2500
Familjefrågor
Äldreomsorg
2000
Funktionshinder
Ekonomiskt bistånd
1500
1000
500
0
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
Svenska kontrollerade studier om
socialt arbete (kumulativt antal)
70
Missbruk
Barnavård
60
64 utvärderingar
Sammanlagt 134
behandlar
effektutvärderingar,
ungdomskriminalitet,
varav 80 publicerade
varav 5 kontrollerade
Familjefrågor
Äldreomsorg
50
Funktionshinder
Ekonomiskt bistånd
40
30
20
10
0
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
pågår
Svenska doktorsavhandlingar 1997-2006
Antal = 1 402
500
400
300
200
100
0
Folkhälso- Kriminologi Omvård- Pedagogik
vetenskap
vetenskap
Psykologi
Socialt
arbete
Sociologi
Svenska doktorsavhandlingar 1997-2006
Effektutvärderingar
500
14%
400
8%
6%
300
22%
200
11%
32%
100
0%
0
Folkhälso- Kriminologi Omvård- Pedagogik
vetenskap
vetenskap
Psykologi
Socialt
arbete
Sociologi
Svenska doktorsavhandlingar 1997-2006
Kontrollerade
500
5%
400
<1%
2%
300
7%
200
2%
15%
100
0%
0
Folkhälso- Kriminologi Omvård- Pedagogik
vetenskap
vetenskap
Psykologi
Socialt
arbete
Sociologi
Active parenting/Aktivt föräldraskap
Addiction Severety Index (ASI)
Addis-Ung
ADHD-klass
Aggression Replacement Training
(ART)
Aggression Replacement Training
(ART) i skolan
Alvar
Anhörigprogram
Arbetsträning på företag
Asberger-klass
Barn i missbruksmiljöer (BIM)
Barn som bevittnat våld (BIV)
Barnorienterad familjeterapi (BOF)
BAS-klasser
Beardslees familjeintervention
Bekymringssamtal
Brotts-Brytet
Brottsofferstöd
Cannabisprogram
Charlie
Children Are People (CAP)
Community Parent Education
Program (COPE) grupp
Community Parent Education
Program (COPE) individuell
Community Parent Education
Program (COPE) tonår
Connect
Dagverksamhet f unga utan arbete
De otroliga åren (Incredible Yerars)
Depression in Swedish Adolescent
(DISA)
Ersta Vändpunkten
FamiljeART
Familjeförskola/öppen förskola
Familjekraft
Familjepedagog
Familjerådslag
Familjeteam
Familjeverkstan
Fritidsverksamhet för tonåringar
Från första början
Funktionell familjeterapi (FFT)
Föräldrakraft
Föräldrastegen
Haschavvänjningsprogrammet (HAP)
Haschguiden
Individuell familjeterapi
Intensiv hemmabaserad familjeterapi
International Child Development
Program/Vägledande samspel
(ICDP)
Intensivstödjare
Junis
Kognitiv beteendeterapi (KBT)
Komet
Komet förstärkt
Komet intensiv
Komet tonår
Konsekvensprogram
Kontaktfamilj
Kontaktperson
Kriminalitet som livsstil
Krisinriktad familjeterapi
Linus
Lyftet
Lösningsinriktat intensivt
hemmabaserat familjearbete (LIHF)
Lösningsfokuserad familjeterapi
Marte Meo
Medling
Miljöterapi
Mina föräldrar är skilda, Bris
Mini Maria
Motiverande samtal (MI)
Multisystemisk terapi (MST)
Nya chansen
Nya steg
Nyblivna föräldrar
Nätverksmöte
Nätverksterapi
Nätverkslag
Positiv Atferd i Lärande Skolmiljö
(PALS)
Prevention and Relationsship
Enhanc ement Program (PREP)
Psykosocialt behandlingsarbete
Påverkansprogram
rePulse
Rädda barnen
Skilda världar
Småbarnsliv
Social och emotionell träning (SET )
Spädbarnsverksamhet
Steg för steg
Stegvis
Svenska för invandrare (SFI)
Systeminriktad familjeterapi
Systemisk lösningsfokuserad
familjebehandling
Svenska kyrkan
Teenage Power Program (TAPP)
Teiping (kartläggande samtal med
barn)
Tolvstegsprogrammet
Trappan
Tyresömodellen
Tryggve-grupper
Unga mammor
Ungdomstjänst
Ungdomsboende/stödboende
Ungdomsstödjare/coach
Utbildning för föräldrar med
internationellt adopterade barn
MIA
Vardagsnära Insatser I Tydlig
Samverkan (VITS)
Vägvalet
Örebro preventionsprogram (ÖPP)
Öppenvårdsinsat
ser inom
socialtjänsten mot
barn och ungas
psykiska ohälsa
(UPP-centrum, 2009)
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Eget hitta-på-arbetssätt
Bygga Värdegrund
Children Are People
COPE
De otroliga åren
EQ, Emotionell intelligens
Farstaprogrammet
Friends kamratstöd
Forumspel
Föräldrakraft
Gemensamt bekymmer
Hassela kamratstöd
ICDP – vägledande samtal
Islandsmodellen
Komet för professionella
Komet för föräldrar
Kompissamtal
Lions Quest
Livskunskap
Medkompis
Mångfald och dialog (MOD)
Mombus
Nonviolent Communication
Olweusprogrammet
Projekt Charlie/Justa Kompisar
Social Emotionell träning
STAN-programmet
Steg för steg (även Nya steg)
StegVis
Våga Mötas
Örebro Preventions Program
ÖppenvårdsinsatDet ej
kan
ser inom utvärderade
vara effektivt
grundskolan mot
barn och ungas
psykiska ohälsa
(UPP-centrum, 2009)
Men lika fullt måste vi fatta
beslut om insatser
Vilket underlag kan användas
VAD GÖRA?
Brist på evidens får inte
hindra beslut om stöd
1. Feedback:
– Kvalitetsindikatorer / öppna
jämförelser (t ex registerdata)
– Standardiserade
bedömningsinstrument
– Single subject design
2. Internationell forskning
kan vara ett beslutsstöd
EFFEKTIV MISSBRUKSBEHANDLING
(Williams & Chang, 2000)
21 studier: Mer än 10 000 ungdomar
Med och utan jämförelsegrupp
Målgrupp: 13-19 år (ffa 15-17)
Ffa alkohol eller cannabis
Öppenvård + slutenvård
Resultat av missbruksbehandling:
38%
inget missbruk efter 6 månader
32%
inget missbruk efter 12månader
ÖKAD EFFEKTIVITET NÄR…
(Williams & Chang, 2000)
1. Behandling ges snabbt efter beslut
2. Aktivt förhindra avhopp från behandling
3. Inkludera hjälp för psykisk ohälsa, skola,
fritid, juridik, medicin och familj
4. Familjeterapi ingår i behandlingen
5. Involvera stöd från föräldrar, kamrater
6. Följ upp en tid efter avslutad behandlingen
EFFEKTIVA INSATSER FÖR UNGDOMAR SOM BEGÅR BROTT
(Andershed m fl, 2000)
Multifokus + Familjebaserade
Individbaserade
KBT-baserade
Kvalificerad kontaktpers (indikerat)
Övervakning
Äventyrsprogram
Gruppfokuserade
Scared straight
Boot camps
Ungdomstjänst
Medling (gärningsman)
Medling (offer)
.32
.26
.20 - .40
.20
.16
.10 - .20
.10
-.02
-.14
ej forskn
.34
.21 es
MEN ÄR INTE
RELATIONEN VIKTIG?
Dodo-fågelns dom –
alla vinner…
Metaanalys av psykoterapier (Luborsky m fl, 1975;
Wambold, 2001)
Slutsats = alla psykoterapier är lika bra
Skillnader beror på ”generella” faktorer:
–
Klientens förväntningar, verbala förmåga och
stresstålighet
–
Terapeutens värme, uppmärksamhet och
uppmuntran
The ”Dodo-bird verdict” är ifrågasatt
1. Bygger på ett urval psykoterapier (ej barn eller
ungdomar) och INTE socialtjänstens klienter
2. Jämför i huvudsak KBT-baserad behandling
3. Blandar äpplen och päron (skiljer ej mellan olika
problem) – ”Är insulin eller antibiotika bäst?”
4. Det finns skadliga insatser (t ex Scared straight,
DARE)
Vikten av att följa instruktion bland
FFT-terapeuter (Barnoski, 2004)
70
60
50
40
%
30
28% lagfördes inom 18 månader när
ungdomarna inte fått någon insats
20
10
0
1
2
3
4 M 5
6
Ej kompetenta
7
8
9 10 M 11 12 13 14 15 16 M 17 18 19 20 21 22 23 M 24 25
Gränsfall
Kompetenta
Mkt kompetenta
Vikten av att följa instruktion bland
FFT-terapeuter (Barnoski, 2004)
70
60
Att inte följa instruktionen kan vara skadligt
50
40
%
Begränsade effekter
även vid programtrohet
30
20
10
0
1
2
3
4 M 5
6
Ej kompetenta
7
8
9 10 M 11 12 13 14 15 16 M 17 18 19 20 21 22 23 M 24 25
Gränsfall
Kompetenta
Mkt kompetenta
Vikten av att följa instruktion bland
FFT-terapeuter (Barnoski, 2004)
70
60
50
40
%
30
20
10
0
1
2
3
4 M 5
6
Ej kompetenta
7
8
9 10 M 11 12 13 14 15 16 M 17 18 19 20 21 22 23 M 24 25
Gränsfall
Kompetenta
Mkt kompetenta
Hur hittar man
bland allt ”brus”?
Googlar man ”evidens” och…
Svenska träffar
Engelska träffar
817 000
162 000 000
Omvårdnad
72 600
151 000 000
Socialt arbete
92 000
48 600 000
Det behövs någon
Medicin
Psykoterapi
sammanställer
och 000
199 000
17 800
värderar forskning
400(systematiskt
32 och
800
transparent)
Odontologi
9
000
Brottsprevention
2 500
15 800 000
Undervisning
549 000
206 000 000
Gerontologi
133 000
2 940 000
METODGUIDEN
•
•
•
•
Målgrupp: professionella och beslutsfattare
•
Alla forskning granskas av en intern och en
extern forskare
•
•
All granskning utgår från explicita kriterier
Ej rekommendationer utan beslutsunderlag
Utgår från metoder som utvärderats i Sverige
Kompletteras med en systematisk översikt av
internationell forskning
Bygger generellt på metodik för systematiska
översikter (ex Higgins & Green, 2008)
www.evidens.nu
Bedömningen baseras på:
• Bevisvärde (t ex Selektion-, bortfall-, behandling- eller
bedömningsbias)
• Antalet studier och resultatens samstämmighet
• Om insatsen är utvärderad i ordinarie verksamhet
eller som modellutvärdering
• Om effekterna är statistiskt säkerställda
• Om effekterna har följts upp på kort och lång sikt
• Om insatsen är replikerbar
• Om insatsen kan orsaka allvarlig skada
Gradering
Starkt vetenVetenskapskapligt stöd
ligt stöd
Lovande
Ingen effekt
Okänd effekt
Skadlig
?
Modifierad efter California Evidence-Based Clearinghouse
for Child Welfare
Låga betyg och risker för ogynnsam
utveckling hos barn (Vinnerljung, Hjern & Berlin, 2010)
Alla födda 1972–1981 - ca 930 000 personer
Samkörning av ett tiotal nationella register
Följda från 16 års ålder till 2005 (24–33 år)
Betyg i årskus 9
– Låga/ofullständiga betyg = sämsta sjättedelen
– Låg/Medel = tredjedel näst sämsta
– Medel/Hög = tredjedel näst bästa
– Höga betyg = bästa sjättedelen
Bra skolresultat ger
god framtida livskvalitet
Vi visste att bra skola och utbildning är
den starkast skyddsfaktorn för UTSATTA barns långsiktiga utveckling
Men betyg från årskurs 9 är en stark
prediktor för framtida utfall för ALLA
barn
Självmordsförsök
Kvinnor
Procent
14
14
12
12
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
Övriga
Arb,
Arb,
ej
facklärda
facklärda
Betyg åk 9:
Män
Procent
Tjm,
låg/
mellan
(ref)
Låg
Tjm,
högre
Låg/medel
Övriga
Medel/hög
Arb,
Arb,
Tjm,
ej
facklärda låg/
facklärda
mellan
(ref)
Hög
Tjm,
högre
Narkotikamissbruk (20 år >)
Kvinnor
Procent
Män
Procent
14
14
12
12
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
Övriga
Arb,
Arb,
ej
facklärda
facklärda
Betyg åk 9:
Tjm,
låg/
mellan
(ref)
Låg
Tjm,
högre
Låg/medel
Övriga
Medel/hög
Arb,
Arb,
Tjm,
ej
facklärda låg/
facklärda
mellan
(ref)
Hög
Tjm,
högre
Allvarlig kriminalitet (20 år >)
Kvinnor
Procent
14
14
12
12
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
Övriga
Arb,
Arb,
Tjm,
ej
facklärda låg/
facklärda
mellan
(ref)
Betyg åk 9:
Låg
Män
Procent
Tjm,
högre
Låg/medel
Övriga
Medel/hög
Arb,
Arb,
Tjm,
ej
facklärda låg/
facklärda
mellan
(ref)
Hög
Tjm,
högre
Tonårsföräldraskap (13–19 år)
Kvinnor
Procent
14
12
10
8
6
4
2
0
Övriga
Arb, ej facklärda Arb, facklärda Tjm, låg/mellan
(ref)
Betyg åk 9:
Låg
Låg/medel
Medel/hög
Hög
Tjm, högre
Socialtjänstens barn
Procent
Flickor
Procent
100
100
80
80
Pojkar
Betyg åk 9
60
60
Hög
40
40
20
20
0
0
Normal-grupp Kontakt-familj/person före
tonåren
Långvarigt
familjehemsplacerade
Medel /hög
Låg /medel
Låg
Normal-grupp Kontakt-familj/person före
tonåren
Långvarigt
familjehemsplacerade
Fosterhemsbarn har höga överrisker för
framtida problem (justerat för f-år och kön)
Självmord
Självmordsförsök
Allvarlig psykisk ohälsa
Narkotikamissbruk
Alkoholmissbruk
Allvarlig kriminalitet
Att bli tonårsförälder
Bidragsberoende
RR = 6.4
RR = 6.2
RR = 5.0
RR = 6.8
RR = 4.9
RR = 7.5
RR = 3.8
RR = 9.8
Ökad risk för ogynnsamma utfall
bland fosterbarn (Vinnerljung m fl, 2010)
Kön
***
Födelseår
(*)
Ålder vid placering
-Antal år i vård
-Mor vårdad för psykisk sjukdom
-Mor missbruk
-Far vårdad för psykisk sjukdom
-Skolmisslyckande
Far missbruk
-förklarar 35 – 55
Skolmisslyckande
***
procent av
överriskerna
Rangordna dessa faktorer
Feedback till lärare via formell utvärdering
Minska störande beteenden i klassrummet
Feedback till elever
Läxor
Färre elever i klassen
Individualiserad undervisning
Undervisning via arbetslag
Nivågruppering
Åldersblandade klasser
Eleven styr undervisningens innehåll
Det som bidrar till elevers resultat
(Hattie, 2008)
Baserat på mer än 800 metastudier omfattande 50 000
studier där mer än 80 miljoner elever har ingått
Reservation:
– Främst forskning från Nordamerika och Storbritannien –
gäller resultaten även för Sverige?
– Slår ihop ”äpplen och päron”
– ”garbage in – garbage out”
– Vad är jämförelsegrupp?
– Gäller det för ALLA eller finns det grupper som avviker?
Effektstorlek: mått på påverkan
Stor
0.8
Medel
0.5
Liten
0.2
0
Eftersträvansvärt
Normalt
”Skadligt”
KATASTROF
Nivågruppering …………………….. 0,12
Åldersblandade klasser …………… 0,04
Elev bestämmer själv inlärningen… 0,04
Öppna klassrum …………………… 0,01
Sommarlov ….……………………… -0,09
Kvarsittning ………………………… -0,16
TV-tittande …..……………………… -0,18
Skolbyten …………………………… -0,34
INTE VÄRT DET
Individualiserad undervisning …….. 0,23
Mer resurser ….…………………….. 0,23
Minskad klasstorlek ….………..…...
0,21
Undervisning via arbetslag ………..
0,19
GENOMSNITT
Time-on-task (oberoende av kvalitet) ….. 0,38
Skolledares fokus på undervisning... 0,36
Skriftliga prov ……………………….. 0,34
Läxor …………………...……………. 0,29
Fysisk träning ….……………………. 0,28
EFTERSTRÄVANSVÄRT
Lärare har tydliga mål med lektioner …
0,56
Föräldraengagemang ………………….
0,51
Hög motivation för inlärning …………..
0,48
God koncentrationsförmåga …………..
0,48
Erfarenhet av förskola …………………
0,45
Lärares höga förväntningar ……..........
0,43
Lagom stor skola ……………………….
0,43
Social träning …………………………… 0,40
TIO I TOPP!
Strukturerad utvärdering av enskilda lärare …………. 0,90
Lärare får video-feedback på sin undervisning ……… 0,88
Snabbare undervisning för snabba elever …………… 0,88
Insatser som minskar störande beteenden i klassrum 0,80
Omfattande stöd till elever med inlärningssvårigheter
0,77
Feedback från lärare till elev ………………………….. 0,73
Goda relationer mellan elever och lärare ……………. 0,72
Undervisning utspridd i tiden ………………………….. 0,72
Meta-kognitiva strategier för inlärning ………………..
0,69
Direkt undervisning ………………..……………………
0,59
SLUTSATSER (Hattie, 2009)
Läraren är den viktigaste för inlärning
Lärare ska vara styrande, tydliga, engagerade och bry
sig om eleverna
Lärare måste känna till varje elevs aktuella kunskap och
sätt att tänka och anpassa undervisningen efter det
Lärare måste veta målen och hur de kan avläsas samt
se nästa steg för att minska skillnaden mellan mål och
elevernas aktuella kunskap
Lärare behöver använda fler än en metod
Skolledare och lärare måste skapa en skola, personalrum och klassrum där misstag välkomnas som en
möjlighet till inlärning
Rangordna dessa faktorer
Feedback till lärare via formell utvärdering ………0,90
Minska störande beteenden i klassrummet ......... 0,80
Feedback till elever ……………………..…………..0,72
Läxor
………..……………………........................ 0,30
Färre elever i klassen ……………………………..0,21
Individualiserad undervisning
………………..... 0,20
Undervisning via arbetslag
…………………… 0,19
Nivågruppering
……………………………..…... 0,10
Åldersblandade klasser ………………………....... 0,04
Eleven styr undervisningens innehåll …….……… 0,04
Svenska pedagogiska reformer / rekommendationer
Stor
0.8
Medel
0.5
Mer resurser 0,23
Individualiserad undervisning 0,23
Liten
0.2
0
Undervisning via arbetslag 0,19
Problembaserad inlärning 0,15
Mentorskap 0,15
Motorisk träning vid läsinlärning 0,08
Helordsmetoden vid läsinlärning 0,06
Åldersblandade klasser 0,04
Elev bestämmer inlärning 0,04
www.evidens.nu
[email protected]
