Rädda Barnen, Göteborg Godkänd för publicering

Praktikrapport
Göteborgs universitet
Samhällsvetenskapliga fakulteten
Kvalificerad arbetspraktik, VT 2012
Praktikplats
Rädda Barnen Region Väst
Regionkontor Göteborg
Gyllenkrooksgatan 10 B
412 61
Göteborg
Praktikant
Maryam Taalohi
Kontakt: [email protected]
Inriktning på tidigare utbildning: Psykologi
Inledning
Jag har läst Psykologi och har under våren 2012 haft min praktik som praktikant i ett
projekt ”Det handlar om Kärlek” på Rädda Barnens regionkontor i Göteborg. Jag har
jobbat tillsammans med min handledare med förarbete, temaveckor, påverkansarbete
och dokumentation samt självständigt utfört en undersökning. Som barnkonventionsinformatör har jag informerat barnen i skolor om barnkonventionen och deras rättigheter
och jag har även gjort en utställning med information om nio olika organisationer som
samverkade med projektet. Jag var också med på utställningen och informerade barnen
om deras rättigheter. Jag har dessutom deltagit i olika utbildningar.
Om Rädda Barnen
Rädda Barnen(RB) är en politisk och religiöst obunden folkrörelse med verksamhet
både i Sverige och i åtta regioner runt i världen. Med Barnkonventionen som grund
arbetar RB för att barn ska få det bättre och för att barns rättigheter ska respekteras. RB
arbetar på olika sätt för att stödja barn som far illa. Det kan handla om att t.ex. hjälpa
barn vid katastrofsituationer och fattigdom eller att skydda barn mot våld och övergrepp
och när barns rättigheter kränks. RB väcker opinion i barnrättsfrågor och påverkar
makthavare från kommuner till FN.
Rädda Barnen ingår i International Save the Children Alliance (Save the Children) världens ledande barnrättsorganisation. Save the Children består av 28
medlemsorganisationer som utför insatser i fler än 120 länder. Organisationen har ett
gemensamt kontor i London, som samordnar medlemmarnas gemensamma arbete.
Rädda Barnen Sverige är en av de ledande medlemsorganisationerna med representation
i Save the Childrens styrelse.
Tillsammans arbetar medlemmarna med allt från långsiktiga förbättringar av barns
situation till katastrof hjälp. Styrningen och ledningen av Rädda Barnens verksamhet
utgår från det beslut om verksamhetsinriktning som fattas av riksmötet. Inriktningen ger
de ramar inom vilka styrelsen gör preciseringar och prioriteringar av Rädda Barnens
arbetsområden. Detta uttrycks i verksamhetsplanen. Styrelsen ansvarar för
verksamhetens genomförande, genom ett kansli med sina regionala kontor i Sverige och
utomlands samt lokalföreningarna och distriktsförbunden.
RB har tre organisationsled-riksförbund som består, distrik och lokalföreningar i
Sverige. Riskförbundet, varje enskilt distrikt och lokalförening är var för sig juridiska
personer med eget ekonomiska ansvar.
Riskförbundet består av enskilda medlemmar organiserade i lokalföreningarna som
är sammanslutna i distriktsförbund. Riksförbundet, distriktsförbund och lokalföreningar
är var för sig juridiska personer med eget ekonomiskt ansvar. Lokalföreningen,
distrikten och riksförbundets uppgift är att i enighet med stadgarna och den av riksmötet
fastställda verksamhetsinriktningen. Högsta beslutande organ är riksförbundet som vars
styrelse leder, utvecklar, stödjer och samordnar RB:s verksamhet.
Rädda Barnen region väst
Värmland, Västra Götaland, Halland och Örebro län tillhör region väst. Regionen har
regionkontor i Vänersborg, Karlstad och i Göteborg. Det finns aktiva distrikt och
lokalföreningar i vissa kommuner. Många viktiga frågor som berör barn och ungdomar
bestäms på landstings-, läns och kommunalnivå.
Rädda Barnen finns i många kommuner, men inte alla. Rädda Barnen har därför som
mål att det ska finnas en aktiv lokalförening i alla kommuner och ett aktivt distrikt.
Rädda Barnens fyra arbetsmetoder
Kunskapsförmedling och kompetensutveckling, direkt stöd, faktainsamling och analys,
påverkansarbete. I Sverige är det medlemmarna som i ett riksmöte väljer styrelse och
beslutar om RB:s inriktningar och mål. Rädda Barnen är en medlemsorganisation, vars
högsta beslutande organ är riksmötet till vilket deras distrikt utser ombud. Riksmötet
utser styrelse och ordförande och fattar beslut om verksamheten. Hela organisationen
lokalföreningar, distrikt, regionkontor i Sverige, huvudkontoret i Sundbyberg och deras
utlandskontor- arbetar för att FN:s konvention om barnets rättigheter ska bli verklighet
för barn i hela världen.
Internationella Rädda Barnen
Rädda Barnen ingår i internationella Rädda Barnen. Verksamheten omfattar tusentals
projekt, från långsiktigt utvecklingsbistånd och opinionsbildning till katastrofinsatser.
På internationella RB:s medlemsmöte en gång om året träffas ordföranden och
generalsekreterare i organisationerna so ingår i internationella RB för att diskutera
gemensamma strategiska frågor och beslut om riktlinjer för samarbetet.
Internationella RB:s strategi för åren 2010-2015 fokuserar på sex programområden för
det gemensamma arbetet: hälsa, barns rättigheter, hiv/aids, barns rätt till trygghet och
skydd, utbildning, katastrofinsatser.
Historia
I början av 1900 talet upptäckte man att barn får extra illa under kriget och började
tänka på om att det skulle finnas speciella rättigheter som skyddar barn. Då det kom
fram information om svältande barn i Europa. RB bildades den 19 november 1919 av
Ellen Palmstierna i Sverige och några månader tidigare hade den första organisationen
Save the Children bildats av Eglantyne Jepp i England. Rädda Barnen deltog aktivt i
uppkomsten av FN:s Barnkonventionen som antog av FN:s generalförsamling 1989.
Under mellankrigstiden låg fokus på barn i Sverige men det förändrades efter andra
världskriget när människor i Sverige fick ökade insikter om att barn far illa i olika delar
av världen. Under 1970-talet omvandlades RB till en biståndsorganisation och alltmer
av resurserna gick till att förändra situationen för barn i utvecklingsländer. Rädda
Barnen har alltid varit en barnrättsorganisation som arbetar för barns rättigheter, men nu
fokuseras mest på att arbeta långsiktigt med barns rättigheter än att tillgodose barnens
akuta behov. Redan från starten har Rädda Barnen arbetat internationellt och i
samarbete med andra systerorganisationer. Samarbete har sett olika ut över åren, men
sedan 1999 är RB medlem i internationella Rädda Barnen där vi nu är 29 medlemmar.
Barnkonvention
Barnkonventionen antogs 1989 av FN:s generalförsamling. Det är ett internationellt
juridiskt bindandedokument om mänskliga rättigheter för alla barn upp till 18 år.
Regeringar som anslutit sig till konventionen har förbundit sig till att agera utifrån
konventionens artiklar. Samtidigt har alla vuxna i samhället ett gemensamt ansvar att se
till att barns rättigheter inte kränks.
Barnkonventionen består av 54 artiklar utan inbördesrangordning. FN-kommittén
menar att de mest grundläggande principerna för konventionen finns i fyra artiklar.
Artikel 2 fastställer att alla barn har ett fult och lika människovärde.
Artikel 3 uttrycker att barnets bästa ska komma i främsta rummet.
Artikel 6 betonar barns rätt till liv och utveckling.
Artikel 12 handlar om barns demokratiska rättigheter. Att göra sin röst hörd och att
kunna påverka sin egen situation. De stater som har ratificerat Barnkonventionen måste
lämna in skriftliga rapporter vart femte år till FN:s kommitté för barnets rättigheter om
vad de gjort för att förverkliga Barnkonventionen. Kommittén diskuterar sedan med
representanter från statens regering och ger rekommendationer om saker som bör
förbättras. Rädda Barnen skriver alltid en alternativ rapport där de ger sin syn på hur
konventionen efterlevs i Sverige.
Om projektet ”Det handlar om kärlek”
Det handlar om Kärlek är ett projekt som syftar till att öka samarbetet mellan
myndigheter och frivilligorganisationer på lokal nivå vad det gäller hedersrelaterat våld
och förtryck. En samverkansgrupp har bildats i stadsdelen Angered. Målet är att sprida
information om ungas rättigheter till elever på fyra skolor under ht 2011 och vt 2012.
Det handlar om kärlek är huvudfrågan i projektet som vill synliggöra barns och
ungdomars rättigheter till ett liv fritt från våld och förtryck. Det är RB som samordnar
och leder projektet. I projektet arbetar RB och andra aktörer ute på skolor.
Målet är att ge barn och ungdomar information om sina rättigheter och kunskap om vart
de ska vända sig när de är utsatta för hot, våld och förtryck eller behöver råd och stöd.
Aktörer som samarbetade under projektet var: Ungdomsmottagningen,
Socialtjänsten/ Lotsarna-Angered, Polismyndigheten, Räddningsmissionen, Gryning ab,
Guts, Elektra och Unitedsister.
Samverkansgruppens syfte är att aktivt arbeta med frågor som berör hedersrelaterat
våld och förtryck, barns och ungas rättigheter och andra utsattheter. Ungdomarna på
skolor får under skolveckan genomgå olika pass som samverkansgruppen håller. Passen
innebär olika tema såsom Barnkonventionen, Kroppskännedom, Kärlek och relationer,
Hedersnormer, Sex och Samlag, HBT, Genus, Brottsofferstöd, Diskrimineringsgrunder,
Makt lekar samt teaterpjäs, filmvisning i samband med temat ”kärleken är fri”.
En utställning har under skolveckan varit på plats. I den pratar aktörernas
representanter med elever ger dem råd och stöd och besvarar deras frågor. På
utställningen sätts material och information upp från aktörernas aktiviteter som rör barn
och ungdomar.
En enkätstudie genomförs också genom RB. Veckan före och efter skolveckan är
RB på plats och delar ut en enkät till de klasser som ska delta.
Syftet är att elevernas kunskap om aktörerna i samverkansgruppen mätts samt
förtroende för dessa. Det vill också mäta förekomsten av utsatthet ur olika aspekter
exempelvis fysiskt och psykiskt våld, diskriminering, sexuell läggning, hot om våld och
kränkningar p.g.a. Funktionshinder.
Min praktiktermin: arbetsuppgifter, utbildningar, för- och
nackdelar
Min praktiktermin har inneburit olika arbetsuppgifter och utbildningar och mina
teoretiska kunskaper i psykologi har kommit mycket av till användning i detta. Projektet
som jag har arbetat med handlar om barn och ungdomars rättigheter och har fokus på
hedersrelaterat våld och förtryck. Denna problematik ingår i hälsa och socialpsykologi.
Under min praktik har jag fått möjligheten att delta i olika utbildningar: Barnkonvention
utbildning, Rädda Barnens föräldratelefon utbildning, Anmälningsplikt och
Projektledareutbildning. Varje utbildning har haft sina rötter i socialpsykologi och
informerat om vissa punkter som är viktiga att tillämpa i ett visst arbetsområde. Om
man t.ex självständigt skulle delta i föräldrartelefonverksamhet skulle man bära med sig
vissa kunskaper som grund till aktiviteten. Fördelen med utbildningarna är att man lär
sig att omsätta rätt kunskap i rätt område. När man t.ex. är med arbetet i föräldrartelefonen behöver man tillämpa den del av sina kunskaper i psykologi som handlar om
hur man samtalar med människor eller i genomförande av ett projekt behöver man
fokusera mycket i sina kunskaper om grupparbete och även ledarskap.
Min utbildning handlar om människan och samhället. Projektet som jag som
praktikant har arbetat med i, vill synliggöra vissa fenomen som finns i samhället och
påverkan av dessa på barn och ungas livsvillkor. Under min utbildning i psykologi har
dessa dilemman i samhällen tagits upp, men i min praktik har jag i stort fått möjligheten
att uppleva problematiken i verklighet och påverkan av detta på människans livsvillkor.
Fördelen med detta är att man lär sig hur man bekämpar uppkomsten av olika fenomen i
samhället för att motverkar detta. Nackdelen är att man påverkas mycket av barns och
ungas utsatthet för våld och förtryck i hög grad. Man lär även sig att omsätta sina
kunskaper i ett arbete för att kunna ge de utsatta råd och stöd. Att kunna ge råd och
socialt stöd är en stor del i min utbildning.
En del av min utbildning handlar om forskningsmetodik i psykologi. Jag har gjort
två studier i skolor, detta arbete har utvecklat mina kunskaper i sammanhanget och givit
mig mycket bra erfarenheter. Resultaten av studierna har haft stor betydelse för
utveckling av projektet och påverkat det positivt och aktörerna har fått mer fokus på
vikten av projektets genomförande.
Jag har informerat ungdomar om barnkonventionen i skolor. Jag har gjort en
utställning och stått vid utställningen och informerat ungdomarna om vart de kan vända
sig om de behöver hjälp och stöd. För att genomföra detta arbete bra krävs det att man
har kunskap i psykologi för att man bör kommunicera med ungdomar och även man
skall informera unga på ett sätt som information är trovärdigt och accepterande samt lär
dem nyttan av informationen.
Utvärdering har haft en stor betydelse i arbetet/projektet. Mina teoretiska kunskaper
inom utvärderingen har kommit mycket till användning i att mäta, utvärdera och att
bedöma. Det handlar om att man skall uppmärksamma vad som händer på skolan och i
klasserna under veckan som man är där och även att man skall observera elevernas
beteende.
Min praktik på RB har varit mycket lärorik. Jag har lärt mig vad ett projekt innebär
och även lärt mig att genomföra ett projekt.
Jag har fått förståelse för hur organisationen RB är uppbyggd och hur den fungerar. Jag
har fått bra erfarenheter ut ur av att hur det är att vara med unga i skolor. Jag har fått
förståelse för hur ett arbetskontor fungerar och hur personalen skall kommunicera med
varandra för att det skall fungera bra på arbetsplatsen. Jag har fått veta mycket om lagar
och regler som handlar om barns och ungas rättigheter.
Jag har arbetat självständigt vilket har varit en fördel för mig att omsätta mina
teoretiska kunskaper fritt.
Rekommendationer till framtida praktikanter
Det är viktigt att praktikanten har bra kunskap om organisationens verksamhet innan
praktikanten skriver en praktikplan med sin handledare för att kunna få vara med i
aktiviteter som passar till utbildningen och är kvalificerade. Det är bra att praktikanten
också känner till verksamheten som en förberedelse för praktiken. Det är bra att
praktikanten vet om vad praktiken innebär och vilka uppgifterna är samt vad som
förväntas. Jag skulle också rekommendera att praktikanten är intresserad av sin praktik
och ställer krav på att få material, information och arbetsverktygen i tid. Försöker och
skaffa sig en förståelse hur det är viktigt att man skall hålla rätt tid för olika uppgifter
för att kunna göra uppgifterna i tid under praktiken och vågar ifrågasätta saker.
.