Marknadsföring 723G04 Kursansvarig Mehran Noghabai Linköpings universitet 2013-­‐03-­‐22 Marknadsplan
Isabell Henriksson 920628-­‐0142 [email protected] Sammanfattning I denna marknadsplan behandlas företaget Gekås Ullared, ett stor varuhus med stort utbud som ligger i det lilla samhället Ullared. Som trots sin geografiska placering lyckats blivit Skandinaviens största varuhus, med över fyra miljoner besökare varje år. Det som är fascinerande är att varuhuset aldrig lagt ner några pengar på marknadsföring men ändå har de lyckats på marknaden. Gekås har nästan blivit ett fenomen som alla pratar om vilket gör att de som inte besökt varuhuset åker dit för att se vad de eventuellt har missat. Idag är Gekås så stort som fem fotbollsplaner och det finns restaurang inne i varuhuset och snart också en sportbar. Gekås ser sig inte bara som ett varuhus utan som en destination, då folk åker många mil för att besöka dem. I närheten av varuhuset finns en camping för dem som vill spenderar lite mer tid i Ullared. Till våren öppnar Gekås också ett hotell, vilket gör att Gekås kan bli ett ännu större utflyktsmål. Marknadsplanen innehåller marknadsanalyserna: Marknadsmixen, PEST-­‐analys, branschanalys, SWOT-­‐analys, BCG matrisen och Ansoffs-­‐matrisen. Detta för att få en helhetsbild av Gekås marknadsposition samt att se framtida möjligheter för företaget. Analyserna visar på att Gekås har en stark position på marknaden och har en stor marknadsandel. Med sitt låga pris och breda sortiment så påverkas inte Gekås av lågkonjunkturer. Utan har de senaste åren år efter år slagit sitt försäljningsrekord. Vilket till stor del beror på den uppmärksamhet företaget fick när kanal 5 började sända ”Ullared”. Utifrån dessa analyser rekommenderar jag att Gekås ska fortsätta med den marknadsstrategi de alltid haft, dvs. ingen marknadsföring. Detta då kunderna kommer till dem ändå, samt att dem för tillfället har den bästa marknadsföringen man kan ha nämligen mun mot mun kommunikationen. Innehållsförteckning Sammanfattning ............................................................................................................................... 2 1 Inledning ......................................................................................................................................... 4 Bakgrund ...................................................................................................................................................... 4 Metod ............................................................................................................................................................. 4 2 Nuvarande situation ................................................................................................................... 5 2:1 Affärsidé och vision ........................................................................................................................... 5 2:2 Gekås Ullared idag ............................................................................................................................. 5 3 Intern och extern marknadsföring ........................................................................................ 6 3:1 STP-­‐analys ........................................................................................................................................... 6 3:1:1 Segmentering ..................................................................................................................................................... 6 3:1:2 Targeting .............................................................................................................................................................. 6 3:1:3 Positionering ...................................................................................................................................................... 6 3:2 PESTEL-­‐analys .................................................................................................................................... 7 3:2:1Politisk miljö .................................................................................................................................................... 7 3:2:2 Ekonomisk miljö ............................................................................................................................................ 7 3:2:3 Sociokulturell miljö ...................................................................................................................................... 7 3:2:4 Teknologisk miljö .......................................................................................................................................... 7 3:2:5 Ekologisk miljö ............................................................................................................................................... 8 3:2:6 Legal miljö ......................................................................................................................................................... 8 3:3 Porters femstegsmodell .................................................................................................................. 8 3:4 Marknadsmixmodellen ............................................................................................................... 8-­‐9 3:5 SWOT-­‐analys ................................................................................................................................ 9-­‐10 3:6 BCG-­‐matrisen ............................................................................................................................. 10-­‐11 4 Ansoffs-­‐matris ............................................................................................................................ 11 5 Marknadsstrategi ................................................................................................................ 11-­‐12 5:1 Framtida marknadsstrategier-­‐ Marknadsbudget ................................................................ 12 6 Utvärdering och rekommendationer ................................................................................. 13 1. Inledning Nedan presenteras Gekås bakgrund samt den metod arbetet är grundats på. 1.1 Bakgrund Detta arbete är en del av examinationen i kursen Marknadsföring, vid Linköpings Universitet och syftar till att ta fram en marknadsplan för företaget Gekås och ta fram förslag på hur dessa kan utveckla sin marknadsföring. Gekås Ullared AB grundades 1963 av Göran Karlsson och är Skandinaviens största varuhus. Med fyra och en halv miljoner besökare årligen utgör dem också Sveriges största utflyktsmål. När butiken öppnade år 1963 var det på bottenvåningen av en villa i Ullared. Trots varor till chockpriser så var det ingen lysande affär. Men idag har det expanderat och blivit ett samhälle uppbyggt kring Gekås. Man har också hela tiden nya visioner på hur man kan utöka sin verksamhet för att bli ännu bättre. Då konsumenterna åker många mil för att besöka varuhuset så är det viktigt att man når upp till deras förväntningar. 1.2 Metod I denna rapport kommer ett antal olika metoder att användas för att till slut resultera i en marknadsplan. Även en branschanalys enligt Porters femkraftsanalys kommer genomföras. Material som kommer användas i detta arbete är Gekås hemsida, samt intervjuer med Gekås VD Boris Lennerhov. För att kunna genomföra analyser kommer boken (Jobber & Fahy, Foundations of marketing, 2012) att användas. 2. Nuvarande situation Nedanför presenteras företaget nuvarande situation efter att tagit del av information från hemsidan. 2.1 Affärsidé och vision Gekås affärsidé: Gekås Ullared är ett varuhus och turistmål som erbjuder ett brett utbud av rätt varor till rätt priser. Vision: Gekås Ullared ska vara Nordens ledande aktör och drivande konceptutvecklare inom upplevelsebaserad shoppingturism i det fyndsmarta prissegmentet. Genom att utveckla sortiment och utbud och skapa nya erbjudanden inom konferens, rekreation och underhållning fortsätter Gekås Ullared att skapa mervärde till resmålet. Gekås Ullared ska aktivt bidra till en bättre miljö. Företaget ska verka för en minimering av miljöpåverkan i företagets och arbetarnas vardag. 2.3 Gekås Ullared idag Allt började när Göran Karlsson år 1963 öppnade en butik i bottenvåningen i en villa i Ullared. Trots lockvaror till chockpriser i annonser så var det ingen lysande affär. Omsättningen var 80 000kr efter två år, vilket är lika mycket som slås in på kassaapparaterna under tre minuter idag i varuhuset. Några år senare flyttades varuhuset till stationshuset i byn, och charterbussar började rulla till Gekås vilket gjorde att omsättningen tog fart. År 1979 hade man en omsättning på 80 miljoner kronor och butiken låg snett över torget i Ullared och hade under åren byggts ut ordentligt. Sedan dess har Gekås bara växt, och idag är butiksytan 31 000kvm, och varuhuset har 63 kassor. Men det är inte endast varuhuset som på senare år växt, utan även kringaktiviteter. Då dem b.la. investerat i ett Gekås hotell (som invigs i april 2013) och en Gekås camping. I varuhuset byggde man 2010 en kaffebar, där kunderna kunde stanna en stund för att sitta ner och ta det lugnt och ta en fika mitt i sin shoppingtur. En restaurang i varuhuset blev verklighet i februari 2011, där man erbjuder sina kunder husmanskost till låga priser. En efterlängtad sportbar hade premiär i slutet av 2012. Gekås har sedan starten 1963 ökat sin omsättning varje år. År 2012 besöktes dem av 4,6 miljoner kunder och dessa handlade tillsammans för 4,3 miljarder kronor. I och med att Gekås är ett populärt utflyktsresmål kan det under högsäsonger vara kö in till varuhuset, och som längst har kön varit 1,4 kilometer. Gekås har även samarbete med bussbolag, och bussrekordet är 81bussar på en dag. Vilket också var den dagen då kön var som längst. Gekås fick en ökning av kunderna med 2000 personer om dagen efter att Kanal 5 börjat sända ”Ullared” i slutet av 2009. (http://www.gekas.se/foretaget/historik) I nuläget behöver inte Gekås marknadsföra sig något speciellt kunderna hittar till dem ändå. Dem gör en hel del investerar för att förbättra varuhuset och verksamheterna i närområdet bättre, allt för att locka flera kunder och få dem att stanna längre samt köpa mera varor. 3. Intern och extern marknadsföring 3.1 STP-­‐analys STP är en engelsk förkortning och står för Segmentation, Targeting och Positionering (Segmentering, målinriktning och positionering). Analysen syftar till att tydliggöra likheter mellan olika köpare av en viss produkt för att klargöra mot vilken målgrupp företaget bör lägga sitt marknadsstrategiska fokus. 3.1.1 Segmentering Segmentering innebär att man gör ett urval efter förväntade konsumenters egenskaper, exempelvis via kön, ålder eller demografiskt spridning. Detta för att definiera sin målgrupp eller målgrupper och för att lättare rikta och specificera sin marknadsföring mot dessa målgrupper(Fahy J & Jobber D,2012). Gekås Ullared har en bred målgrupp då de riktar sig till båda könen och har något för alla ålderskategorier. På senare år har man gjort investeringar för att göra det mer familjevänligt att besöka Gekås, exempel på detta är möjligheten att övernatta samt att det finns möjlighet att stanna och sätta sig ner och äta i varuhuset. Då Gekås blivit ett utflyktsmål har det gjort att den demografiska spridningen är stor. En av orsakerna är att det tidigt började samarbeta med olika bussföretag, både i Sverige, Danmark och Norge. 3.1.2 Targeting Under Targeting väljs målmarknad ut, vilket refererar till det specifika segment man vill betjäna och dess nyckelelement i marknadsstrategin (Fahy J & Jobber D, 2012) Deras marknadsstrategi har från dag ett har varit att inte köpa en enda annons. Deras strategi för att bygga upp sitt varumärke är genom mun till mun kommunikation. Vilket är precis det som kunderna gör efter att besökt Gekås, och detta är ju den bästa marknadsföringen ett företag kan ha. (http://www.dagensmedia.se/karriar/article3993.ece) Gekås är medvetna om att deras målgrupp till största del är barnfamiljer med en stor omsättning av kläder och hygienartiklar. Där det låga priset och utbudet lockar, samt att man kan spara tid då allt finns under ett tak. 3.1.3 Positionering Positionering innebär anpassning av sin image för att bli ihågkommen i kunderna medvetande och budskapet är av stor vikt för att särskilja sig från konkurrenterna (Fahy J & Jobber D, 2012). Deras positionering idag på marknaden är att dem är ett varuhus med brett sortiment och håller låga priser. Samt att de ständigt är under utveckling för att bli ännu bredare. Man har gått från att bara varit ett varuhus till att bygga upp en shoppingupplevelse. Gekås är unik på så sätt i och med att de inte ha några direkta konkurrenter. Deras positionering med ett brett sortiment och låga priset och allt under ett tak gör att de får en stabil position på marknaden. På en positioneringskarta befinner sig Gekås i den ruta som innebär lågt pris och hög kvalité. Det är just den kombinationen som gör att folk besöker dem. Man får bra varor till ett lågt pris. 3.2 PESTEL-­‐ analys PESTEL står för Politisk, Ekonomisk, Sociokulturell, Teknologisk, Ekologisk och Legal, och analysen syftar till att belysa marknadsmiljö som företaget verkar i ifrån ett makroperspektiv. Det vill säga hur de olika makrovariablerna påverkar företaget. 3.2.1 Politisk miljö Den politiska aspekten syftar på att fastställa relationen mellan företagare och politiska beslutsfattare samt den politiska stabiliteten i marknaden (Fahy & Jobber, 2012, s. 41) Ullared ligger i Falkenbergs kommun och där Gekås är en stor del av turismen till kommunen. Falkenberg kommun har med sina politiska beslut gjort det möjligt att Gekås växt och blivit så stort som det är idag. Där det förutom varuhuset även finns ett Gekås hotell och en camping. 3.2.2 Ekonomisk miljö Den ekonomiska aspekten syftar till att belysa vilka makroekonomiska förutsättningar som kan påverka verksamheten; såsom ekonomisk tillväxt, arbetslöshet, räntenivåer, skatter och inflation (Fahy & Jobber, 2012, s. 32). För tillfället befinner sig Sverige i en mindre lågkonjunktur. Fördelen med ett företag som Gekås är att det inte är så konjunkturkänsligt. Då det låga priset lockar folk i dåliga tider och i bra tider åker man dit och shoppar lite ”extra”. Detta kan man konstatera efter att företaget år 2012 slog försäljningsrekord. 3.2.3 Sociokulturell miljö Sociokultur är ett begrepp som innefattar hur sociala och kulturella strömmar i samhället och på marknaden kan påverka vad som uppfattas som åtråvärt och trendigt, samt vad som kan uppfattas som icke önskvärt (Fahy & Jobber, 2012, s. 35). Gekås måste som alla andra företag hålla koll på konsumenternas trender och vad de efterfrågar. Då de har ett brett sortiment så kräver detta en ökad koll över vad som efterfrågas. De måste också se till att kunna hålla ett lägre pris på sina varor än konkurrenterna då detta är förutsättningen för företagets överlevna. Samt måste det vara en balans gång mellan pris och kvalité för att behålla sina kunder. Den har under senare år varit väldigt lyhörda och sätt kunderna efterfrågar, till exempel restaurangen eller sportbar. 3.2.4 Teknologisk miljö De tekniska förutsättningarna för organisationen och berör dess infrastruktur, teknikutveckling så som nya produkter eller nya processer. Teknik kan leda till reducerade kostnader, förbättrad teknik och innovation och gynnar oftast både organisationen och dess kunder. (Fahy & Jobber, 2012, s. 47). Gekås har på sin hemsida ingen varuförsäljning, men har däremot en informationsrik och bra hemsida. Där du får all information om varuhuset och deras övriga verksamheter. Då deras varuhus töms tre gånger under en vecka så kan man utgå ifrån att teknik och logistik måste fungera väldigt väl. 3.2.5 Ekologisk miljö Ekologiska faktorer involverar natur, väder och vind och klimatförändringar så som den globala uppvärmningen men även intresset för att utveckla mer hållbart samhälle och tänkande. (Fahy & Jobber, 2012, s. 45). Gekås ambition är att åstadkomma en så liten miljöbelastning som möjligt. Gekås arbetar med en rad olika åtgärder med syfte att minimera miljöpåverkan i verksamhetens vardag. (http://www.gekas.se/foretaget/miljoforebyggande-­‐atgarder) Däremot kan man ju undra om det är verkligen är så miljövänligt. Då det sker många transporter och kanske även en hel del onödiga köp. 3.2.6 Legal miljö Den legala aspekten som belyser vilka juridiska ramverk som omfattar marknaden, såsom skatter, konkurrenslagstiftning, branschpraxis och mycket mer (Fahy & Jobber, 2012, ss. 41,43). Gekås måste som andra företag som sysslar med handel måste följa konsumentköplagen samt köplagen och en rad andra lagar. 3.3 Porters femstegsmodell Porters femkraftsanalys är en mikro analys av marknaden och hur företagets marknadsposition påverkas av dess relativa förhållande till 1) nya aktörer, 2) köpare, 3) leverantörer, 4) substitutvaror/tjänster, samt 5) intensiteten av rivalitet på marknaden. Beroende på hotet från en eller flera av dessa variabler så påverkas företagets valmöjligheter och behov vad gäller priser, service, kampanjer, med mera. (Fahy & Jobber, 2012, s 315) Nya aktörer: Det är en hög inträdesbarriär i en marknad liknande Gekås. Det kräver höga investeringskostnader samt en fungerande inköpsorganisation, vilket gör att det är svårt att ta sig in på marknaden och bli så stora som dem. Köpare: I och med att man hela tiden investerar och förnyar så har man en trogen kundgrupp och detta minskar risken att förlora kunder. Leverantörer: Med sitt stora sortiment så har Gekås många leverantörer. I och med att omsättningen på varor är stor leder detta till att det är stor konkurrens om att få leverera till dem. Substitut: Skulle prisskillnaden mellan varor från Gekås jämfört med närliggande prisbilden så skulle folk minska sitt resande till varuhuset. Förutom priset har även kön och trängseln och till viss del bränslepriset en avgörande betydelse om man bedömer att det är värt resan. Rivalitet på marknaden: Gekås största nackdel kan bli att det lägre priset inte är värt en lång resa. Det byggs köpcentrum idag där du kan få tag i många olika produkter inom ett inte allt för stort geografiskt område. Om allt fler då väljer att köpa sina varor i köpcentrumet kan dem på sikt pressa sina priser och på så sätt konkurrera med Gekås. 3.4 Marknadsmixmodellen Marknadsmixen består vanligen av de fyra P:n vilket innebär produkt, pris, plats, påverkan. Man kan tala om de sju P:n om det rör sig om ett tjänste-­‐/serviceföretag, de tre ytterligare är personal, processer och fysiska bevis). Produkt: Gekås har blandning av lågprismärken samt lite mer märkesprodukter. Allt för att vara så bred som möjligt på marknaden. Det breda sortimentet av varor gör att man når en stor målgrupp. Meningen med deras produkter är att skapa shoppingglädje känna att man gått därifrån och gjort en hel del fynd, samtidigt vill dem överträffa kundernas förväntningar. Pris: Priset är en viktig del i deras affärsidé. Där man är en varubutik som håller längre priser än konkurrenterna. Även kända varumärken har ett attraktivt pris. Det låga priset är det som lockar folk att besöka Gekås och gör att de varje år ökar sin försäljning. Plats: Då Gekås ligger i det lilla samhället Ullared kan man konstatera att platsen inte är det viktigaste. Deras konkurrensfördel är priset vilket gör att det inte är så beroende av var varuhuset är placerat. Men när man väl fått en kundkrets kan man se en fördel med en liten ort kan vara att det är enklare att expandera. Påverkan: Gekås marknadsstrategi har varit att inte ha vanlig annonsering. Gekås gjorde succé i tv, när Kanal 5 börjar sända ”Ullared”, den 2 november 2009. Avsnittet sågs av över 1 miljon svenskar och uppmärksamheten resulterade i en ökning av kunderna med 2000 personer om dagen. (http://gekas.se/foretaget/historik ) Vilket har gjort Gekås till något som alla känner till. Kan det finnas bättre marknadsföring? Personal: I ett stort varuhus som Gekås jobbar det under högsäsong 1400 medarbetare. Det finns alltid personal på de olika avdelningarna som du kan fråga om hjälp ifall du skulle behöva. Personalen på Gekås ger en bra service och de är trevliga och hjälpsamma. Men det mest imponerande är att de är väldigt stresståliga. Processer: På Gekås hemsida kan du få information över ur hur mycket folk det är inne i butiken samt hur lång kön är. De har även information om när det brukar vara som mest folk inne på Gekås. Allt för att informera kunderna om vad de kan förvänta sig. De har en informationsrik hemsida som ska locka konsumenterna att åka dit och besöka dem. Du kan inte beställa varor på deras hemsida utan det krävs att du besöker deras varuhus för att kunna handla varorna till det låga priset. Fysiska bevis: Personalen har en enhetlig klädsel som gör att du vet vem du ska vända dig till. I och med att varuhuset är väldigt stort så är det svårt att lokalisera sig, detta i kombination med att folk som besöker Gekås ofta är väldigt förväntansfulla och därmed uppspelta. Gör att det även med en bra skyltning kan vara svårt att hitta det man söker. Den utvändiga miljön är kanske inte så lockande, men det byggs nya saker som ska locka till en längre vistelse. 3.5 SWOT-­‐ Analys En SWOT-­‐analys identifierar de interna styrkor och svagheter samt de externa möjligheter och hot som finns i företagets makro-­‐ och mikromiljö. Styrkor: Man kan se Gekås breda sortiment och att allt finns under ett tak som en styrka. Där man på senare år också gjort det möjligt för besökarna att stanna kvar längre tid i varuhuset då det finns tillgång till både sittplatser och mat. Men även iden med att bygga hotell och en camping är ett sätt att få kunderna att stanna längre samt köpa flera varor. Den stora parkeringsplats de har är också en av deras styrkor. Gekås har också ett gott rykte och de har en trogen kundkrets. Där det låga priset och ett brett sortiment gör att folk återkommer. I och med den stora omsättningen så gör det att varuhuset inte ha så höga lagerkostnader, vilket är en styrka. Då varor på lager är en kostnad för företaget. Svagheter: Likaväl som man kan se den stora ytan och det breda sortimentet som en styrka så kan det även vara en svaghet. Då det kräver att inköparna har koll på att varor finns tillgängliga. Detta är speciellt viktigt för ett företag som Gekås då kunderna kanske åkt många mil i hopp om att köpa just en speciell vara. Man känner en osäkerhet över om varan kommer att finnas när du väl är framme. En svaghet är att det ligger långt ifrån många av de trogna kunderna, dvs. många av kunderna reser många mil för att åka dit och handla. En svaghet med ett populärt resmål som Gekås är att det vid vissa ställen kan vara kö in till varuhuset. Väl inne i varuhuset är det oftast fullt med folk och vagnar över allt, vilket kan irritera en. Möjligheter: I och med att Gekås är så stort idag är det svårt att se några ytterligare möjligheter till expansion. Den låga markkostnaden gör att det finns möjlighet för ytterligare investeringar. Om det är något dem skulle kunna göra för att ytterligare öka viljan att besöka varuhuset är att se till att det finns flera anledningar till att besöka Ullared eller dess närområde. T.ex. genom att bygga något vattenland eller liknande. Hot: För ett företag som Gekås där omsättningen är stor är det viktigt att leveransen av varor kommer i tid. Samt att bränslepriset inte överstiger en Styrkor Möjligheter viss nivå då man inte anser det Ett brett sortiment Låg markkostnad ”lönsamt” att åka dit. Det är just Ett utflyktsmål Flera anledningar till att Gekås geografiska läge som kan Restaurang och besöka Ullared och dess bli ett hot för dem, då folk kanske sittplatser närområde väljer andra företag som ligger i Många parkeringsplatser närområdet. Hotet kan ju också Trogna kunder bli dem allt mer köpcentrumen Lågt pris som bildas. Stor omsättning-­‐ låg lagerkostnad Svagheter Hot Kö Leverantörsföreningar Långt avstånd Bränslekostnaden Brett s
ortiment o
ch e
n Fler större konkurrenter stor butiksyta Geografiska läget Trängsel Osäkerhet om varor finns i varuhuset 3.6 BCG-­‐matrisen En tillväxt-­‐marknadsandelsmodell, där relativ marknadsandel ställs mot marknadens tillväxtgrad. Det finns fyra olika kategorier: kassakor, stjärnor, frågetecken, hundar. I och med försäljningssiffror som varje år ökar samt att antalet besökare har ökat sedan kanal 5 började sända ”Ullared” kan man konstatera att de har en tillväxt. Då varuhuset även har ett brett sortiment gör att man har en hög marknadsandel. Vilket gör att det befinner sig i stjärnrutan i matrisen. Vilket innebär hög tillväxt och hög marknadsandel, och detta kräver höga investeringskostnader men ger också höga inkomster. 4 Ansoffs-­‐matris Ansoffs tillväxtmatris används av företag för att välja tillväxtstrategi för produkter och marknad. Företagen strategi brukar visas i en tabell med fyra rutor. (Fahy & Jobber,s 321, 2012) Gekås har under många år befunnit sig på marknadspenetrationen, där man haft ett mål att erövra marknadsandelar genom sitt låga pris. Men de senaste åren har det utvecklat sin verksamhet och gjort det till ett utflyktsmål. De har alltså byggt upp nya verksamheter både i varuhuset och i närområdet. Gekås ser hela tiden framåt och funderar på hur man kan bli ännu större, för att öka försäljningen ytterligare. Detta genom byggandet av camping och hotell, vilket gör att man kan anse att de vill öka sin marknadsandel. 5. Marknadsstrategi Gekås har en nära relation med sina kunder och lyssnar in vad de tycker ska förbättras i varuhuset. Man har också genom marknadsundersökning tagit reda på vem som är genomsnittskunden i varuhuset, vilket är en kvinna som är 43 år och lever i ett hushåll med tre personer. I denna undersökning såg man också att 63 % av kunderna var kvinnor och 36 % var män och 1 % visste inte. Detta gör att Gekås har koll på vilka som är den största målgruppen och vad de efterfrågar, inte bara tack vare marknadsundersökningar utan även genom att iaktta kunderna i butiken samt tala med dem. Man kan ju konstatera i och med att de varje år ökar sin försäljning att de har ett lönsamt segment. (http://www.gekas.se/foretaget/genomsnittskunden) Även om Gekås aldrig köpt en annons vilket också är deras marknadsstrategi, så har de ändå lyckats. Som Vd:n Boris Lennerhov sagt i en intervju ” I och med att man inte annonserar så har kunden bara en förväntan, medan andra lovar stort i en annons men sen är det slut när man väl kommer till butiken. Men hos oss kan en bra pryl finnas ena dagen för att den andra dagen vara slut, men eftersom du inte visste att den fanns blir du inte besviken” (http://tv.handelsbanken.se/2011/12/02/fredagsmagasinet-­‐boris-­‐lennerhov/) Fördelen med Gekås kan vara att det bara finns ett av det vilket kan ses som en konkurrensfördel, vilket kan jämföras med företag som i många köpcentrum runt om i landet. För har man sett en har man sett alla. Men med Gekås är det annorlunda, har du inte varit i Ullared har du aldrig varit på Gekås. I och med det surr som har skapats runt Gekås så vill allt flera åka dit för att se vad dem missat. Ett exempel på en ordentlig uppgång med antalet besökare till Ullared blev när Kanal 5 började sända serien ”Ullared” hösten 2009. Vilket gjorde att närmare en miljon människor såg varje avsnitt. I och med att serien blev väldigt uppmärksammad så ökade kundströmningarna med 1500-­‐2000 personer varje dag under hösten 2009. (http://www.gekas.se/foretaget/om-­‐tv-­‐serien) Innan tv-­‐serien började sändas hade nog många en bild av Gekås, utan att ens varit där. Enligt Boris så hade de bilden av att Gekås var en lada i mitt i skogen, med jättelånga köer och en massa damer som river i backar med varor från konkurspartier. Han såg då en jättemission i att få ut vad Gekås faktiskt är i dag. Men samtidigt var det inte självklart att tacka ja, då han ville vara säker att de kunde säkerställa varumärket. Idag har Gekås en blogg där han uppdaterar kunderna nya varor i sortimentet samt vad som händer i butiken. Man kan väl säga att intresset av Gekås har ökat i och med serien och gjort att kunderna vill ha en mer nära relation med varuhuset. Vilket då bloggen kan vara ett sätt att nå kunderna och locka dem att åka till varuhuset. Under våren sänds den fjärde säsongen av ”Ullared”. Det man kan fråga sig är om Gekås i framtiden kan bli ännu större, är det möjligt? Skulle man genom marknadsföring i tv öka försäljningen ytterligare? 5.1 Framtida marknadsstrategier-­‐ Marknadsbudget I denna marknadsplan så skulle man lägga fram en marknadsbudget för företaget. Då Gekås är emot vanliga marknadsstrategier kan detta bli lite motsägelsefullt. Men frågan är om man inte serien är en sorts marknadsföring. Gekås har idag ett många trogna kunder och har en bra marknadsföring via mun till mun kommunikation. Så är det verkligen lönt att marknadsföra sig? Kanske skulle det till och med skada varumärket. Då Gekås lockar folk från olika delar i Sverige så skulle tv-­‐reklam var det bästa sättet att marknadsföra sig på då man når väldigt många. Men då Gekås redan har många trogna kunder så behövs det inte läggas ner allt för mycket pengar på marknadsföring. Utan se det som ett sätt att påminna sina kunder om att varuhuset finns och även fånga nya kunder. De skulle då satsa på att göra reklam några månader under hösten då det är tråkigt väder och folk tycker det passar bra att åka och besöka varuhuset. Även våren är ett bra tillfälle att försöka göra reklam för att på så sätt försöka fånga turister. Då Gekås inte idag köper några annonser kan det vara lämpligt att till en början gå ut lite försiktigt med sin reklam, t.ex. en månad på hösten och en månad på våren. En veckas tv-­‐kampanj kostar runt 425 000kr, på en månad blir detta 1,7 miljoner kronor. Reklamen skulle vara i 20 sekunder och visas 35 gånger per vecka, och ses av dem som bor i södra Sverige. https://spotlight.tv4.se/Sa-­‐fungerar-­‐det/Verktyg/Rakna-­‐ut-­‐ditt-­‐
pris/Kalkylatorn/?regions=blekinge,boras,goteborg,helsingborg,jonkoping,kalmar,kron
oberg,linkoping,nassjo,skaraborg,skane,varmland,varnamo,vast,vastervik&si=5&packag
e=tv Om nu Gekås skulle satsa på något så är det genom tv reklam man bäst når ut till sina kunder, men även nya kunder. Enligt mitt förslag på marknadsbudget skulle dem första året lägga ut 3,4 miljoner kronor på tv reklam. Detta för två månaders reklam, dessa skulle ligga i slutet av augusti till slutet av oktober. Och på våren någon gång runt april då det snart är dags att köpa nya vårkläder och andra sommarprylar, samt planera sin semester. 6. Utvärdering och rekommendationer I och med sin stora kundgrupp och Kanal 5 serie ”Ullared” så anser jag att man inte är behov av marknadsföring. Ovan gav jag ett exempel på vad det skulle kosta ungefär att börja göra lite reklam, men detta är alltså något som jag inte rekommenderar dem att göra. Då jag tror det kan bli så att varuhuset tappar lite av den image, som är att vara ett företag som inte behöver marknadsföra sig. Jag tycker det viktigaste är att man fokusera på att förbättra saker i butiken och i närområdet och att man lyssnar på kunderna vad dem anser att man behöver för att bli ännu bättre. För är kunderna nöjda efter ett besök i varuhuset så finns det ju ingen bättre marknadsföring än så. Efter att sett ett antal intervjuer med Gekås VD Boris Lennerhov kan man konstatera att marknadsföring inte är något de kommer göra. Bland annat för att de inte behöver, kunderna kommer ändå. Istället för att konkurrera med konkurrenterna så ser Gekås det ur kundernas syn, dvs. hur kan vi göra för att bli bättre. När man väl har en stor trogen kundkrets så behöver man inte göra massa reklam utan då är det viktigaste att vårda kundrelationen. Vilket är precis det som Gekås gör, och detta ihop med det låga priset och det breda sortimentet gör att företaget har en stark plats på marknaden.
