LÖNTAGARNAS FORSKNINGSINSTITUT
PRESSMEDDELANDE
Publiceringsfritt
29.9.2016 kl. 10.00
Ekonomisk prognos för åren 2016–2017
Tillväxtens tyngdpunkt förflyttas från
inhemsk efterfrågan till utrikeshandeln
Löntagarnas forskningsinstitut har inte ändrat sina prognoser på Finlands bnp:s
tillväxt från förra mars. Löntagarnas forskningsinstitut uppskattar att den ekonomiska tillväxten i år är 1,1 procent och nästa år 1,3 procent. Konkurrenskraftsavtalet, som sänker arbetskostnaderna per arbetstimme med ca 3,5 procent
nästa år, ökar nettobeloppet av den totala produktionen. Redan under detta
år har de finska arbetskostnaderna minskat med några procentenheter i förhållande till konkurrentländerna. Tyngdpunkten för framtida tillväxt är exporten, medan den blygsamma utvecklingen av hushållens köpkraft begränsar
tillväxten av den privata konsumtionen.
D
e största negativa riskerna har att göra med den
internationella ekonomin, såsom förhandlingarna om Storbritannniens lämnande av EU och det
amerikanska presidentvalets resultat. Båda kan potentiellt inverka negativt på Finlands nationella ekonomi. Det är
dock ännu mer troligt att en bättre ekonomisk utveckling
än den i prognosen nås, om den internationella råvarumarknaden tydligt skulle återhämta sig från den nuvarande situationen. Detta skulle skapa exportbeställningar för
den finländska industrin. En inverkan i samma riktning
skulle nås om vi lyckas bli av med problemen orsakade
av nedläggningen av Nokias mobiltelefonverksamhet och
kollapsen av exporten till Ryssland.
En lösning av Finlands ekonomiska problem skulle
förutsätta en ändring i den nuvarande inriktningen av
produktionsstrukturerna, så att exportföretag och högteknologiska företag skulle förstärkas. Detta behovet understryks av att företag har fastnat i en långsam tillväxt
i ett antal av våra traditionella industrier. På den ekonomiska politikens nivå skulle denna utveckling kräva tydligare insatser i utbildning, forskning och innovation. Men
detta har inte varit fallet under de senaste åren: undervisnings och högskolekostnaderna har fastnat på ställe
och allmänt stöd för företags forsknings- och utvecklingsverksamhet har skurits ner kraftigt.
Finlands import växer snabbare än exporten ännu i år,
men nästa år kommer exporten att piggna upp markant
och växa med så mycket som 3,3 procent. Tillväxten drivs
bland annat av en minskning av arbetskostnaderna i förhållande till de konkurrerande länderna, som åstadkommits av konkurrenskraftsavtalet och en tidigare minskning av industrins arbetskraftskostnader.
MER INFORMATION
Prognoschef Eero Lehto
(09) 2535 7350
[email protected]
www.labour.fi
Även investeringarnas tillväxt - 3,2 procent i år och
2,8 procent nästa år - kommer att stödja tillväxten av totalproduktionen. Den starkaste ökningen sker i bostadsinvesteringarna och i synnerhet byggandet av höghus.
Bygge av icke-bostadshus och anläggningsarbeten växer
också kraftigt.
Högt konsumentförtroende förutspår en låg sparkvot,
och skattesänkningarna nästa år kommer att öka den privata konsumtionen, som konkurrenskraftsavtalets transfereringar minskat. Fjolårets milda deflation kommer att
förändras nästa år redan till en inflation på en procent,
vilket minskar köpkraften. Hushållens konsumtion kommer att växa med1,3 procent i år och nästa år med en
procent.
Arbetslöshetsgraden kommer att sjunka i år, i genomsnitt en halv procentenhet till 8,9 procent och nästa år vidare till 8,7 procent. Motsvarande kommer antalet sysselsatta att växa med 9 000 och 10 000, respektive. Som följd
av konkurrenskraftsavtalet kommer lönernas tillväxt förbli inom flexintervallen; inkomstnivåns tillväxt kommer
att minska från 1,2 procent i år till 1,0 procent.
Statens finansställning kommer att försvagas något
nästa år, även om underskottets förhållande till bnp kommer att förbli detsamma , 2,8 procent. Kommunernas
ekonomiska underskott förblir oförändrat , men härdsmältan av överskottet av socialskyddsfonderna fortsätter
och sjunker nästa år redan till 0,7 procent av bnp. Som ett
resultat kommer detta års nedgång i det totala offentliga underskottet vända nästa år till en mild uppgång och
är -2,6 procent. Den offentliga skuldkvoten stiger till 67,2
procent nästa år. Skattesatsen kommer nästa år att falla
med 0,9 procentenheter till 43,4 procent.
PRESSMEDDELANDE 1 (1)
Publiceringsfritt 29.9.2016 kl. 10.00
Ekonomisk prognos
2016–2017
TILLÄGGSUPPGIFTER
Eero Lehto
Prognoschef
(09) 2535 7350
[email protected]
Heikki Taimio
Informatör, specialforskare
(09) 2535 7349
[email protected]
www.labour.fi
LÖNTAGARNAS FORSKNINGSINSTITUT
LÖNTAGARNAS FORSKNINGSINSTITUT
ECONOMISK PROGNOS
Publiceringsfritt
29.9.2016 kl. 10.00
Economisk prognos 2016–2017
Prognosgruppen
TILLÄGGSUPGIFTER
Seija Ilmakunnas, Ilkka Kiema, Eero Lehto, Sakari Lähdemäki, Terhi Maczulskij,
Aila Mustonen och Heikki Taimio
Prognoschef Eero Lehto
(09) 2535 7350
[email protected]
Informatör, specialforskare
Heikki Taimio
(09) 2535 7349
[email protected]
www.labour.fi
FÖRSÖRJNINGSBALANS
2015
Mrd. €
Bruttonationalprodukt
Import
Totalt utbud
209,1
77,5
286,7
Export
76,6
Konsumtion
166,7
privat
115,7
offentlig
51,0
Investeringar
42,7
privat
34,6
offentliga
8,2
1
0,7
Lagerförändring (inkl. statistiskt fel)
Total efterfrågan
286,7
1
Volymförändring uttryckt i procentenheter av BNP.
Källa: Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut
2015
2016p
2017p
Procentuell
volymförändring (%)
0,2
1,1
1,3
1,9
1,8
2,7
0,7
1,3
1,7
-0,2
1,1
1,5
0,4
0,7
2,2
-5,1
0,0
0,7
1,1
0,9
1,3
0,0
3,2
3,8
0,6
0,0
1,3
3,3
0,4
1,0
-1,0
2,8
3,1
1,5
0,2
1,7
ECONOMISK PROGNOS 2 (3)
LÖNTAGARNAS FORSKNINGSINSTITUT
INTERNATIONELL EKONOMI
Andel av
världs-BNP
(%)
Förenta staterna
15,8
Eur-19
Totalproduktion,
volymtillväxt (%)
2015
2016p
2017p
2,6
1,4
2,0
11,8
2,0
1,6
1,7
Tyskland
3,4
1,7
1,7
1,7
Frankrike
2,3
1,3
1,3
1,5
Italíen
1,9
0,8
0,8
1,1
16,9
2,2
1,8
1,9
0,4
4,2
3,3
2,7
EU28
Sverige
2,4
2,2
2,0
1,8
Kina
Storbritannien
17,1
6,9
6,7
6,5
Indien
7,0
7,6
7,5
7,5
Japan
4,3
0,5
0,9
0,9
Ryssland
3,3
-3,7
-0,8
1,0
Brasilien
2,8
-3,8
-3,5
1,0
Källa: BEA, BOFIT, IMF, Eurostat, Löntagarnas forskningsinstitut
NYCKELTAL I PROGNOSEN
2015
2016p
2017p
9,4
8,9
8,7
Arbetslösa (1 000-tal)
252
239
235
Sysselsatta (1 000-tal)
2437
2446
2456
Sysselsättning (%)
68,1
68,6
69,0
Inflation, konsumentprisindex (%)
-0,2
0,3
1,0
Lönenivå, lönenivåindex (%)
1,4
1,2
1,0
Hushållens disponibla realinkomst (%)
1,0
1,4
1,1
Bytesbalansöverskott (mrd. €)
-1,8
-2,6
-2,2
1,1
0,1
0,2
mrd. €
-6,3
-5,9
-6,1
% av GDP
-3,0
-2,8
-2,8
mrd. €
-5,8
-4,9
-5,7
% av GDP
-2,8
-2,3
-2,6
62,5
65,1
67,2
44,0
44,3
43,4
Korta räntor (3 mån. Euribor)
0,0
-0,3
-0,3
Långa räntor (10 års statsobligationsränta)
0,7
0,2
0,2
Arbetslöshet (%)
Handelsbalansöverskott (mrd. €)
Statens finansiella överskott
Offentliga sektorns finansiella överskott
Offentliga sektorns EDP-skuld
% av GDP
Skattegraden (%)
Källa: Finlands Bank, Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut
ECONOMISK PROGNOS 3 (3)
