imperiernas tid 1815–1919

i m pe r i e r n a s t i d 1 8 1 5–1 91 9
Imperiernas_tid.indd 1
09-03-19 16.29.12
Imperiernas tid
 –
H.L. Wesseling
Översättning: Joakim Sundström
historiska media
Imperiernas_tid.indd 3
09-03-19 16.29.13
Innehåll
Förord

. Inledning – Europas expansion –
Hur det började
-talet
-talet




. Generell utveckling –
Människor
Den europeiska befolkningens utveckling
Migrationsrörelser
Koloniala städer
Koloniala samhällen
Varor
Den industriella revolutionen
Världsekonomin
Kolonial infrastruktur
Makter
Krig och fred
Koloniala arméer
Krig och pacificering
Kollaboration och motstånd
Kolonial förvaltning
















Direkt och indirekt styre
Koloniala departement
Förvaltningsorganisation
Koloniala tjänstemän och deras utbildning
Inhemska befattningshavare
Rättssystem och skattesystem
Imperiernas_tid.indd 5






09-03-19 16.29.13
Idéer
Kolonialism och vetenskap
Den geografiska rörelsen
Upptäcktsresor
Orientalism och occidentalism
Undervisning
Mission
Sjukvård
Konst och litteratur
. Första delen av -talet – –
Tidens karaktär
Panorama över Europa
Panorama över den koloniala världen
Koloniala utvecklingslinjer –
Det karibiska området
Storbritannien
Frankrike
Nederländerna
Spanien
Afrika
Nordafrika
Västafrika
Sydafrika och södra Afrika
Asien
Nederländska Ostindien
Brittiska Indien
Indokina
Kina och Japan
Stilla Havet
Filippinerna
Oceanien
. Den moderna imperialismen –
Strukturförändringar i Europa
Det europeiska statssystemet
Världsekonomin
Sociopolitiska och kulturella förändringar
Imperiernas_tid.indd 6




































09-03-19 16.29.13
Innehåll
Den moderna imperialismen – teori
Allmänt
De nationella imperialismernas typologi
Storbritannien
Frankrike
Tyskland
Belgien
Portugal
Spanien
Italien
Nederländerna
Ryssland
·












Slutsats

. Den europeiska imperialismen i Afrika
Nordafrika
Tunisien
Egypten
Marocko
Maghreb fram till år 
Västafrika
De islamiska rikena
Franska Västafrika – AOF
Tyska Västafrika – Togo och Kamerun
Brittiska Västafrika
Centralafrika
Kongofristaten och Belgiska Kongo
Franska Centralafrika – AEF
Östafrika
Tyska Östafrika
Brittiska Östafrika
Madagaskar
Nilen och Nordöstafrika
Nilen
Brittisk-egyptiska Sudan
Nordöstafrika – Storbritannien, Italien och Etiopien
Libyen
Södra Afrika
























Imperiernas_tid.indd 7

09-03-19 16.29.13

Imperiernas tid
·
Sydafrika
Tyska Sydvästafrika
De portugisiska kolonierna – Angola och Moçambique
. Den moderna imperialismen i Asien och Stilla havet
Brittiska Indien
Underkastelse – sepoyupproret och dess följder
Förvaltning
Ekonomisk utveckling
Nationalism och styre
Brittiska Indien och världen
Afghanistan
Burma
Malaysia













Indokina
Expansion
Underkastelse
Styre och förvaltning
Utveckling
Nationalism och motstånd
Nederländska Ostindien
Territoriell bestämning
Underkastelse
Styre och förvaltning
Utveckling
”Etisk politik” och nationalism
Stilla Havet
Filippinerna
Nya Kaledonien
Tyskland i Stilla havet
Östasien – Japan och Kina

















. Första världskriget och kolonierna
Imperialismen och första världskrigets uppkomst
Krigsskådeplatserna
Krigsmedlen – koloniala trupper
Krigsmål och fredsbestämmelser





Imperiernas_tid.indd 8
09-03-19 16.29.13
Innehåll
·
. Slutsatser
Utveckling och underutveckling
Vinst och förlust
Kontinuitet och förändring




Referenser

Synkronisk tabell –

Noter

Namnregister

Imperiernas_tid.indd 9

09-03-19 16.29.13
kapitel 1
Inledning – Europas
expansion 1492–1815
The discovery of America, and that of a passage to the East Indies by
the Cape of Good Hope, are the two greatest and most important events
recorded in the history of mankind.
Adam Smith
Hur det började
Europas expansion påbörjades i slutet av -talet i och med Columbus upptäckt av Amerika år  och Vasco da Gamas ankomst till Asien år . Nuförtiden sätter vi citationstecken kring ”upptäckten av Amerika”, inte så mycket för att Amerika hade besökts av européer redan tidigare – närmare bestämt
av grönländska sjömän, härstammande från Norge, i slutet av -talet – som
för det faktum att vi inte längre tilltalas av tanken på att Amerika skulle ha ”upptäckts” av européer. Ordet antyder ju att Amerika inte existerade innan det
”upptäcktes” och att världsdelens historia började först med denna ”upptäckt”.
Så är inte fallet. Numera har historikerna mer kunskaper om den förcolumbianska tiden – även det ett eurocentriskt begrepp – och om de negativa följder
som ”upptäckten” och den efterföljande erövringen av Amerika fick för kontinentens ursprungsbefolkning. Ändå kan händelsens betydelse knappast överskattas, och  är alltjämt det viktigaste året i den europeiska expansionens
historia.
De europeiska upptäcktsresorna på -talet var inga plötsliga infall, och
flera resor hade genomförts före Columbus. Portugiserna hade tidigare utforskat Västafrikas kust och kom redan  till Azorerna. Spanjorerna hade inom
ramen för sin sekellånga återerövring, la reconquista, tagit områden i Nordafrika i besittning. Dessa spanska straffkolonier, Ceuta och Melilla, var de första
Imperiernas_tid.indd 14
09-03-19 16.29.13
Inledning – Europas expansion –
·

europeiska utposterna i Afrika sedan romarrikets dagar och de är de enda som
existerar i dag. Vikten av dessa händelser förbleknar dock jämfört med följderna av Columbus och Vasco da Gamas resor.
Ingen skulle säga att Vasco da Gama ”upptäckte Asien” år . Hans resa
var av utomordentlig betydelse, för han upptäckte en ny sjöväg till Asien, men
Europa och Asien hade haft förbindelser landvägen sedan urminnes tider. Krigen mellan perserna och grekerna på -talet f.Kr. vittnar om det. År  f.Kr.
ledde Alexander den store sina trupper till Indus. Sedan dess har det alltid funnits kontakter mellan Europa och Asien. Landvägen till Fjärran Östern, den så
kallade Sidenvägen, var det mest kända exemplet på detta. Inte desto mindre
förblir det faktum att Vasco da Gama rundade Godahoppsudden av enorm
betydelse, både för Europa och för Asien. Det är inte för inte som den indiska
historikern K. M. Panikkar har talat om ”Vasco da Gama-perioden i den asiatiska historien”. Den europeiska expansionen i Asien började tämligen blygsamt i form av handelskontakter, men resulterade slutligen i Europas koloniala herravälde över i stort sett hela Syd- och Sydostasien. År  stod hundratals miljoner asiater i Indien, Indonesien, Indokina och annorstädes under
europeiskt styre.
Europas expansion var inte unik i världshistorien. Assyrierna och romarna
hade grundat stora imperier långt tidigare. Den arabiska expansionen var inte
mindre imponerande. På -talet hade profetens efterföljare spridit ut sig utmed Medelhavets kuster. De lade Nordafrika under sig och fortsatte sedan över
till Europa. Först år  hejdades de i det berömda slaget i Poitiers. Det dröjde mer än  år innan de hade fördrivits från den Iberiska halvön igen. Kalifatets fall i Granada, som markerade slutet på återerövringen, ägde rum ,
alltså samma år som Columbus upptäckte Amerika.
Den arabiska expansionen följdes av den osmanska. Det osmanska riket har
fått sitt namn efter sin grundare, Osman I, som på -talet upprättade en
självständig stat i utkanten av det bysantinska riket. Den turkiska expansionen
riktades framför allt västerut och kulminerade med erövringen av Konstantinopel år . Därmed var grunden lagd för det stora osmanska riket, som slutligen kom att sträcka sig till Österrike i Europa och Marocko i Nordafrika. Expansionen i Mellanöstern ägde framför allt rum under Selim I (–).
Under hans efterträdare, Süleyman I (–), upplevde det osmanska riket sin främsta storhetstid. Süleyman gjorde sig känd som erövrare och militär
ledare, men också som förvaltare och lagstiftare. Konstantinopel hade på den
tiden en befolkning på mellan   och   invånare och var därmed
den i särklass största staden i Europa och en av de största städerna i världen.
Imperiernas_tid.indd 15
09-03-19 16.29.13

·
Imperiernas tid
Osmanska riket hade sin blomstringsperiod på -talet, och då tog även
den europeiska expansionen sin början. En annan form av expansion upphörde vid den här tiden, nämligen den som ägde rum i Kina. År  hade Mingdynastin kommit till makten i Kina som en följd av mongolstyrets gradvisa sammanbrott i Sydkina. Den här processen hade lett till rivalitet mellan några rebelledare. Bland dessa kom Zhu Yuanzhang, Mingdynastins grundare, slutligen
att stå som segrare. Huvudstaden förlades först till Nanjing, men år  flyttade hovet till Peking, som år  också blev officiell huvudstad.
Kina var ett stort och folkrikt land. De demografiska siffrorna är tämligen
osäkra. Enligt den officiella folkräkning som ägde rum år  hade landet
 miljoner invånare, men de flesta experter tror att den verkliga siffran var avsevärt högre. Under Mingtiden mer än fördubblades Kinas folkmängd. Jordbruksproduktionen ökade påtagligt tack vare utvidgningen av åkermarker och
introduktionen av nya rissorter. Det fanns stora städer, som Nanjing, Peking
och senare Kanton, som i storlek och omfång överträffade städerna i Europa.
Förutom jordbruket var siden- och bomullsindustrin av stor betydelse. Handeln blomstrade framför allt i de södra kustprovinserna. Vetenskap och teknik
var långt utvecklade, bättre än i Europa. Bland kinesiska uppfinningar och
innovationer finner vi pappret, krutet, tryckpressen och många andra saker,
kompassen icke att förglömma.
Den kinesiska sjöfarten blomstrade. Kinesiska fartyg och navigationstekniker var inte underlägsna de europeiska. Tvärtom, djonken – en portugisisk term
som härstammar från det javanesiska ordet för skepp – var ett utmärkt segelfartyg. De kinesiska fraktfartygen vägde uppemot   ton, ibland mer, och var
därmed större än de europeiska. Hundratals fartyg trafikerade de kinesiska floderna och fastlandets kuster. I början av -talet företog kineserna inte mindre än sju stora resor över Indiska oceanen och genom den indiska arkipelagen.
I den första expeditionsflottan, som gav sig av år  under ledning av amiral
Zheng He, ingick  skepp och   besättningsmän. Kinesiska djonker
besökte stora delar av Asien. När Vasco da Gama rundade Godahoppsudden i
östlig riktning, hade kinesiska djonker redan besökt Östafrikas kuster, och därifrån hade de bland annat tagit med sig en giraff hem till kejsaren. Det dröjde
dock inte länge innan dessa maritima aktiviteter upphörde. Kina var och förblev en landmakt som i första hand inriktade sig på att säkra sina gränser. Dessutom tärde de kostsamma expeditionerna på skattkistan och det hade uppstått
en maktstrid mellan mandarinerna, som förhöll sig avvisande till handel, och
eunuckerna, som varit den drivande kraften bakom de långväga expeditionerna. Kejsaren beslutade därför att sätta punkt för den sjöväga utvecklingen.
Imperiernas_tid.indd 16
09-03-19 16.29.13
Inledning – Europas expansion –
·

Skeppsbyggande förbjöds och från och med  var det straffbart att befara
havet med fartyg med mer än en mast. Därigenom upphörde Kinas transmaritima aktiviteter, samtidigt som den europeiska expansionen tog fart.
Det finns flera faktorer som förklarar skillnaderna mellan den europeiska
och den kinesiska expansionen. Till att börja med fanns det en skillnad i motiv. Den religionsiver och det habegär som drev européerna till fjärran länder
fanns inte i Kina, och inte heller den europeiska nyfikenheten. Därtill hade kineserna inte mycket att hämta i Europa. Européerna traktade efter österländska skatter, som lyxprodukter och kryddor. Kineserna däremot hade detta inom
nära räckhåll.
Det fanns ytterligare en tydlig skillnad mellan Europa och Kina, nämligen
det faktum att Europa, till skillnad från Kina, inte hade endast en härskare. Det
fanns visserligen en kejsare, det heliga romerska rikets kejsare, men hans makt
var i själva verket begränsad. Han valdes av tyska kurfurstar och kröntes till kejsare av påven. Sedan  hade alla kejsare kommit från det habsburgska huset. År  föddes Karl V, som till följd av diverse arv kom att inneha både
herraväldet över Österrike – och alltså det tyska kejsardömet – och kungakronan i Spanien, och som, tack vare Columbus upptäckter och conquistadorernas erövringar, också var härskare över Amerika. Hans rike var det största som
någonsin hade existerat, och det var det första i vilket solen aldrig gick ner. Kejsarens makt över de områden som han inte utövade direkt styre över var dock
mer symbolisk än reell, och efter Karl V:s tronavsägelse år  delades det
habsburgska riket upp i en spansk och en österrikisk gren, vars dynastiska intressen inte längre löpte parallellt. De franska kungarna grundade samtidigt en
stark monarki och motsatte sig framgångsrikt habsburgarnas makt. Nederländerna revolterade år  och var i realiteten självständigt kring . Englands
makthavare förenades under huset Tudor. Italien bestod av självständiga republiker och stadsstater, samt en kyrkostat under påven, medan andra delar stod
under franskt, spanskt eller österrikiskt inflytande. Europa utvecklades kort sagt
till en mängd självständiga och rivaliserande stater, som höll varandra i jämvikt
i olika avseenden.
Denna – ständigt instabila – maktbalans ledde till en ändlös rad krig som
kom att bli kännetecknande för Europas moderna historia, men den hade också till följd att det, till skillnad från situationen i Kina, inte fanns en överherre
som med ett pennstreck kunde besluta om och sätta stopp för den europeiska
expansionen. Varje land var oberoende och många länder spelade en roll i den
långvariga expansionsprocessen som följde på upptäcktsresorna. Under de första åren låg Europas tyngdpunkt fortfarande i det område där den legat ända
Imperiernas_tid.indd 17
09-03-19 16.29.13

·
Imperiernas tid
sedan ordet ”Europa” uppkom, nämligen i Medelhavsländerna. Vasco da Gama
var portugis och Columbus en genovesare i spansk tjänst, och det var Spanien
och Portugal som gick i första ledet. Båda dessa länder spelade viktiga, om än
olika roller. Med upptäckten av Amerika och ankomsten i Asien ställdes européerna nämligen inför ett viktigt val. Man hade, med Fernand Braudels ord, att
välja mellan ”att använda sig av Columbus upptäckt och inrikta sig på Amerika, eller att dra nytta av upptäckten av sjövägen runt Godahoppsudden och
störta sig på Asien.”
Europa beslöt att gå båda vägarna, men med en viss arbetsfördelning. Att
befolka och kolonisera Nya världen överläts framför allt till Spanien, som då
hade , miljoner invånare. Lilla Portugal, med en dryg miljon invånare, hade
inte den demografiska potential som krävdes för detta. Portugiserna inriktade
sig framför allt på handel med Asien, och byggde där upp ett imponerande handelsnätverk. År  stadfästes uppdelningen i Tordesillasfördraget, som delade
upp världen i en spansk och en portugisisk inflytelsesfär. Gränsen mellan de
båda utgjordes av meridianen som löper  kilometer väster om Kap Verdeöarna. Därigenom kom Brasilien, eller åtminstone dess östligaste del, att tillfalla Portugal på det västra halvklotet. Resten tillföll Spanien.
-talet
Den nya världens skatter, guld och silver, som spanjorerna fraktade till Europa,
väckte avundsjuka hos nederländarna, som låg i krig med Spanien. År  erövrade den nederländske amiralen Piet Heyn den spanska silverflottan, en händelse som åmindes långt in på -talet i en visa som sjöngs i alla nederländska skolor. Även Portugals exceptionellt vinstgivande monopol på handeln med
kryddor betraktades med avund, och därför utrustades en nederländsk expedition till Asien. År  anlände en liten flotta under ledning av Keyser och De
Houtman till Banten. Det blev början på en tre och ett halvt sekel lång nederländsk närvaro i den indiska arkipelagen. År  gick ett antal nederländska
handelskompanier samman och bildade Förenade ostindiska kompaniet, förkortat VOC (Vereenigde Oost-Indische Compagnie). Kompaniet växte och blev
historiens första multinationella företag och den mäktigaste potentaten i Asien. VOC finansierades med aktier, som gavs ut på börsen i Amsterdam, och
stod under ledning av en styrelse med sjutton ledamöter. Dessa var därför kända som De Sjutton Herrarna. VOC erhöll monopol på handeln i Asien från de
nederländska generalstaterna och åtog sig i utbyte mot detta att sörja för försvar och rättskipning. Senare, år , upprättades också ett Västindiskt kompani, WIC (West-Indische Compagnie), som fick en liknande koncession för atlantområdet.
Imperiernas_tid.indd 18
09-03-19 16.29.13
Inledning – Europas expansion –
·

Kompanisystemet var tilltalande eftersom det inte lade förvaltningskostnaderna hos staten, utan hos de som gjorde vinsterna, nämligen handlarna. I England hade ett antal fjärrhandelsföretag upprättats redan på -talet, och år
 grundades även där ett ostindiskt kompani. Handelskompaniets huvudkontor förlades år  till East India House, inte långt från Londons hamnar
och kajer. År  erhöll företaget en koncession och blev ett aktiebolag. Dess
verksamhet inriktades främst på Indien och Kina.
Fransmännen företog kring år  resor till Asien och år  fick Compagnie des Indes Orientales en kunglig koncession. Det här företaget hade dock
ingen större framgång och det dröjde inte mer än fem år innan det upphörde
med sina aktiviteter. År  grundades i stället Compagnie de l’Orient. Inte
heller detta företag blev särskilt framgångsrikt, och först då Jean-Baptiste Colbert tillträdde som finansintendent i Frankrike år  inleddes en ny expansiv period. Colberts namn blev sedermera förknippat med begreppet ”colbertism”, som innebär statlig intervention i handel och ekonomi. Även hans roll i
förhållande till kompanierna var ett exempel på detta. På hans initiativ upprättades år  två kompanier efter nederländsk modell: ett nytt Compagnie des
Indes Orientales och ett Compagnie des Indes Occidentales. Den franska kronan sköt till ett betydande kapital. Inte heller dessa företag hade dock framtiden för sig, och i slutet på -talet hade de i stort sett spelat ut sin roll.
Även i andra länder upprättades kompanier, om än av mindre storlek och
betydelse, för handel på Asien. År  grundades ett danskt ostindiskt kompani, i vilket nederländska sjöfarare spelade en viktig roll. Kompaniet omorganiserades vid ett flertal tillfällen och var tämligen framgångsrikt. I Oostende,
som då var en del av österrikiska Nederländerna, upprättades Compagnie Générale des Indes i början på -talet. I det tyska riket var Brandenburg aktivt
i fjärrhandeln, och under ”den store kurfursten” Fredrik Vilhelm utvecklades
koloniala projekt som år  resulterade i Brandenburgisk-afrikanska kompaniet. Framgångarna uteblev dock och kompaniet gick slutligen i graven år
.
Uppkomsten av nederländska, engelska, franska och andra kompanier var
en fortsättning på den stora världshistoriska process som ägde rum under
-talet, då Europas ekonomiska och politiska tyngdpunkt förflyttades från
Medelhavet till Nordsjön och Atlanten. Den här processen kom på -talet
att resultera i ett brittiskt världsherravälde, men dithän hade man ännu inte
kommit på -talet. Det mäktigaste handelskompaniet under den här tiden
var VOC. Efter att ha jagat ut portugiserna från den indiska arkipelagen tog
VOC kontrollen över kryddproduktionens centrum, Moluckerna, och tvingade invånarna att skaffa fram exportprodukter. Det skedde ofta med mycket hård-
Imperiernas_tid.indd 19
09-03-19 16.29.13

·
Imperiernas tid
hänta metoder. Utrotningen av befolkningen på Banda är det mest ökända exemplet på det.
VOC:s aktiviteter begränsade sig för övrigt inte till den indiska arkipelagen.
VOC hade handelsutposter på Indiens väst- och ostkust (Malabar och Coromandel), i Bengalen, Burma, Malaysia, Indokina och Siam, liksom i Persien och
Surat. Under en period innehade VOC herraväldet över Formosa (Taiwan) och
man hade även ett faktori i Japan. Det var den enda utposten som förblev öppen efter att Japan isolerade sig från omvärlden år . Således utgjorde denna handelsstation på den konstgjorda ön Dejima (Deshima) i Nagasakibukten
den enda förbindelsen mellan Japan och västerlandet under mer än tvåhundra
år (från  till ). VOC upprättade också en stödjepunkt för sina fartyg
på Godahoppsudden. Den här utposten växte och blev så småningom Kapkolonin, och därmed lades grunden för senare tiders vita herravälde i Sydafrika.
WIC, ett efterföljande nederländskt kompani, fick rättigheter att bedriva
handel på Afrikas västkust. WIC kom aldrig att bli lika känt som det äldre och
mäktigare systerkompaniet VOC. Dess betydelse var dock inte ringa. Även WIC
kämpade mot portugiserna, i det här fallet i Nya världen, och det med framgång. Från  till  övertog de makten från portugiserna i Brasilien. WIC
bedrev också handel på Nordamerika, och till dess mest legendariska prestationer hör, vid sidan av erövringen av den spanska silverflottan, förvärvandet av
Manhattan som de köpte av indianer för  dollar. Genom freden i Breda år
 gick det amerikanska området dock förlorat till britterna. I utbyte fick
Nederländerna Surinam. Därefter var den nederländska närvaron på det västra
halvklotet begränsad till det karibiska området.
Det karibiska området är ett av de mest koloniserade områdena i världen.
England och Spanien hade kolonier där, liksom Frankrike, Nederländerna och
Danmark. Samtliga öar i Karibien kom att stå under en eller annan form av europeiskt styre. Men det var inte bara styret som ändrade karaktär utan hela samhället omvandlades. Det karibiska området anpassades för produktion av ”cash
crops”, främst socker men även tobak, kaffe och andra produkter. Därigenom
förändrades ekologin. Nya inslag i flora och fauna importerades och den inhemska befolkningen decimerades. På Columbus tid levde uppskattningsvis
mellan   och en miljon människor på öarna. Hundrafemtio år senare
återstod endast ett par tusen av den ursprungliga befolkningen. Européer kom
dit och anlade plantager för produktion av tropiska ”cash crops”, men i långt
större antal hämtades afrikaner som slavar till plantagerna: totalt uppemot fem
miljoner människor importerades. På så vis uppstod ett samhälle med stor etnisk och kulturell mångfald. Ekonomin baserades på den atlantiska handelstri-
Imperiernas_tid.indd 20
09-03-19 16.29.13
Inledning – Europas expansion –
·

angeln: från Europa satte fartygen kurs mot Västafrika för att hämta slavar, dessa skeppades sedan till Amerika (Brasilien, Karibien, södra Nordamerika), varpå fartygen återvände till Europa med sina exotiska skördar i lasten. Därefter
började resan på nytt. Den atlantiska slavhandeln inleddes på -talet och
kulminerade på - och -talen. Därefter inleddes kampen mot slavhandeln, men det dröjde till mitten på -talet innan den upphörde helt (se sid.
 och framåt).
Den europeiska handeln på Asien var av en annan karaktär, även om det
också här rörde sig om ett slags triangelhandel, i det här fallet mellan Amerika,
Europa och Asien. Asiatiska varor lockade européer till Asien: specerier, textil,
siden och andra lyxprodukter. Framför allt var det behovet av peppar och specerier som gjorde att de sökte sig dit. Som Joseph Conrad skrev i Lord Jim: ”Passionen för peppar tycktes bränna som en kärlekseld i bröstet på holländska och
engelska äventyrare.” För att bedriva handel måste man dock ha någonting att
erbjuda, och problemet för européerna var att man på den tiden endast producerade några få varor som det rådde nämnvärd efterfrågan på i Asien. Det enda
sättet att skaffa asiatiska produkter var således att betala med mynt och ädla metaller för dem. Exploateringen av Nya världen gjorde det möjligt. Guld- och silvergruvorna i Amerika levererade de ädla metaller som européerna förvärvade
de asiatiska produkterna med. ”Omyntat guld för varor” sammanfattade man
i korthet det här handelssystemet, som fortlevde in på -talet. Europeiska
skepp återvände hem lastade med asiatiska produkter, men när de åkte dit hade
de främst med sig barlast.
Den här interkontinentala trafiken var för övrigt endast en aspekt av kompaniernas aktiviteter. Minst lika viktiga var kompaniets verksamheter i själva
Asien, där de kontrollerade en viktig del av den interasiatiska handelstrafiken.
Vid sidan av portugiserna och nederländarna arbetade också fransmännen på
liknande sätt. De riktade framför allt in sig på Indiens kust. Där uppstod början på ett franskt Indien, men det hade emellertid ingen framtid. Det brittiska
ostindiska kompaniet EIC (East India Company) blev med tiden den viktigaste aktören på plats, först i Indien, senare i hela Asien. Nederländska VOC hamnade på andra plats. Den engelska överhögheten blev uppenbar i mitten på
-talet och befästes definitivt i och med sjuårskriget.
-talet
Sjuårskriget (–) fick omfattande följder inte bara för Europa, utan
också för övriga världen. Kriget innebar slutet för det första franska kolonialriket. Engelsmännen besegrade fransmännen i Indien och i Canada. Därmed
Imperiernas_tid.indd 21
09-03-19 16.29.13

·
Imperiernas tid
hade Frankrike tills vidare spelat ut sin roll i Asien. Landet behöll några enstaka utposter i Indien (bland annat Pondicherry), men dessa hade inte längre någon politisk betydelse. Kriget ledde också till en avgörande omsvängning i maktförhållandena i Nya världen. Även där hade Frankrike spelat ut sin roll. Amerika norr om Rio Grande blev ett område som till övervägande del dominerades av det engelska språket och kulturen, med en fransk minoritet i Quebec
som en påminnelse om gångna tider. Söder om Rio Grande låg en spansktalande världsdel, med det portugisisktalande Brasilien som det enda viktiga undantaget.
Den europeiska expansionen på det västra halvklotet fick varaktig betydelse. Här uppstod ett nytt Europa på andra sidan havet, en ny värld. Om det vittnar inte minst namnen på kolonierna (Nya Spanien, Nya Nederländerna, Nova
Scotia, New England och Nya Frankrike) och städerna (Nya Amsterdam, New
Orleans, New York). I Asien ägde ingen liknande process rum. Några större europeiska bosättningar uppstod inte, även om det fanns européer som bosatte
sig i Asien. Långt ifrån alla som tog tjänst i kompaniernas flottor återvände till
fäderneslandet, inte bara för att många dog i tjänsten, utan också för att vissa
valde att stanna i Asien. I vissa städer och områden uppstod blandade samhällen till följd av giftermål och andra sexuella förbindelser mellan européer och
asiater. Batavia var ett bra exempel på det. Några egentliga bosättningar som i
Amerika var det emellertid inte fråga om.
Det finns olika faktorer som förklarar den här skillnaden. Till att börja med
var avståndet mellan Europa och Amerika mindre än mellan Europa och Asien. Viktigare än så var dock skillnaderna i klimatet. Stora delar av Asien var föga
lämpligt som boplats för européer. Det karibiska klimatet och miljön lämpade
sig inte heller för europeisk immigration. Förhållandena i Nordamerika var däremot gynnsamma, och dessutom var den inhemska folktätheten mycket lägre
i Amerika än i Asien. Den höga dödligheten bland ursprungsbefolkningen,
framför allt på grund av de sjukdomar som fördes med från Europa till Amerika, gjorde att befolkningen decimerades ytterligare. Således sjönk befolkningssiffran från  à  miljoner på Columbus tid till cirka tio miljoner omkring
. Enligt uppskattningar förlorade Nord- och stora delar av Sydamerika
mellan  och  procent av sin befolkning. I ett senare skede skulle en liknande befolkningsminskning äga rum i Australien och Nya Zeeland.
Amerika kunde och måste därför befolkas på nytt. För att bygga upp de nya
kolonierna behövdes arbetskraft. Vid sidan av frivilliga kolonisatörer som anlände för egen maskin fanns det också så kallade kontrakterade arbetare, som i
utbyte mot överfarten ställde sin arbetskraft till förfogande under en viss tid. I
Imperiernas_tid.indd 22
09-03-19 16.29.13
Inledning – Europas expansion –
·

de nordamerikanska kolonierna uppstod på så vis nya samhällen med en egen
karaktär och identitet och med egna intressen, men som ändå var nära förbundna med Europa i betraktande av härstamning, språk, religion, kultur, traditioner och värderingar. Detta skulle visa sig då de amerikanska kolonisatörerna år
 gjorde uppror mot den brittiska överheten och efter ett sju år långt krig
förvärvade sin självständighet. Förenta staterna blev således ett självständigt
land, som ibland råkade i konflikt med England. Men banden mellan de båda
länderna förblev starka, och Englands ekonomiska intressen i Amerika var efter  större än någonsin tidigare.
Det var just under den här tidsperioden, den senare hälften av -talet,
som England genomgick sin industriella revolution. Watts ångmaskin, Arkwrights spinnmaskin och Cartwrights vävmaskin ledde till en enorm produktivitetsökning. Den industriella överlägsenheten, i kombination med den stora
handels- och örlogsflottan, låg till grund för det brittiska världsherraväldet och
därmed för Pax Britannica, som kom att känneteckna större delen av -talet och i stort sett hela -talet.
Åren mellan franska revolutionen  och Napoleons slutliga nederlag i
Waterloo  präglades av stora oroligheter på den europeiska kontinenten,
och under samma period bekräftades och konsoliderades britternas världsherravälde. De europeiska besittningar som tillhörde Frankrike och dess bundsförvanter, främst Nederländerna, intogs under de här åren av Storbritannien. Efter slaget vid Trafalgar härskade den brittiska flottan oinskränkt över världshaven och någon möjlighet för övriga nationer att återerövra sina kolonier var det
alltså inte tal om. Under de här omständigheterna var det för invånarna i spanska och portugisiska kolonierna i Sydamerika möjligt att följa Washingtons och
Jeffersons exempel.
Avkoloniseringen av Latinamerika liknade den som skulle äga rum i Asien
ett och ett halvt århundrade senare. Det fanns nya inhemska sociala klasser som
motsatte sig den koloniala elitens maktposition och stämningen påverkades av
moderna idéer. Föregångare fanns i grannlandet – i det första fallet Förenta staterna, i det senare fallet Japan – som framgångsrikt tagit sitt öde i egna händer.
Och det var krig i Europa – först Napoleonkrigen, senare andra världskriget –
som försvagade kolonialmaktens ställning och försvårade dess återkomst.
Motståndet i de spanska kolonierna vaknade till liv när Napoleon år 
utnämnde sin bror Joseph till kung av Spanien, och det blev knappast mindre
när det efter restaurationen visade sig att den spanske kungen, i likhet med de
andra bourbonska härskarna i Frankrike, inte hade lärt sig något och inte hade
glömt något och inte ville göra några eftergifter till kolonisatörerna. I enlighet
Imperiernas_tid.indd 23
09-03-19 16.29.13

·
Imperiernas tid
med Wienerkongressprincipen borde de andra europeiska furstarna ha stöttat
sin spanska broder i hans försök att återvinna sina besittningar på andra sidan
Atlanten. Även den ryske tsaren pläderade för detta, men engelsmännen hade
ingenting till övers för saken, och utan stöd från världens enda maritima stormakt kunde det inte bli aktuellt med en intervention. De tidigare kolonierna i
Sydamerika förblev alltså självständiga och Spanien förlorade sånär som på ett
fåtal områden sitt världsrike för gott. Även Portugal blev av med sin viktigaste
besittning, nämligen Brasilien. Förenta staterna stödde det södra grannlandets
självständighet genom att  utfärda Monroedoktrinen.
Därmed avslutades den europeiska expansionens första fas år . Denna
inledande fas fick väsensskilda resultat i de olika världsdelarna. I Amerika hade
man redan hela processen bakom sig: utforskning och exploatering, kolonisering och avkolonisering. Där hade en ny värld uppstått, som var oavhängig från
Europa och i vilken Förenta staterna i hög grad skulle avgöra framtiden. I Asien hade grunden lagts för en ny fas i de flera hundra år gamla förbindelserna.
Tidigare hade Europa legat efter Asien i utvecklingen och européerna hade heller inte mycket att erbjuda som asiaterna eftertraktade, men i och med den industriella revolutionen blev situationen en helt annan. Nu började England och
så småningom också resten av Europa att leverera industriprodukter, till en början främst textil, som var avsevärt billigare än de traditionella produkterna från
Asien.
Den industriella revolutionen lade grunden för nya maktförhållanden i Asien eftersom Europas växande tekniska överlägsenhet inte begränsades till
textilproduktionen. Även på andra områden utvecklades den europeiska industrin. Ångmaskiner, ångfartyg och eldvapen blev viktiga instrument då de nya
maktförhållandena skapades. Dessutom började de europeiska regeringarna bli
alltmer intresserade av att själva svara för maktutövningen i kolonierna. Merkantilismens och monopolkompaniernas tid var förbi. Köpmännen fick fortfarande stort utrymme för sina verksamheter, men i fortsättningen skulle de
europeiska makthavarna själva regera sina territorier (med undantag för det
brittiska EIC i Indien). Således kom tiden efter  och ancién regime att innebära stora förändringar även för Asiens del.
Under tre århundraden, mellan  och , hade en ny värld uppstått
i Amerika, och Europa hade befäst sin närvaro i stora delar av Asien. Däremot
hade den europeiska expansionen ännu inte nått Afrika. Den enda bosättningen där var Nederländernas blygsamma koloni på Kapudden. I övrigt hade européerna i stort sett begränsat sin verksamhet i Afrika till västkusten, där slavhandeln varit det största intresset. Europeiska befästningar och faktorier hade
Imperiernas_tid.indd 24
09-03-19 16.29.13
Inledning – Europas expansion –
·

upprättats på kusten till Guinea och på andra platser i Västafrika. På östkusten
fanns ett fåtal portugisiska stödjepunkter i Moçambique. Samtliga dessa besittningar var emellertid små och begränsade sig till kusten. För européerna var inlandet i stort sett helt outforskat. Endast en enstaka utforskare hade trängt in i
delar av inlandet. Även detta skulle komma att förändras under loppet av
-talet, Europas koloniala århundrade.
Imperiernas_tid.indd 25
09-03-19 16.29.13