nr 2000:20
Flexibla inkomster och fasta utgifter
– en studie av ekonomisk stress och hälsa bland korttidsanställda
Gunnar Aronsson, Margareta Dallner och Tomas Lindh
arbete och hälsa | vetenskaplig skriftserie
isbn 91-7045-580-5 issn 0346-7821 http://www.niwl.se/ah/
a
Arbetslivsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum för arbetslivsfrågor. På
uppdrag av Näringsdepartementet bedriver institutet forskning, utbildning
och utveckling kring hela arbetslivet.
Arbetslivsinstitutets mål är att bidra till:
• Förnyelse och utveckling av arbetslivet
• Långsiktig kunskaps- och kompetensuppbyggnad
• Minskade risker för ohälsa och olycksfall
Forskning och utveckling sker inom tre huvudområden; arbetsmarknad,
arbetsorganisation och arbetsmiljö. Forskningen är mångvetenskaplig och
utgår från problem och utvecklingstendenser i arbetslivet. Verksamheten
bedrivs i ett tjugotal program. En viktig del i verksamheten är kommunikation
och kunskapsspridning.
Det är i mötet mellan teori och praktik, mellan forskare och praktiker, som det
skapas nya tankar som leder till utveckling. En viktig uppgift för Arbetslivsinstitutet är att skapa förutsättningar för dessa möten. Institutet samarbetar
med arbetsmarknadens parter, näringsliv, universitet och högskolor, internationella intressenter och andra aktörer.
Olika regioner i Sverige har sina unika förutsättningar för utveckling av
arbetslivet. Arbetslivsinstitutet finns i Bergslagen, Göteborg, Malmö,
Norrköping, Solna, Stockholm, Söderhamn, Umeå och Östersund.
För mer information eller kontakt, besök vår webbplats www.niwl.se
ARBETE OCH HÄLSA
Redaktör: Staffan Marklund
Redaktion: Mikael Bergenheim, Anders
Kjellberg, Birgitta Meding, Gunnar Rosén
och Ewa Wigaeus Tornqvist
© Arbetslivsinstitutet & författarna 2000
Arbetslivsinstitutet,
112 79 Stockholm
ISBN 91–7045–580–5
ISSN 0346–7821
http://www.niwl.se/ah/
Tryckt hos CM Gruppen
Förord
Denna rapport har tillkommit inom projektet Studie av den nya arbetsmarknaden och nya
arbetsorganisationen med särskild inriktning på grupperna ”inlåsta i fasta jobb” och tillfälligt
anställda. Studien är en del av ett bredare forskningsprogram om den pågående
differentieringen av arbetsmarknad och arbetsvillkor. I detta nya arbetsliv samspelar
arbetsmarknadsförhållanden, arbetsorganisation och arbetsmiljöaspekter på ett nytt sätt. En
utgångspunkt i programmet är att dessa förändringar gör det mer och mer nödvändigt att i
forskningen överskrida sektoriseringen i arbetsmiljö och arbetsmarknad.
Detta är ramen för det projekt som denna studie är en del av. Inom projektet har vi
genomfört ett antal studier (Aronsson & Göransson, 1998, Aronsson & Gustafsson, 1999,
Aronsson, Dallner & Gustafsson, 2000, Aronsson, Gustafsson & Dallner, 2000) av villkoren
för de individer som tilldelats rollen att svara för verksamheters flexibilitet genom att vara
tidsbegränsat anställda.
Studien hade inte kunnat genomföras utan all hjälp och engagemang vi mottog från
Arbetsförmedlingen för korttidsanställningar i Stockholm. Ett stort tack, särskilt till Ingela
Söderman. Vi vill också tacka alla deltagare som bemödat sig att svara på våra närgångna
frågor och som hört av sig till oss i olika frågor. I projektets inledningsfas och under
datainsamlingen gjorde forskningsassistent Sara Göransson en omfattande arbetsinsats både
kvalitativt och kvantitativt.
Ett tack till Rådet för arbetslivsforskning, som gett ekonomiskt bidrag till projektet (dnr 960270 och dnr 97-1535).
Stockholm i december 2000
Gunnar Aronsson
Professor
Programmet: Hälsa och utveckling i det nya arbetslivet
Arbetslivsinstitutet
Innehållsförteckning
1. Bakgrund och syfte
1
2. Metod
2.1 Undersökningsgrupp
2.2 Enkätfrågor
2.3 Statistiska bearbetningar och analysstrategi
3. Resultat
3.1 Bemötande i ekonomiska angelägenheter
3.2 Ekonomiska tvångssituationer
3.3 Oro för ekonomin
3.4 Jämförelser med ohälsa i andra studier
3.5 Samband mellan ekonomisk situation/ekonomisk oro och ohälsa
3.6 Oro för den egna hälsan på grund av anställningssituation
3.7 Interaktion med kön
3
3
3
6
7
8
10
11
11
14
20
21
4. Diskussion och slutsatser
22
5. Sammanfattning
25
6. Summary
25
7. Referenser
26
1. Bakgrund och syfte
Under 1990-talet har managementfilosofier som betonar kostnads- och personalreduktioner och svept fram över den industrialiserade världen med djupgående
verkningar på såväl varu- som tjänsteproduktion och inom såväl privat som offentlig
verksamhet. Idealet är den magra organisationen där kärnverksamheten skall
fokuseras och sidoverksamheter och service skall upphandlas. Flexibilitet i
förhållande till omvärldens krav skall åstadkommas genom bl a en variabel
arbetsstyrka, vilket innebär temporära anställningar. Metaforen kärna – periferi kan
tjäna som illustration. I verksamhetens kärna finns framförallt tillsvidareanställda
med relativt god anställningstrygghet och utvecklingsmöjligheter såväl beträffande
kompetens som arbetsinnehåll och lön. I många avseenden har idealen om det goda
arbetet, där krav och kontroll balanserar i kombination med utvecklingsmöjligheter
och lärande (Karasek & Theorell, 1990), förverkligats i denna kärngrupp. Kring
kärnan framträder i en andra cirkel personer i olika slag av tidsbegränsade
anställningar, vilka skall tillförsäkra företaget antalsmässig flexibilitet i förhållande
till produktionens dalar och toppar. I Sverige uppgår dessa för närvarande till mer än
en halv miljon arbetstagare och har under 90-talet ökat från 10 till 16 procent av hela
arbetskraften. Trenden är internationell (Felstead & Jewson 1999) och i Europa intar
Sverige en mellanposition ifråga om tidsbegränsade anställningar. Uppfattningarna
och värderingarna av tidsbegränsade anställningar får starkt isär. Från vissa håll har
tillfälliga jobb beskrivits som både önskvärda och typiska för framtidens arbetsliv och
för vad ungdomar önskar. Från annat håll har varningar kommit om otrygghet och
dåliga arbetsvillkor.
Arbetsmiljöforskningen har i liten utsträckning intresserat sig för att beskriva och
analysera denna arbetslivsstruktur och dess konsekvenser. En hypotes är att i studier
av arbetsmiljö, arbetsvillkor och livsvillkor blir människors position i denna alltmer
differentierade företags- och arbetslivsstruktur allt viktigare att beakta. Det finns bara
ett fåtal studier av arbetsvillkor, livssituation och ekonomisk situation för personer i
den perifera sfären – de med tillfälliga anställningar. En ny studie av arbetsmiljö och
arbetsvillkor med utgångspunkt i centrum-periferiperspektivet visar att det finns
påtagliga skillnader mellan olika slag av tidsbegränsade anställningar (Aronsson,
Gustafsson & Dallner, 2000). Det finns en inre differentiering i gruppen tidsbegränsat
anställda där polerna utgörs av objekt-/projektanställningar och behovsanställningar.
Behovsanställda uppvisar de största olikheterna mot fast anställda och hade en sämre
situation inte bara beträffande arbetsförhållanden men också hälsomässigt. Dessa två
anställningsformer har haft en obruten tillväxt även under åren med starkt konjunkturfall under 90-talets första hälft när de fasta anställningarna kraftigt minskade.
Tidsbegränsat anställda uppfattar sig i högre utsträckning än fast anställda ha
bristande kunskaper om arbetsmiljöfrågor, ha svårare att kritisera arbetsvillkoren
liksom att få gehör för kritik (Aronsson & Göransson, 1998; Aronsson, 1999a;
Aronsson & Gustafsson, 1999). Det finns en stark könsegregering i tidsbegränsade
1
anställningar. Kvinnor är i stor majoritet i behovsanställningar medan männen
dominerar objekt-/projektanställningarna (SCB, 1998).
Det ansågs angeläget att komma vidare med beskrivningar och analyser av de
korttidsanställdas villkor och den fråga som ställs i föreliggande studie handlar om
förekomst av vad som kan kallas ekonomisk stress och ekonomiska påfrestningar och
samband mellan dessa tillstånd och ohälsa. I Sverige har Bengt Starrin uppmärksammat ekonomisk stress och påfrestning bland arbetslösa och föreliggande studie
om tidsbegränsat anställda har väsentligen hämtat idéer och mätinstrument från
Starrins studier (Pihl & Starrin, 1998). I föreliggande studie ansluter vi oss till den
betydelse som Starrin ger begreppet ekonomisk påfrestning.
”Ekonomiska påfrestningar refererar till de problem som uppstår i samband med
eller inför hotet om att ekonomin inte går ihop eller inte kommer att gå ihop och som
yttrar sig att man tvingas till extraordinära saker som t ex att pantsätta eller sälja
ägodelar, låna pengar eller att man inte förmått betala räkningar i tid” (Starrin &
Jönsson, 1998).
Den moderna arbetslöshetsforskningen visar samband mellan arbetslöshet och
sociala problem och ohälsa. Forskningen är ofta a-teoretisk och kartläggande och få
försök har gjorts att skapa förklaringsmodeller som ger förståelse av vilka sociala och
fysiologiska mekanismer som överför ekonomisk påfrestning till ohälsa och sjukdom.
Till de intressanta ansatserna hör Starrins så kallade ekonomi-skam modell (Starrin &
Jönsson, 1998). Ekonomiska resurser eller pengar kan sägas ha en stressdämpande
funktion på flera sätt. De är medel som gör andra viktiga sociala och kulturella
aktiviteter i livet möjliga. Pengar kan också ge en känsla av kontroll och makt medan
ekonomisk påfrestning är ett uttryck för hot och fara. Skamdimensionen anknyter till
psykologiska och socialpsykologiska aspekter som identitet, emotioner, stigma och
status. Starrin menar att skam är en speciell sorts emotion genom att den undertrycker
eller maskerar andra emotioner och refererar till Tomkins (1979). Undertryckandet
kan resultera i endokrina förändringar som t ex blodtrycksstegring i samband med
undertryckt vrede. I Starrins studier av arbetslöshet kombineras ekonomisk
påfrestning och erfarenheter av skamgörande. Analyserna visar påtagligt högre risk
för ohälsa bland de som har högre ekonomisk påfrestning och har mer skamgörande
erfarenheter. I föreliggande studie har vi dock inte undersökt skamdimensionen,
varför denna inte behandlas mera här.
Det övergripande syftet med studien är att undersöka den ekonomiska situationen
och dess konsekvenser för tidsbegränsat anställda. Studien har två huvudfrågeställningar. Spelar den tidsbegränsade anställningen någon roll för hur människor
bemöts av olika ekonomiska institutioner? Här är det också av intresse att undersöka
om demografiska (ålder, kön) och personliga förhållanden spelar någon roll för
bemötandet. Den andra huvudfrågeställningen handlar om att undersöka om
ekonomisk påfrestning är förknippad med ökad risk för ohälsa.
2
2. Metod
2.1 Undersökningsgrupp
Studiegruppen utgjordes av personer som sökt anställningar via en arbetsförmedling
som specialiserat sig på förmedling av kortvariga arbeten. Projektgruppen erhöll listor
på de personer, som sökt arbete under första halvåret 1998. Dessa fick frågeformulär
med svarskuvert hemsända med post. Ifyllda formulär belönades med en trisslott. En
påminnelse skickades ut.
Sammanlagt skickades enkäter ut till 1377 personer. Totalt svarade 778 personer
(56%). De svarande var mellan 17 och 63 år med en genomsnittsålder på 28 år (sd=
10). Två tredjedelar var kvinnor (64%). Ca 40 procent hade utbildning över
gymnasienivå och 49 procent hade någon form av yrkesinriktad utbildning.
Den enda kända gemensamma egenskapen hos personerna i undersökningsgruppen
är att de sökt arbete genom den ovan nämnda arbetsförmedlingen. Egenskapen att
under en viss tidsperiod ha sökt arbete på detta sätt är knappast något skäl att betrakta
undersökningsgruppen som någon meningsfull social kategori representerande en
bestämd avgränsad socialt baserad population. Det blir därmed mindre intressant att
analysera bortfallet. Uppgifter om nationalitet är i stort sett den enda variabel som
finns för en bortfallsanalys. En jämförelse visar att 19 procent bland de svarande hade
utländsk härkomst jämfört med 17 procent i hela urvalet.
2.2 Enkätfrågor
Enkäten bestod av åtta delar: bakgrundsinformation, tidigare arbetslivserfarenhet,
frågor om ditt önskade yrke, ekonomi, att vara tillfälligt anställd, tillfälligt anställd på
jobbet, att ha ett arbete, hälsa och välbefinnande. Nedan beskrivs de enkätfrågor, som
använts i denna rapport.
2.2.1 Bakgrundsinformation
Bakgrundsinformation som användes var ålder, kön, hemmavarande barn samt
utbildningsnivå.
Av ålder gjordes tre kategorier, 18-22 år (1), 23-34 år(2) och 35-64 år (3).
Vid frågan om antal barn frågades också om antal hemmavarande barn i fyra
svarskategorier; Inga barn (1), 0-7 år (2), 8-12 år (3) och 13-16 år (4). Denna fråga
dikotomiserades till Inga barn (1) och Hemmavarande barn (2).
Utbildningsnivå angavs som en av sex kategorier; Grundskola, Gymnasial
utbildning, högst 2-årig, Gymnasial utbildning, längre än 2 år, Eftergymnasial
utbildning kortare än 3 år, 20-119poäng, Eftergymnasial utbildning, 3 år eller längre,
120 poäng eller mer och annat, nämligen. Av denna variabel gjordes tre kategorier:
Grundskola + Gymnasial utbildning högst 2 år (1),
Gymnasial utbildning längre än 2 år + Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år +
Annat (2) och Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre (3).
3
Yrkestillhörighet angavs på frågan: Vad är Du anställd som just nu (eller Vad var
Du anställd som på Ditt senaste arbete?). Svaren delades in i 15 olika kategorier. Den
största gruppen var omsorg (23%) följd av kontor (17%), undervisning (16%), handel
(14%), städning (6%), restaurant (5%), lager (5%), hälso- och sjukvård (2%),
reparationer (2%), teknik (2%), data (1%), fria yrken (1%), transport (1%), övrigt
(4%) samt ej arbete (1%).
2.2.2 Ekonomisk stress
För studien av ekonomisk stress användes ett antal specifika frågor, varav flertalet
härrör från Starrins studier av arbetslösa (Starrin & Jönsson, 1998).
Bemötandefrågor
Dessa frågor ställdes för att undersöka hur man blir bemött i olika ekonomiska
angelägenheter.
Uppfattar Du att den tillfälliga anställningen påverkar Din möjlighet att….
- få kredit eller betalkort
- ta lån
- få ett hyreskontrakt
- få ett telefonabonnemang
- ta försäkringar
- annat, nämligen….
De som inte under sin tid som tidsbegränsad anställda hade erfarenhet av ovanstående besvarade inte följdfrågan som handlade om huruvida anställningsformen
1) underlättade, 2) inte hade någon påverkan eller 3) försvårade möjligheterna till
lån etc.
Ekonomiska tvångssituationer
Har Du sedan du blev arbetslös / började arbeta med tillfälliga jobb
- tvingats pantsätta ägodelar för att klara av Dina utgifter?
- tvingats låna pengar för att klara av Dina utgifter?
- tvingats att sälja ägodelar för att klara av Dina utgifter?
-tvingats att avstå från saker och ting för att klara av Dina utgifter? (t.ex. säga upp
TV-licens, tidningsprenumeration eller försäkring.)
- hänt att Du inte har kunnat betala räkningar i tid, på grund av att Du inte haft
pengar?
- uppsökt någon för ekonomisk rådgivning? (t ex konsumentsekreterare eller
budgetrådgivare hos kommunen, bankpersonal eller någon annan)
Svarsskalan var 3-gradig: Ja, flera gånger(1), ja, någon enstaka
gång(2),nej(3).
Ett summaindex bildades av de fyra frågorna som gällde om man tvingats låna
pengar, sälja ägodelar, avstå från saker för att klara utgifter och inte kunnat betala
räkningar i tid. Denna variabel kallades Ekonomisk tvångssituation och trikotomiserades så att 4-7= mycket fattig, 8-10 = fattig och 11-12= normgrupp. I studiegruppen befanns 44 % höra till normgruppen, 39 % till de fattiga samt 17 % till de
4
mycket fattiga. Denna indelning innebar alltså att den s k normgruppen i stort sett
aldrig hade tvingats till någon av de ekonomiska situationer som beskrevs, medan de
mycket fattiga flera gånger hade tvingats till nästan alla dessa situationer.
Oro för ekonomin
Fråga: Hur ofta grubblar Du över hur det skall gå med Din ekonomi under de
närmaste åren?
5-gradig skala: I stort sett varje dag/Några gånger i veckan/Högst en gång i
veckan/Mer sällan än en gång i veckan/Aldrig.
Variabeln kallades Oro för ekonomin och dikotomiserades så att svarsalternativen I
stort sett varje dag/Några gånger i veckan angav att man ofta var orolig för ekonomin
och svarsalternativen Högst en gång i veckan/Mer sällan än en gång i veckan/Aldrig
angav att man sällan var orolig för ekonomin.
2.2.3 Hälsofrågor
Symptom
Har Du under senaste tre månaderna
- haft halsbränna sura uppstötningar, sveda maggropen eller orolig mage
- varit trött och håglös
- haft huvudvärk
- efter arbetet ont i övre delen av ryggen eller nacken
- känt Dig fullt frisk
3-gradig skala: Minst ett par dagar per vecka/ En dag per vecka eller ett par dagar
per månad/Sällan eller inte alls.
Frågorna dikotomiserades så att Minst ett par dagar per vecka/en dag per vecka
eller ett par dagar per månad angav förekomst av symptomet.
Oro för hälsan
En fråga, formulerat som ett påstående, handlade om de svarandes egen bedömning
av eventuella samband mellan anställningsförhållande och hälsa. Påståendet löd:
Oförutsägbarheten och osäkerheten i att vara tillfälligt anställd gör att jag oroar mig
för min kroppsliga och psykiska hälsa. Här användes en 4-gradig skala: Ja ofta, ja
ibland, nej sällan, nej aldrig.
GHQ-12
Slutligen användes skalan GHQ-12 (General Health Questionnaire – 12 questions),
som mäter psykiskt välbefinnande. Skalan utvecklades först av Goldberg (1972,
1979) och innehöll ursprungligen 60 items. Kortare versioner har utvecklats och
använts beroende på undersökningens syfte och den tid som respondenterna har till
förfogande. I arbetssammanhang har GHQ-12 ansetts vara relevant bl a beroende på
tidsaspekten (Banks et al 1980, Lawthom, Jackson & Teasdale 1995). GHQ-12
versionen har en hög intern homogenitet och den används vanligtvis som ett
sammansatt värde (Banks et al 1980, Graetz 1991, Sconfienza 1998).
5
Skalan innehåller således 12 frågor, som besvaras på en fyragradig Likert-skala:
Aldrig/ Ibland/ Ganska ofta/ Alltid (0-3).
Frågorna löd:
Har Du under de senaste veckorna
- Kunnat koncentrera Dig på vad du gör?
- Haft svårt att sova på grund av oro?
- Känt att Du har en betydelsefull roll i vad som händer?
Känt Dig kapabel att fatta beslut?
- Känt Dig väldigt pressad?
- Kunnat klara av de dagliga problemen?
- Känt dig rätt så lycklig med tanke på omständigheterna?
- Känt att Du inte kan komma över svårigheter?
- Känt Dig olycklig och nedstämd?
- Börjat förlora Ditt självförtroende?
- Börjat tänka på Dig själv som en värdelös person?
- Kunnat ha glädje av vardagslivets aktiviteter?
Ett summaindex av GHQ-skalan kan således variera mellan 0 och 36. Svaren för
varje fråga transformerades så att ett högt skalvärde innebar lågt psykiskt välbefinnande och ett lågt skalvärde innebar ett högt psykiskt välbefinnande. Ett
summaindex bildades och tudelades så att 0-18 angav psykisk hälsa och 19-36
psykisk ohälsa. Att skiljelinjen för hälsa-ohälsa valdes mellan 18 och 19 berodde på
att vi ansåg det intressant att selektera fram och studera en grupp med påtagliga
psykiska ohälsosymtom. Med denna indelning kom 14 procent att ha ett värde över
18.
2.3 Statistiska bearbetningar och analysstrategi
Samband mellan ekonomisk stress och självskattade hälsomått analyserades med
multipel logistisk regression. Effekter av tio variabler studerades (kön, ålder, hemmavarande barn, utbildning, tid som tidsbegränsat anställd, försörjning senaste 12
månaderna, yrkeserfarenhet, oro för ekonomin, ekonomisk situation, kombination av
Oro för ekonomin och Ekonomisk situation). När effekten av en viss variabel
studerades betraktades övriga variabler som potentiella konfounders.
Val av konfoundervariabler. I den multivariata analysen har effekten på utfallet av
en viss förklarande variabel (dvs oddskvoten) justerats för inverkan av andra variabler
(konfounders). Målsättningen var att justera bara för de variabler som påverkade
resultatet (oddskvoten) på ett substantiellt sätt, vilket definierades till mer än H 20 %
förändring av oddskvoten.
För utfallsvariablerna ”magbesvär”, ”rygg/nackbesvär”, ”huvudvärk” och ”trött och
håglös” fanns så många ”fall” (>10 fall per variabel) att det var möjligt att sätta in
samtliga förklarande variabler i modellen. Resultatet blev då justerat för allt när
effekten av en viss förklarande variabel studerades. Genom att jämföra detta resultat
med en univariat modell (dvs en modell som endast innehöll utfallsvariabeln och den
6
förklarande variabel vars effekt studerades) identifierades det fåtal oddskvoter som
behövde justeras enligt kriteriet ovan. För dessa variabler identifierades de kritiska
konfoundervariablerna på följande sätt.
Steg 1. Modellen innehöll, initialt, utfall och den förklarande variabel som
studerades. De potentiella konfoundervariablerna prövades en och en i modellen. Den
konfoundingvariabel som gav den kraftigaste konfoundingeffekten, givet att konfoundingeffekten var mer än H 20 %, adderades till modellen. Om en konfoundingvariabel adderades till modellen så bestod modellen i detta fall av utfall, den variabel
vars effekt studerades samt en konfoundingvariabel. Steg 2. Därefter började
processen om för att finna en eventuell konfoundervariabel nummer 2 som resultatet
behövde justeras för. Om det fanns en konfoundingvariabel nummer 2 så kom
modellen att bestå av följande variabler: Utfall, den förklarande variabel som
studerades samt 2 konfoundingvariabler. I de flesta fall behövdes ingen justering alls.
För ett fåtal förklarande variabler behövde analysen justeras för en eller två konfoundingvariabler, vilket framgår av tabellerna.
För två av utfallsvariablerna, GHQ och ”Känner du dig fullt frisk” hade det varit
vanskligt att använda alla förklarande variablerna i modellen eftersom antalet ”fall”
per variabel då hade blivit mindre än 10, vilket betraktas som ett riktvärde. Här
användes metoden i steg 1 och 2 ovan på samtliga förklarande variabler en och en för
att leta efter konfounders.
Fördelen med att justera resultatet för endast de variabler som har en påtaglig
konfoundereffekt är att konfidensintervall för oddskvoten kan bli snävare jämfört med
att justera ”för allt”. Interaktion med kön. För var och en av de oberoende variablerna
vars effekt på utfallet studerades prövades om det fanns en interaktion med kön (exv
(”barn hemma” x kön) eller (”utbildning” x kön)). Om den oberoende variabeln hade
justerats för inverkan av konfoundervariabler så gjordes samma justering i interaktionsmodellen. För att bedöma om interaktionseffekten var signifikant (p< 0,05)
användes ett likelihood ratio test som mätte om interaktionstermen signifikant
förbättrade modellen. Beräkningen av oddskvoten för den oberoende variabeln
gjordes genom att skapa separata dataset för kvinnor och män.
Den logistiska regressionsmodellen med interaktionsterm såg ut på följande sätt:
Utfall = oberoende variabel + kön + ev. konf 1 + ev. konf. 2 + …. + (ober.
variabel*kön).
3. Resultat
Dispositionen för resultatdelen är att först redovisas frekvenser för några av studiens
huvudvariabler med uppdelning på vissa bakgrundsvariabler. Därefter kommer
resultaten från de logistiska regressionerna.
7
3.1 Bemötande i ekonomiska angelägenheter
I avsikt att undersöka om tidsbegränsat anställda bemöts på något särskilt sätt vid
ekonomiska transaktioner ställdes ett antal frågor om vanliga sådana. För att svaren
inte skulle styras av eventuella mytbildningar kring hur tidsbegränsat anställda
bemöts gav instruktionen att frågorna endast skulle besvaras av dem som själva varit i
bemötandesituationen dvs försökt få hyreskontrakt etc. Resultaten visar att 21 procent
i verkligheten hade försökt få kredit eller betalkort, 18 hade procent försökt att teckna
lån, 24 procent hade försökt att få ett hyreskontrakt, 22 procent hade försökt att få ett
telefonabonnemang och 20 procent att teckna försäkringar.
Det är alltså drygt 20 procent av undersökningsgruppen som har direkt egen
erfarenhet av ekonomisk prövning och bemötande i ekonomiska angelägenheter
(tabell 2). De förhållanden som kan bedömas som de viktigaste för att leva ett
självständigt liv handlar om möjligheter att få hyreskontrakt och lån. När det gäller
lån är det nästan 60 procent som anger att anställningsformen varit försvårande –
oavsett hur materialet indelas på bakgrundsförhållanden. Låg utbildning samt att vara
i åldern 23-34 år tycks vara de faktorer som väger allra tyngst för möjligheten att få
låna pengar. Könsskillnaderna är små.
För hyreskontrakt är bilden likartad men nivåerna är något lägre. Det finns viss
variation beroende på bakgrundsförhållanden men inget tydligt mönster framträder.
Vad gäller telefon och kreditkort så rapporterar gruppen med medelhög utbildning
minst problem (16 resp 37 %). Gruppen unga 18-22 år bedömer i nästan alla
avseenden situationen som mera positiv än den äldre gruppen, där så många som 36
resp 58 procent rapporterar svårigheter Förklaringen kan vara att unga värderas med
en annan måttstock av kreditgivare. Att ha ett tillfälligt arbete i åldern 18- 22 år, dvs i
åldrar där arbetslösheten är hög blir istället ett tecken på initiativ och framgång. Det
kan också finnas ett svarsbias bland den yngre gruppen genom att man använder
arbetslöshet som norm.
8
Tabell 2. Uppfattar Du att den tillfälliga anställningen påverkar Din möjlighet att få kredit
eller betalkort, ta lån osv.? De som under sin tid som tidsbegränsad anställda inte hade
erfarenhet att ovanstående besvarade inte följdfrågan.
n
Kön
Män
60
Kvinnor
89
Ålder
18-22
49
23-34
62
35-64
38
Utbildning
36
<2 år gymn
Mellannivå
79
>3 år
33
postgymn
Sen. 12 mån
Studerat
24
Haft bidrag
54
Ej stud/ej bidr 41
Stud/haft bidr 21
Totalt
150
Teckna
försäkring
UnPåder- verkar
lättar
inte
%
%
Ta lån
Försvårar
%
UnPåder- verkar
lättar inte
n %
%
Försvårar
%
18
4
69
81
13
15
53
73
13
4
30
36
57
60
73
107
19
10
37
51
44
39
12
5
16
84
82
55
4
13
29
28
51
46
11
4
11
46
29
28
43
67
61
57
79
43
18
14
9
47
43
44
35
43
47
14
9
9
69
81
70
17
10
21
36
59
30
6
7
13
28
36
34
66
57
53
45
97
37
16
11
19
44
43
49
40
46
32
13
13
10
5
10
75
74
73
81
76
13
13
17
14
14
15
51
33
19
126
13
8
6
5
8
40
31
30
37
33
47
61
64
58
59
29
73
40
29
181
14
15
15
14
14
52
47
43
35
45
35
38
43
52
41
Teckna telefonabonnemang
Under- Påverkar Försvålättar
inte
rar
n
%
%
%
Kön
Män
64
Kvinnor
103
Ålder
18-22
59
23-34
72
35-64
36
Utbildning
36
<2 år gymn
Mellannivå
95
>3 år
35
postgymn
Sen.12 mån
Studerat
29
Haft bidrag
62
Ej stud/ej bidr 42
Stud/haft bidr 24
Totalt
168
Försvårar
%
Teckna
hyreskontrakt
UnPåder- verkar
lättar inte
n %
%
Få kredit- eller betalkort
Under- Påverkar Försvålättar
inte
rar
n
%
%
%
13
3
66
76
23
21
65
96
11
9
46
46
43
45
7
4
11
81
74
53
12
22
36
41
66
53
12
9
8
63
46
34
25
45
58
8
5
9
61
79
63
31
16
28
42
81
37
14
10
5
36
53
41
50
37
54
7
10
7
0
7
69
69
74
79
72
24
21
19
21
21
29
59
41
21
161
17
10
7
5
10
55
39
46
52
46
28
51
47
43
44
9
3.2 Ekonomiska tvångssituationer
Tabell 3 visar olika aspekter av ekonomisk påfrestning. Några frågor avser hur man
skaffar sig pengar, andra hur man fördröjer eller undviker utgifter. Det problem som
de flesta råkat ut för är att tvingas låna pengar. Variationerna är inte så stora och
största andelen med svårigheter finns bland högutbildade och studerande, där mer än
60 procent anger detta. Att tvingas pantsätta eller sälja ägodelar är mindre vanligt än
att tvingas låna pengar. Återigen är det framförallt lågutbildade och personer med
bidrag som tvingats till detta (mer än 20 procent).
Att tvingas sälja ägodelar är mest vanligt i den äldsta gruppen och bland män.
Också svårigheter att kunna betala räkningar i tid är vanligt. Detta gäller särskilt
gruppen med den lägsta utbildningen och gruppen med bidrag– där 64 resp 54
procent anger detta. Att tvingas avstå från TV, tidningar etc är också vanligt med
vissa variationer främst mellan olika ålderskategorier.
Mindre än 10 % hade tvingats söka ekonomisk rådgivning på grund av sin
arbetslöshet eller sin tillfälliga anställning (finns ej med i tabellen).
Tabell 3. Ekonomiskt tvång. Fråga: Har du på grund av din arbetslöshet eller tillfälliga
anställning blivit tvungen att:
Pantsätta
ägodelar
Kön
Män (n=274)
Kvinnor (n= 488)
Ålder
18-22 (n=310)
23-34 (n= 293)
35-64 (n= 155)
Utbildning
<2år gymn (n= 166)
Mellannivå (n= 444)
>3år postgymn (n= 151)
Senaste 12 mån
Studerat (n= 191)
Haft bidrag (n= 240)
Ej studerat/ej bidrag (n= 199)
Studerat/haft bidrag (n= 73)
Totalt
Låna
pengar
Sälja
ägodelar
%
%
Säga upp
Ej kunnat
TV,
betala räktidningar etc ningar i tid
%
%
%
17
12
60
57
24
12
45
49
43
42
3
16
13
53
66
53
9
20
26
38
56
54
26
53
53
22
9
18
54
57
64
20
14
19
49
43
62
64
38
43
5
22
10
15
13
60
56
52
70
58
14
22
14
16
16
46
54
39
61
48
31
54
35
54
42
Som nämnts i metoddelen bildades ett summaindex av de fyra frågorna som gällde
om man tvingats låna pengar, sälja ägodelar, avstå från saker för att klara utgifter och
inte kunnat betala räkningar i tid. Denna variabel benämns Ekonomisk tvångssituation. Den faktiska fördelningen av ekonomiskt tvång visade sig var kraftig
polariserad i undersökningsgruppen. Så många 44 % (normgruppen) hade aldrig eller
10
en enstaka gång varit i en ekonomisk tvångssituation enligt studiens definition. I
skalans andra pol fanns 17 procent som varit i alla slags tvångssituationer många
gånger eller haft minst tre av problem många gånger och ett problem någon enstaka
gång.
3.3 Oro för ekonomin
I tabell 4 redovisas svaren på frågan om oron för den egna ekonomin. Personer i den
äldre åldersgruppen och personer med låg utbildning oroar sig oftare för den egna
ekonomin än övriga. Personer som huvudsakligen studerat under de senaste 12
månaderna oroade sig i lägst utsträckning.
Tabell 4. Hur ofta grubblar du över hur det skall gå med din ekonomi under de närmaste
åren? N= 761.
I stort sett
varje dag
Kön
Män
Kvinnor
Ålder
18-22
23-34
35-65
Utbildning
<2 år gymn
mellannivå
>3 år postgymn
Sen. 12 mån
Studerat
Haft bidrag
Ej studerat/ej bidrag
Studerat/haft bidrag
Totalt
Några gånger Högst en
Mer sällan än en
i veckan
gång i veckan gång i veckan
+Aldrig
%
%
%
n
%
274
487
32
31
28
28
11
13
29
28
309
290
154
23
38
36
30
28
24
15
9
13
32
25
27
166
282
297
39
23
34
27
32
24
10
15
12
24
30
30
192
236
198
76
21
40
30
42
28
25
32
22
18
12
9
12
33
23
29
24
762
31
28
13
29
3.4 Jämförelser med ohälsa i andra studier
3.4.1 GHQ-värden i olika undersökningar
GHQ-12 har använts i flera undersökningar såväl i Sverige som i andra länder. För att
få perspektiv på studiegruppens psykiska välbefinnande görs jämförelser med
gruppens GHQ-värden och resultat från några andra undersökningar där skalan
använts. I tabell 5 visas medelvärden och standardavvikelser för GHQ- mätningar
från dessa undersökningar samt den aktuella undersökningsgruppen. Det genomgående bilden är att studiegruppen med ett undantag har betydligt högre värden än
jämförelsegrupperna, dvs mera psykiska hälsoproblem. Män och kvinnor har i stort
11
sett identiska värden i föreliggande studie medan övriga studier visar relativt stora
könsskillnader. När studiegruppen delas upp på undersökningens huvudvariabel
”fattigdom” framträder mycket stora skillnader mellan normgruppen och de Mycket
fattiga. Den sistnämnda gruppen har också ett mycket högt absolut värde.
Den svenska undersökningen av Sconfienza (1998), är särskilt intressant då den
utgörs av ett representativt urval ungdomar, födda mellan åren 1969-1975. GHQvärdena för denna grupp har föreslagits kunna användas som referensgrupp vid
jämförelser med andra studier.
Isakssons och Bellaghs (1999) studie riktades mot 264 personer anställda i ett
uthyrningsföretag. Det är alltså personer som har en likartad arbetssituation som
studiegruppens i meningen att de är arbetsplatsmobila. De skiljer sig dock från
studiegruppen genom att ha en tillsvidareanställning. Som framgår är deras GHQvärden betydligt lägre.
Hallsten och Bracken (1995) studerade de psykologiska konsekvenserna av den
offentliga sektorns omvandling och gällde 269 personer inom Arbetsmarknadsverket,
vilka hotades av uppsägningar. GHQ-värdet för denna grupp är ungefär som den
ekonomiska normgruppens i föreliggande undersökning.
Slutligen jämförs värdena i denna undersökning med GHQ-12 värden från tre
engelska undersökningsgrupper från 1970-talet (Banks et al 1980). Den första bestod
av 552 män och 83 kvinnor anställda i en industri. Den andra gruppen bestod av 241
män och 190 kvinnor, som nyligen lämnat skolan vid 16 års ålder och nu arbetade,
var arbetslösa eller sökte arbete. Den tredje gruppen bestod av 91 arbetslösa män,
som valts ut slumpmässigt från ett arbetslöshetsregister. Denna arbetslöshetsgrupp har
de allra högsta värdena.
12
Tabell 5. Medelvärden och standardavvikelser för GHQ-12 i undersökningsgruppen och i
grupper från andra studier. Värden redovisas dels för hela gruppen dels för kön.
Undersökningsgruppen
Kön
Kvinnor
Män
Ekonomiskt tvång
Normgrupp
Fattiga
Mycket fattiga
Oro för ekonomin
Sällan oro
Ofta oro
n
744
m
11,35
s
6,14
472
272
11,33
11,37
6,10
6,22
316
280
129
9,50
11,77
14,43
5,32
5,89
6,86
302
434
8,99
13,05
5,38
6,12
Sconfienza (1998)
Kvinnor
Män
1095 9,19
578 9,73
517 8,58
5,53
5,55
5,45
Isaksson & Bellagh (1999)
Kvinnor
Män
264
241
23
4,80
4,86
3,24
8,56
8,81
5,96
Hallsten & Bracken (1995)
Kvinnor och män
Banks et al (1980)
Grupp 1, industri
Kvinnor
Män
Grupp 2, anställda
Kvinnor
Män
Grupp 2, arbetslösa
Kvinnor
Män
Grupp 3, arbetslösa
Män
n
m
s
256
9,45
5,19
83
552
8,53
8,80
3,65
4,02
190
241
9,71
7,86
5,66
4,26
44
37
14,25
13,84
7,01
6,61
91
15,61
7,82
3.4.2 Ohälsosymptom: jämförelser med annan studie
I tabell 6 jämförs värden på ohälsosymptom i denna studie med ett par andra
undergrupper från ett representativt urval av den svenska arbetskraften (Aronsson,
Gustafsson & Dallner 2000). Båda undersökningarna använde samma frågor om
symptom. Från den andra studien redovisas dels svaren ifrån en grupp fast anställda
personer som arbetar i såväl det yrke som på den arbetsplats som de önskar, och dels
svaren från en grupp personer som hade s k behovsanställning, vilken motsvarar
undersökningsgruppen i föreliggande studie. Av tabell 6 framgår att det är betydligt
vanligare med magbesvär och trötthet/håglöshet hos de kortidsanställda i föreliggande
studie än i jämförelsegrupperna (Aronsson et al 2000).
Tabell 6. Jämförelse mellan föreliggande undersökning (n= 766) och en tidigare undersökning, där samma frågor om symptom ställts till dels en grupp fast anställda i önskat
yrke/arbetsplats (n= 1171) och dels en grupp behovsanställda (n= 340). Procenttalen avser
svarsalternativen minst ett par dagar per vecka/en dag per vecka eller ett par dagar per månad.
Magbesvär
%
Korttidsanställda i föreliggande studie (n= 766)
35
Fast anställda i önskat yrke och på önskad arbetsplats (n= 1171)
19
Behovsanställda (n= 340)
20
13
Ryggbesvär
%
44
32
40
Trött och håglös
%
67
22
31
Både absolut och relativt är andelen som anger trötthet och håglöshet mycket hög
bland de korttidsanställda. Vi har därför granskat betydelsen av några bakgrundsförhållanden som inte ingår i de logistiska regressionerna. De särskiljande förhållandena bland korttidsanställda handlar framförallt om osäkerhet om yrke och
framtid. Bland dem, vars nuvarande arbete/arbetsplats inte är den önskade i framtiden
är det 71% som anger trötthet/håglöshet och bland dem som inte vet vilket som är
deras önskade yrke är andelen ännu högre (77%). Också de som inte har den
utbildning som krävs för det önskade yrket har förhöjd frekvens (70%). Andelen
trötta och håglösa är påtagligt högre bland dem som ofta oroar sig för sin framtida
arbetssituation (72% jämfört med 54% bland dem som sällan oroar sig). Bland dem
som någon gång under de senaste 12 månaderna varit utan arbete, trots att de önskat
arbete, är det 71% som anger trötthet och håglöshet. Jämförelsevärdet är 54% trötta
och håglösa bland dem som haft ett arbete.
Signifikanta skillnader visas också mellan dem som upplever att de har en viss
valfrihet vad gäller att bestämma vad de skall jobba med (61% trötta och håglösa) och
de som upplever att de mycket sällan eller aldrig har det (73%).
3.5 Samband mellan ekonomisk situation/ekonomisk oro och ohälsa
Procentbaserade jämförelser
För att illustrera besvärsnivåer presenteras först procentbaserade diagram där
jämförelser görs mellan de olika nivåerna av ekonomisk situation t vad gäller GHQ
(andelen med symptom på psykisk ohälsa) och ett antal olika symptom (figur 1 och
2). Samma presentation görs beträffande upplevelsevariabeln ekonomisk oro (ofta
orolig vs sällan orolig) i figur 3 och 4.
14
35
30
%
25
Normgrupp
20
Fattiga
15
Mycket fattiga
10
5
0
GHQ>18
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Normgrupp
Fattiga
Mycket fattiga
Fu
ll
M t fri
ag sk
be
R
yg svä
gb r
Tr esv
öt
t/h är
åg
H
u v lös
ud
vä
rk
%
Figur 1. Jämförelse mellan individer i olika grad av ekonomisk tvångssituation. Procentuell
andel i grupperna med symptom på psykisk ohälsa (GHQ mellan 19-36).
Figur 2. Jämförelse mellan individer i olika grad av ekonomiskt tvång. Procentuell andel som
ett par dagar per månad eller oftare haft magbesvär, nack-/ryggont, varit trötta och håglösa
samt haft huvudvärk.
Bland dem som betecknas som ”mycket fattiga” hade således 31 procent tecken på
psykisk ohälsa jämfört med 14 resp 5 procent ibland de fattiga resp i den ekonomiska
normgruppen (figur 1) (Chi2 52,56; df=2: p= 0,000). Även när det gällde enskilda
symptom som magbesvär (Chi2=13,95¸df=2; p= 0,001), rygg/nackbesvär (Chi2=
15,31; df= 2; p= 0,000) och huvudvärk (Chi2=20,63; df=2; p= 0,000) hade en
signifikant högre andel bland de ”mycket fattiga” och de ”fattiga” besvär jämfört med
övriga (figur 2).
I figur 3 och 4 är jämförelsegrunden oro för ekonomin. Bland dem som ofta var
oroliga för sin ekonomiska situation visade 19 procent tecken på psykisk ohälsa
jämfört med 6 procent bland dem som sällan var oroliga för ekonomin (Chi2= 25,25;
15
df=1; p= 0,000). Signifikanta skillnader mellan grupperna fanns också när det gällde
enskilda hälsovariabler.
25
20
S ällan
orolig
O fta
orolig
%
15
10
5
0
GHQ>18
Figur 3. Jämförelse mellan grupperna sällan oroliga och ofta oroliga för sin ekonomiska
situation. Andel i gruppen med symptom på psykisk ohälsa . (GHQ mellan 19-36).
100
80
Sällan orolig
40
Ofta orolig
%
60
20
k
vä
r
lö
s
åg
uv
ud
H
tt/
h
vä
r
es
Tr
ö
R
yg
gb
be
ag
M
Fu
llt
f
r is
sv
är
k
0
Figur 4. Jämförelse mellan grupperna sällan oroliga och ofta oroliga för sin ekonomiska
situation. Procentuell andel som ett par dagar per månad eller oftare haft besvär.
Logistiska regressioner
De logistiska regressionerna syftade till att få en bild av tidigare visade samband
(figur 1-4) när olika bakgrundsvariabler kontrollerades. De beroende variablerna är de
som tidigare presenterats: GHQ samt ett antal enskilda hälsofrågor. Två oberoende
variabler sammanhängande med studiens huvudfrågeställning har använts: det mera
faktabetonade måttet ekonomisk tvångssituation och upplevelsemåttet oro för egna
ekonomin. Andra oberoende variabler är individuella egenskaper (kön, ålder etc).
16
I tabell 7a och 7b presenteras den logistiska regressionen med enskilda hälsovariabler
som utfallsvariabler. De som ofta var oroliga för ekonomin och som hade en dålig
ekonomisk situation hade en förhöjd risk för att inte känna sig fullt friska. Det var fler
kvinnor än män som inte kände sig fullt friska.
Mönstret med effekter från ekonomiskt tvång återkommer också för symptomvariablerna. Personer som ofta var oroliga för ekonomin och som var ”fattiga eller
mycket fattiga hade påtagligt förhöjd risk för magbesvär, rygg/nackbesvär,
huvudvärk och trötthet/håglöshet.. Personer med tidigare yrkeserfarenhet och äldre
personer löpte signifikant lägre risk för huvudvärk.
Tabell 7a. Multivariat logistisk regression med symptom som beroende variabler. Oddskvot
(OR) och konfidensintervall (KI) presenteras.
Ej fullt frisk
Magbesvär
95% KI
OR 95% KI
Oberoende variabel
Kön
Kvinna (n= 495)
1
1
Man (n= 279)
0,85 0,62-1,16
0,63 0,43-0,93
Ålder
***
18-22 (n= 313)
1
1
23-34 (n= 299)
1,08 0,78-1,50
0,65 0,43-0,99
35-64 (n= 155)
0,74 0,49-1,13
0,49 0,29-0,85
Hemmavarande barn
Nej (n= 627)
1
1
Ja (n= 119)
0,94 0,53-1,66
0,86 0,53-1,39
Utbildning
1
1
<2 år gymn (n= 172)
mellannivå (n= 286)
0,86 0,56-1,34
0,87 0,60-1,25
>3 år postgymn (n= 300)
0,76 0,44-1,32
0,76 0,48-1,21
**
Tid som tidsbegränsat anst
0-3 månader (n= 218)
1
1
4-18 (n= 253)
0,91 0,57-1,43
1,10 0,73-1,65
19-66 (n= 140)
0,99 0,58-1,69
1,15 0,72-1,85
67-549 (n= 164)
1,07 0,65-1,77
0,93 0,58-1,47
Senaste 12 månaderna
Studerat (n= 193)
1
1
Haft bidrag (n= 243)
0,76 0,46-1,24
0,99 0,66-1,47
Ej stud/ej haft bidrag (n= 202) 1,13 0,70-1,83
0,79 0,52-1,21
Studerat/haft bidrag (n= 77)
0,93 0,48-1,80
1,50 0,87-2,57
Har yrkeserfarenhet
Annat (n= 609)
1
1
Ja (n= 171)
0,68 0,43-1,08
0,88 0,61-1,26
Oro för ekonomi
Sällan (n= 311)
1
1
Ofta (n= 451)
1,88 1,28-2,77
2,04 1,49-2,80
*
Ekonomisk tvångssituation
Normgrupp (n= 328)
1
1
Fattig (n= 295)
2,04 1,32-3,14
1,67 1,19-2,33
Mycket fattig (n= 131)
3,68 2,19-6,20
2,01 1,32-3,07
Justerad för: * Ålder, ** Senaste 12 mån, *** Ekonomisk tvångssituation.
Fet stil anger att konfidensintervallet ligger helt över eller under 1,0.
17
Rygg/nackbesvär
OR 95% KI
1
0,68
0,50-0,92
1
0,97
0,60
0,71-1,34
0,40-0,89
1
0,72
0,45-1,15
1
0,87
0,59
0,61-1,24
0,38-0,93
1
0,91
1,02
1,05
0,63-1,32
0,67-1,57
0,70-1,58
1
0,92
0,82
1,19
0,63-1,35
0,55-1,22
0,71-2,04
1
0,68
0,48-0,97
1
1,90
1,41-2,56
1
1,61
2,15
1,17-2,23
1,42-3,25
Tabell 7b. Multivariat logistisk regression med symptom som beroendevariabler. Oddskvot
(OR) och konfidensintervall (KI) presenteras.
Huvudvärk
Trött och håglös
OR
95% KI
OR
95% KI
Oberoende variabel
Kön
Kvinna (n= 495)
1
1
Man (n= 279)
1,01
0,74-1,39
0,35
0,26-0,47
**
Ålder
(2)
18-22 (n= 313)
1
1
23-34 (n= 299
0,78
0,56-1,09
0,77
0,53-1,11
35-64 ( 155)
0,46
0,30-0,70
0,45
0,29-0,69
Hemmavarande barn
Nej (n= 627)
1
1
Ja (n= 119)
1,09
0,69-1,70
0,99
0,61-1,60
Utbildning
1
1
<2 år gymn ( n= 172)
mellannivå (n= 286)
0,94
0,66-1,34
1,40
0,97-2,03
>3 år postgymn (n= 300)
0,65
0,42-1,01
1,29
0,81-2,04
Tid som tidsbegränsat anst.
0-3 månader (n= 218)
1
1
4-18 (n= 253)
0,92
0,64-1,32
0,85
0,58-1,26
19-66 (n= 140)
1,18
0,77-1,81
0,94
0,59-1,48
67-549 (n= 164)
0,73
0,49-1,11
0,71
0,46-1,09
Senaste 12 månaderna
**
*
Studerat (n= 193)
1
1
Haft bidrag (n= 243)
0,82
0,55-1,21
1,07
0,69-1,66
Ej stud/ej haft bidrag (n= 202)
0,74
0,49-1,12
1,07
0,69-1,66
Studerat/haft bidrag (n= 77)
0,92
0,53-1,60
1,14
0,64-2,05
Har yrkeserfarenhet
Annat (n= 609)
1
1
Ja (n= 171)
0,76
0,53-1,08
0,69
0,49-0,98
Oro för ekonomi
**
**
Sällan (n= 311)
1
1
Ofta (n= 451)
1,39
1,01-1,91
1,64
1,02-2,64
Ekonomisk tvångssituation
Normgrupp (n= 328)
1
1
Fattiga (n= 295)
1,94
1,41-2,67
2,42
1,71-3,41
Mycket fattiga (n= 131)
2,11
1,40-3,19
2,19
1,40-3,43
Justerad för: * Ålder, ** Ekonomisk tvångssituation.
Fet stil anger att konfidensintervallet ligger helt över eller under 1,0.
Sannolikheten för att vara frisk ökar således om man sällan oroar sig för sin
ekonomi och om man tillhör en ”ekonomisk normalgrupp”.
I tabell 8 presenteras den logistiska regressionen med GHQ som oberoende
variabel. Här har också lagts till en oberoende variabel som är en kombination av
frågorna Oro för ekonomin och Ekonomisk situation.
18
Tabell 8. Multivariat logistisk regression med GHQ som beroende variabel. Oddskvot och
konfidensintervall (KI) presenteras.
Oberoende variabel
n
Oddskvot
95% KI
Kön
Kvinna
495
1
Man
279
1,07
0,69-1,64
*
Ålder
18-22
313
1
23-34
299
1,13
0,67-1,90
35-64
155
0,86
0,45-1,63
****
Hemmavarande barn
Nej
627
1
Ja
119
1,21
0,64-2,28
Utbildning
*,**
<2 år gymnasium
172
1
mellannivå
286
1,25
0,68-3,29
>3 år postgymn
300
1,26
0,62-2,57
Tid som tidsbegränsat anställd
*
0-3 månader
218
1
4-18
253
1,28
0,70-2,35
19-66
140
1,08
0,54-2,16
67-549
164
1,51
0,79-2,89
Senaste 12 månaderna
Studerat
193
1
Haft bidrag
243
1,30
0,71-2,36
Ej studerat/ej haft bidrag
202
0,81
0,41-1,59
Studerat/haft bidrag
77
1,78
0,82-3,86
Har yrkeserfarenhet
*,**,****
Annat
609
1
Ja
171
1,11
0,63-1,95
Oro för ekonomin
*
Sällan
311
1
Ofta
451
2,51
1,41-4,48
Ekonomisk situation
Normgrupp
328
1
Fattiga
295
2,84
1,57-5,15
Mycket fattiga
131
7,90
4,27-14,60
Kombination av Oro för
**
ekonomin och Ekonomisk
situation
Normgrupp + sällan oro
195
1
Fattiga + sällan oro
80
2,41
0,81-7,15
Mycket fattiga + sällan oro
24
2,09
0,41-10,82
Normgrupp + ofta oro
120
2,33
0,86-6,34
Fattiga + ofta oro
197
4,50
1,91-10,58
Mycket fattiga + ofta oro
104
13,42
5,64-31,92
Fet stil anger att konfidensintervallet ligger helt över eller under 1,0.
Justerad för: * Ekonomisk tvångssituation, ** Senaste 12 månader, *** Hemmavarande barn, ****
Ålder.
19
Tabell 8 visar att variabeln ”oro för ekonomin” var en stark riskfaktor för psykisk
ohälsa. Vad blir då effekten på den psykiska hälsan av att både vara orolig för
ekonomin och att vara fattig, dvs vara i en ekonomisk tvångssituation? För att pröva
denna kombinationseffekt har deltagarna delats in i kategorier baserade på deras svar
på de två variablerna ”Oro för ekonomin” och ”Ekonomisk” tvångssituation.
Individer som är utsatta för såväl oro som fattigdom har en mycket kraftig förhöjning
av risken för psykisk ohälsa. Oddskvoterna i tabell 8 tyder på att oron för ekonomiska
problem, i sig själv, har en starkare effekt på GHQ än att ”objektivt” ha dålig
ekonomi (figur 5).
15
10
5
0
Normgrupp
Fattiga
Mycket fattiga
Grupp
Sällan
oro
Ofta
oro
Figur 5. Oddskvoter av GHQ för kombinationer av ekonomisk tvångssituation och oro för
egna ekonomin.
3.6 Oro för den egna hälsan på grund av anställningssituation
Deltagarna fick också ta ställning till ett påstående om samband mellan anställningsformen och egna hälsan. Formuleringen var: Oförutsägbarheten i att vara tillfälligt
anställd gör att jag oroar mig för min kroppsliga och psykiska hälsa. Elva procent
instämde i svarsalternativet ”ja, ofta”, 25 procent i alternativet” ja, ibland”, 33 procent
”svarade nej, sällan” och 32 procent svarade” nej, aldrig”. I figur 6 visas resultatet av
en korstabulering mellan detta påstående och ekonomisk tvångssituation. Som
framgår finns ett mycket tydligt linjärt samband. (56 procent av gruppen ”mycket
fattiga” var oroliga (ofta eller ibland) för sin hälsa, medan samma siffra för de fattiga
och normgruppen var 40 procent resp 23 procent).
20
60
50
%
40
Normgrupp
Fattiga
Mycket fattiga
30
20
10
0
Orolig för hälsan
Figur 6. Den procentuella andelen inom normgruppen, gruppen fattiga och gruppen mycket
fattiga, som ofta oroar sig för sin kroppsliga och psykiska hälsa.
3.7 Interaktion med kön
Ett par intressanta interaktionseffekter, fanns i analyserna. När ohälsoutfallet var
GHQ 12 fanns det en signifikant interaktion (p= 0,08) mellan kön och variabeln
Ekonomisk tvångssituation.
För att analysera dessa effekter vidare skapades separata dataset för män och
kvinnor och logistisk regression utfördes med GHQ 12 som utfallsvariabel. För
kvinnorna fanns då en signifikant skillnad i psykisk hälsa mellan dem som hörde till
den s k normgruppen och dem som var fattiga eller mycket fattiga (var i en ekonomisk tvångssituation). Bland männen hade de fattiga männen tre gånger så stor risk
och de mycket fattiga männen 16 gånger så stor risk för psykisk ohälsa som de män
som hörde till den ekonomiska normgruppen (tabell 9).
Tabell 9. Logistisk regression i separata dataset för män och kvinnor med GHQ 12 som
utfallsvariabel. Oddskvoter (OR) och konfidensintervall (KI) presenteras.
Ekonomisk situation
Normgrupp
Fattiga
Mycket fattiga
n
197
186
78
Kvinnor
OR
95%KI
1
2,73
1,34-5,55
4,96
2,28-10,82
Män
n
118
94
51
OR
1
3,00
15,82
Fet stil anger att konfidensintervallet ligger helt över eller helt under 1,0.
21
95%KI
1,00-8,95
5,51-45,44
4. Diskussion och slutsatser
Studien handlar om ekonomisk stress hos personer i behovsanställningar, dvs den typ
av temporära anställningar som har den kortaste varaktigheten av tidsbegränsade
anställningar. Det är också den form av tidsbegränsad anställning som jämte projektanställningar ökat mest i Sverige under 90-talet. Antalet personer i behovsanställningar har fördubblats och utgör nu mer än 100 000. Trots mycket uppmärksamhet och debatt kring villkor i tidsbegränsade anställningar har inga tidigare studier
av ekonomisk stress i osäkra anställningar gjorts i Sverige.
Studien kan sägas rymma två huvudfrågeställningar. Det gäller för det första hur
människor med denna typ av anställning bemöts i olika ekonomiska angelägenheter,
som till exempel när det gäller att få hyreskontrakt, ta lån etc. För det andra handlar
det om eventuella samband mellan ekonomisk påfrestning – oro för egna ekonomin
och praktiskt verifierat ekonomiskt tvång – och risk för ohälsa.
Ser vi till det första frågekomplexet kan det delas upp i två aspekter – bemötande
och att ha varit i ekonomiska tvångssituationer. Resultaten visar att det relativt vanligt
bland de som haft erfarenhet av ekonomisk prövning i olika angelägenheter att
anställningsformen försvårat. Särskilt gäller detta möjligheterna att ta lån och teckna
hyreskontrakt.
Vad gäller ekonomiska tvångssituationer är det närmare 60 procent som uppger att
de varit tvungna att låna pengar för att klara utgifterna. Ungefär lika stor andel har
inte kunnat betala sina räkningar i tid och nästan hälften anger att de tvingats att avstå
från saker som TV och säga upp tidningar för att klara utgifterna.
I studien har undersökningsgruppen delats in i ”mycket fattiga”, ”fattiga” och vad
som kallas en normgrupp. Indelningen baserades på att det finns en kraftig
polarisering i undersökningsgruppen vad gäller i vilken utsträckning man varit i en
ekonomisk tvångssituation. Normgruppen utgörs av personer som aldrig eller en
enstaka gång varit i en ekonomisk tvångssituation. Normgruppen kom med denna
definition att omfatta hela 44 procent av undersökningsgruppen. Så har t ex
normgruppen värden på GHQ-skalan som är lika ett representativt urval yngre
personer i Sverige , medan grupperna fattiga och mycket fattiga har betydligt högre
värden dvs en mera negativ psykisk hälsostatus.
Variabeln ekonomisk tvångssituation och oro för ekonomin har starka separata
samband med flertalet av de ohälsosymptom som mätts i studien. Bland såväl kvinnor
som män var risken för ohälsa flera gånger så stor hos dem som ofta oroar sig för
ekonomin jämfört med dem som sällan oroar sig. Mest påtagligt var detta hos männen
även om skillnaden mellan könen inte var signifikant. De män som var mycket fattiga
hade mer än femton gånger så hög risk för psykisk ohälsa som de män som hörde till
den ekonomiska normgruppen. Denna studie kan inte ge något underbyggt svar på
vilka psykologiska mekanismer som opererar här och ger denna mycket kraftiga
riskökning. Det fanns även starka kombinationseffekter. De mycket fattiga som också
22
ofta oroade sig för sin ekonomi hade en 13-faldig förhöjd risk för psykisk ohälsa. En
invändning mot att kombinera oro för ekonomi med GHQ kan vara att båda
innehåller en orodimension, vilket ger en hög korrelation. Den icke-psykologiska
faktafrågan om ekonomisk tvångssituation ger emellertid även den mycket höga
samband med GHQ.
Till problemen i att utföra arbetsmiljöundersökningar bland mobila korttidsanställda hör svårigheterna att få användbara mått på arbetsmiljön, som kan relateras
till mera långvariga processer som utvecklandet av någon form av ohälsa. Vi har i
studien också varit sparsamma med att samla in sådan konkret exponeringsinformation utifrån bedömningen att skillnaderna mellan de arbetsplatser som
individerna varit på under exempelvis senaste halvåret för datainsamlingen kan vara
avsevärda. Stora mängder av exponeringsmått skulle behöva samlas och det finns
ingen kunskap om hur sådan information sedan skall sammanvägas till någon form av
övergripande mått, som kan användas i statistiska analyser. Möjligheten finns därmed
att det finns olikheter i arbetsvillkoren som samvarierar med de för ohälsa kraftfulla
prediktorvariablerna ekonomisk tvångssituation och oro för ekonomin. För att få en
bild av om eventuellt olika arbetsvillkor opererat och påverkat resultaten undersöktes
om fördelningen av yrkesgrupper var likartad i de olika kategorierna av ekonomiskt
tvång resp i variabeln oro för egna ekonomin. Denna jämförelse gav små skillnader i
yrkesfördelning vilket får betraktas som ett stöd för ekonomiaspekternas betydelse.
Ett annat problem i studier av personer i tidsbegränsade anställningar är naturligtvis
att rörligheten mellan de korta jobben påverkar möjligheterna att nå deltagarna för
någon samlad information om studiens syfte etc. Vi har också anledning tro att
motivationen att svara på en enkät är svagare bland de som inte permanent är på en
arbetsplats och därmed har tillfälle att få något tillbaka från studien i form av
kunskaper om arbetsplatsen, som kan leda till framtida förbättringar. En observation
från datainsamlingen är att många enkäter kom i retur genom att mottagaren hunnit
flytta. Även detta sammanhänger ju med urvalsgruppen och studieresultatet att det är
svårt att få lägenhetskontrakt. Många har därför inte bara ett tillfälligt arbete utan
även en tillfällig bostad. Med tanke på dessa förutsättningar kan den erhållna svarsprocenten kanske betraktas som relativt acceptabel. Forskning och slutsatser om
korttidsanställdas situation kanske därför mera måste baseras på flera olika
undersökningar än hög svarsprocent i en enstaka studie.
En observation är att gruppen är välutbildad. Rekryteringen till korttidsjobb sker
alltså inte alls från en grupp med svag personlig utbildningsbakgrund. För att bli
aktuell för arbete via förmedlingen är också villkoret att vara så välutbildad att man
omedelbart kan gå in i verksamheten utan någon kompletterande utbildning.
En grundfråga, som inledningsvis togs upp, för forskning om ekonomisk stress är
hur resultaten skall förstås – hur transformeras ekonomisk påfrestning till ohälsa. De
resultat som erhållits vid uppdelningen i den mera objektiva variabeln ekonomiskt
tvång respektive den psykologiska aspekten oro för egna ekonomin pekar inte oväntat
på att flera olika mekanismer opererar – psykologiska och mera handfasta praktiska.
Den psykologiska referensram som här använts för utformning av frågor och tolkning
23
av resultat är att ekonomisk påfrestning och tvång hör samman med osäkerhet och
brist på kontroll över det egna livet – alltså förhållanden som inom arbetslivsforskningen är kända som starka stressorer men då främst ifråga om arbetets
utformning. Dålig personlig ekonomi kan ju även tänkas vara förknippad med sämre
kost och mathållning liksom boendestandard, vilka förhållanden hypotetiskt kan höra
samman med några av ohälsovariablerna – magbesvär, huvudvärk och trötthet. För att
komma vidare i hur ekonomisk påfrestning transformeras till ohälsa bör sådana
förhållanden kontrolleras i kommande studier. I fortsatta studier bör den av Starrin &
Jönsson (1998) uppmärksammade skamdimensionen också inkluderas.
Oavsett vilka mekanismer som förmedlar påfrestning till ohälsa är en policyslutsats
att denna typ av anställningar har påtagliga psykiska och fysiska hälsokostnader för
individen. Att nästan en tredjedel varje dag grubblar över hur de skall klara sin ekonomi de närmaste åren måste betraktas som ett nederlag för ett samhälle med anspråk
på att ha ett utvecklat näringsliv, en modern ekonomi och vara en välfärdsstat.
Studien har inte varit inriktad på organisationsnivån eller vilka mekanismer som
genererar denna typ av för individen negativa anställningsförhållanden. Den organisationskontext studien placerats i är den magra men tänkta flexibla organisationen. En
forskningsfråga är naturligtvis om dessa två mål inte kan förenas och harmonieras
utan att enskilda individer skall svara för flexibiliteten genom en osäker tillvaro
socialt och ekonomiskt.
24
5. Sammanfattning
Aronsson G, Lindh T & Dallner M. Flexibla inkomster och fasta utgifter –Om
ekonomisk stress bland korttidsanställda. Arbete och Hälsa 2000:20, sid 1-26.
Studiens syfte var att undersöka hur korttidsanställda bemöts i ekonomiska
angelägenheter och om ekonomisk påfrestning är förknippad med ökad risk för
ohälsa. Undersökningsgruppen bestod av 778 korttidsanställda, vilka sökt arbete via
en specialförmedling. Svarsfrekvensen var 56 procent på en postenkät. Tjugo procent
hade erfarenhet av att ha blivit ekonomiskt prövade. Mer än 50 procent av dessa
anger att anställningsformen varit ett hinder för lån och ungefär 40 procent att den
varit ett hinder för hyreskontrakt. I ekonomiskt avseende är undersökningsgruppen
kraftigt polariserad. Det finns ett tydligt linjärt samband mellan fattigdom och hälsa.
Personer som ofta oroade sig för sin ekonomi och som var i en ekonomisk tvångssituation uppvisade långt mer av psykisk ohälsa (GHQ), magbesvär, rygg/nackbesvär,
huvudvärk och trötthet/håglöshet.
Nyckelord: Ekonomisk stress, tidsbegränsat anställda, hälsa, GHQ, kön.
6. Summary
Aronsson G, Lindh T & Dallner M. A flexible income and fixed expenses. –Economic
stress among on call-employees. Arbete och Hälsa 2000:20, pp 1-26.
The aim of the study was to investigate the economic situation of temporary
employees. The study group consisted of 778 on call employees.The response rate
was 56 percent. Twenty percent had experience from being treated in different
economic affairs. Over 50 percent of them answered that the form of employment
was an impediment to get a loan and above 40 percent that it was an impediment to
get a lease. The study group is strongly polarized as regards to economical matters.
There is a clear connection between poverty and health. Those who often worried
about economy and were poor had lower psychological well-being (GHQ-12), more
complaints from stomach, back and neck, more headache, and were more tired and
listless.
Key words: Economic stress, temporary employees, health, GHQ, gender
25
7. Referenser
Aronsson G, Dallner M, Gustafsson K (2000) Yrkes- och arbetsplatsinlåsning. En empirisk studie av
omfattning och hälsokonsekvenser. Arbete och Hälsa 2000:5, Arbetslivsinstitutet, Stockholm.
Aronsson G, Gustafsson K, Dallner M.(2000) Anställningsformer, arbetsmiljö och hälsa i ett centrumperiferiperspektiv. Arbete och Hälsa 2000:9, Stockholm, Arbetslivsinstitutet.
Aronsson G & Göransson S.(1998) Tillfälligt anställda och arbetsmiljödialogen. Arbete och Hälsa
1998:3, Stockholm, Arbetslivsinstitutet.
Aronsson G.(1999a) Contingent Workers and Health and Safety. Work Employment and Society 13 (3),
439-459. 1999a.
Aronsson G & Gustafsson K.(1999) Kritik eller tystnad – en studie av arbetsmarknads- och
anställningsförhållandens betydelse för arbetsmiljökritik. Arbetsmarknad och Arbetsliv, 5(3), 189206. 1999.
Banks M et al.(1980) The use of the general health questionnaire as an indicator of mental health in
occupational studies. Journal of Occupational Psychology 53,1980, 87-94.
Felstead A, Jewson N. (Eds.) Global trends in flexible labour. MacMillan Business, London, 1999.
Goldberg D P.(1972) The detection of psychiatric illness by questionnaire. London: Oxford University
Press, 1972.
Goldberg D.(1979) Manual of General Health Questionnaire. London: NFER Nelson, 1979.
Graetz B. (1991) Multidimensional properties of the General Health Questionnaire. Social Psychiatry
and Psychiatric Epidemiology, 26: 132-138.
Hallsten L & Bracken R. (1995) ”Offentlig sektor under omvandling. Arbetsattityder, psykiskt
välbefinnande och utveckling hos anställda inom Arbetsmarknadsverket”. Arbetslivsinstitutet,
Undersökningsrapport 1995:20.
Isaksson K & Bellagh K. (1999) Anställda i uthyrningsföretag – vilka trivs och vilka vill sluta? Arbete
och Hälsa 1999:7.
Karasek R & Theorell T.(1990). Healthy Work, Stress, Productivity, and the Reconstruction of
Working Life. New York: Basic Books.
Pihl A & Starrin B. Ekonomiska påfrestningar, socialt stöd och ohälsa – en prövning av ekonomisociala bandmodellen. Socialmedicinsk tidskrift, 75, nr 6, 1998.
SCB (1998) Arbetskraftsundersökningen. Årsmedeltal 1997. Grundtabeller. Stockholm: Statistiska
Centralbyrån.
Sconfienza C. (1998) Mätning av psykiskt välbefinnande bland ungdomar i Sverige. Användning av
GHQ-12. Arbete och Hälsa 1998:22, Stockholm, Arbetslivsinstitutet.
Starrin B, Jönsson L.R.( 1998) Ekonomisk påfrestning, skamgörande erfarenheter och ohälsa under
arbetslöshet. En prövning av ekonomi-skam modellen. Arbetsmarknad och Arbetsliv, 4, nr 2,
1998.
Tomkins S S. (1979) Script Theory: Differential Magnification of Affects. In Howe EJ & Dienstbier
RA (Eds.) Nebraska Symposium on Motivation 1978. Lincoln/London: University of Nebraska
Press.
26
