gan
rå
f
s
n
o
i
t
Genera
I den svenska samhällsdebatten
talas det ofta om olika åldersgruppers storlek i förhållande till
varandra. Bland annat utpekas
40-talisterna, som nu är på väg
upp i pensionsåldern, som en stor
börda för yngre generationer. Att
40-talisterna var många när de
föddes är riktigt, men mycket har
hänt sedan dess.
Av Bengt Nilsson
U
nder -talet föddes det många
barn i Sverige, i synnerhet om man
jämför med det låga antalet födda
under -talet. Inte något decennium
sedan -talet har uppvisat så höga födelsetal som -talet. I dag har det
hunnit gå mer än ett halvsekel sedan talisterna föddes och under den perioden
har deras antal minskat med omkring
. Med andra ord föddes
fler barn under perioden till än
det finns –-åringar i befolkningen
60-talisterna fler
än 40-talisterna
Så många är de i dag
Folkmängden i Sverige i olika generationer vid födelsen och
31 december 2004
Födelseår
Ålder
2004
Födda
Folkmängd
2004
Nettotillskott/
underskott
2000–04
1990–99
1980–89
1970–79
1960–69
1950–59
1940–49
1930–39
1920–29
–1919
0–4
5–14
15–24
25–34
35–44
45–54
55–64
65–74
75–84
85–
478 000
1 067 000
1 003 000
1 044 000
1 138 000
1 084 000
1 215 000
902 000
1 103 000
..
486 000
1 098 000
1 097 000
1 158 000
1 267 000
1 170 000
1 181 000
757 000
580 000
217 000
8 000
31 000
94 000
114 000
129 000
86 000
-34 000
-145 000
-523 000
..
..
9 011 000
..
Totalt
i dag. Nu är det personer födda på talet som är den största gruppen.
Tre födelsetoppar dominerar
Antalet födda i Sverige har visat stora
variationer under de senaste åren.
I början av förra seklet föddes många
40-talisterna tappade ledningen 1993
Dvs. immigranter
minus emigranter
och avlidna.
Folkmängden
över 9 miljoner
barn liksom år . Därefter följde en
djup svacka under -talet. Tre födelsetoppar under - och -talen
samt omkring kännetecknar i hög
grad åldersfördelningen i dag. Men
befolkningsstrukturen påverkas också
av in- och utvandring samt dödlighet.
I Sverige har migrationen lett till att vi
har haft ett nettotillskott under lång tid,
främst i yngre förvärvsarbetande åldrar.
I högre åldrar är det dödligheten som
Folkmängden den 31 december 1969–2004 samt prognos till 2014.
Decennieåldrar
����� ��������
� ��� ���
�����������
� ��� ���
� ��� ���
�����������
�����������
� ��� ���
�����������
�����������
� ��� ���
�����������
� ��� ���
Observera,
bruten skala!
18
�������
���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
Ett relativt stort antal födda tillsammans med ett kraftigt invandringsöverskott medförde att -talisterna blev fler
än -talisterna redan år . Sedan
-talet har -talisternas antal minskat medan antalet -talister väntas öka
några år till.
Enligt SCB:s senaste befolkningsprognos kommer - och -talisterna att
vara fler än -talisterna redan nästa år.
Ytterligare fem år fram i tiden kommer
även - och -talisterna att gå förbi
-talisterna antalsmässigt. -talisterna
kan förväntas vara den största gruppen
ända fram till början av -talet. Då
beräknas nästa stora generation, -talisterna, ta över som den största decenniegruppen.
Välfärd Nr 2 2005
FAMILJ
Invandringsöverskott spär på
Mer än var tionde utrikes född
Antalet födda 1905–2004 samt folkbokförda
i Sverige efter ålder 31 december 2004
Befolkningspyramid år 2004 fördelad efter inrikesoch utrikesfödda
Folkbokförda 2004
Antal inrikes
födda
����� �����
��������� ����
Nettoöverskott
����� ��������
60talister
90talister
��� ���
40talister
��� ���
��� ���
Nettounderskott
�� ���
�� ���
�� ���
�� ���
�
�
��
��
��
��
��
��
��
��
�� �����
När folkmängden vid det senaste årsskiftet jämförs
med antalet födda i respektive årskull har vissa kullar
ett nettotillskott och andra ett nettounderskott. I yngre
åldrar spelar migrationen störst roll och ger plus medan
dödligheten slår hårt i högre åldrar och ger minustal.
���
�������
���������
�����
���
����
��
����
��
����
��
����
��
����
��
UtlandsUtlands- ����
födda
��
födda
����
��
����
40��
����
talister
��
����
��
����
Inrikes
Inrikes
��
����
födda
födda
��
����
60��
����
talister
��
����
��
����
��
����
��
����
90��
����
talister
�
����
����
�
��� ��� ��� ��� ���
�
��� ��� ��� ��� ���
�������� ���
�������� �������
När dagens befolkning fördelas efter inrikes och utrikes
födda finner man att -talisterna har störst andel utrikes
födda, drygt procent. Andelen utrikes födda är något större
bland kvinnor än bland män. Totalt i riket är procent
födda utomlands.
dominerar men även här bidrar in- och
utvandring till förändringen.
personer vilket motsvarar en minskning
med omkring procent.
Födelsetal är inte allt
Antalet 60-talister når maximum 2008
Födelseårgångarna från -talet och
framåt har fått ett stort tillskott genom
invandring. Flera av dessa årskullar har
ökat med över procent sedan födelseåren. Däremot har toppen av -talister
börjat sjunka. Gränsen mellan nettotillskott och nettounderskott går nu
vid -åringarna. Födelseårgångar från
och tidigare har nettounderskott
medan födelseårgångar från och
därefter har nettotillskott. Födelsekullar
från och tidigare har alltså minskat i antal sedan året de föddes. Redan
årskullen födda har ett nettounderskott på personer vilket motsvarar
en minskning från till
eller med omkring procent. De mindre kullarna från -talet har hunnit
minska kraftigt. Till exempel har
års årskull minskat med drygt
Välfärd Nr 2 2005
Enligt befolkningsprognosen för de
kommande tio åren, från år till år
ökar de yngre generationerna till
följd av nettoinvandring. -talisterna
beräknas öka mest – nämligen med
personer. -talisterna väntas
öka med och -talisterna med
under samma period. Däremot
minskar -talisterna med ca
och -talisterna med ca . talisterna väntas nå sitt maximala antal
omkring år . De beräknas då vara
personer. Det innebär en
förväntad ökning på personer de
närmaste tre åren som följs av en minskning med personer fram till år
. Nedgången för -talisterna väntas sedan fortsätta så att både -talister
och -talister går om dem i början av
decenniet –.
Bengt Nilsson är f.d. statistikchef vid
Malmö stad,
tfn: 040-611 29 12
e-post:[email protected]
Källor
Sveriges statistiska databas (SSD), Sveriges
framtida befolkning 2004–2050, SCB.
Lästips
Efterkrigstidens in- och utvandring.
Demografiska rapporter 2004:5. SCB.
19
