Vilka bakgrundsfaktorer ökar
risken för narkotikamissbruk?
Växjö 10 nov 2011
Bo Vinnerljung, professor
Inst för Socialt Arbete
Stockholms Universitet
Meny
• Snabbkurs i epidemiologisk analys
• Färsk analys av registerdata
• Resultat från andra registerstudier som pekar i
samma riktning
• Lite annat smått och gott från registeranalyser
Vad är risk?
• Ökad/minskad sannolikhet
– För något specifikt
– ett relativt begrepp
– ett kvantitativt begrepp
“För vad?”
“Jämfört med vem/vad?”
“Hur mycket?
• Referensgruppen har alltid Relativ Risk (RR) =1
• RR=2 gånger fler är 100% fler
• RR >2-3 anses som “höga överrisker”
• 3% av alla tjejer blir mamma före 20-årsdagen
• 0,75% av alla killar blir pappa före 20-årsdagen
• Risken att bli förälder under tonåren är 4 gånger större
för tjejer än för killar (RR = 4)
• Säger ingenting om “hur många”
Att justera för bakgrundsfaktorer..
• “Om fördelningen av dessa bakgrundsfaktorer
var de samma i grupperna som jämförs – hur är
det då med överrisker?”
• Exempel: kön, ålder, föräldrars utbildning
• Görs i multivariatanalyser
Föräldrarelaterade riskindikatorter i olika grupper av barn
Biol mor psyk el missbruk
70
60
Procent
50
40
30
20
10
0
Normal
Svf adopt
KP/KF före 13
Fhem >5 år
Tonårsplac
Statistisk analys
• Multivariatanalys/Regressionsanalys
• Om alla andra bakgrundsfaktorer/-variabler
är lika – hur är det då med just denna
variabel? Exempel: ”mor tonårsmamma”.
• Beskriver en faktors ”unika” inflytande
(om/när allt annat är lika)
• Resultat visas i Relativa Risker (RR)
Population
• Alla födda i Sverige 1973-90 som levde när
de var 16 år.
• Definierad i Medicinska Födelseregistret
(MFR).
• N = 1,6 millioner
• Följs i register till 2008
Metod: samkörning av nationella register:
Personerna följda till 2008
–
–
–
–
–
–
–
–
–
MFR
SCB’s Befolkningsregister
SCB’s Flergenerationsregister
SCB’s LISA-register (utbildning, soc bidrag m m)
FoB 1980, 1985, 1990
Socialstyrelsens Patientregister
Socialstyrelsens Dödsorsaksregister
BRÅ’s Lagfördaregister
Skolverkets/SCB’s Betygsregister
Utfall:
Indikation på narkotikamissbruk
• Död med narkotikamissbruk som
huvudsaklig eller bidragande dödsorsak
• Vårdad på sjukhus med nark diagnos
• Straffad för narkotikabrott
Ovanligt utfall
– därför bra med data för hela befolkningen
• 20.000 män
• 8.500 kvinnor
(2,4%)
(1,1%)
• 28.500 totalt
(1,7%)
• Obs delvis ung population:
18-35 år vid sista uppföljningsåret (2008)
Bakgrundsfaktorer: Familj (13 st)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Mors födelseland (Sverige, Norden, EU, utanför EU)
Mors utbildning när barnet var 17 (grundskola/gymn/högskola)
Mor ensamstående när barnet var 17
Mor tonåring vid första barnets födelse
Mor förvärvsarbetade inte när barnet var 17
Mor förtidspension när barnet var 17
Mor socialbidragsberoende när barnet var 17
Mor allvarlig psykisk ohälsa
Mor missbruk
Mor allvarlig kriminalitet
Far allvarlig psykisk ohälsa
Far missbruk
Far allvarlig kriminalitet
Bakgrundsfaktorer: Individ (3 st)
• Kön
• Geografisk uppväxtmiljö
– Storstad
– Annan större tätort
– Landsbygd
• Inga/ofullständiga/låga betyg i åk 9
(”låga betyg” = tillhör sämsta 1/6 i sin årskull landet)
• Summa: 16 bakgrundsfaktorer
• (Justerat för födelseår)
Fråga: vilka bakgrundsfaktorer har starkast
samband med framtida narkotikamissbruk
– när allt annat är lika?
• Kryssa för de fem som Du tror ökar risken
mest för framtida narkotikamissbruk
• Det finns en bakgrundsfaktor som är rejält
starkare än de andra. Vilken? Rita en ring runt
det krysset.
Resultat – vad är en ”överrisk” ?
• ingen påtaglig överrisk
RR < 1,3
• mindre överrisk
• moderat överrisk
• hög överrisk
RR = 1,3-1,5
*
RR = >1,5- 2,0 **
RR > 2,0
***
--
Bakgrundsvariabel
Samband med nark missbruk
RR
Mors föd land Norden eller utanför Europa
*
1,4
Mor grundskola/gymnasium vs högskola
--
Mor ensamstående
**
Mor tonårsmamma
--
Mor arbetar inte
--
Mor förtidspension
--
Mor lever på socialbidrag
*
Mor allvarlig psykisk ohälsa
--
Mor missbruk
*
1,4
Mor allvarlig kriminalitet
*
1,3
Far allvarlig psykisk ohälsa
--
Far missbruk
*
1,4
Far allvarlig kriminalitet
**
1,5
Geografisk uppväxt i storstad vs på landet
**
1,7
Personen är man
**
1,9
Inga/ofullständiga/låga betyg
***
4,4
1,6
1,4
Narkotikamissbruk från 20 års ålder efter soc ekon
bakgrund och betyg i årskurs 9 (Social Rapport 2010)
Kvinnor
Procent
14
14
12
12
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
Övriga
Arb,
Arb,
Tjm,
ej
facklärda låg/
facklärda
mellan
(ref)
Betyg åk 9:
Låg
Män
Procent
Tjm,
högre
Låg/medel
Övriga
Medel/hög
Arb,
Arb,
Tjm,
ej
facklärda låg/
facklärda
mellan
(ref)
Hög
Tjm,
högre
Allvarlig kriminalitet från 20 års ålder efter soc ekon
bakgrund och betyg i årskurs 9
Kvinnor
Procent
14
14
12
12
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
Övriga
Arb,
Arb,
Tjm,
ej
facklärda låg/
facklärda
mellan
(ref)
Betyg åk 9:
Låg
Män
Procent
Tjm,
högre
Låg/medel
Övriga
Medel/hög
Arb,
Arb,
Tjm,
ej
facklärda låg/
facklärda
mellan
(ref)
Hög
Tjm,
högre
Självmordsförsök efter socioekonomisk
bakgrund och betyg i årskurs 9
Kvinnor
Procent
14
14
12
12
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
Övriga
Arb,
Arb,
Tjm,
ej
facklärda låg/
facklärda
mellan
(ref)
Betyg åk 9:
Låg
Män
Procent
Tjm,
högre
Låg/medel
Övriga
Medel/hög
Arb,
Arb,
Tjm,
ej
facklärda låg/
facklärda
mellan
(ref)
Hög
Tjm,
högre
Vad betyder det här för
socialt utsatta barn?
Inga/ofullst/låga betyg
Över medel
Pojkar
Normalgrupp
Kontaktfam före tonåren
Barn i fam med mkt soc bidr
Växt upp i fosterhem
22%
55%
57%
60%
41%
15%
13%
11%
11%
37%
40%
43%
60%
27%
25%
23%
Flickor
Normalgrupp
Kontaktfam före tonåren
Barn i fam med mkt soc bid
Växt upp i fosterhem
Växt upp i f-hem: mer än fem år i vård, lämnade vård efter 17-årsdagen
(M = 11 år i vård)
Vilka faktorer ökar risken
för låga betyg bland fosterbarn?
•
•
•
•
•
•
•
•
Kön
Födelseår
Ålder vid placering
Antal år i vård
Mor psyk vård
Mor missbruk
Far psyk vård
Far missbruk
***
--------
Vilka faktorer ökar risken för låga betyg
bland barn i familjer med soc bidrag?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Kön
Födelseår
Mor grundskola/gymn vs högskola
Uppväxtregion
Familjen hyr bostad (vs äger)
Mor psyk vård
Mor missbruk
Far psyk vård
Far missbruk
***
*
*
-------
Barn som växer upp i fosterhem.....
• Har mycket dåliga skolprestationer
• Får sämre skolbetyg i åk 9
- jämfört med andra barn med samma begåvning
• Blir lågutbildade – fler max grundskola, färre högskola
– jämfört med andra barn med samma begåvning
– jämfört med andra barn med samma betyg
• Rejält färre f-barn med låga betyg har gymnasieutbildning vid 26 år,
jämfört med ”normalbarn” med låga betyg
• Situationen är samma för socialt utsatta barn som växer upp hemma
Förekomst av problem: exempel
Bara grundskola vid 25 år, pojkar
F-barn
27%
”Normalgr”
6%
Självmordsförsök efter 20 år, flickor
14%
2%
Allvarlig krim efter 20 år, pojkar
Nark missbruk efter 20 år, pojkar
37%
22%
5%
4%
Lever på socialbidrag vid 25 år, pojkar 14%
1%
Växt upp i f-hem: >5år i vård, lämnade vård efter 17-årsdagen (M = 11 år i vård)
Barn som växer upp i fosterhem har höga överrisker
för framtida.....
•
•
•
•
•
•
•
•
Självmord
Självmordsförsök
Allvarlig psykisk ohälsa
Narkotikamissbruk
Alkoholmissbruk
Allvarlig kriminalitet
Att bli tonårsförälder
Bidragsberoende
RR = 6.4
RR = 6.2
RR = 5.0
RR = 6.8
RR = 4.9
RR = 7.5
RR = 3.8
RR = 9.8
(justerat för f-år och kön)
Barn födda 1974-1978 från familjer med
återkommande socialbidrag
•
•
•
•
•
•
•
•
Självmord efter åk 9
3,6
Självmordsförsök efter åk 9
3,6
Nark missbruk efter 20-årsdagen 4,6
Allvarlig krim efter 20-årsdagen
5,1
Tonårsförälder
5,5
Lever på soc bidrag vid 25 år
7,4
Max grundskola
3,8
Eftergymn utbildning
0,3
Justerat för kön och f-år
Samband “skolmisslyckande”
– framtida psykosociala problem
• Hur mycket av överriskerna för socialt
utsatta/placerade barn kan statistiskt förklaras av
ofullständiga/låga betyg (“skolmisslyckande”)?
• Svar: 40-60%
.
Långvarig f-hemsvård: Nark missbruk 20 år+
7
6
RR
5
4
3
2
1
Normal
Kön/föd år
Även för
missl
skolgång
Långvarig f-hemsvård: Allvarlig kriminalitet 20 år+
8
7
6
RR
5
4
3
2
1
Normal
Kön/föd år
Även för
missl
skolgång
Vilka faktorer ökar risker
för ogynnsamma utfall bland fosterbarn?
•
•
•
•
•
•
•
•
Kön
Födelseår
Ålder vid placering
Antal år i vård
Mor psyk vård
Mor missbruk
Far psyk vård
Far missbruk
• Skolmisslyckande
***
(*)
-------
***
Vilka faktorer ökar risken för ogynnsamma
utfall bland barn i familjer med soc bidrag?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Kön
Födelseår
Mor grundskola/gymn vs högskola
Uppväxtregion
Familjen hyr bostad (vs äger)
Mor psyk vård
Mor missbruk
Far psyk vård
Far missbruk
• “Skolmisslyckande”
***
----(*)
(*)
(*)
*
***
Vilka faktorer ökar chansen
för gynnsamma utfall bland f-barn?
•
•
•
•
•
•
•
•
Kön
Födelseår
Ålder vid placering
Antal år i vård
Mor psyk vård
Mor missbruk
Far psyk vård
Far missbruk
**
--------
• Ej skolmisslyckande
***
Vilka faktorer ökar chansen
för gynnsamma utfall bland barn
från socialbidragsfamiljer ?
• I stort bara frånvaron av skolmisslyckande
– plus kön, chansen större för flickor
• Ingen/liten betydelse, t ex:
–
–
–
–
stad/land
boendeform
mors utbildning
föräldrar psykisk sjukdom/missbruk
Självmord i tonåren och i ung vuxen ålder
- summering av registerstudier från EpC
RR
Just för kön/ålder
Barn som växer upp i familjehem
6.4
Barn som växer upp i familjer med återkommande socialbidrag
3.6
Barn med psykiskt sjuka föräldrar
3.0
Barn med låga el ofullständiga betyg i åk 9
2.5 - 3.0
Barn som får insatser av socialtjänsten före tonåren
men som växer upp hemma
2.5
Svenskfödda adopterade
2.6
Utlandsfödda adopterade
1,9
Barn som växer upp i familjer med kortvarigt socialbidrag
2.2
Barn från ensamförälderfamiljer
2.0
Barn från familjer med mycket låg inkomst men utan ek bistånd
i.s.
Tonårsplaceringar
Omfattande och problematisk vårdsektor
•
•
•
•
Dyr vård
Bristfällig tillsyn
Outvärderad vård
Potential för skadliga effekter
• 40-60% av placeringarna avbryts i förtid
• 40-50% placeras igen inom två år efter avslutad
vård
Suicid efter ÅK 9
11
10
9
8
RR
7
6
5
4
3
2
1
Normal
Utlf adopt
Svf adopt
KP/KF före 13 Fhem >5 år
Tonårsplac
Suicidförsök efter ÅK 9
11
10
9
8
RR
7
6
5
4
3
2
1
Normal
Utlf adopt
Svf adopt
KP/KF före 13 Fhem >5 år
Tonårsplac
Flickor plac i tonåren pga beteendeproblem
Normalflickor
Placerade flickor
Döda vid 25 år
0,3%
2,5%
Sjukhusvård 20-24 år pga
suicidförsök, psyk, alk/nark
0,7%
22%
Fängelse el rättspsyk 20-24 år
0,1%
8%
Skyddstillsyn el mer 20-24 år
0,4%
21%
Lagförd 20-24 år
3%
39%
Tonårsmamma
3%
27%
Socialbidrag vid 25 år
6%
50%
Max grundskola vid 25 år
8%
64%
Pojkar plac i tonåren pga beteendeproblem
Normalpojkar
Döda vid 25 år
0,5%
Placerade
pojkar
5,5%
Sjukhusvård 20-24 år pga
suicidförsök, psyk, alk/nark
Fängelse el rättspsyk 20-24 år
1%
30%
3%
44%
Skyddstillsyn el mer 20-24 år
4%
58%
Lagförd 20-24 år
16%
75%
Tonårspappa
< 1%
8%
Socialbidrag vid 25 år
6%
53%
Max grundskola vid 25 år
10%
67%
Hur många “klarar sig”? Beror på vad man menar....
Pojkar placerade p g a beteendeproblem
Lever fortfarande vid 25 år
och inte fängelse 20-24 år
och inte skyddstillsyn 20-24 år
och inte sjukhusvård för självmordsförsök,
missbruk el psyk 20-24 år
och inte tonårspappa
och inte lagförd för brott 20-24 år
95 %
53 %
40 %
35 %
och mer än grundskola vid 25 år
och inget socialbidrag vid 25 år
10 %
8%
32 %
20 %
Samband mellan narkotikamissbruk
och psykisk ohälsa bland vuxna
(födda 1973-1982)
Nark missbruk & psykisk ohälsa
(födda 1973-82)
Sjukhusvård för suicidförsök efter 16 års ålder:
• Nark/kvinnor
• Nark/män
42%
23%
• Ej nark/kvinnor
• Ej nark/män
2%
<2%,
(grov RR=19.1)
(grov RR=12.8)
Uthämtad psykofarmaka 2009
(födda 1973-82)
Nark kvinnor
Neuroleptika
14%
Sömnmedel
30%
Ångestdämpande
27%
Antidepressiva
36%
Nark män
10%
19%
17%
22%
Normal
<1%
4/2%
4/2%
9/5%
(obs 7% av männen & 4% av kvinnorna är döda)
Samkörning med Socialstyrelsens Läkemedelsregister
Epidemiologisk forskning, explorativ forskning
-hur många, utveckling över tid?, vilka?, samband?
-Vårdmönster, avbruten behandling, “comsumer studies” etc
Longitudinella studier
- riskfaktorer, skyddsfaktorer mm
Kliniska försök där man prövar en metod
Att läsa…
• Social Rapport 2006
• Social Rapport 2010
www.socialstyrelsen.se
www.socialstyrelsen.se
• Berlin M, Vinnerljung B & Hjern A (2011) School performance in primary school
and psychosocial problems in young adulthood among care leavers from long term
foster care. Children and Youth Services Review. doi: 10.1016/j.childyouth.2011.0
• Vinnerljung, B. & Hjern, A. (2011), Cognitive, educational and self-support
outcomes of long-term foster care versus adoption. A Swedish national cohort
study, Children and Youth Services Review, 33, 1902-1910.
