Gällivare Kommun
Barn – utbildning o Kulturnämnden
ÅRLIG PLAN/
LIKABEHANDLINGSPLAN
FÖR
PEDAGOGISK OMSORG
2010
Innehållsförteckning
1. Processen – Så här har vi arbetat fram Likabehandlingsplanen för
pedagogisk omsorg på Maria rektorsområde
2. Övergripande policy
3. Kartläggning och nulägesanalys
4. Planerade åtgärder under året
5. Rutiner och ansvarsfördelning
6. Elevers rättigheter och skyldigheter
7. Kompetensutvecklingsplan
8. Kommunikationsplan
9. Uppföljning av Likabehandlingsplanen
1.Så här har vi arbetat fram Likabehandlingsplanen
Arbetet startade under våren 2006 med att rektorerna fick utbildning i lag SFS
2006:67. Utbildningen genomfördes Monica Lindkvist från nämnd o
utredningsavdelningen samt Doris Johansson kurator på Elevhälsan.
I juni 2006 var Doris Johansson på vårt rektorsområde och informerade all
personal om lag SFS 2006:67.
I december 2006 fick vi rektorer en utbildning om lag SFS 2006:67 och vad som
ska finnas med i en Likabehandlingsplan. Vi fick ett material bestående av tre
delar, innehållsmall, processmall samt en rutinmall.
I december 2006 fick alla arbetslag på enheterna göra en Swot-analys för att
göra en nulägesbeskrivning.
2. Övergripande policy.
Alla barn är välkomna till våra hem. Vi respekterar varandras olikheter och
åsikter. Alla barn är lika mycket värda.
Vi erbjuder barnomsorg i naturlig hemmiljö i liten barngrupp.
Barn och föräldrar ska må bra hos oss och känna glädje, vara trygga och uppleva
god service.
Vi tolererar inga former av kränkande behandling. Det barn eller den vuxne som
upplever att den har blivit kränkt tar vi alltid på allvar. Utgångspunkten är alltid
den kränktes upplevelser.
3. Kartläggning och nulägesanalys.
Vilka bekymmer ser vi idag:
Retningar och knuffar kan vid något enstaka tillfälle förekomma.
Vilka möjligheter har vi att förhindra kränkningar
Vi arbetar med värdegrunden. Vi pratar, förklarar och vägleder barnen hela
tiden.
Våra styrkor
Vi har närheten till barnen, eftersom vi har så små grupper. Vi känner barnen
väldigt väl.
Våra svagheter
Att inte kunna lämna barngruppen och gå ifrån med enstaka barn och prata om
t.ex. en konflikt, som har uppstått.
4. Planerade åtgärder under året
Främjande och förebyggande åtgärder
Åtgärd
Ansvarig
När
Ordningsregler
dbv
varje dag
Utvecklingssamtal
dbv
erbjuds 1 g/år o vid behov
Samlingar
dbv
vid samverkan 2ggr/vecka
5. Rutiner och ansvarsfördelning – Direkta åtgärder
Så snart vi får kännedom om att trakasserier eller kränkningar har eller kan ha
inträffat skall uppgifterna utredas. Vårdnadshavare till barn som är inblandade
skall informeras skyndsamt. Utredningen skall allsidigt belysa vad som inträffat
och omfatta den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Om en
personalen misstänks för kränkning av ett barn ska rektor ansvara för
utredningen.
Personalen ska alltid ingripa om man ser att någon blir kränkt.
Barn eller föräldrar kan vända sig till personalen vid anmälan om kränkningar
av olika slag.
Vårdnadshavare informeras. I ett akut skede kan personalen behöva agera
innan vårdnadshavare informeras.
Rektor informeras.
Vid varje enskilt fall skall en bedömning göras hur allvarlig kränkningen är och
om anmälan till socialtjänst eller arbetsmiljöverk ska göras.
Vid behov ska åtgärdsprogram upprättas för den som blivit utsatt och den/de
som utövat kränkningen.
Råd och stöd av Elevhälsans personal ska erbjudas personalen.
Åtgärderna ska följas upp och utvärderas.
6. Barnens rättigheter
Att utifrån ålder:
ha en allt större delaktighet
ha kunskaper om de demokratiska principerna
få inflytande över vilka ordningsregler som ska gälla samt ansvar att följa
dem
ta eget ansvar
7. Kompetensutvecklingsplan
KURSINNEHÅLL RIKTAD
TILL
Diskrimineringsgrunderna enligt lag
SFS 2006:67
Allmänna råd för
familjedaghem
Rektor
OMFATTAR
NÄR
Ett utbildnings-
Självstudier av lag
och allmänna råd
Januari 2007
tillfälle
Rektor och
Personal
Läsåret 09/10
8. Kommunikationsplan
Målgrupp
Föräldrar
Informationsstrategi
Genomgång av Likabehandlingsplanen på föräldramöte
i början av höstterminen. Föräldrar erhåller ett
exemplar
Nya föräldrar
Muntlig information samt utdelning av
Likabehandlingsplanen.
Personal
Genomgång av Likabehandlingsplanen på
AP-träffar i början av varje termin.
Samtlig personal ska erhålla ett ex av
Likabehandlingsplanen
Nyanställd personal Genomgång av Likabehandlingsplanen i samband med
inkl långtidsvikarier introduktion.
Ett ex av Likabehandlingsplanen ges till personalen.
Skolråd
Genomgång och diskussion utifrån
likabehandlingsplanen på det första skolrådet
vårtermin respektive hösttermin.
Skolrådet engageras i det främjande och
förebyggande arbetet.
Ansvarig Ansvarig
Rektor
Personal
X
X
X
X
X
9. Uppföljning av likabehandlingsplanen
Likabehandlingsplanen skall årligen följas upp, ses över och vid behov revideras.
Vid varje uppföljning ska en ny kartläggning och nulägesanalys göras.
Hur tidigare planerade åtgärder har genomförts samt resultatet av dessa bör
följas upp i utvärderingen vid läsårets slut.
Kontaktpersoner/organisationer
Barn- och elevombudet, ”BEO” 08-586 080 00
www.skolinspektionen.se/BEO/
BRIS, Barnens hjälptelefon 0200-230 230
www.bris.se
BRIS vuxentelefon om barn 077-150 50 50
[email protected]
Diskrimineringsmannen, ”DO” 020-36 36 66
HBT -jouren 08-31 00 18
RFSL Nord 0911-925 70
RFSL:s brottsofferjuor för hbt-personer 020-34 13 16
Rädda barnen 08-698 90 00
www.rb.se
Rädda barnens föräldratelefonAnonyma föräldrar 020-786 786
Skolverket 08-527 332 00
www.skolverket.se
Stiftelsen FRIENDS 08-545 51 990
www.friends.se
Ur Läroplanen LPO94
Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.
Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten
[…] Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling skall aktivt
motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap,
öppen diskussion och aktiva insatser.
Ur Skollag 14a Kap.1§:
14a kap.1§
Ändamål och tillämpningsområde
Bestämmelserna i kapitlet har till ändamål att motverka kränkande behandling av
barn och elever.
Ur diskrimineringslag 1 Kap.1§:
1 Kap. 1§
Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på
andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning eller ålder.
4 § [Definitioner av diskriminering]
I denna lag avses med diskriminering
1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att
behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats
eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om
missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning
eller ålder,
2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom
tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett
förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma
att särskilt missgynna personer med visst kön, viss
könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk
tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning,
visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss
ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller
förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som
används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet,
3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet
och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna
kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,
4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som
kränker någons värdighet,
5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner
att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som
lämnas åt någon som står i lydnads- eller
beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller
instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att
fullgöra ett uppdrag.
* Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder
5 § [Definiton av bl a könsöverskridande identitet]
I denna lag avses med
1. kön: att någon är kvinna eller man,
2. köns överskridande identitet eller uttryck: att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin
klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett
annat kön,
3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande,
4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons
funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom
fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan
förväntas uppstå,
5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning, och
6. ålder, uppnådd levnadslängd.
Även den som avser att ändra eller har ändrat sin
könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön.
SKOLFS 2004:13
Länkadress: http://www.skolverket.se/skolfs?id=1126
SKOLFS 2004:13
Utkom från trycket den 27 maj 2004
Senaste lydelse av
Skolverkets föreskrifter
om elevmedverkan i skolans arbetsmiljöarbete genom elevskyddsombud
2004-04-28
Skolverket föreskriver med stöd av 18 b § arbetsmiljöförordningen (1977:1166) följande.
Föreskrifterna är utarbetade efter samråd med Arbetsmiljöverket.
Tillämpningsområde och definitioner
1 § I 6 kap. 17 § första stycket arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser om
elevernas medverkan i skolans skyddsverksamhet genom elevskyddsombud.
I dessa föreskrifter definieras skyddsverksamhet som arbetsmiljöarbete enligt
Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:01) om systematiskt arbetsmiljöarbete. I 4 §
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete finns bestämmelser om
elevskyddsombudens medverkan.
Dessa föreskrifter innehåller ytterligare bestämmelser om elevers medverkan i skolans
arbetsmiljöarbete genom elevskyddsombud.
2 § Föreskrifterna gäller för utbildningar
- som regleras i skollagen (1985:1100), förordningen (2000:521) om statligt stöd till
kompletterande utbildningar eller förordningen (2002:1013) om utbildning vid Nationellt
centrum för flexibelt lärande,
- där minst fem elever regelbundet deltar,
- som pågår i minst 16 veckor, och
- som omfattar minst halvtid.
Föreskrifterna gäller inte för arbetsgivare som tar emot elever för arbetsplatsförlagd
utbildning eller annan praktik utanför skolan.
Elevskyddsombudens roll
3 § Elevskyddsombudens roll är att företräda eleverna i arbetsmiljöarbetet och verka för en
god arbetsmiljö i skolan.
Bestämmelser om det antal elevskyddsombud som eleverna skall utse finns i 6 a §
arbetsmiljöförordningen.
Rektors uppgifter
4 § I 6 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete regleras hur
arbetsgivaren skall fördela uppgifterna i arbetsmiljöarbetet.
De uppgifter angående elevskyddsombuden som anges nedan kan fördelas på en eller flera
personer. Den eller de som tilldelats sådana uppgifter, benämns i dessa föreskrifter rektor.
5 § Rektor skall främja elevernas medverkan i skolans arbetsmiljöarbete genom
elevskyddsombud.
Arbetsmiljöarbetet skall organiseras och bedrivas så att elevskyddsombudens deltagande
underlättas.
6 § Rektor skall se till att alla elever informeras om på vilket sätt och i vilka former de har
rätt att delta i arbetsmiljöarbetet.
Informationen skall också syfta till att utveckla elevernas kunskaper om arbetsmiljö, så att
de på bästa sätt kan delta i skolans arbetsmiljöarbete genom elevskyddsombud.
7 § Rektor skall se till att skolans elever och personal informeras om vilket eller vilka
elevskyddsombud som valts att företräda en viss grupp elever.
8 § Om protokoll förs vid skyddskommitténs sammanträden har elevskyddsombuden rätt att
få sina synpunkter antecknade i protokollet.
9 § Elevskyddsombuden skall ges möjlighet att samverka i arbetsmiljöfrågor med
- eleverna,
- andra representanter som eleverna valt att företräda dem i inflytandefrågor, och
- skyddsombud för skolans personal.
10 § Elevskyddsombuden skall ges möjlighet att regelbundet framföra synpunkter på
arbetsmiljön till rektor.
Hänvisning till ytterligare bestämmelser om elevskyddsombud
11 § Bestämmelser om val av elevskyddsombud och om att de skall ges information,
ledighet och utbildning för att kunna fullgöra sitt uppdrag finns i 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen
och 18 a § arbetsmiljöförordningen.
Bestämmelser om elevskyddsombuds möjlighet att få stödundervisning finns i 8 kap. 1 §
gymnasieförordningen (1992:394) och i 8 kap. 1 § förordningen (1994:741) om
gymnasiesärskolan.
Bestämmelser om elevskyddsombudens medverkan i skyddskommitté sammanträden finns i 8 a §
arbetsmiljöförordningen.
_______________
Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2004.
På Skolverkets vägnar
PER THULLBERG
Eva Ulveson
