Mitos - ”vanlig celldelning”
•
Interfas
–
•
Profas
–
•
Kromosomerna delas till varsin sida av cellen
Telofas
–
•
Cellkärnans membran försvinner och kromosomerna lägger sig på
rad
Anafas
–
•
DNA molekylerna packar ihop sig i tydliga kromosomer
Metafas
–
•
Cellens normala tillstånd kopiering sker. Enskilda kromosomer kan
inte urskiljas
Cellen delar sig och nya membran till cellkärnor bildas
Interfas
–
Kromosomerna ”packas” upp för att kunna göra sitt jobb igen.
Meios – Reduktionsdelning - celldelning i könsceller
•
Interfas
–
•
Profas I
–
•
Cellen delar sig och nya membran till cellkärnor bildas, varje cell
innehåller nu en kromosom av varje par
Profas II – Telofas II
–
•
En kromosom av varje par dras till varsin ända av cellen
Telofas I
–
•
Cellkärnans membran försvinner och kromosomparen lägger sig på
rad
Anafas I
–
•
DNA molekylerna packar ihop sig i tydliga kromosomer och
grupperar sig parvis
Metafas I
–
•
Cellens normala tillstånd kopiering sker. Enskilda kromosomer kan
inte urskiljas
Ny celldelning liknande Mitos sker vilket leder till 4 stycken celler
med vardera hälften så många kromosomer som ursprungscellen,
23 stycken hos människan
Interfas II
–
Kromosomerna ”packas” upp för att kunna göra sitt jobb igen.
Människans kromosomer
•
•
46 stycken DNA molekyler
–
23 stycken par
–
En i varje par från varje förälder
22 av paren är autosomala
–
•
Det vill säga de är nästintill
identiska och kodar för samma
saker
Det sista paret är
könskromosomerna som
bestämmer individens kön
Gener
Specifik kodsekvens i
kromosomer som kodar för
en specifik egenskap
•
•
En enda kromosom har
mängder med gener
Människans 22 par är
autosomala alltså innehåller
samma gener med små
variationer.
Gener kan vara olika ”starka”
•
•
•
Eftersom vi har två kromosomer med samma
kod – har vi dubbla gener, dock med några
skillnader i kodordningen
Gener kan vara
–
Dominant – Starkaste
–
Vikande/Recessiv – Svagare och slås ut av de
dominanta
För att tydliggöra hur gener och därmed
egenskaper nedärvs görs korsningsschema
Ex. Gener för ögonfärg
•
Väldigt förenklat bestämmes ögonfärgen av ett
anlag som kan koda för Brun eller Blå färg
–
Brun är dominant och markeras med stor bokstav
(B)
–
Blå är recessivt och markeras med liten bokstav (b)
Korsningsschema ögonfärg
B
B
b
Bb
Bb
b
Bb
Bb
Korsningsschema för möjliga
kombinationer av ögonfärg
B b
B b
B B
b
B
B
b
b
b
Lika eller olika gener
•
•
•
•
Som sagt vi har 22 stycken autosomala kromosomer som
kodar för samma egenskaper
Generna kan vara Dominanta eller Reccessiva
Om ett kromosomparet har samma genvariant (alltså
samma kodning) är organismen Homozygot för den genen
Är det olika genvarianter är organismen Heterozygot för
den genen
–
Exemepel
●
BB och bb = Homozygot för anlaget till ögonfärg
●
Bb = Heterozygot för anlaget till ögonfärg
Nedärvning av blodgrupp
•
•
•
Ibland är det inte så enkelt med två anlag där den ena
är dominant och den andre recessiv.
Blodgrupp (AB0 systemet) bestämmes av ett anlag och
finns i tre stycken varianter
–
IA är dominant för blodgrupp A
–
IB är dominant för blodgrupp B
–
i0 är recessivt för blodgrupp 0
Två dominanta gener ger uttryck tillsammans
–
•
A + B → AB
Gör korsningsscheman med möjliga korsningar!
•
IA + IA = blodgrupp A
•
IA + i0 = blodgrupp A
•
IB + IB = Blodgrupp B
•
IB + i0 = Blodgrupp B
•
IA + IB = Blodgrupp AB
•
i0 + i0 = Blodgrupp 0
Könsbunden nedärvning
Färgblindhet
•
•
Genen (f) som kodar för
färgblindhet sitter på X
kromosomen
–
Detta är ett recessivt anlag (därav
litet f)
–
Färgseende är ett dominant anlag
(F)
8% av alla män är färgblinda men
endast 0,5% av kvinnorna.
Varför????
Blödarsjukan är också könsbunden
•
Blödarsjukan –
–
Anlaget sitter på X kromosomen och är recessivt
–
Sjukdomen är mycket ovanlig hos kvinnor, varför tror
du detta?
–
Kvinnor kan vara anlagsbärare men inte vara sjuka
–
Får ett flickfoster anlaget på båda X-kromosomerna
dör det innan födseln
