Vad är ett sammanbrott?

Skolresultat
och utsatta barns uteckling
Bollnäs 4 okt 2011
Bo Vinnerljung, professor
Socialt arbete, Stockholms Universitet
Socialstyrelsen
[email protected]
Meny
• Sabbkurs i epidemiologisk analys
• Resultat från ett registerforskningsprojekt
• Något om hälsa och placerade barn
• Genomförbara vägar till förbättringar
Vad är risk?
• Ökad/minskad sannolikhet
– för något specifikt
– ett relativt begrepp
– ett kvantitativt begrepp
För vad?
Jämfört med vad/vem?
Hur mycket?
• Jämförelsegruppen alltid Relativ risk (RR) =1
• RR = 2 är 100% fler
• RR >2-3 anses som “höga överrisker”
• 3% av alla flickor blir mamma före 20-årsdagen
• 0,75% av alla pojkat blir pappa före 20-årsdagen
• Risken att bli förälder under tonåren är 4 gånger större för flickor
än för pojkar (RR = 4)
• Säger ingenting om “hur många”
Att justera för bakgrundsfaktorer..
• “om fördelningen av dessa bakgrundsfaktorer
var de samma i grupperna som jämförs
– hur är det då med överrisker?”
• Exempel: kön, ålder, föräldrars utbildning
• Justeringar görs i multivariatanalyser
Tvärvetenskaplig forskning
Bo Vinnerljung, socialt arbete
Anders Hjern, barnmedicin
Marie Berlin, sociologi
Underlag
• Analyser av dataset med alla födda 1972-1981.
Samkörning av ca 10 nationella register.
• Uppföljning från 16 års ålder till 2005 (24-33 år).
– ca 930.000 personer, varav bl a
– 7.000 barn som vuxit upp i samhällets vård,
i genomsnitt 12 år i vård före 18-årsdagen
– 9 000 barn i familjer med socialbidrag tre år i sträck
= exempel på socialt utsatta barn
Betyg från åk 9
• Låga/ofullständiga betyg =
sämsta sjättedelen i riket
(< (M-1SE))
• Låg/Medel = 1/3
• Medel/Hög = 1/3
• Höga betyg = bästa sjättedelen i riket
(-1SE – M)
(M +1SE)
(>(M+ 1SE))
• Stort bortfall bland fosterbarn och andra socialt utsatta
grupper = vi har underskattat förekomst av dåliga
skolresultat för dem
Låga betyg har samband med mycket, t ex
• svag kognitiv förmåga
• andra individuella egenskaper
• beteendeproblem
• hälsoproblem
• svagt stöd från hemmiljön, svår uppväxt etc
• skolrelaterade faktorer
• dålig kamratstatus i klassen
Procent
100
90
80
70
60
50
40
Gräns för låga betyg
30
20
10
0
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
4,5
5,0
Medelbetyg åk
Flickor
Pojkar
Flickor
Pojkar
Socioekonomisk
grupp
Socioekonomisk
Socioekonomisk
grupp
grupp
Övrigt
Övrigt
Arbetare,
Arbetare,
ej facklärd
ej facklärd
Arbetare,
Arbetare,
facklärd
facklärd
Tjänstemän,
Tjänstemän,
låg/mellan*
låg/mellan*
Tjänstemän,
Tjänstemän,
hög
hög
Familjetyp
Familjetyp
Familjetyp
Ensamstående
Ensamstående
Kärnfamilj*
Kärnfamilj*
Ombildad familj
Ombildad familj
Annat
Annat
Utländsk
Utländsk
bakgrund
bakgrund
Utländsk
bakgrund
Nej*
Nej*
Ja
Ja
Ekonomiskt
Ekonomiskt
bistånd
bistånd
Ekonomiskt
bistånd
Nej*
Nej*
Ja
Ja
Uppväxtregion
Uppväxtregion
Uppväxtregion
Storstad
Storstad
Större städer*
Större städer*
Landsbygd Landsbygd
Bostadensupplåtelseform
Bostadens
Bostadens
Äger*
Äger*
Hyr
Hyr
60
50
Procent
40
30
20
10
0
0
10
20
30
40
50
60
Procent
Bra skolresultat, bra utbildning
• Vi visste att bra skola och utbildning var..
– den starkast skyddande faktorn för utsatta barns
långsiktiga utveckling som vi känner till
– “Escape from disadvantage...” (Doria Pilling, 1990)
• Men betyg från åk 9 är en stark prediktor för
framtida utfall för alla barn
Självmordsförsök efter socioekonomisk
bakgrund och betyg i årskurs 9
Kvinnor
Procent
14
14
12
12
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
Övriga
Arb,
Arb,
Tjm,
ej
facklärda låg/
facklärda
mellan
(ref)
Betyg åk 9:
Låg
Män
Procent
Tjm,
högre
Låg/medel
Övriga
Medel/hög
Arb,
Arb,
Tjm,
ej
facklärda låg/
facklärda
mellan
(ref)
Hög
Tjm,
högre
Narkotikamissbruk från 20 års ålder efter soc ekon
bakgrund och betyg i årskurs 9
Kvinnor
Procent
14
14
12
12
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
Övriga
Arb,
Arb,
Tjm,
ej
facklärda låg/
facklärda
mellan
(ref)
Betyg åk 9:
Låg
Män
Procent
Tjm,
högre
Låg/medel
Övriga
Medel/hög
Arb,
Arb,
Tjm,
ej
facklärda låg/
facklärda
mellan
(ref)
Hög
Tjm,
högre
Allvarlig kriminalitet från 20 års ålder efter soc ekon
bakgrund och betyg i årskurs 9
Kvinnor
Procent
14
14
12
12
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
Övriga
Arb,
Arb,
Tjm,
ej
facklärda låg/
facklärda
mellan
(ref)
Betyg åk 9:
Låg
Män
Procent
Tjm,
högre
Låg/medel
Övriga
Medel/hög
Arb,
Arb,
Tjm,
ej
facklärda låg/
facklärda
mellan
(ref)
Hög
Tjm,
högre
Vad betyder det här för
socialt utsatta barn?
Inga/ofullst/låga betyg
Över medel
Pojkar
Normalgrupp
Kontaktfam före tonåren
Växt upp i fosterhem
22%
55%
60%
41%
15%
11%
11%
37%
43%
60%
27%
23%
Flickor
Normalgrupp
Kontaktfam före tonåren
Växt upp i fosterhem
Växt upp i f-hem: mer än fem år i vård, lämnade vård efter 17-årsdagen
(M = 11 år i vård)
Vilka faktorer ökar risken
för låga betyg bland fosterbarn?
•
•
•
•
•
•
•
•
Kön
Födelseår
Ålder vid placering
Antal år i vård
Mor psyk vård
Mor missbruk
Far psyk vård
Far missbruk
***
--------
Vilka faktorer ökar risken för låga betyg
bland barn i familjer med soc bidrag?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Kön
Födelseår
Mor grundskola/gymn vs högskola
Uppväxtregion
Familjen hyr bostad (vs äger)
Mor psyk vård
Mor missbruk
Far psyk vård
Far missbruk
***
*
*
-------
Pessimistiska förväntningar...
• Helsingborg och Norrköping: fosterföräldrar,
lärare och socialarbetare
– underskattar fosterbarns begåvning
– har pessimistiska förväntningar på skolresultat
• Samma i danska och brittiska studier
Barn som växer upp i fosterhem.....
• Har mycket dåliga skolprestationer
• Får sämre skolbetyg i åk 9
- jämfört med andra barn med samma begåvning
• Blir lågutbildade – fler max grundskola, färre högskola
– jämfört med andra barn med samma begåvning
– jämfört med andra barn med samma betyg
• Rejält färre f-barn med låga betyg har gymnasieutbildning vid 26 år,
jämfört med ”normalbarn” med låga betyg
• Situationen är samma för socialt utsatta barn som växer upp hemma
• Vi har sannolikt underskattat problemen
Förekomst av problem: exempel
Bara grundskola vid 25 år, pojkar
F-barn
27%
”Normalgr”
6%
Självmordsförsök efter 20 år, flickor
14%
2%
Allvarlig krim efter 20 år, pojkar
Nark missbruk efter 20 år, pojkar
37%
22%
5%
4%
Lever på socialbidrag vid 25 år, pojkar 14%
1%
Växt upp i f-hem: >5år i vård, lämnade vård efter 17-årsdagen (M = 11 år i vård)
Barn som växer upp i fosterhem har höga överrisker
för framtida.....
•
•
•
•
•
•
•
•
självmord
självmordsförsök
allvarlig psykisk ohälsa
narkotikamissbruk
alkoholmissbruk
allvarlig kriminalitet
att bli tonårsförälder
bidragsberoende
RR = 6.4
RR = 6.2
RR = 5.0
RR = 6.8
RR = 4.9
RR = 7.5
RR = 3.8
RR = 9.8
(justerat för f-år och kön)
Barn födda 1974-1978 från familjer med
återkommande socialbidrag
(justerat efter kön och f-år)
•
•
•
•
•
•
•
•
Självmord efter åk 9
Självmordsförsök efter åk 9
Nark missbruk efter 20-årsdagen
Allvarlig krim efter 20-årsdagen
Tonårsförälder
Lever på soc bidrag vid 25 år
Max grundskola
Eftergymn utbildning
3,6
3,6
4,6
5,1
5,5
7,4
3,8
0,3
Samband “skolmisslyckande”
– framtida psykosociala problem
• Hur mycket av överriskerna för socialt
utsatta/placerade barn kan statistiskt förklaras av
ofullständiga/låga betyg (“skolmisslyckande”)?
• Svar: 40-60%
.
Långvarig f-hemsvård: Suicidförsök efter ÅK 9
7
6
RR
5
4
3
2
1
Normal
Kön/föd år
Även för
missl
skolgång
Långvarig f-hemsvård: Nark missbruk 20 år+
7
6
RR
5
4
3
2
1
Normal
Kön/föd år
Även för
missl
skolgång
Långvarig f-hemsvård: Allvarlig kriminalitet 20 år+
8
7
6
RR
5
4
3
2
1
Normal
Kön/föd år
Även för
missl
skolgång
Långvarig f-hemsvård: Tonårsförälder
7
6
RR
5
4
3
2
1
Normal
Kön/föd år
Även för
missl
skolgång
Lever på socialbidrag vid 25 års ålder
10
9
8
RR
7
6
5
4
3
2
1
Normal
Sv adopt
KF/KP
F-barn
Lever på socialbidrag vid 25 års ålder,
justerat för skolmisslyckanden
10
9
8
RR
7
6
5
4
3
2
1
Normal
Sv adopt
KF/KP
F-barn
Vilka faktorer ökar risker
för ogynnsamma utfall bland fosterbarn?
•
•
•
•
•
•
•
•
Kön
Födelseår
Ålder vid placering
Antal år i vård
Mor psyk vård
Mor missbruk
Far psyk vård
Far missbruk
• “Skolmisslyckande”
***
(*)
-------
***
Vilka faktorer ökar risken för ogynnsamma
utfall bland barn i familjer med soc bidrag?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Kön
Födelseår
Mor grundskola/gymn vs högskola
Uppväxtregion
Familjen hyr bostad (vs äger)
Mor psyk vård
Mor missbruk
Far psyk vård
Far missbruk
• “Skolmisslyckande”
***
----(*)
(*)
(*)
*
***
• Svenskfödda adopterade klarar sig rejält bättre
än barn som växer upp i fosterhem
• - även efter justeringar för psyk sjukdom,
missbruk och utbildning hos de biologiska
föräldrarna - samt ålder vid placering
Hur många “klarar sig”?
“Inga allvarliga problem”
• ej självmord/död efter åk 9
• och ej sjm-försök efter åk 9
• och ej psyk vård efter åk 9
• och ej nark missbruk 20 år
• och ej alk missbruk 20 år
• och ej allvarlig krim 20 år
• och lever inte på socialbidrag vid 25 år
Hur många “klarar sig”?
“Har klarat sig bra”
• “Inga allvarliga problem”
• och inte tonårsförälder
• och inget socialbidrag vid 25 års ålder
• och mer än grundskola vid 26 års ålder
Pojkar
Flickor
”Inga allvarl problem” Ej låga betyg Låga betyg
Ej låga betyg Låga betyg
Normalgrupp
94
80
96
86
Utlandsfödda adopt
88
63
91
74
Svenskfödda adopt
88
74
92
81
Återk ek bistånd i fam
79
57
87
74
KF/KP före tonåren
79
57
88
76
Långvarigt fhemsplac
72
47
79
61
”Har klarat sig bra”
Ej låga betyg Låga betyg
Ej låga betyg Låga betyg
Normalgrupp
88
56
88
45
Utlandsfödda adopt
Svenskfödda adopt
80
43
82
45
79
46
80
47
Återk ek bistånd i fam
61
29
62
23
KF/KP före tonåren
62
30
66
28
Långvarigt fhemsplac
59
26
60
23
Vilka faktorer ökar chansen
för gynnsamma utfall bland f-barn?
•
•
•
•
•
•
•
•
Kön
Födelseår
Ålder vid placering
Antal år i vård
Mor psyk vård
Mor missbruk
Far psyk vård
Far missbruk
• Ej “skolmisslyckande “
**
--------
***
Vilka faktorer ökar chansen
för gynnsamma utfall bland barn
från socialbidragsfamiljer ?
• I stort bara frånvaron av skolmisslyckande
– plus kön, chansen större för flickor
• Ingen/liten betydelse:
–
–
–
–
stad/land
boendeform
mors utbildning
föräldrar psykisk sjukdom/missbruk
Slutsatser
• Barn som misslyckas i skolan är en högriskgrupp för framtida
psykosociala problem – oavsett socioekonomisk bakgrund
• Skolmisslyckande verkar vara den starkaste riskmekanismen för
socialt utsatta barns utveckling efter skolåren.
• Skolprestationer är en variabel riskfaktor, d v s den kan påverkas
(i motsats till kön, erfarenheter från tidig barndom mm).
• Vill man förbättra socialt utsatta barns dystra framtidsutsikter
måste man hjälpa dem att klara sig bättre i skolan.
• Enligt lagens intentioner gäller detta särskilt placerade barn
Hälsa hos socialtjänstens barn
Somatiska hälsoproblem
• Eget forskningsfält i USA. Få europeiska studier.
• I vård en viss dag: 2/3 av 108 fosterbarn rapporterade
olika slags hälsoproblem (Socialstyrelsen, 2000).
– Problemen oftast okända för socialtjänsten
– Majoriteten hade varit i vård 3 år eller mer
• Litet Helsingborgsförsök (n=25, 7-12 år):
- 1/4 fick glasögon pga oupptäckta synfel
• Norska och danska studier pekar starkt i samma riktning
Pågående forskningsprojekt i Malmö
Placerade barns hälsa
• Steg 1: aktstudie av medicinskt omhändertagande,
hälsokontroller inkl tandhälsa
• En förfärande mängd BVC- och
skolhälsovårdsjournaler är borta
– viktig hälsoinformation kan inte överföras till
f-hemmet, nya skolan etc
• Somatisk hälsa frånvarande i Soc’ journaler
Steg 2
• Läkarundersökning av 110 barn som
aktualiserats för utredning/behandling/placering i
kommunalt vårdbolag i Skåne
• Barnen undersökta av en skolöverläkare med
mycket lång erfarenhet
Bild från Stefan Kling
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vårdcentral
Ögon
Öron-näsa-hals
Logoped
Kirurg
Ortoped
Barnmedicin
BUP
Hudklinik
Tandhälsovård
Skolhälsovård
Summa
Antal remisser
21
7
9
1
1
3
15
10
5
4
1
77
____
45% av barnen fick minst en remiss (50/110 barn)
Psykisk ohälsa
• UK (McCann, 1996):
– 60% av fosterhemsplacerade tonåringar
uppfyllde krav på minst en DSM-diagnos
– 96% av institutionsplacerade tonåringar
– 15% i normalgrupp från samma geogr område
• Inga liknande svenska studier
Självmord i tonåren och i ung vuxen ålder
- summering av registerstudier från EpC
RR
Just för kön/ålder
Barn som växer upp i fosterhem
6.4
Barn som växer upp i familjer med återkommande socialbidrag
3.6
Barn med psykiskt sjuka föräldrar
3.0
Barn med låga el ofullständiga betyg i åk 9
2.5 - 3.0
Barn som får insatser av socialtjänsten före tonåren
men som växer upp hemma
2.5
Svenskfödda adopterade
2.6
Utlandsfödda adopterade
1,9
Barn som växer upp i familjer med kortvarigt socialbidrag
2.2
Barn från ensamförälderfamiljer
2.0
Barn från familjer med mycket låg inkomst men utan ek bistånd
i.s.
Suicid efter ÅK 9
11
10
9
8
RR
7
6
5
4
3
2
1
Normal
Utlf adopt
Svf adopt
KP/KF före 13 Fhem >5 år
Tonårsplac
Suicidförsök efter ÅK 9
11
10
9
8
RR
7
6
5
4
3
2
1
Normal
Utlf adopt
Svf adopt
KP/KF före 13 Fhem >5 år
Tonårsplac
Mycket tyder på
• ...att det medicinska omhändertagandet är bristfälligt för
placerade barn
• ...att placerade barn är en högriskgrupp för somatisk och
psykisk ohälsa före, under och efter placeringen samt i
vuxen ålder
• England: obligatorisk årlig hälsoundersökning för alla
placerade barn
• USA: nästan alla placerade barn får en rejäl somatisk
och psykiatrisk hälsoundersökning vid placering
• Sverige: ingenting utöver ordinära hälsokontroller i
skola och BVC
Vägar till förbättringar för
placerade/socialt utsatta barn
- Börja med skola (och hälsa)
Placerade och f d placerade säger..
• Samma drömmar och ambitioner om utbildning som
andra barn (amerikanska och brittiska studier)
• “Det värsta var att jag inte fick nån utbildning”
(brittiska och amerikanska studier)
• “Vi måste få hjälp med skola och utbildning” (norsk
repr för plac barns egen organisation, samma från
brittiska ungdomar)
Epidemiologisk forskning
-hur många, utveckling över tid?
-vilka?
-samband?
Longitudinella studier
- riskfaktorer, skyddsfaktorer mm
Kliniska försök där man prövar en metod
Systematisk kunskapsöversikt om
utvärderade interventioner som försökt
förbättra fosterbarns skolprestationer (2011)
• Vad finns?
• Vad verkar fungera?
Hilma Forsman, socialt arbete, Sthlms Universitet
Inklusionskriterier
• Vänder sig till barn i grundskoleåldern
• Utvärderade med
– RCT, för och eftermätning
– Kvasiexperimentell design, för- och eftermätning
– För- och eftermätning med åldersnormerade
instrument, ingen jämförelsegrupp
– Publ på engelska eller ett skandinaviskt språk
Sökningar på olika sätt gav..
• Drygt 400 studier
• 10 studier var relevanta
• 4 från UK, 3 från USA, 2 från Kanada,
1 från Sverige - Skolfam i Helsingborg
• Finns mycket lite forskning om vad som fungerar
Resultat
• Positiva förbättringar (8 av 10 studier):
– 3 av 4 tutoring projekt, bl a Paired Reading
– 1 strukturerat inlärningsprogram
på särskilt center två gånger i veckan
– 2 st som distribuerade inlärningsmaterial (Letterbox Club i
UK och dator/böcker i UK)
– ”skolsamordnare” (USA)
– SkolFam i Helsingborg
• Inga förbättringar
– Ett tutoringprojekt i USA, var inte anpassat till vad barnen
höll på med i sina skolor
– beteendeträning på institution
Mer resultat….
• Alla 8 framgångsrika projekt förbättrade
läsförmågan hos barnen
• Bland de 8 framgångsrika projekten försökte 6
förbättra mattekunskaperna:
– 3 lyckades, 1 blandat resultat, 2 misslyckades
Helsingborgsförsöket
• 25 fosterbarn 7-12 år testades med åldersnormerade
psykologiska och pedagogiska instrument
• Resultaten underlag för handledning/stöd till skola,
fosterhem och barn - från projektets skolpsykolog och
specialpedagog
• Återtest efter 24 månader för att utvärdera projektet
Specialpedagogen och skolpsykologen
• Arbetade bara i projektet
• Hade sin lojalitet mot barnen
• Kortsiktiga och konkreta planer som
utvärderades/reviderades efter hand
• Arbetade tillsammans med socialarbetaren
• Entusiastiska över arbetet
Resultat efter första mätningen
• Normalbegåvade (något lägre genomsnitt än jämnåriga, som t ex
utlandsfödda adopterade)
• Emotionellt hyggligt välfungerande
• 75% var rejält underpresterande i skolan
• Stora kunskapsluckor var vanliga
• Fosterföräldrar, socialarbetare och lärare hade låga/negativa
förväntningar på barnen.
• Såg inte problemen med stora kunskapsluckor.
Resultat efter 2 år
“Klinisk kunskap” säger att det bör ha blivit värre –
d v s större skillnader jämfört med jämnåriga
• Wisc IK Total
• Wisc IK Performance
• Wisc IK Verbal
***
**
*
• Rättstavning (DLS)
• Läshastighet/läsförståelse
*
*
• Ordkedjor
*
• Magnes Matematikdiagnos i.s.
(p<0,001)
(p<0,01)
(p< 0,05)
Norrköpings SkolFam
Rikard Tordön och Ulla Axelsson Mo
• Försöksprojektet pågick 2008-2011
• 21 barn fullföljde, två år mellan testerna
• WISC/kognitiv förmåga - samma resultat som i Hbg
• Läsning m m, resultat i samma riktning som i Hbg
• Men matematiken….
Bild från Rikard Tordön
Fallbeskrivning – Jens, åk 5 (från SkolFam, Norrköping)
Vid projektstarten:
• assistent i skolan, svåra koncentrationssvårigheter
• IK 70 vid utredande kartläggning, arbetsminne 62
• Matematik stanine 1
• Arbetsminnesträning med RoboMemo
• Handlingsplan följdes på andra sätt
Efter två år:
• IK 86 (+23%) , arbetsminne 99 (+60 %)
• Matematik stanine 5
• Koncentrationen stadigt förbättrats
• Gillar skolan!
Skola/utbildning
•
Replikera eller lära av SkolFamförsöken
•
Skolpsykologisk och pedagogisk utredning av alla barn
vid placering eller något år efter skolstarten
Systematiskt stöd till alla placerades barns skolarbete
•
Också bra
•
•
Systematiskt arbete för att öka läs- och sifferfärdigheter
hos alla fosterbarn - börja innan skolstarten
Placering på förskola med starka pedagogiska inslag
•
Systematisk policy med t ex krav på alla fosterföräldrar
Inga ”amatördiagnoser”!
Använd standardiserade
bedömningsinstrument
Placerade barns hälsa
• Hälsoundersökning av alla barn vid placering
• Screening av psykisk ohälsa vid placering och i
tonåren, alla över cut-off till specialist
• Rutiner för bevakning av alla placerade barns
somatiska och psykiska hälsa under tid i vård
• Inga färdiga nordiska modeller, lär av USA/UK
Stort behov av...
• Kunskapsöversikter om verkningsfulla
pedagogiska insatser för socialt utsatta
barn (inte bara fosterbarn)
• Metodutveckling som innefattar
försök/utvärdering, t ex av metoder som
visat goda resultat i andra länder
• Bra exempel är Morningside programmet
för matematikträning
Att läsa…
• Social Rapport 2006 och 2010, kapitel 7. www.socialstyrelsen.se
• Skolprojekt inom Familjehemsvården www.helsingborg.se/skolfam
• Tideman E, Vinnerljung B, Hintze K & Isaksson A A (2011). Improving foster
children’s school achievements: Promising results from a Swedish intensive study.
Adoption & Fostering, 35, 44-56.
• Berlin M, Vinnerljung B & Hjern A (2011) School performance in primary school
and psychosocial problems in young adulthood among care leavers from long term
foster care. Children and Youth Services Review. doi: 10.1016/j.childyouth.2011.0
• Vinnerljung, B. & Hjern, A. (2011), Cognitive, educational and self-support
outcomes of long-term foster care versus adoption. A Swedish national cohort
study, Children and Youth Services Review, 33, 1902-1910.
Att läsa om skola
• Social Rapport 2010, kapitel 7. www.socialstyrelsen.se
• Skolprojekt inom Familjehemsvården www.helsingborg.se/skolfam
• Tideman E, Vinnerljung B, Hintze K & Isaksson A A (2011). Improving foster
children’s school achievements: Promising results from a Swedish intensive study.
Adoption & Fostering, 35, 44-56.
• Berlin M, Vinnerljung B & Hjern A (2011). School performance in primary school
and psychosocial problems in young adulthood among care leavers from long term
foster care. Children and Youth Services Review,
doi: 10.1016/j.childyouth.2011.08.024
• Vinnerljung, B. & Hjern, A. (2011), Cognitive, educational and self-support
outcomes of long-term foster care versus adoption. A Swedish national cohort
study, Children and Youth Services Review, 33, 1902-1910.