SÖNDAG 27 JANUARI 2013 18 Vetenskap Nyheter Vetenskapsredaktionen Vetenskapsredaktör: Karin Bojs Telefon: 08-738 12 39 E-post: [email protected] Vår kropp. Blodet finns i många varianter Du vet kanske om du tillhör blodgrupp A, B, AB eller 0. Och om du är Rh-positiv eller Rh-negativ. Men faktum är att det finns ytterligare drygt trettio blodgruppssystem. Antikroppar Blodtypen bestäms av AB0-systemet ... Om kroppens immunförsvar uppfattar en blodgrupp som främmande, bildas så kallade antikroppar. De är programmerade att förgöra främmande blod. Om antikropparna går till attack kommer blodkropparna att klumpa ihop sig och spricka, vilket kan leda till döden. ABO Det mest kända blodgruppssystemet kallas ABO. Det styrs av en gen som finns i olika varianter. En del varianter gör att en molekyl som kallas A sitter på de röda blodkropparna. Andra varianter ger i stället en molekyl som kallas B. En del människor har ingen av dessa två molekyler, och kallas därför blodgrupp noll, som brukar förkortas O. 0 (noll) B Antikropp mot B-blod Antigener Molekylerna som sitter på de röda blodkropparna förekommer i olika varianter som kallas för antigener. Hittills känner forskare till 339 olika blodgruppsantigener. RhD+ B A Antigen A A A A AB 0 A B B Blodgrupp A tål inte B-blod och AB-blod. A A RhD+ Grupp 0 kan ge blod till alla, men bara få blod från andra nollor. Vem kan ge blod till vem? B B RhD– Antikropp mot A-blod B A A Antigen B B A B B AB Blodgrupp B tål inte A-blod och AB-blod. AB-blod saknar antikroppar Grupp AB kan få blod av alla. ... och Rh-systemet Rh Det finns flera olika antigen inom det blodgruppssystem som kallas för Rh. Det viktigaste är RhD. Omkring 85 procent av den svenska befolkningen har detta antigen och är därmed Rh-positiva. Cirka 15 procent saknar RhD. Man säger att de är Rh-negativa. Sjukvården testar normalt bara för ABO och för RhD inför blodtransfusioner och transplantationer. Vem kan ge blod till vem? RhD– RhD-antigen RhD RhD– RhD RhD Anti-D riktad mot RhD RhD+ RhD-negativa kan ge blod till alla men tål inte RhD-positivt blod. Krångligt blodsband Om en kvinna som är RhD-negativ får barn med en RhD-positiv man kan fostret bli RhD-positivt. Då riskerar mamman att utveckla antikroppar mot RhD. Det går bra för hennes första barn. Men när hon blir gravid nästa gång med ett RhD-positivt barn kan hennes antikroppar börjar angripa barnets blod under graviditeten, vilket kan få dödlig utgång. Det är dock sällsynt i dag tack vare vaccinationer, så kallad Rh-profylax. RhD+ RhD RhD Fakta. Blod 4,5 RhD Ungefär så många liter blod har en kvinna på 60 kilo. En man på 75 kilo har en blodvolym på cirka 6 liter. •A4 RhD Här bildas blodet Hos vuxna bildas de röda blodkropparna i benmärgen som finns i revben, skallen, lårben, kotpelare och bäcken. Karl Landsteiner Andra blodgruppssystem Österrikisk läkare som år 1900 visade hur röda blodkroppar klumpar ihop sig när de blandas med blod från vissa andra. Han påvisade blodgrupperna i ABOsystemet och fick Nobelpriset i medicin 1930. FORS-systemet. För bara några veckor sedan publicerade Martin L Olsson vid Lunds universitet och hans medarbetare den 33:e kända blodgruppen hos människor. De flesta saknar FORS-antigen. En liten minoritet har FORSmolekylen på sina blodkroppar. Molekylen upptäcktes hos hundar, får och hästar redan 1911 av Lundaprofessorn John Forssman, men har tidigare inte hittats i blod hos människor. SÖNDAG 27 JANUARI 2013 19 Vetenskap Nyheter Krönika. Karin Bojs: Gå inte på bluffen om ditt blod Blodgrupper i världen Det finns stora regionala skillnader mellan hur vanliga olika blodgrupper är i olika delar av världen. Tidigare använde forskare dessa skillnader för att kartlägga historiska folkvandringar, men i dag tittar de på många fler gener än bara blodgrupperna. Östeuropa Här är nollan relativt ovanlig. Blodgrupp O är vanlig hos Australiens urbefolkning. Blodgrupp 0 Tyvärr florerar många myter om våra blodgrupper. Oseriösa aktörer försöker tjäna pengar med påståenden som helt saknar grund i vetenskapen. Procent av befolkningen som har blodgrupp 0. 90–100% 80–90% 70–80% 60–70% 50–60% Indianstammar Så gott som samtliga indianer i Amazonas tillhör blodgrupp 0, och det gör de allra flesta indianer i Nord-, Syd- och Mellanamerika också. Malariaområden Blodgrupp O är vanligast i områden som är drabbade av malaria. Det kan förklaras med att vissa malariaparasiter drabbar personer med A- och B-blod hårdare, särskilt när de är barn. Blodgrupp A Procent av befolkningen som har blodgrupp A. 30–40% 20–30% 10–20% 0–10% Blodgrupp A är allra vanligast i vår del av världen och hos australier med europeiskt ursprung. En fördel med A- och B-blod är att det lättare levrar sig, vilket historiskt kan ha varit en fördel vid skador och förlossningar. P1PK-systemet. Bara en människa på miljonen tillhör den sällsynta blodgruppen lilla p. Men på en del håll – bland annat i Västerbotten i Sverige – har så många som 140 på miljonen dubbel upplaga av denna sällsynta gen, och kan bara ta emot blod från andra lilla p-givare. Kvinnor med denna blodgrupp kan drabbas av upprepade missfall, eftersom blodgruppsantikroppar attackerar moderkakan. Krönika Karin Bojs Vetenskapsredaktör S ärskilt illa är det tydligen i Japan. Där kommer frågan om blodgrupp till och med upp vid anställningsintervjuer och när folk ska leta efter en partner. Det finns en utbredd uppfattning om att blodgruppen påverkar personligheten, så att A är ärlig, B är självisk, AB är kritisk och nollor är ledartyper. Bakgrunden är felaktiga och delvis rasistiska uppfattningar som spreds i början 1900-talet. De har levt kvar hos den japanska allmänheten. I dag är den japanska blodgruppsmystiken minst lika utbredd som astrologi och flera stora tidningar har dagliga spalter. Dessvärre är irrläror om blodgrupper spridda i västerlandet också. Det mest braskande exemplet är amerikanen Peter D’Adamos storsäljande bok om blodgruppsdieter. Där förekommer påståenden om att A är ”bönder”, B är ”nomader, ”AB” är ”en mystisk grupp” och att nollor är de ursprungliga jägarfolken. Enligt Peter D’Adamo bör människor äta särskilda dieter som är anpassade för deras blodgrupper. På så sätt kan de förebygga och lindra alla möjliga sjukdomar, från jordnötsallergi till hiv och cancer. Jag trodde knappt mina öron när jag hörde en svensk författare presentera liknande påståenden vid den senaste bokmässan i Göte- Duffysystemet. Så gott som alla människor i Sverige bär på minst ett av antigenen Fya och Fyb. För dem som inte gör det kan det bli problem vid blodtransfusioner och graviditeter. I västra Afrika saknar nästan alla människor denna blodgrupp, eftersom en viss malariaparasit binder till Duffy för att infektera de röda blodkropparna. Grafik: Stefan Rothmaier borg. Man skulle kunna skratta åt stolligheterna, om det inte vore så att människor faktiskt köper dessa böcker och följer deras råd, som kan vara direkt hälsovådliga. Totalt har en människa över tjugotusen olika gener. Bara en av dessa gener styr om vi tillhör grupp A, B eller 0. Blodgruppen AB är inte alls något mysterium, utan bara en person som har fått genen för A från sin ena förälder och genen för B från sin andra. Människors blodgrupper kan delas in i ett trettiotal olika system. Dessa system styrs av över trettio gener, som förekommer i många olika varianter. De olika genvarianterna kan bilda över trehundra olika molekyler som sitter på de röda blodkropparna (se grafik). Många av dessa genvarianter har hittats på senare år av Lundaforskaren Martin L Olsson och hans medarbetare. Det är helt korrekt att smittämnen och tidiga folkvandringar delvis styr vilka blodgrupper som är vanliga i olika delar av världen. Men det stämmer inte alls att 0 skulle vara en ursprunglig form som främst förekommer bland jägarfolk. Tvärtom, A och B har funnits längre än vi har varit människor. De förekommer hos flera av våra närmaste släktingar bland aporna och uppkom för miljontals år sedan. Vad som däremot är sant är att en del sjukdomar slår hårdare mot vissa blodgrupper. A och B drabbas till exempel mer av svår malaria, hjärt- och kärlsjukdom och en del cancerformer. A och B får lättare blodproppar, medan 0 drabbas mer av blödningar. Det är förvisso intressant att se hur vår förmåga att bryta ned olika födoämnen förändrades när människor gick från att vara jägare till att vara bönder. Men då ska man titta på gener som är relevanta för att bryta ned olika födoämnen, till exempel kolhydrater som blev vanligare i födan när vi lärde oss att bruka jorden för cirka 10 000 år sedan. Det är precis vad den svenska forskaren Kerstin Lindblad-Toh har gjort i en studie som presenterades i veckans nummer av Nature. Hon visar att hundar har flera fungerande gener för att bryta ned stärkelse, och att detta skiljer hundar från vargar. Med stor sannolikhet skedde liknande förändringar hos människor i bondesamhället. Dessa gener kan ha betydelse för exempelvis diabetesrisk eller vilken diet som är lämpligast om någon behöver gå ned i vikt. Men att du ska äta efter din blodgrupp, det är lika osakligt som de japanska blodgruppshoroskopen. [email protected] •A4