Läs vår Årsrapport 2015 för Coop Sverige

COOP
SVERIGE
ÅRSRAPPORT 2015
Nya Coop
Våra kunder känner redan av vår förnyelse inom
en rad områden. Det nya Coop växer fram steg
för steg med fokus på hållbar och prisvärd
matglädje till dig och din familj. Som kund
möts du av en inspirerande butiksmiljö och
blir omhändertagen på ett inkluderande sätt.
växer fram
Vi leder utvecklingen inom hållbarhet och ekologi
med Änglamark som ett unikt varumärke och
strategisk spjutspets.
Under 2015 klarade vi av den första etappen av
vår treåriga förändringsresa. Tempot är högt
men vi håller tidtabellen och har levererat över
våra egna förväntningar. Med det kunnande som
redan finns inom Coop kopplat till ny kompetens
skapar vi en grogrund för nytänkande och
förändringsvilja.
Vi bygger ett nytt bolag och befinner oss mitt i en
turn-around. Vår spännande resa skapar glädje
och stolthet i vår organisation och vi fortsätter i
oförminskad takt för att uppnå våra mål och bli
den goda kraften inom svensk dagligvaruhandel.
Och vi är särskilt stolta och glada att vi för första
gången på mycket länge visar lönsamhet.
Coop är tillbaka!
LÄS MER OM
VÅRA NYA
BUTIKSFORMAT
PÅ SIDAN 19
INNEHÅLL
4VD-ORD
6 AFFÄRSMODELL OCH STRATEGI
8MÅL
10 MARKNAD OCH TRENDER
14 KUNDERBJUDANDE
15 TILLBAKA TILL FRAMTIDEN
16 ATTRAKTIV BUTIKSUPPLEVELSE
20 VÄRDE FÖR PENGARNA
24 STARKA EGNA VARUMÄRKEN
26 EKOLOGI, HÅLLBARHET OCH HÄLSA
30 UNIKT MEDLEMSPROGRAM
32 HÅLLBARHET
34 STRATEGISK RIKTNING
36 HÅLLBART SORTIMENT
40 HÅLLBARA BUTIKER
43 HÅLLBARA LEVERANTÖRER
45 HÅLLBAR SAMHÄLLSAKTÖR
46 MEDARBETARE
48 GRI-INDEX
50 BOLAGSSTYRNING OCH EKONOMISK ÖVERSIKT
51 SÅ STYRS DET NYA COOP
54 STYRELSE OCH LEDNING
58 FINANSIELL ÅRSRAPPORT
63 RAPPORT FRÅN REVISORER
15 000
EKOEFFEKTEN
25 40
MERSMAK
ÅR
EKOLOGISKA
MILJONER
EUROPEAN
9,2%
AV FÖRSÄLJNINGEN
40SEK
MILJARDER
OMSÄTTNING
SVERIGES
BÄSTA TACO
ENLIGT SVT PLUS
EXCELLENCE
AWARD
VISNINGAR
VAROR
CA
VINNARE AV
UTMÄRKELSE
GOOD
EGG
AWARD
KATEGORI: CORPORATE
ADVERTISING
VARUMÄRKEN
Källa: Differ
ANSTÄLLDA
EGNA
VARUMÄRKE
TOTALT ANTAL
22,5%
SVERIGES GRÖNASTE
SALT
ÄNGLAMARK
MINDRE
1:a
16TON
COOP I SVERIGE
ÅRETS
EKOBUTIK
COOP FORUM LUND, EKOGALAN 2015
VD-ord
Historiskt starkt resultat
Coop Sveriges mål är att säkra lönsamhet för koncernen i slutet av 2017. Resan
dit går i etapper där vi hela tiden stämmer av att vi levererar i enlighet med
planen. Under 2015 höll vi tempot, vilket avspeglar sig i vårt resultat. Jag kan
med stolthet konstatera att Coop Sverige gjort en historisk vändning och nu
visar vinst. Arbetet har dessutom bidragit till minst lika stora förbättringar i de
enskilda konsumentföreningarna.
MÅNGA NYA KOMMERSIELLA INITIATIV
Under året har vi genomfört ett antal genomgrip­
ande förändringar för att stärka vår konkurrenskraft. I ett första steg har vi etablerat en attraktivare prisnivå på Kött, Frukt & Grönt samt ekovaror.
Detta arbete går vidare. En ny generell prismodell
har också introducerats. Parallellt med detta har
vi genomfört den största prissänkningen i Coops
historia. Den omfattar 1000-tals varor som är viktiga för våra kunder.
Vår kundkommunikation utgår från en ny varu­
märkesplattform. Genom att kombinera strategiska initiativ med attraktivt utbud till ett bra pris
får vi bättre effekt.
INVESTERING I BUTIKSNÄT OCH
UTRULLNING AV NYA FORMAT
Vi har sedan tidigare ett behov av att uppdatera
vårt butiksnät. Parallellt med detta har vi tagit det
kanske viktigaste steget genom att påbörja lanseringen av våra tre nya butiksformat – Stora Coop,
Coop och Lilla Coop. De innebär att vi gör livet enklare, både för våra kunder och för oss själva. Vi vill
skapa matglädje och inspiration. Vi vill även att
det ska vara enklare att handla och att kunderna
ska uppleva oss som prisvärda. Det känns som vi
ligger helt rätt i tiden. I början av hösten 2015 öppnade vi två pilotbutiker. Kund­responsen var över
förväntan. Ytterligare tolv referensbutiker enligt
det nya konceptet stod klara i slutet av året.
Under de kommande åren ska alla Coops butiker
anpassas till de nya formaten. Omställningen
omfattar kundvarv, sortiment, driftsprinciper samt
identitet och kundbemötande.
ETT SPÄNSTIGARE SORTIMENT
Genom att arbeta tvärfunktionellt har vi etablerat
en ny sortimentsmodell. Vi har skapat ett utbud
som är mer relevant för kunden och vi har nu en
mer effektiv och rationell hantering. Det kommer
alla våra butiker tillgodo, såväl de som ägs av
Coop Sverige som de fristående konsumentföreningarna. En konsekvens av detta arbete är att vi
uppnått en förstärkning av bruttomarginalen
inom prioriterade kategorier.
4 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
”Det kanske viktigaste steget är
att vi påbörjat lanseringen av
våra tre nya butiksformat."
VD-ord
VIKTIGA HÄNDELSER 2015
• Coop Sverige vände rörelseresultatet från -306 mkr 2014 till 140 mkr 2015.
• Utöver det skapade Coop värdeökningar på drygt 400 mkr till de fristående
konsumentföreningarna.
• Historisk prissänkning på tusentals varor.
• Tre nya butiksformat – Stora Coop, Coop och Lilla Coop – lanserades.
Under 2015 öppnades totalt 14 referensbutiker i något av dessa format.
• Coop fortsatte driva hållbarhetsfrågan i branschen, bland annat genom
initiativet Ekoeffekten som visar hur ekologiska produkter bidrar till att
minska halten bekämpningsmedel i kroppen, samt genom Knasiga
Grönsaker som bidrar till att minska matsvinnet.
ÖKAD BUTIKSEFFEKTIVITET
Med vårt butikseffektivitetsprogram fokuserar vi
på att arbeta effektivare i våra butiker. Vi genomför målinriktade insatser för att ge medarbetarna
rätt förutsättningar och verktyg att klara sina
uppgifter. Ett tydligt och engagerat ledarskap är
avgörande för att skapa motiverade och engagerade medarbetare. Vi genomför aktiviteter som
förbättrar försäljning och marginal. Det handlar
om nya rutiner och arbetssätt för att effektivisera
driften, att optimera bemanningen och att reducera svinn.
SLIMMADE KOSTNADER
Under 2015 etablerade vi vår nya organisation.
Nu har vi i stor utsträckning rätt kompetens på
rätt position. Vi har också genomfört smarta förändringar i vår logistik som medfört lägre kostnader. Även IT-kostnaderna reduceras enligt plan.
Alla dessa aktiviteter är nödvändiga för att vi ska
stärka vår konkurrenskraft ute på marknaden.
MOT ETT COOP
Allt vi gör har ett yttersta syfte: att skapa ett Coop.
Med en tydlig profil och ett attraktivt varumärke.
Vi ska vara det företag som sätter agendan på
dagligvarumarknaden, som är den goda kraften.
Detta inkluderar till exempel vårt aktiva arbete
med hållbar utveckling, som är en del av vårt DNA.
Det inkluderar också andra kontinuerliga insatser.
Vi har lagt grunden med en tydlig bolagsstyrningsstruktur. Vi har skapat mötesforum och processer
samt tydliga ägare och måltal inom alla områden.
En annan viktig plattform är våra Topp 100-möten,
möten för de högsta cheferna och andra nyckelpersoner i organisationen. Där skapar vi lagkänsla
och bygger vår kultur. Arbetet med vår kultur kommer under 2016 att intensifieras i form av ”Kulturresan”, ett projekt som engagerar och involverar
alla våra medarbetare och bygger ett Coop med
tydliga, gemensamma värderingar.
det första året och vi kan konstatera att siffrorna
visar att vi är på rätt väg. Bokslutet för 2015 visar
för första gången på många år att vi nu går med
vinst och rörelseresultatet förbättrades med cirka
440 miljoner kronor. Därutöver har vi genererat en
nästan lika stor värdeökning hos föreningarna ute
i landet. Allt detta genom våra effektiviseringar
och ett fokuserat affärstänkande. Det känns glädjande och ger oss kraft och motivation att fortsätta på vår spännande resa.
TACK!
Jag vill tacka alla våra kunder och medlemmar
som besökt oss under året. Och ett särskilt tack
till alla medarbetare för insatserna som gjorts hittills. Omställningen mot nya gröna Coop innebär
hårt arbete och stor anspänning och vårt arbete
kommer att fortsätta i oförminskad takt under
kommande år. Jag hoppas att ni alla, liksom jag,
känner en fortsatt stark motivation att förverkliga
vår vision – att vara den goda kraften inom svensk
dagligvaruhandel.
Solna, 7 mars 2016
Sonat Burman-Olsson
Verkställande direktör och
Koncernchef Coop Sverige
EN HISTORISK VINSTVÄNDNING
Coop Sverige befinner sig i en turn-around process. Det är ett treårigt arbete, där vi nu avverkat
COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 5
Affärsmodell och strategi
Samarbete bygger varumärke
Det finns 659 butiker i Sverige som verkar under varumärket Coop. 243 av
dessa ägs av Coop Sverige. Övriga 416 butiker ägs av 31 lokala konsumentföreningar. Genom ett nära samarbete mellan ägarkonstellationerna skapas
stordriftsfördelar och effektivitetsvinster som hela Coops butiksnät kan dra
fördel av. Dessa kommer ytterst alla Coops kunder tillgodo.
COOP SVERIGE ARBETAR FÖR
ALLA COOPS BUTIKER
Samarbetet mellan Coop Sverige och de lokala
konsumentföreningarna är reglerat via avtal som
bygger på att Coop Sverige ansvarar för ett antal
funktioner som är gemensamma för samtliga
Coops butiker i Sverige, oavsett ägarbild. Detta är
en förutsättning för att bygga och vidareutveckla
ett enhetligt varumärke ­– Coop .
Coop Sveriges övergripande ansvarsområden
spänner över alla frågor som rör inköp, kategori,
varuflöden, formatstrategi samt marknadskommunikation och affärsutveckling. Detta sker via
Coop Sveriges affärsområden. På så sätt uppnås
central styrning och likabehandling av alla butiker
som arbetar under varumärket Coop. Stordriftsfördelar kan realiseras och organisationen blir
mer kostnadseffektiv.
Därutöver tillhandahåller Coop Sverige även
centrala funktioner som IT, Säkerhet, Ekonomi,
Juridik, Kommunikation och HR. Dessa kan
ut­nyttjas av de lokala konsumentföreningarna
enligt önskemål och behov. Cirka hälften av de 31
konsumentföreningarna använder idag dessa
funktioner.
Ett nära och målinriktat samarbete på bred
front för alla enheter som arbetar under varumärket Coop är en förutsättning för framgång. Inriktningen är att skapa en sund ekonomi i termer av
ökade volymer, bättre kostnadskontroll och förbättrade marginaler samt att erbjuda kunderna ett
attraktivt sortiment, bra priser och tydliga butiksformat. Detta är fokus under de kommande åren.
takt. De 31 konsumentföreningarna ansvarar för
driften av övriga Coops 416 butiker runt om i
landet. De är regionalt förankrade och verksamheterna är anpassade till lokala marknadsför­
utsättningar. Genom denna uppdelning säkerställs att Coop alltid agerar nära kunderna och
har en lyhördhet för deras krav och önskemål.
Den sammanlagda omsättningen för alla de
butiker som verkar under varumärket Coop uppgick preliminärt till cirka 39,6 miljarder kronor
under 2015. Cirka 17,3 miljarder kronor gene­
rerades inom de av Coop Sverige egenägda
butikerna och cirka 22,3 miljarder kronor inom
konsumentföreningarna.
Varumärket Coop
COOP SVERIGE AB
VD
Koncernledning
AFFÄRSOMRÅDEN:
TVÅ REGIONER:
659 BUTIKER SOM OMSÄTTER
CIRKA 40 MDR KRONOR
Stockholm
Syd/Öst
Inköp & Kategori,
Logistik, Marknad
Nonfood, Online
CENTRALA FUNKTIONER:
Ekonomi, IT, HR,
Kommunikation,
Juridik och Säkerhet
Coop Sverige äger och driver 243 butiker i två regioner – Syd/Öst och Stockholm. Verksamheten är
koncentrerad till delar av landet som kännetecknas av hård konkurrens och hög nyetablerings-
32
konsumentföreningar,
varav 31
­ utiks­drivande
b
243 BUTIKER
416 BUTIKER
3,4 MILJONER MEDLEMMAR OCH ANDRA KUNDER
6 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
Affärsmodell och strategi
”Genom att Coop
Sverige arbetar för
alla Coops butiker
oavsett ägare, förs
effektivitetsvinster
ut i hela butiksnätet.”
FÖRÄNDRINGAR I BUTIKSNÄTET
UNDER 2015
Vid årsskiftet 2014/15 sålde Coop Sverige 39 Coopbutiker till konsumentföreningen Coop Mitt och
36 butiker till konsumentföreningen Coop Väst.
Den 1 mars avyttrades två butiker till konsumentföreningen Coop Nord och den 1 juni såldes två
butiker till ­konsumentföreningen Göta.
POSITIVT RESULTAT FÖR COOP SVERIGE
Coop Sveriges resultat är beroende dels av de
egna butikernas resultat, dels av effektiviteten i
affärsområdena och de centrala funktionerna.
Intjäningsförmågan baseras enbart på de egna
butikernas verksamhet. Den nya organisationen
inom Coop Sverige etablerades i slutet av 2014.
Med ett nytt arbetssätt och stark målfokusering
lyckades Coop Sverige under 2015 vända en
negativ trend och gick för första gången på många
år med vinst.
Konsumentföreningarnas omsättning och
resultat ligger utanför Coop Sverige. Deras resultat är beroende av butikernas prestationer i
respektive förening samt av effektiviteten i Coop
Sveriges affärsområden och centrala funktioner.
Genom att Coop Sverige arbetar för alla Coops
butiker oavsett ägare, förs effektivitetsvinster
ut i hela butiksnätet. Under 2015 beräknas
dessa effektivitetsvinster för konsumentföreningarna ha uppgått till drygt 400 miljoner kronor.
Sam­verkan lönar sig.
Att erbjuda kunderna ett attraktivt
sortiment, bra priser och tydliga
butiksformat är främsta fokus
under de kommande åren.
COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 7
MÅL
Med sikte på 2017
Coop har definierat åtta strategiska, övergripande mål
som ska uppnås senast under 2017. Målen är tydliga och
operativa. De tar alla fasta på att stärka Coops varumärke
mot olika intressenter. De driver mot vår vision att vara
1. VÄNDA & ÖKA
2. STÄRKT ERBJUDANDE
MÅLBILD 2017: COOP HAR VÄNT DEN NEGATIVA
VOLYMTRENDEN OCH LÅNGSIKTIGT BÖRJAT ÖKA
FÖRSÄLJNINGEN.
MÅLBILD 2017: COOP HAR ETT STARKT KUNDERBJUDANDE
OCH ÄR FÖRSTAHANDSVALET FÖR FAMILJER MED BARN.
Detta är ett långsiktigt mål som ska uppfyllas som en konsekvens
av de övriga strategiska målen.
Här har vi redan tagit många stora steg. Vi har etablerat en ny
attraktiv prismodell. Vi har alltid bra pris på Kött, Frukt & Grönt
samt ekovaror. Vi har genomfört den största prissänkningen i
Coops historia. Vårt nya medlemsprogram är etablerat och har
mottagits väl av våra kunder.
3. HÅLLBART & LÖNSAMT
4. EFFEKTIVITETSVINSTER
MÅLBILD 2017: COOP SVERIGE ÄR ETT HÅLLBART
OCH LÖNSAMT FÖRETAG.
MÅLBILD 2017: FÖRBÄTTRINGAR HOS COOP SVERIGE
CENTRALT HAR LETT TILL VINSTER I HELA COOP.
Bokslutet 2015 visar att vi för första gången på många år gör ett
positivt resultat. Hållbar utveckling och samhällsnytta är en del
av vårt DNA och ska kombineras med en sund affär.
Vi har nu framgångsrikt etablerat effektivare arbetsprocesser
som gynnar både Coop Sverige och de lokala konsumentföreningarna. Vi ser redan effektivitetsvinster. Under 2015 har vi skapat
centrala effektivitetsvinster för konsumentföreningarna som
uppgår till drygt 400 miljoner kronor.
8 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
MÅL
den goda kraften i svensk dagligvaruhandel och vårt kundlöfte:
Bättre för dig och din familj. Här beskrivs de åtta målen som
vi ska uppnå innan vi går in i år 2018 och vilka framsteg vi gjort
under 2015.
5. TVÅ PROCENT
6. UPPGRADERAT BUTIKSNÄT
MÅLBILD 2017: EGNA BUTIKER HAR EN LÅNGSIKTIG
RÖRELSEMARGINAL PÅ TVÅ PROCENT.
MÅLBILD 2017: COOP SVERIGE HAR ETT STARKT
BUTIKSNÄTVERK MED UPPGRADERADE BUTIKER.
Butikerna levererar allt bättre och vi känner tillförsikt att målet
kommer att nås.
Vi möter det investeringsbehov vi har i vårt butiksnät. Nu ligger
fokus på vårt materbjudande. Våra butiker kommer successivt
att präglas mer av matglädje och inspiration. Vår målsättning är
att kunder ska känna att det är ett nytt Coop som möter dem.
7. TRE FORMAT
8. ATTRAKTIVA COOP
MÅLBILD 2017: COOP HAR TRE TYDLIGA BUTIKSFORMAT.
FÖR STOR-, VARDAGS- OCH KOMPLETTERINGSHANDEL.
MÅLBILD 2017: COOP SVERIGE ÄR EN ATTRAKTIV ARBETSPLATS DÄR MEDARBETARNA TRIVS OCH UTVECKLAS.
De tre butiksformaten Stora Coop, Coop och Lilla Coop är
redan fastställda. Utrullningen började under 2015 med
14 referensbutiker. Under 2016 kommer ett stort antal butiker
att uppgraderas.
Vi bygger ett nytt Coop. En viktig del av detta är att vi arbetar
intensivt med att kompetensutveckla alla medarbetare. Alla
medarbetare ska känna sig motiverade. På så sätt skapar vi en
attraktiv arbetsplats dit nya talanger söker sig och där med­ar­
betarna kan leva upp till sin fulla potential.
COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 9
Marknad och trender
Ett fåtal aktörer, tuff konkurrens
Den svenska dagligvarumarknaden har en hög branschkoncentration
jämfört med de flesta europeiska länder. Ett fåtal aktörer dominerar
marknaden. Andelen egna varumärken är än så länge relativt låg men
börjar ta för sig. Efterfrågan på ekologiska varor är fortsatt stark och
växande. Och försäljningen av mat på nätet fortsätter att öka snabbt.
STABIL EKONOMI, MÅTTLIG TILLVÄXT
FORTSATT TUFFT AFFÄRSKLIMAT
Den svenska ekonomin var stabil under 2015.
Räntan var fortsatt låg och hushållens konsumtion var relativt stark. Detta avspeglas i att försäljningen i dagligvaruhandeln ökade med 4,1 procent mätt i löpande priser. Tillväxten kan i stort
tillskrivas prisökningar i branschen. I fasta priser
stannade ökningen vid 1,6 procent.
Ett antal starka trender är fortsatt tydliga.
Skillnaderna mellan lågprisbutiker och traditionella livsmedelsbutiker tenderar att suddas ut.
De största stormarknaderna tappar ytterligare
dragningskraft och efterfrågan på ekovaror ökar
snabbt.
Dagligvarukedjorna pressas av ökande kostnader
bland annat på grund av den fortsatt svaga kronan som gör inköp av utländska varor dyrare.
Samtidigt har vi låg inflation och tidvis också
deflation vilket gör det svårt att höja priserna i
butik. Resultatet är att marginalerna pressas och
att kampen om marknadsandelarna ytterligare
skärps mellan de olika aktörerna.
Samtidigt får dagligvaruhandeln allt hårdare
konkurrens från servicebranschen. En yngre generation väljer allt oftare bort att handla mat och att
laga hemma. De lägger hellre pengarna på caféeller restaurangbesök. Denna marknad har vuxit
nästan dubbelt så snabbt som matvaru­handeln
sedan restaurangmomsen sänktes 2011. Trenden
förväntas fortsätta. Affärsklimatet för dagligvaruhandeln ser alltså ut att bli fortsatt tufft.
TRE DOMINERANDE AKTÖRER
Tre dagligvarukedjor med en sammanlagd marknadsandel på nästan 90 procent dominerar i
Sverige. Det är den näst största koncentrationen
i Europa. Bara Finland ligger högre. I europeiska
länder utanför Norden ligger de tre största aktörernas andel som mest på knappa 70 procent.
I ett internationellt perspektiv
utgör de egna varumärkena (EVM)
än så länge en förhållandevis låg
andel av den totala försäljningen i
Sverige och övriga Norden.
10 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
Marknad och trender
”EVM stärker vårt eget
varumärke. Genom att
erbjuda unika produkter
väljer kunden att handla
på Coop.”
ÖKAD SATSNING PÅ EGNA VARUMÄRKEN
I ett internationellt perspektiv utgör de egna varumärkena (EVM) än så länge en förhållandevis låg
andel av den totala försäljningen i Sverige och
övriga Norden jämfört med flera europeiska länder såsom Storbritannien, Tyskland och Spanien.
Försäljningen ökar dock stadigt.
I takt med att utbudet av leverantörsvarumärken i butikerna blir alltmer likartat mellan olika
kedjor, söker alla efter möjligheter att skilja ut sig
från konkurrenterna. EVM är en stark markör i
detta sammanhang och är idag en integrerad och
naturlig del av utbudet. Kundernas acceptans för
EVM ökar och denna trend förväntas bestå. EVM
upplevs som mer prisvärda och kan användas
proaktivt för att möta nya konsumentbehov. Det
bidrar naturligtvis också till att stärka butiknätets
varumärke. EVM innebär även nya produktionsmöjligheter för våra leverantörer.
Ytterst hänger framgången för EVM på hur väl
de lever upp till kundernas förtroende. Varje produkt måste försvara sin plats i hyllan.
KUNDENS BEHOV STYR
Idag är konkurrensen om kundernas tid viktigare
än någonsin. Därför är det geografiska läget bland
det mest betydelsefulla vid valet av butik. Det
handlar också om att kunna erbjuda ett attraktivt
sortiment och ett tydligt värdeerbjudande där
prisperceptionen är vägledande. Butiken ska
också uppfattas ge god service och ett bra kundbemötande.
"Konsumenter vill göra gott och
agera hållbart. Utmaningarna
handlar om att ligga nära och pricka
rätt i deras alltmer differentierade
och kravfyllda önskemål. Inte lätt
men mycket stimulerande och så
spännande. Låt tusentals hållbarhetsinitiativ blomma!"
Ingela Stenson,
Omvärldsanalytiker, United Minds
I en attraktiv butik tar de fräscha färskvarorna för
sig. Exponeringen ska ge matglädje och inspiration. Personalen ska vara kompetent, kvalificerad
och närvarande. De budskap som är viktiga för
kunden ska kommuniceras på ett tydligt sätt.
Kunden har dessutom olika behov vid olika tillfällen. Detta driver utvecklingen mot mer personligt
inriktad kommunikation, till exempel via mobilen
eller online.
Ökningstakten i efterfrågan på ekovaror i
Sverige är unik.
DEN HÅLLBARA TRENDEN
Efterfrågan på ekologiska, rättvisa, miljömärkta
och hälsosamma livsmedel har ökat stadigt i Sverige under de senaste åren. Takten är unik i världen och trenden fortsatte oförminskat under
2015.
Tillväxten är i grunden styrd av ökad efterfrågan men drivs nu också av ett ökat utbud av varor i
många olika kategorier. Vi ser också att allt fler
COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 11
Marknad och trender
KT
STASR
E
S FÖR
INTRE
KA
EKOLOGIS
VAROR
köper laktos- eller glutenfritt även om de inte är
intoleranta. Många väljer vegetariskt lite oftare
och denna utveckling förväntas bli ännu hetare
under 2016. Men även omsorg om djurens väl­
befinnande är styrande för valet av varor.
Ökningen av ekologiskt märks över hela sortimentet, men främst inom Frukt & Grönt samt
barnmat. Periodvis kan efterfrågan leda till brist
på vissa varor. Trots detta ligger konsument­
priserna på ekologisk mat i stort sett stilla. Det
starka intresset för ekologiska varor bidrar till
ökad konkurrens inom dagligvaruhandeln. Allt fler
aktörer gör hälsa och hållbarhet till en profilfråga.
12 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
GENOMBROTT FÖR MAT PÅ NÄTET
Detaljhandelns försäljning över nätet har under
de senaste tio åren vuxit i snabb takt, men den
ligger fortfarande på en relativt sett låg nivå och
motsvarar än så länge bara någon procent av försäljningen i butik. Enligt Svensk digitalhandels
prognos beräknades tillväxten i mathandeln på
nätet ligga omkring 35 – 40 procent under 2015
jämfört med 2014. Med en sådan tillväxttakt de
kommande fem åren skulle det innebära att näthandeln av mat utgör 10 procent av den totala
dagligvaruhandeln år 2020.
Ökningen av ekologiskt märks
över hela sortimentet men
främst inom Frukt & Grönt
samt barnmat.
Marknad och trender
”Svensk dagligvaruhandel domineras av Coop,
Ica och Axfood; tre företag som har olika struktur
och förutsättningar, vilket gör att de inte kan
jämföras rakt av. Affärsmodellen, med möjlighet
att ta ut marginaler på vissa centrala tjänster
(som inköp och logistik) skiljer sig mellan de
tre, vilket är viktigt att komma ihåg när man ska
titta på och bedöma intjäningsförmågan. Det är
helt klart en intressant tid att följa branschen,
inte minst spännande är det att se hur Coops nya
strategi kommer att spela ut.”
Att handla på nätet är bekvämt och sparar tid för
konsumenterna men kräver ett delvis nytt köp­
beteende och förändrade rutiner jämfört med
det traditionella sättet att handla mat. Steg för
steg anpassar sig kunderna till detta.
För handeln består utmaningarna i att hitta
effektiva och lönsamma lösningar vad gäller
lagerhantering, plockrutiner och rationella leveranser. Här sker hela tiden en utveckling.
TEKNIKEN DRIVER
Dagligvaruhandeln blir alltmer teknikorienterad.
Smarta telefoner kommer sannolikt att spela en
nyckelroll, såväl för betalning som för kommunikation. Kunden kan få personliga erbjudanden
och varuinformation i mobilen när hen rör sig i
butiken. Enklare navigering i affären blir möjlig
utifrån en inköpslista i mobilen. Beställning och
betalning kan ske direkt via mobilen med varorna
plockade för avhämtning. Det kommer snarast att
vara fantasin, samt investerings- och utvecklingskostnaderna för butikskedjan som sätter
begränsningarna på det tekniska området.
MARKNADSANDELAR 2014
Anders Hansson
Analyst, Retail and Consumer Goods
Danske Markets Equities
MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR
Det är i denna omvärld Coop befinner sig. Kon­
kurrensen ökar – inte bara från traditionella
konkurrenter. Kunderna blir alltmer kunniga och
har hela tiden förändrade preferenser. Tekniken
skapar nya möjligheter – men också nya utmaningar.
Till syvende och sist handlar det hela om att
fokusera på mötet med kund. Den aktör som bäst
och mest följsamt kan hantera samspelet med
sina kunder blir vinnare. På de följande sidorna
kan du läsa mer om hur vi på Coop agerar för att bli
framgångsrika och på så sätt bidra till en bättre
svensk dagligvaruhandel. Vi gillar utmaningar.
FÖRSÄLJNINGSUTVECKLING DAGLIGVARUMARKNADEN, %
5
4
3
2
1
clipping mask
•Ica 50,8%
•Bergendahls 7,0%
Coop
20,5%
•
•Lidl 3,6%
•Axfood 15,8% •Netto 2,3%
Källa: Delfi, DLF och Fri Köpenskap.
0
2011
2012
2013
2014
2015
•Löpande priser
•Fasta priser, kalenderkorrigerade
Källa: HUI Research & SCB. Detaljhandelsindex.
COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 13
Marknad och trender
COOP SKA VARA DEN
GODA
KRAFTEN
I SVENSK DAGLIG-
­VARUHANDEL
VISION
Den goda
kraften i svensk
dagligvaruhandel
KUNDLÖFTE
Bättre för dig och din familj
KUNDERBJUDANDE
Attraktiv
butiksupplevelse
Värde
för
pengarna
Starka
egna varumärken
SIDAN
16
14 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
Unikt
medlemsprogram
SIDAN
20
SIDAN
Ekologi
Hållbarhet
Hälsa
26
SIDAN
24
SIDAN
30
KUNDERBJUDANDE
Tillbaka till framtiden
Coop etablerades i slutet av 1800-talet som en reaktion mot den tidens
utbredda matfusk. Ledstjärnan var ”ren oförfalskad mat” till rimliga priser.
Men någonstans på vägen började vi agera som alla andra matkedjor.
Resultatet blev att våra kunder inte längre kände igen sig. Men nu har vi
satt ner foten och bestämt oss att det är slut med det.
VÄGEN FRAMÅT ÄR UTSTAKAD
Vi fokuserar på den mest
kräsna av alla målgrupper
– familjer med barn.
Hur ska vi hitta tillbaka till den framgångsrika
vägen framåt? Det var den fråga vi ställde oss hösten 2014. Vi tog avstamp i kundperspektivet och
resultatet blev en helt ny strategi som tar sikte på
att skapa ett attraktivare erbjudande i våra butiker. Parallellt med detta effektiviserar vi vårt
interna arbetssätt och trimmar våra kostnader. ­
Vi agerar nu enligt en långsiktig plan mot ett inspirerande mål som alla medarbetare ställer upp på.
2015 var det första året på vår treåriga resa.
NYA GRÖNA COOP VÄXER FRAM
Vi tänker göra allt vi kan för att återta vår ursprungliga position i mat-Sverige. Vi vill göra det
lättare för kunderna att välja mat som är godare,
mer hälsosam och framställd på ett mer hållbart
sätt. Vi ska ha ett sortiment som speglar detta.
Det ska vara lätt att hitta i våra butiker. Butikerna
ska in­­spirera till matglädje och vi ska vara fri­
kostiga med att ge tips och dela med oss av vår
kunskap.
VARUMÄRKESBYGGANDE PÅ TVÅ NIVÅER
Vi arbetar efter en tydlig och enhetlig varumärkes­
strategi med Coop som huvudvarumärke. Marknadskommunikationen som laddar varumärket
sker principiellt på två nivåer.
Vi sätter genom det långsiktiga varumärkesarbetet vår vision om att Coop är den goda kraften.
Detta sker genom det vi kallar utspel. Två sådana
utspel under 2015 var "Ekoeffekten "och "Knasiga
Grönsaker".
Den andra delen av vår marknadskommunikation sker främst i form av att kommunicera vårt
utbud. Här visar vi att vi lever nära kundens verklighet. Erbjudandena ska vara prisvärda, skapa matglädje och ha ett hållbarhetsperspektiv.
stark kultur som skapar stolthet och drivkraft att
bygga framgång hos våra medarbetare. I Coops
butiker ska kunderna inspireras och uppleva mat
med alla sinnen. Vi är på väg mot detta. Och att
ytterligare fortsätta ta steg framåt för att komma
vidare är en förutsättning för att vi ska kunna öka
våra volymer och förbättra vår lönsamhet.
ETT ATTRAKTIVT KUNDERBJUDANDE
Vårt kunderbjudande ska bli tydligare med att vi
ska erbjuda mer värde för pengarna och en bättre
kundupplevelse. Vi ska bli duktigare på att lyfta
fram våra fördelar inom ekologi, hållbarhet och
hälsa i kombination med våra egna varumärken.
Vi ska också fortsätta att utveckla vårt medlems­
erbjudande med utgångspunkt från varje
­medlems behov och önskemål. Läs mer i detalj
om de olika delarna av vårt kunderbjudande på
de följande sidorna 16–31.
FOKUS PÅ FAMILJER MED BARN
Vi har en genomarbetad plan som driver oss
framåt och vi har gjort skarpa prioriteringar som
stöttar våra mål. Men det är ute i butikerna som
slaget om kunderna står. Vi fokuserar där på den
mest kräsna av alla målgrupper – familjer med
barn. Vårt kundlöfte: Bättre för dig och din familj
reflekterar detta. För att nå dit måste vi bygga en
COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 15
KUNDERBJUDANDE
En attraktiv butiksupplevelse
En attraktiv butiksupplevelse är en av hörnstenarna i Coops kunderbjudande. Under 2015 togs ett stort antal steg för att kunna leva
upp till detta kundlöfte. Tre tydliga butiksformat har etablerats.
Utrullningen har påbörjats och kommer att fortsätta i högt tempo.
Sortimentet har också uppgraderats och fått en ansiktslyftning.
Ledorden är hållbar och prisvärd matglädje.
DE TRE BUTIKSFORMATEN VISAR VÄGEN
ordentligt med plats för mat­inspiration och mer
matglädje med allt vad det innebär. Vårt mål är att
den samlade butiksupplevelsen ska vara lika stor,
oavsett hur många kvadratmeter våra 659 butiker
huserar på.
Det ska göra skillnad att handla i Coops butiker. Alla butiker är KRAV-märkta. Sortimentet ska
upplevas som attraktivt och varorna ska vara lätta
att hitta genom tydlig skyltning. Kunderna ska
känna sig hemma i ett relevant kundvarv. Föräldrarna kan handla i lugn och ro. För barn som följer
med finns flera aktiviteter som sysselsätter dem,
till exempel spelmoduler i de större butikerna.
I de omställda butikerna kommer kunderna
redan i insteget möta det ”nya Coop”. Frukt & Grönt
välkomnar kunderna med ett brett, relevant och
alltid fräscht sortiment. Ett annat exempel är att
vi inom Kött har ett nytt sortiment, i nya klimat­
smarta förpackningar, tydligt färg­kodade. Våra
medarbetare finns på plats för att hjälpa till.
Totalt sett har vi ett kunddrivet upplägg med
konkurrens­kraftiga priser.
En viktig åtgärd i den handlingsplan som lanserades 2014 är en successiv uppgradering av alla
butiker. Genom att skapa moderna, attraktiva
mötesplatser för kunderna skapas den grund­
läggande förutsättningen för att öka volymerna,
försäljningen och lönsamheten. Vägen dit är lång
men vi har kartan som hela tiden leder oss i rätt
riktning mot målet.
Antalet butiksformat blir nu tre och uppfyller
olika inköpsbeteenden. På Stora Coop storhandlar kunden till riktigt bra priser. I Coop-butiken
sker vardagshandel. Lilla Coop är främst anpassade för kompletterande köp. Den enhetliga
butiksfloran underlättar för kunderna. Vi visar
på tre olika sätt att handla. Vi tydliggör vårt varumärke. Formaten skapar också en klar identitet
för alla våra medarbetare. Rollerna i kundmötet
blir klart definierade.
Utrullningen av de nya formaten påbörjades
under 2015 då 14 referensbutiker ställdes om.
Detta gav oss viktiga erfarenheter och lär­domar
som vi nu tar med oss i den fortsatta omställningsprocessen. Takten kommer att vara hög.
Ett stort antal butiker ska byggas om varje år.
NONFOOD KOMPLETTERAR
De nya formaten lyfter fram mat. Kunderna
­kommer främst till våra butiker för att handla mat­
varor. Därtill erbjuder vi möjligheten att komplettera matinköpen med utvalda Nonfood-varor.
DET SOM MÖTER KUNDEN
Omställningen till våra tre nya format innebär att
vi gör ett rejält omtag i våra butiker. Vi skapar
Coops butiksformat december 2015
Butiksformat
Coop Sverige
Konsumentföreningar
Coop-butiker totalt
Coop Extra
22
46
68
Coop Forum
23
37
60
Coop Konsum
94
253
347
Coop Nära
59
80
139
Lilla Coop
0
0
0
Coop
37
0
37
Stora Coop
7
0
7
Coop.se1)
1
0
1
243
416
659
Summa butiker
1)
Coop.se är en nationell e-handelsbutik med lokalt anpassat sortiment.
16 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
En attraktiv butiksupplevelse
”Utrullningen av
de nya formaten
påbörjades under
2015.”
KUNDERBJUDANDE
Omställningen till våra tre nya
format innebär att vi gör ett rejält
omtag i våra butiker. Vi skapar
ordentligt med plats för mat­
inspiration och mer matglädje
med allt vad det innebär.
Vi etablerar fyra tydliga avdelningar för Nonfood:
barnet, köket, hemmet och säsong. Inom dessa
avdelningar har vi attraktiva sortiment av varor
som kunderna kan passa på att köpa när de ändå
är på plats i butiken. Allt för att göra det enklare
för kunderna.
NYTT KUNDBEMÖTANDE
Inför omställningen till nytt format deltar alla
medarbetare i butiken i ett program som underlättar ombyggnationen och förbereder inför det
nya. De nya butiksformaten utgör ett nytt sätt för
oss att möta våra kunder. Detta ställer nya krav på
medarbetarna och deras agerande.
Varför gör vi det? Vad innebär det för mig som
butiksanställd? Vilken är min nya roll? Hur disponerar jag min tid? Vad har kunderna för önskemål? Alla frågor av den här typen tas upp, diskuteras och får tydliga svar. Dels vid utbildningar på
plats i butiken, dels i form av e-learning. Kunden
ska inte bara uppleva en uppfräschad butik, utan
ett helt nytt bemötande.
DET FJÄRDE FORMATET: COOP.SE
Världen och våra kunder digitaliseras och deras
krav på närvaro och tillgänglighet ökar. Mathandel
på nätet befinner sig i en etableringsfas. Omsättningen växer markant varje år men står ännu bara
för någon procent av den totala dagligvaruverksamheten.
Men genombrottet är på gång. Enligt vår be-­
dömning kommer uppemot tio procent av
mat­handeln att ske online inom tio år. Coop.se
har funnits sedan 2008. Vi har steg för steg byggt
upp vårt erbjudande och våra resurser. Nu känner
vi att tiden börjar bli mogen för oss att ta upp
konkurrensen med specialistaktörerna som
dominerat hittills. Vårt erbjudande är attraktivt.
Vi erbjuder både av Coop sammansatta mat­
kassar och av kunden utvalda varor. Det sista
området växer snabbast och är idag dominerande.
Coop har under året gått i bräschen genom att
som första aktör lansera samma pris på varorna
i butik och på nätet. Utvecklingen under andra
halvåret 2015 visar att vårt erbjudande ligger
rätt i kundernas ögon. Coop.se är vårt fjärde
butiksformat.
Från fokus­grupperna
om namnbytet:
”Det blir mycket
tydligare vad det
är för butiker, man
förstår precis.”
COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 17
kunderbjudande
18 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
kunderbjudande
Välkommen till nya gröna Coop!
Vi har arbetat intensivt med att utveckla, effektiv­
isera och strukturera om Coop. En ­viktig del i detta
arbete är de tre nya butiks­formaten som började
lanseras under 2015.
UTRULLNINGEN HAR BÖRJAT
COOP
Vid årsskiftet hade 14 referensbutiker transformerats
till något av de tre nya formaten, vilket har mottagits
positivt bland kunderna. Butikerna upplevs som
fräschare och signalerar matglädje i större utsträckning än tidigare.
Även Coop-butiken erbjuder matinspiration och matglädje. Här är det enkelt att handla allt som behövs till
veckans matlagning, till bra pris. Här hittar kunderna
allt som gör vardagen både godare och enklare. Här
finns de absolut fräschaste råvarorna, men också
viktiga tillbehör och nödvändiga förbrukningsvaror.
STORA COOP
Här storhandlar våra kunder till riktigt bra pris. För
hela veckan eller ännu längre. Den goda maten står
självklart i centrum. I den stressade vardagen behövs
allt som oftast lite hjälp med idéer och matinspiration. Det handlar om att hitta tillbaka till allt det härliga och lustfyllda som en måltid innebär. Stora Coop
är en stor matbutik som har detta i fokus, till mycket
bra priser. Stora Coop erbjuder också ett stort utbud
av varor för hemmet, barnen och familjen. Erbjudandena är anpassade till säsongen.
Storhandla
LILLA COOP
Här handlar du det som saknas i stunden, till bra pris.
Ett välplanerat och högkvalitativt sortiment – precis
där du är, just när du behöver det.
Lilla Coop är butiker där kundens bekvämlighet är
det centrala. Det är butiker med generösa öppettider
samtidigt som det nya formatet innebär att butikerna
blir mer inspirerande för kunden.
Vardagshandla
Kompletteringshandla
COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 19
kunderbjudande
Värde för pengarna
”Värde för pengarna” skapas av kundernas totala upplevelse. Det
handlar om hur de upplever våra butiker, vår service och våra varor.
Men det finns också ett rationellt innehåll i begreppet. Det handlar om
faktiska prisnivåer, ett attraktivt sortiment samt effektiva inköp och
logistiklösningar från vår sida.
Värde för pengarna
STÖRSTA PRISSÄNKNINGEN NÅGONSIN
ETT ATTRAKTIVT SORTIMENT
För att svara upp mot kundernas önskemål om
prisvärda varor genomförde Coop under hösten
2015 en prissänkning på tusentals varor i sortimentet. Det är den största prissänkningen någonsin i företagets historia. Prissänkningen varierade
mellan butiker och var upp till fem procent inom
de olika varukategorierna. Vissa varor sänktes
med upp till 15 procent. Fokus i prissänkningarna
låg på viktiga varor för våra barnfamiljer och
gällde för handeln både i butik och på coop.se.
Prissänkningen var en viktig del av det pågående arbetet med att stärka Coops position som
en prisvärd aktör. Aktiviteten är en integrerad del
av satsningen på tydliga butiksformat och utvecklingen av lojalitetsprogrammet. Totalt sett skapar
vi på detta sätt ett i alla dimensioner kunddrivet
upplägg som ger oss ökad konkurrenskraft. Att vi
ska vara den goda kraften i svensk dagligvaruhandel är inte en slogan. Det är ett förhållningssätt
som vi måste leva upp till hela tiden.
Ett viktigt inslag i Coops nya strategi är ett attraktivt och relevant sortiment. Vi jobbar med en
flexibel modell där grunden i sortimentet till stora
delar är gemensamt. Men butikerna kan göra tillval beroende på regional efterfrågan, till exempel
vad gäller närodlat.
Coop har historiskt sett en stark position inom
hållbarhet med ett ekologiskt och rättvist sortiment. Det kan till exempel vara rättvis handel som
Fairtrade, en tredjepartsmärkning som bidrar till
såväl mer pengar som bättre arbetsvillkor för
exempelvis bönder i utvecklingsländer. Dessutom
innehåller Coops uppförandekod krav på socialt
ansvarstagande.
I takt med att efterfrågan från kunderna växer
på ett ekologiskt och rättvist sortiment är det
viktigt att vi bibehåller och stärker vår position.
Detta gjorde vi under 2015 då vår försäljning
utgjordes till 9,2 procent av ekologiska varor.
20 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
Varje månad besöker 20 miljoner
kunder Coop och varje köp och
kortdragning gör att vi kan
skräddarsy våra erbjudanden.
kunderbjudande
PRISSÄNKNINGAR
MED UPP TILL
15 PROCENT
Under hösten 2015 genomförde
Coop den största prissänkningen
någonsin i företagets historia.
SAMARBETEN SOM GAGNAR VÅRA KUNDER
Coops kunder har en stark preferens för svenskt
kött av hög kvalitet som produceras på ett sätt
som främjar naturligt beteende och leder till en
bra situation för djuren. Vi har därför tecknat ett
långsiktigt avtal med HKScan Sweden gällande
produktion av konsumentpackat kött som upp­
fyller såväl Coops som kundernas krav. Vi är dess­
utom engagerade i Svenskt kött och det nya
­bolaget Svenskmärkning AB.
För att hantera våra egna varumärken sam­
arbetar Coop Sverige med de kooperativa kollegorna i grannländerna.
NÄRA OCH TÄT DIALOG
Coops val av sortiment och leverantörer styrs av
vårt kundlöfte: Bättre för dig och din familj. Det
bygger på en löpande dialog med våra kunder
och medlemmar i butiker varje vecka, i Coops
Medlemspanel och via analys av faktiskt kund­
beteende. Det finns ett stort intresse från medlemmarna att dela med sig av sina erfarenheter
och önskemål. Det kan handla om allt från upp­
levelsen i en specifik butik, kommunikation och
reklam, varor och matvanor till idéer om hur våra
egna varumärken ska utvecklas. När vi utvecklar
egna varumärken bjuder vi också in kunder och
medlemmar att ta aktiv del i processen.
SKRÄDDARSYDDA ERBJUDANDEN
Varje månad besöker 20 miljoner kunder Coop.
Och varje köp och varje kortdragning genererar i
sin tur mängder av information och fakta. Utifrån
detta kan vi utveckla speciella erbjudanden för
varje kund. Varje enskild kund är unik och hanteras på ett unikt sätt. Via e-post, coop.se, Coop-­
appen eller Medlemspunkten i butikerna. Det
handlar om att erbjuda rätt vara till rätt pris till
rätt kund vid rätt tillfälle och på rätt sätt – vare
sig kunden handlar i våra butiker eller på coop.se.
Alla kunder blir på detta sätt VIP-kunder på Coop.
EFFEKTIV LOGISTIK
En väl fungerande logistik är avgörande för att vi
ska kunna skapa kostnadseffektivitet i den långa
kedjan från råvara via leverantör till kund.
Naven i Coops logistik är våra tre huvudterminaler
i Mellansverige. Det är specialiserade på kolonialvaror och Nonfood, frysta varor respektive färska
varor. Till kolonialterminalen i Bro anländer fem
dagar i veckan Coops prisbelönta tåglinje. Den är i
princip alltid fullastad. Det är en förutsättning för
att hålla kostnadsnivån låg och att minimera
miljöbelastningen. Cirka en tredjedel av alla
Coops transporter (mätt i tonkilometer) går via
järnväg. Från huvudterminalerna går årligen mer
än en kvarts miljon leveranser ut till sex omlastningsterminaler spridda över landet. Och därifrån
vidare med lastbil ut till alla Coops butiker. Det
handlar om 4,6 miljoner lastpallar varje år. Så
långt det är möjligt ser vi till att lastbilarna alltid
är fulla.
Hela vår logistik har ett enda syfte: att säkra
att det finns varor i butik. Varor ska hela tiden vara
i rörelse. Vi ska alltid ha koll på var varorna befinner sig och vi ska kunna hantera avvikelser. När
leveransen kommer till butiken gör den det enligt
tidtabell. Butikspersonalen kan enligt plan se till
att varorna hamnar där de ska. Allt för att kunder­
­na ska hitta de varor de söker.
En väl fungerande logistik är
­av­görande för att Coop ska kunna
skapa kostnadseffektivitet.
COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 21
kunderbjudande
Hur Coop skapar värde
Coops värdekedja spänner hela vägen från
jord till bord. Vår ambition är att erbjuda bra
produkter, till bra priser, i bra butiker. Allt med
våra medlemmars bästa för ögonen. Vi ska
kombinera affärsnytta, medlemsnytta och
samhällsnytta i allt vi gör.
JORDBRUK
ODLING
22 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
PRODUKTION
SORTIMENT
VI STÄLLER
KRAV
VI HÅLLER KOLL
PÅ INNEHÅLLET
BÄTTRE FÖR DIG
OCH DIN FAMILJ
Coop kravställer hur våra
leverantörer ska arbeta med
livsmedelssäkerhet, produktion, hur råvaror odlas, djurvälfärd för bästa kvalitet,
smak och hållbarhet. Exempelvis kräver vi att antibiotika
enbart ska användas för
behandling av enskilda djur,
efter ordination från veterinär. Det får aldrig användas i
tillväxtbefrämjande syfte.
Genom tydliga varukrav
specificerar vi hur vi vill att
varor ska produceras och
vad de ska innehålla. Till
exempel arbetar vi syste­
matiskt med kontroll av
kemikalier i alla led av
verksamheten.
Det är Coops kundlöfte och
det avspeglas i våra butikshyllor. Vi har bredd och djup.
Vi erbjuder alternativ. Vi
satsar på egna varumärken
– prisvärda varor av bra
kvalitet. Exempelvis leder
vi ut­vecklingen inom
ekologiskt i branschen.
Coop Änglamark är Sveriges
största ekologiska och
miljömärkta varumärke.
kunderbjudande
LOGISTIK
BUTIKER
KUNDER
BORD
MILJÖANPASSADE
TRANSPORTER
TRE TYDLIGA
BUTIKSFORMAT
VI SER VARJE KUND
SOM UNIK
VI INSPIRERAR
OCH TIPSAR
Coop arbetar hårt för att
skapa en kostnads- och
resurseffektiv logistik.
Vi lastar fullt, samkör och
planlägger rutter på bästa
vis. Exempelvis går cirka
en tredjedel av Coops
transporter med tåg.
Vi har skapat tre tydliga
butiksformat för att göra det
enklare att planera samt
handla till vardag och fest.
Alla våra butiker är KRAVmärkta och vi anpassar dem
successivt för att bli mer
resurs- och energieffektiva.
Stora Coop erbjuder storhandel. Coop-butikerna är
till för vardagsköp. Lilla
Coop passar kompletterande köp.
Coop har 240 miljoner kundbesök årligen, men för oss
är varje kund unik. Erbjudandena anpassas och vi
lyssnar till våra kunder på
olika sätt för att utveckla
nya relevanta erbjudanden.
Matsvinn är ett globalt problem i hela matkedjan. Vi
på Coop försöker exempelvis inspirera till såväl minskat matsvinn som en mer
hållbar matglädje. Det gör
vi genom tips, idéer och
recept på coop.se och andra
digitala media, liksom i kund­
tidningar och kokböcker.
COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 23
kunderbjudande
Starka egna varumärken
Ett bärande inslag i strategin för det nya gröna Coop är starka och
tydliga egna produktvarumärken. De utgör en betydande del av
vår försäljning och är viktiga profilbärare för oss som företag. Ur
ett kundperspektiv ska våra egna varumärken både representera
värde för pengarna och en trygghet i att varorna står för högsta
kvalitet och god smak.
HÖG TROVÄRDIGHET
Varumärket Coop står på en solid grund i form av
hög trovärdighet. Inte minst gäller detta inom
områdena ekologi, hållbarhet och hälsa. Coops
egna varumärken (EVM) stöttar på ett avgörande
sätt vårt övergripande varumärke. De ger kunderna tillgång till prisvärda varor av god kvalitet.
Genom att de är unika för just oss bygger de direkt
image för Coop och ingen annan. Änglamark är till
exempel Sveriges största ekologiska varumärke.
Det har spelat en nyckelroll för att ta oss till den
starka position vi idag har inom ekologiskt.
VINN -VINN -VINN
EVM ger oss, våra kunder och våra leverantörer en
rad fördelar. Vi kan erbjuda kunderna ett unikt
sortiment och därmed skapa en särskillnad mot
andra kedjor. På så sätt bygger vi vår profil. EVM
bidrar till att skapa lojala kunder. Breddningen av
sortimentet ger också kunderna ökad valfrihet.
EVM ger ofta en bättre marginal för butikerna och
Starka egna varumärken
bidrar därmed också med en högre vinst jämfört
med inarbetade märkesvaror. EVM innebär också
nya produktionsmöjligheter för våra leverantörer.
Med EVM kan leverantörer öka sin totalvolym vilket gör att de sprider fasta kostnader över större
volym. Detta ger lägre produktionskostnad per
styck och därmed bättre lönsamhet. EVM skapar
en situation där såväl Coop som kunderna och
leverantörerna blir vinnare.
MER ÄN VAR FEMTE PRODUKT EVM
Coop har tre egna produktvarumärken. De är utvecklade för att svara upp mot olika behov hos
olika kunder. Coops EVM-andel 2015 var 22,5
­procent. Även om andelen 2015 låg kvar på ungefär
samma nivå som 2014 är den långsiktiga tillväxt­
trenden tydlig: andelen växer stadigt. Under 2015
introducerade Coop 129 nya EVM-­produkter,
varav cirka hälften hade en hållbarhetsmärkning.
Nya produkt­lan­seringar planeras inför 2016 och
vi räknar med fortsatt stark tillväxt.
Initiativet att reducera
salthalten i våra egna
produkter har hittills
resulterat i att saltet
minskat med nästan
16 ton.
På bild: Anneli Bylund,
Hållbarhetsstrateg och
dietist på Coop.
24 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
kunderbjudande
Coops egna varumärke
Änglamark är Sveriges största
ekologiska varumärke.
Vårt största produktvarumärke är Coop som står
för produkter med hög kvalitet och ett bra pris. Två
tredje­delar av våra EVM går under namnet Coop.
Sortimentet är brett och noga utvalt. Det omfattar
allt från flingor och tvättmedel till tacoprodukter
och blöjor. Under 2015 introducerade vi nyckelhålsmärkta barnflingor med lägre salt- och sockerhalt än många andra produkter på marknaden.
Hållbarhet är en hjärtefråga för oss och därför
var vi tidigt ute med att erbjuda ett ekologiskt
sortiment. Olika undersökningar visar att kunderna tydligt ser oss som föregångare inom detta
om­­råde. Detta understryks av att Coop Änglamark
återigen valdes till Sveriges grönaste varumärke i
varumärkesföretaget Differs årliga undersökning.
Änglamark-familjen omfattar ett brett sortiment av
produkter som spänner från mjölk, ägg och bacon
till babyolja och WC-rent. Produkterna är alltid
märkta enligt till exempel KRAV, EU-eko­logiskt,
MSC (Marine Stewardship Council) eller Svanen.
Coop X-tra är vårt produktvarumärke för en
god och plånboksvänlig vardag. Priset kan hållas
lågt tack vare stora volymer och är anpassat till
prismedvetna kunder.
BÄST I TEST
Under året har flera av våra varumärkesprodukter
erhållit utmärkelser. Tio olika produkter har till
exempel vunnit olika ”bäst-i-test-undersökning­ar”.
Bland annat lyftes delar av Coops Tex-Mexsortiment fram i TV-programmet ”Plus” som
bästa alternativ.
FOKUS PÅ INNEHÅLLET
Våra egna varumärkesprodukter har tydlig information om vad de innehåller. Vi har omfattande
näringsdeklarationer och tydlig information om
allergener. Därutöver har vi en mer långtgående
ursprungsmärkning än vad lagen kräver på många
av våra EVM. Vi vet att detta är uppskattat av
konsumenterna som blir alltmer kräsna och
informationshungriga.
Under året har Coop arbetat hårt och målmedvetet för att förbättra sammansättningen i våra
produkter. Vi har nu enbart hållbar palmolja i våra
DIAGRAM
EVM inom livsmedel. Och initiativet att reducera
EVM-andel av försäljningen
salthaltenöver
i våra
varor, som pågått sedan 2014,
tid
har hittills resulterat i att saltet minskat med
nästan 16 ton. Under 2015 har vi till exempel
sänkt salthalten i 27 produkter från de egna
varumärke­­na med i genomsnitt 27 procent.
ANDEL AV TOTAL
EVM-FÖRSÄLJNING 2015
Coop 66,5%
•clipping
mask 23,4%
•Coop Änglamark
Coop
X-tra
9,6%
•
COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 25
kunderbjudande
Ledande på ekologi, hållbarhet och hälsa
Trenden är tydlig. Konsumenterna vill i allt större utsträckning
handla mer svenskt med tonvikt på ekologiskt och etiskt producerad
mat. Coop har sedan länge varit vägledande och banbrytande inom
detta område.
Ekologi, hållbarhet och hälsa
Coop anses vara det mest
hållbara varumärket bland
svenska dagligvarukedjor
enligt Sustainable Brand
Index 2015 som bygger på
svar från 9 500 svenska
konsumenter.
DEN SVENSKA UTMANINGEN
Det svenska samhället har stora utmaningar vad
gäller matkonsumtionen. Vi är ett av de länder
där fetman ökar mest. Svenskar äter dubbelt så
mycket salt som rekommenderas och vi har en
överkonsumtion av socker. Svenska barn har
världens högsta risk för glutenintolerans och
hälsoklyftorna mellan låg- och högutbildade blir
allt tydligare. I kombination med detta har vi fortfarande ett högt mått av matsvinn. Detta är inte
en hållbar utveckling.
Vi ser samtidigt en positiv utveckling. Svenska
konsumenter blir allt mer medvetna om sin kon­
sumtion och vill genom att förändra den förbättra
sin egen hälsa och minska negativ klimatpåverkan.
bart val. Det handlar om att bygga ett relevant och
attraktivt hållbart sortiment, men det är också en
fråga om att i vår kommunikation inspirera kunderna till en mer hållbar livsstil.
Coop har en unik stamtavla då det gäller hållbarhet. Inte överraskande anses Coop vara det
mest hållbara varumärket bland svenska dagligvarukedjor. I den totala rankingen bland alla typer
av företag har Coop nu klättrat till en andraplats.
Siffrorna baseras på Sustainable Brand Index
2015 och bygger på svar från 9 500 svenska konsumenter. De har bedömt hur Sveriges 253 största
företag presterar vad gäller miljöansvar och socialt ansvarstagande.
VARANNAN NY PRODUKT ÄR HÅLLBAR
COOP = HÅLLBART
Coop vill påverka till en mer hållbar konsumtion.
Det ligger i linje med våra medlemmars önskemål.
En undersökning visar att nästan hälften av dem
tycker det är viktigt med ekologiska varor. Att er­­
bjuda ett hållbart sortiment i form av ekologiska,
miljömärkta, hälsosamma och rättvisemärkta
varor är därför högt prioriterat inom Coop. Som
kund till Coop ska det vara enkelt att göra ett håll26 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
För oss på Coop är det viktigt att det alltid finns ett
hållbart alternativ i hyllan. Hälften av våra egna
produkter som lanserades under 2015 är kopplade till vårt hållbara sortiment. Vårt hållbara
sortiment är definierat genom att vi valt ett antal
externa märkningar som vi anser uppfyller kraven
för en hållbar produkt. Exempel på dessa märkningar är KRAV (ekologiskt), Fairtrade (rättvisemärkt), Nyckelhålet (hälsosamt och näringsrikt)
”Coop är idag
störst i dagligvarubranschen
på ekologiska
varor.”
kunderbjudande
70%
TYCKER ATT COOP ÄR BRA
PÅ HÅLLBAR UTVECKLING
Källa: Hållbarhetsbarometern 2015
och Svanen (miljömärkt). Mer om vårt arbete med
att bygga ett hållbart sortiment kan du läsa på
sidorna 36–39.
COOP I TÄTEN
Genom målmedvetna satsningar och insatser har
vi uppnått en stadigt ökande försäljning av vårt
hållbara sortiment. Coop är idag störst i daglig­
varubranschen på ekologiska varor, nästan var
tionde produkt vi sålde 2015 var ekologisk. Vi har
3 330 ekologiska och miljömärkta varor i vårt sortiment. Coop Änglamark är Sveriges största
enskilda varumärke inom den här kategorin och
består idag av cirka 460 olika produkter.
Ambitionen är tydlig: vi vill göra ekologiska och
andra hållbara varor till en naturlig del av vardagen. Det gynnar kunderna och det gynnar oss som
ledande på området. Ett verktyg för att åstadkomma detta är Veckans Eko som blivit en succé.
Varje vecka sänker vi priset på en utvald ekologisk
vara. Det kan gälla grönsaker, frukt, kött eller
mejerivaror.
FORTSATT ÖKNING INOM EKOLOGISKT
Coop befäste under 2015 sin position som
ledande i branschen på ekologiskt. Den ekologiska försäljningsandelen hamnade på hela 9,2
procent. Det är en ökning med nästan 20 procent
från året innan. Coops andel låg då på 7,7 procent.
Dagligvarubranschen som helhet hade samtidigt
en ekologisk andel på cirka 5 procent. Toppkategorin inom ekologiska varor är, kanske inte oväntat, barnmat. De femtio Coop-butiker som hade
högst ekologisk andel låg alla på över 15 procent.
ETT ARBETE UTAN SLUT
Coop har en lång tradition att vara först med satsningar inom hållbar utveckling. Det handlar om att
bygga ett ekologiskt och hållbart sortiment men
också om välfärd och hälsa för djuren i produktionsledet. Det är en långsiktig, strategisk inriktning som gjort att vi anses vara obekväma för
matbranschen. Men vi ger oss inte. Vår uttalade
ambition är att ge våra kunder bättre mat för
pengarna och att göra hållbara varor tillgängliga
för alla.
Coop ska som den ledande aktören fortsätta
att bidra till en ökad ekologisk och hållbar försäljning. Det sker via ett kontinuerligt arbete med sortiment, i butik och genom leverantörer. Vi för också
en nära och tät dialog med våra medlemmar för
att fånga upp deras idéer och synpunkter på ett
tidigt stadium.
Om du vill läsa mer i detalj om hur vi konkret
arbetar för en hållbar utveckling kan du bläddra
fram till sidorna 32-49.
Svenska konsumenter blir allt mer
medvetna om sin konsumtion och
vill genom att förändra den förbättra sin egen hälsa och minska
negativ klimatpåverkan.
ANTAL EKOLOGISKA OCH MILJÖMÄRKTA
DAGLIGVAROR I COOPS SORTIMENT
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
2013
2014
2015
COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 27
Knasigt matsvinn
Vi skulle behöva 3,7 jordklot om alla
människor skulle leva som vi gör i Sverige,
enligt Världsnatur­fondens beräkningar.
Matsvinn är ett globalt problem i hela
matkedjan.
I ena änden kan det handla om att en ”icke
perfekt” vara ratas redan vid odlingen.
I den andra änden finns ett problem med att
hushållen slänger mat. Av det totala svinnet
står matvaru­butikerna för 15 procent och
hushållen för hela 60 procent. En tvåbarns­
familj slänger varje år mat för ungefär
6 000 kronor.
28 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
VI TAR VÅRT ANSVAR
KNASIGA GRÖNSAKER
Stora mängder energi och vatten används vid
­produktionen av den mat vi i Sverige efterfrågar.
Detta bidrar till en negativ miljöpåverkan. Sam­
tidigt kastas det stora mängder livsmedel i hela
matkedjan, från producent till konsument, trots
att cirka 800 miljoner människor i världen lider
av hunger. Detta är inte hållbart. Och även om vi
som livsmedelskedja står för en relativt liten del
av matsvinnet vill vi ta vårt ansvar och föregå med
gott exempel.
För att minska svinnet i våra butiker optimerar
vi våra inköpsvolymer. Vi sänker priset på varor
som närmar sig bäst-före-datum för att få dem
sålda. Ett annat initiativ är att Coops butiker i
Göteborg, via organisationen Allwin, och i Stockholm via andra samarbeten ger mat till behövande
– kvinnojourer, kyrkor, caféer för hemlösa och härbärgen. Under 2015 skänkte Coop cirka 118 ton
mat på detta sätt. Det motsvarar cirka 260 000
måltider.
Under hösten 2015 väckte Coop uppmärksamhet
genom att som första livsmedelskedja i Sverige
vara först med att sälja så kallade Knasiga
Grönsaker, ett initiativ som minskar matsvinnet.
Knasiga Grönsaker säljs från och med då på ett
trettio­tal Stora Coop-butiker runt om i Sverige.
Tillgången hänger samman med säsong.
Idén är enkel: mellan 15 och 30 procent av alla
grönsaker ratas redan i produktionsledet. De sorteras ut enbart på grund av att de inte ser perfekta
ut. Detta anser vi på Coop inte ligger i linje med ett
hållbart tänkande. Därför säljer vi dessa varor och
vi säljer dem till cirka 25 procent lägre pris.
COOP TIPSAR
Den enskilt största insatsen vi kan göra är att
påverka våra kunder att minska sitt matsvinn.
Vi ger praktiska råd om hur mat ska förvaras på
bästa sätt och hur man kan minska svinnet
hemma. Ha, till exempel, aldrig varmare än fyra
grader i kylskåpet hemma. Stirra dig inte blind
på bäst-före-datum. Titta, lukta och kläm istället.
Det är bra för plånboken och hälsan. Samtidigt
minskar det matsvinnet.
COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 29
kunderbjudande
Coops medlemsprogram ger mest tillbaka
Coops nya medlemsprogram ger våra 3,4 miljoner medlemmar
en rad unika fördelar. Det innefattar personliga erbjudanden från
Coop, poäng på alla inköp, medlemspriser i våra butiker samt
exklusiva erbjudanden från våra utvalda partners.
Unikt medlemsprogram
”UNNA DIG NÅGOT EXTRA”
Det nya programmet som infördes 2014, och
ersatte det tidigare återbäringssystemet, är det
bonusprogram i branschen som ger mest pengar
tillbaka. Programmets utgångspunkt är ett rakt
och tydligt sätt att belöna medlemmarnas lojalitet. En lojal kund som handlar med vårt bankkort
kan få upp till 3 poäng per krona när de handlar
hos Coop och de partners som är anslutna till programmet. Målsättningen är att medlemmarna ska
kunna unna sig något extra, både i och utanför
våra butiker. Poäng som man samlar in i vardagen
kan bidra till upplevelser på fritiden, till exempel
till resor eller biobesök. Samtidigt kan de poäng
man samlar in genom en semesterresa användas
i Coops butiker. Möjligheterna att samla och
an­­vända poäng är många. Allt till nytta för våra
­medlemmar.
FRÅN ÅTERBÄRINGSSTYRT TILL
VÄRDESTYRT
Genom intervjuer och tester fångade Coop upp
medlemmarnas önskemål om vad ett modernt
och riktigt bra medlemsprogram ska innehålla.
Resultatet blev det nya värdestyrda programmet. Basen är som tidigare ett poängsystem. Men
där ingår numera även personliga erbjudanden
och rabatter, särskilda medlemspriser och erbjudanden från alla våra partners. Dessutom kommer vår uppskattade tidning Mer Smak hem i
30 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
brevlådan. Nytt är också en ökad tillgänglighet.
Poängsaldo, personliga erbjudanden och partner­
erbjudanden kan avläsas i realtid på coop.se,
Coop-appen samt Medlemspunkten i butikerna.
Kunderna upptäcker steg för steg fördelarna med
medlems­programmet och att utnyttja dessa.
BÄST I BRANSCHEN
Hur konkurrenskraftigt är då Coops medlems­
program? Vi anlitade under vintern 2014/15 det
oberoende undersökningsföretaget Testfakta
Research för att få ett svar på frågan. Deras
kartläggning av branschens olika bonusprogram
visade att Coops medlemskort ger mest tillbaka.
Väljer kunden att betala inköpen med ett Coop
MedMera betalkort ger det mest bonus. Grund­
inköpen hos Coop ger ett poäng per krona, men
med ett betalkort får kunden dubbla poäng. De
kan dessutom få poäng på inköp utanför Coop
och därmed tjäna ännu fler poäng.
Coops program skiljer sig också från andra
genom att den intjänade bonusen kan användas
både hos Coop och hos de företag och organisationer som vi samarbetar med.
kunderbjudande
VI GER
MEST
STARKA PARTNERS, STARKA ERBJUDANDEN
Coops medlemsprogram syftar till att göra det så
enkelt som möjligt för medlemmarna att ta del av
erbjudandena, samtidigt som vi erbjuder stor valfrihet. Samarbetet med olika partners ger Coops
medlemmar möjlighet att unna sig något extra på
flera nivåer. För närvarande är åtta olika programpartners anslutna till Coops medlemsprogram.
Via dessa partners kan medlemmarna såväl tjäna
in som använda sina poäng .
Coops medlemmar kan få använda sina poäng
på upplevelser och resor genom flera av våra programpartners. Coop samarbetar med SAS EuroBonus, Fritidsresor och Swebus. På hotellsidan
finns både Nordic Choice Hotels med 171 hotell
i Norden och Baltikum, och Coop Hotellpremien
med sina populära helgpaket för hela familjen.
Det senaste tillskottet bland partners är God El
som erbjuder hållbar el och låga priser och där
medlemmarna kan tjäna poäng varje månad på
elräkningen. Inom handeln har vi sedan länge ett
samarbete med Polarn O. Pyret och Brothers.
Förutom våra åtta partners har vi också samarbeten med ett antal andra företag som kontinuerligt
frestar våra medlemmar med olika typer av attraktiva erbjudanden. Hos dessa samarbetspartners kan medlemmarna använda sina intjänade
poäng. Några populära exempel är SF biobiljetter,
Tallink Silja och Tidningskungen.
VI BYGGER VIDARE
Medlemsprogrammet blir aldrig helt färdigt.
Vi arbetar hela tiden med att utveckla det så att
det blir ännu mer attraktivt och relevant för våra
medlemmar. Vår ambition är att vidareutveckla
samarbetet med våra nuvarande partners. Samtidigt vill vi givetvis knyta ihop oss med ytterligare
partners för att skapa ännu mer nytta för medlemmarnas hushållsekonomi. Och bidra till att de
kan unna sig något extra och på så sätt förgylla
vardagen.
PROGRAMPARTNERS
Brothers
Coop Hotellpremie
Fritidsresor
God El
Nordic Choice Hotels
Polarn O. Pyret
SAS EuroBonus
Swebus
COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 31
HÅLLBARHET
Hållbarhetsrapport
Coop har till fördel för alla konsumenter och
medlemmar tagit samhällsansvar sedan
kooperationen grundades 1895. Hållbarhet
är en del av vårt DNA och vår affär. Coops
hållbarhetspolicy, hållbarhetsstrategi och
mål­­sättningar styr insatserna.
32 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
HÅLLBARHET
COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 33
HÅLLBARHET: STRATEGI
Strategisk riktning för hållbarhet
Coops ambition är att vara den goda kraften i svensk
dagligvaruhandel. Det innebär bland annat att vi ska ligga
i framkant vad gäller hållbarhet, ekologi och hälsa. Coops
policy, strategi och mål för hållbarhet styr våra insatser.
SNABB UTVECKLING
SEX FOKUSOMRÅDEN
Vi människor har bara en kropp och en planet och
behöver agera därefter – det blir allt fler medvetna om. Det märks inte minst på den kraftigt
ökande efterfrågan på hållbara varor. Förändringarna i konsumenters preferenser och beteende är
omfattande och sker i rask takt. Vi på Coop är
övertygade om att detta inte är tillfälliga trender.
Många händelser under 2015 kommer att
forma planetens och människors framtid. Bland
annat beslutade FN om 17 globala mål för hållbar
utveckling och det tecknades ett nytt klimatavtal
i Paris. För att nå FN:s mål krävs att alla bidrar,
inte minst näringslivet. Coop är anslutet till FN:s
Global Compact via KF och vi välkomnar de globala målen. Coop kan exempelvis bidra till målen
om ansvarsfull konsumtion och produktion, liv
under vatten samt liv på land.
Utifrån Global Compacts principer samt Coops
affärsprioriteringar och intressentdialoger har
vi tagit fram en strategi för hållbar utveckling.
Strategin innehåller prioriteringar och mål fram
till år 2020.
Strategin innehåller också sex fokusområden:
god hälsa, miljöhänsyn, djurvälfärd, kemikaliekontroll, rättvis handel och socialt ansvarstagande. Fokusområdena ligger till grund för Coops
satsningar på hållbarhet.
FYRA MÅLOMRÅDEN
För att ytterligare förtydliga vår riktning framåt
har vi 2016 beslutat kring nya mål som gäller till
och med 2017. Dessa mål ska samtidigt säkra
nyttan för affären, medlemmen och samhället.
Målen är uppdelade enligt våra fyra målområden;
Hållbart sortiment, Hållbar butik, Hållbar leverantör
och Hållbar samhällsaktör.
Mål för de fyra målområdena 2017
Hållbart sortiment
Hållbara butiker
11%
100%
ekoförsäljning
av total omsättning.
av alla butiker är KRAV-märkta
och försörjs med förnybar el.
Hållbara leverantörer
2017
Hållbar samhällsaktör
100%
100%
av Coops centrala leverantörer har
implementerat Code of Conduct. Alla EVMleverantörer är tredjepartsreviderade.
av insamlade medel via medlemmar går till
hjälp till självhjälp . De 10 största städerna har
matsvinnssamarbeten.
34 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
Sex prioriterade
fokusområden:
1. God Hälsa
2. Miljöhänsyn
3. Djurvälfärd
4. Kemikaliekontroll
5. Rättvis handel
6. Socialt ansvarstagande
Fyra övergripande
mål­områden:
1. Hållbart sortiment
2. Hållbara butiker
3. Hållbara leverantörer
4. Hållbar samhällsaktör
HÅLLBARHET: STRATEGI
COOPS INTRESSENTER
ORGANISATION OCH STYRNING
Inom Coop har vi en lång tradition av samhällsansvar i samverkan med våra 3,4 miljoner medlemmar. Förutom butikerna är Coops Medlemspanel
den viktigaste kanalen för kunddialog. Panelen
består av 40 000 medlemmar och här kan kunderna säga vad de tycker och påverka Coop och
Coops sortiment. Under året genomförde vi Hållbarhetsbarometern, en undersökning med fokus
på hållbarhet. Resultatet bekräftade att hållbarhetsfrågor är viktiga för våra kunder och att våra
tidigare identifierade fokusfrågor fortfarande är
de mest väsentliga för våra kunder.
Utöver kunder/medlemmar är Coops viktigaste
intressenter medarbetare, ägare/konsumentföreningar, leverantörer, intresseorganisationer och
myndigheter. En öppen och tät dialog med dessa
är av största vikt. Ett exempel på värdefull samverkan är "Hållbar livsmedelskedja", ett samarbete mellan livsmedelskedjans aktörer för att nå
en hållbar produktion, distribution och konsumtion 2030. Detta är ett samarbete som koordineras av WWF. Vi för ständigt dialog med våra intressenter, vilket åskådliggörs i tabellen nedan.
Styrningen av Coops hållbarhetsarbete utgår från
Coops hållbarhetspolicy samt strategi för hållbar
utveckling. Policyn gäller all verksamhet i Sverige
som verkar under varumärket Coop. Det innebär
att även alla detaljhandelsdrivande konsumentföreningar har ett ansvar för att policyn och strategin efterlevs och implementeras i den egna
verksamheten.
INTRESSENT
DIALOG
EFTERLEVNAD
Arbetsmiljöverket ålade Coop ett vite under året
på grund av brister i truckutbildning. Utöver detta
ålades Coop inte med några böter eller sanktioner
gällande lagar och bestämmelser avseende produktansvar, miljö, konkurrens eller andra områden.
FRÅGOR I FOKUS
UPPFÖLJNING
Kunder/medlemmar
Butik, kundtjänst,
sociala medier, Coops
Medlemspanel, Hållbarhetsbarometern
Konsumtion, säkra
varor, Coops erbjudande
och agerande
Dialog med kunder/medlemmar och förtroendevalda
Medarbetare
Utvecklingssamtal,
medarbetarundersökningar, fackliga
representanter
Coops ansvarstagande,
arbetsmiljöfrågor
Medarbetarsamtal,
utbildningar, ledarindex
och uppföljning av
arbetsmiljöfrågor
Ägare: KF och Konsumentföreningen Stockholm
Styrelsemöten
Hållbarhetsstrategi,
fokus­områden
Dialogmöten, motioner,
stämmor, kundkontakt
Leverantörer
Löpande dialog och årliga
leverantörsträffar
Kvalitet, pris, hållbarhet
i stort, specifika kategorifrågor
Leverantörsmöten,
seminarier, leverantörsbesök, revisioner
Bransch- och intresse­
organisationer
Påverkansarbete,
remissvar
Livsmedelsproduktion,
fiskepolitik, klimat, avfall,
konsumenträttigheter
Dialogmöten, årliga
träffar, gemensamma
seminarium
Myndigheter
Departementsmöten,
dialogforum
Nationella strategier, lagförslag, direktiv, remisser
Dialogmöte
COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 35
HÅLLBARHET: SORTIMENT
Hållbart sortiment:
Grön, grönare, grönast
Den som vill konsumera grönt gör det enkelt för sig genom att
handla på Coop. Hos oss finns Sveriges största sortiment av
ekologiska, miljömärkta och rättvisemärkta livsmedel.
HÅLLBART SORTIMENT ENLIGT COOP
Hälsa och hållbarhet ligger oss varmt om hjärtat.
Vi satsar på ett stort och brett hållbart sortiment.
Konkret betyder det att kunderna hittar många
ekologiska, miljömärkta, nyckelhålsmärkta och
Fairtrade-märkta varor hos Coop. Även varor med
svenskt ursprung räknar vi till ett mer hållbart
sortiment.
Ekologiska livsmedel är märkta med EU-eko­
logiskt och/eller KRAV. Bland miljömärkningarna
finns bland annat ASC, MSC, Bra Miljöval, Svanen
och Ecolabel. Fairtrade är främst en märkning för
schyssta arbetsvillkor och rätvis handel.
Slutligen jobbar vi med treklövern, Coops
symbol och guide till ekologiska eller miljömärka
val i butiken, på kvitton samt vid ingredienser i
Coops recept.
EKO GÅR FRAMÅT
Coops framryckning inom ekologiskt och miljömärkt fortsatte mot nya rekordnivåer under 2015.
Sortimentet av ekologiska och miljömärkta
livsmedel växte från 2 730 till 3 330 varor. Försäljningsandelen uppgick till 10,8 procent. Det är en
ökning med 13,7 procent från 2014, då andelen
ekologiskt och miljömärkt låg på 9,5 procent av
Coops totala livsmedelsförsäljning.
De ekologiska livsmedlen stod för 9,2 (7,7) procent av försäljningen under 2015. Även i år toppar
barnmat listan över varor med högst ekologisk
försäljningsandel. Mest ekologiskt säljs på Coop i
Järna, där ekovaror stod för hela 36,2 procent av
försäljningen.
Precis som förra året bidrog satsningen Veckans
Eko till försäljningsframgångarna. Den går ut på att
varje vecka sänka priset på valda ekologiska varor,
för att göra ekologiskt tillgängligt för fler.
Vad gäller miljömärkta Nonfood-varor, det vill
säga varor som inte är livsmedel, minskade sor­
timentet från 2 087 till 1 582 varor1) och försäljningsandelen ökade från 22,4 till 22,5 procent.2)
GRÖNT PÅ RIKTIGT
Coops långsiktiga satsning på hållbarhet har
lett till att Coop fortsatt anses vara det mest
hållbara varumärket i svensk dagligvaruhandel
och det näst mest hållbara totalt sett. Detta
enligt Sustainable Brand Index 2015, Skandi­
naviens största varumärkesundersökning med
fokus på hållbarhet. Läs mer på sb-index.com.
ÄNGLAMARK LEDANDE
Med runt 460 produkter har Coops egna varumärke Änglamark störst sortiment i Sverige på
ekologiskt och miljömärkt. I Änglamarksfamiljen
ingår allt från mjölk, ägg och bacon till babyolja
och WC-rent. Under året utökades sorti­mentet
med bland annat barnmat.
EKOLOGISKA OCH
MILJÖ­MÄRKTA LIVSMEDEL
SOM ANDEL AV TOTAL
LIVSMEDELSFÖRSÄLJNING
Hållbara produkter enligt Coop
Ekologi
Miljö
Hälsa
Rättvis handel
12
10
8
6
4
2
0
36 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
2013
2014
2015
HÅLLBARHET: SORTIMENT
70%
TYCKER ATT COOP HAR ETT
BRA UTBUD EKOLOGISKA OCH
RÄTTVISEMÄRKTA VAROR
Källa: Coops Hållbarhetsbarometer 2015
Änglamark uppskattas av många. Flera varor från
Änglamark blev bäst i test under året. Dessutom
valdes varumärket för femte året i rad till Sveriges
grönaste. Detta enligt en undersökning gjord av
varumärkesföretaget Differ, där drygt 1 000 personer i åldrarna 15–74 år kom till tals. Läs mer på
differ.se.
Coops egna Branflakes: jämfört med tidigare är
sockerhalten i flingorna minskad till hälften och
de innehåller nu 80 procent mindre salt än tidigare. Dessutom lanserade vi ett nytt sortiment
frukost­flingor för barn, med hälsa i fokus. Det
mycket låga socker- och saltinnehållet gjorde att
­flingorna kunde nyckelhålmärkas.
EKO GER EFFEKT
NYCKELN TILL HÄLSA
Det är inte klarlagt hur kombinationen av olika
bekämpningsmedel och andra kemikalier påverkar människor. Under året ägnade Coop kemikalier och den så kallade cocktaileffekten särskild
uppmärksamhet. Vi undersökte en familjs matkonsumtion. Under en vecka åt de enbart konventionell mat för att sedan äta enbart ekologiskt i två
veckor. Studien visade att det går att minska halten av bekämpningsmedel i kroppen genom att
välja ekologiskt. Undersökningen och resultaten
presenterades i en film, Ekoeffekten, som har
setts av hela 40 miljoner människor i olika delar
av världen. Du kan ta del av materialet på
coop.se/ekoeffekten.
I vanlig ordning hittar kunderna nyckelhålsmärkt
mat på Coop. Symbolen står för mindre och/eller
nyttigare fett, mindre socker och salt samt mer
kostfiber och fullkorn. Under 2015 ingick 2 542 3)
(3 744) nyckelhålsmärkta varor i Coops sortiment
och utgjorde 19,2 (17,6) procent av vår totala livsmedelsförsäljning.
GRÖNSAKER PÅ FRAMMARSCH
Coop arbetar med kemikaliekontroll i alla led av
verksamheten. Det handlar om att kontinuerligt
öka kunskapen och minska risker genom att fasa
ut ämnen som kan ha negativ påverkan på hälsan
eller miljön. Varor för barn samt utfasning av hor­
monstörande ämnen ges särskild prioritet.
Under året arbetade Coop bland annat med att
ta bort hormonstörande bisfenolplast från konservburkar som används för EVM-produkter.
Frukt och grönsaker tar för sig allt mer på folks
tallrikar, ofta på bekostnad av rött kött. Därför har
frukt och grönsaker en lika given plats i Coops
­hälsosatsning. Kunderna möter nu ett nytt och
fräscht sortiment, till bra priser. Vi ökade också
utbudet av andra vegetariska varor, till exempel
frysvaror och vegetarisk chark.
Coop inspirerar till grönare matlagning i kundtidningen Mer Smak, genom våra kokböcker och
på coop.se. Mer Smak har en egen avdelning för
vegetariskt och runt hälften av årets recept var
vegetariska. Tillsammans med Norstedts gav vi ut
kokböckerna Veckans vego och en veganversion
av klassikern Vår kokbok. Under hösten erbjöd
coop.se en matkasse med recept från boken
Veckans vego.
HÄLSAN FRAMFÖR ALLT
SÄKRA VAROR
Många kunder månar om sin hälsa på nya sätt.
Coop hjälper till, bland annat genom att erbjuda
fler glutenfria varor samt varor med mindre socker
och salt.
Under året utökade vi det glutenfria sortimentet avsevärt, bland annat med nya mjölsorter
samt bröd och pasta. Vi fortsatte också att sänka
halterna socker och salt i många av Coops egna
livsmedel. Översynen av 200 varor som startade
2014 har hittills resulterat i närmare 16 ton mindre salt. Det är bäst i branschen. Ett exempel är
Kunderna ska alltid känna sig trygga med Coops
varor. I inköpsflödet säkras varorna genom ett
gediget säkerhetsarbete och kontrollrutiner.
Vid kundreklamationer och andra misstankar
om felaktigheter gör vi utredningar och vidtar
lämpliga åtgärder. Under 2015 drogs varor in från
butikerna vid 85 (61) tillfällen, varav 74 (54) var
livsmedel och 11 (7) Nonfood. 37 (23) av indragningarna gällde EVM-varor. 1 (3) vara återkallades
från konsument.
KOLL PÅ KEMIKALIER
En veganversion av
klassikern Vår kokbok.
Minskningen beror på att 2014 inkluderades felaktigt vissa livsmedelsprodukter.
2014 års siffror justerade enligt ny
beräkningsmetod 2015.
3)
Minskningen i sortimentet beror på
ändrad beräkningsmetod för antal
nyckelhålsprodukter.
1)
2)
COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 37
HÅLLBARHET: SORTIMENT
HÅLLB
VARU ART
MÄRK
E
#1
RÄTTVIS MÄRKNING
och mindre leverantörer över hela riket. Under
året utökade Coop samarbetet med regionala
och lokala svenska mejerier både inom egna
varumärken och med mejeriernas varumärken.
Fairtrade är en tredjepartsmärkning som verkar
för rättvis handel. Fairtrade står på odlarnas sida
– organisationen arbetar för bättre arbetsvillkor
och mer betalt till odlarna samt för att utveckla
samhällen i utvecklingsländer. Läs mer om hur det
går till på fairtrade.se.
Coop bidrar genom att vara branschledande på
Fairtrade-märkningen, sett både till sortiment
och försäljning. Coops Fairtrade-sortiment ökade
från 202 till 240 artiklar under 2015. Sortimentet
utgör 0,7 (0,6) procent av Coops totala livsmedelsförsäljning.
Försäljningen gör att odlarna får extra betalt,
via en premie. Under 2015 genererade enbart Änglamarks Fairtrade-märkta varor en premie på 4,7
miljoner kronor, som kan användas till exempelvis
skolor och hälsovård. Hur premien ska användas
beslutas gemensamt av odlarna.
FÖR DJURENS BÄSTA
Coops strategi för djurvälfärd slår fast att vi ska
stödja produktionsmetoder som främjar djurens
naturliga beteende och minimerar deras lidande.
Minskad användning av antibiotika är en viktig del
i strategin och vi ställer tydliga krav på Coops
egna varumärken och importerat kött.
Coop prioriterar svenskt kött, framförallt när
det gäller egna varumärken, men då Sverige
inte är självförsörjande på kött kompletterar vi
sortimentet genom import. Vi är engagerade i
initiativet Svenskt kött och Coops egen ursprungs­
märkning går längre än lagen kräver; alla produkter med en kötthalt på över 10 procent märks med
ursprung. 85 procent av allt kött som säljs i Coops
butiker är från Sverige. För fläsk är andelen 84 pro­
cent och för nöt är den 86 procent. För våra egna
varumärken är andelen svenskt kött 97 procent.
Vi strävar ständigt efter att höja andelen
svenskt. Dessutom har vi landets största sortiment av KRAV-kött och -chark.
VI PREMIERAR SVENSKT
Coop värnar om livsmedel med svenskt och lokalt
ursprung. Att ha inhemska lantbrukare, producenter och varor håller vår natur och landsbygd
levande, skapar arbetstillfällen samt ökar Sveriges
självförsörjning. Coop premierar svenskt, fram­
förallt inom Kött, Frukt & Grönt, Mejeri och Ägg.
Coop fortsätter verka för en blandning av större
Tillbakadragning och åter­­­kallelser av
varor, Coops butiker totalt
Tillbakadragning
från butik
Varav egna
varumärken (EVM)
Återkallelse från
­konsument
2015
2014
2015
2014
2015
Livsmedel (antal)
74
54
37
21
1*
2
Nonfood (antal)
11
7
0
2
0
1
Läkemedel (antal)
Totalt
*
2014
0
0
0
0
0
0
85
61
37
23
0
3
Återkallelse av Coop Fajita Spice Mix.
Märkningars andel av total
livsmedelsförsäljning (%)
Konsumentföreningar
Coop Sverige
Coops butiker
totalt
2015
2014
2015
2014
2015
2014
Livsmedel
12,8
10,8
9,1
8,5
10,8
9,5
Fairtrade-märkta
Ekologiska och miljömärkta
6,8
0,7
0,6
0,6
0,7
0,6
Nyckelhålsmärkta
20,8
19,1
18,0
16,3
19,2
17,6
25,7
25,1
20,5
20,5
22,5
22,4
Nonfood
Miljömärkta 1)
1)
2014 års siffror justerade enligt ny beräkningsmetod 2015.
38 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
HÅLLBARHET: SORTIMENT
PRISADE ÄGG
Efter träget arbete har Coop lyckats fasa ut ägg
från burhöns – från årsskiftet 2014/2015 säljer vi
enbart ägg från frigående hönor. Av dessa är cirka
30 procent ekologiska. Insatserna uppmärksammades internationellt – Coop tog under året emot
Good Egg Award för arbetet med djurvälfärd, där
utfasningen av burägg var avgörande. Good Egg
Award har delats ut sedan 2007 och 2015 var första gången som en svensk matkedja fick utmärkelsen.
LEVANDE HAV
Att verka för ett levande hav är en viktig del i Coops
miljöansvar. Till grund för arbetet ligger vår strategi för hållbar fisk. Utgångspunkten är att underlätta för kunden – vi har helt enkelt plockat bort
ohållbara alternativ ur sortimentet. Bland annat
utvärderar Coop vilka fiskarter som ska säljas och
från vilka fångstområden. Vi premierar MSC
(Marine Stewardship Council) och andra tredjepartsmärkningar för vildfångad fisk. Närmare 90
procent av Coops egna frysta fisk- och skaldjursvaror är MSC-märkta, vilket är bland det högsta i
Sverige. Coops fiskstrategi revideras regelbundet i
samråd med externa experter. Mer information
och Coops fullständiga lista över godkända fiskar
hittar du på coop.se. Mer information om MSC
finns på msc.org.
I början av året lanserade Coop ASC-märkt lax
från Norge under eget varumärke. Planen är att
erbjuda allt fler hållbarhetsmärkta fiskalternativ.
ASC (Aquaculture Stewardship Council) är en
tredjepartsmärkning för ansvarsfullt odlad fisk
och skaldjur. Läs mer på asc-aqua.org.
HÅLLBARARE PALMOLJA
Palmolja ingår i många varor som används dagligen, samtidigt som odlingen ofta medför negativa
konsekvenser för människor, djur och miljö. Coop
påverkar positivt, både genom det egna sortimentet och genom olika initiativ. I Coops egna varor
används enbart certifierad palmolja. Coop är
medlem i RSPO (Roundtable on Sustainable Palm
Oil) och under året undertecknade vi Swedish
­Initiative on Sustainable Palm Oil in Cosmetics
and Detergents. Initiativet verkar för att certifierad palmolja ska användas i alla kosmetiska och
­kemtekniska varor som säljs i Sverige. Coop samverkade också med Greenpeace, Naturskydds­
föreningen och WWF för att nå samsyn gällande
dagligvaruhandelns och livsmedelsindustrins
strategier för hållbar palmolja.
Nytt sortiment frukostflingor
för barn, med hälsa i fokus.
Det mycket låga socker- och
saltinnehållet gör att flingorna
är nyckelhålsmärkta.
SOJAODLING UNDER ANSVAR
Huvuddelen av världens sojaproduktion används
till djurfoder. Produktionen är ofta storskalig med
risk för påverkan på bland annat unika naturområden och Amazonas regnskogar. Coop arbetar för
att sojaproduktionen ska utvecklas på ett hållbart
sätt. Numera är all soja vid produktion av Coops
EVM-produkter, både till foder och direkt i livsmedel, kompenserad enligt RTRS (Round Table on
Responsible Soy) eller certifierad på annat sätt.
Varor i sortiment
(antal)
2015
2014
3 330
2 730
Livsmedel
Ekologiska och miljömärkta
Fairtrade-märkta
Nyckelhålsmärkta 1)
240
202
2 542
3 744
1)
Nonfood 2)
Miljömärkta
1 582
2 087
2)
Minskningen i sortimentet beror på ändrad beräkningsmetod för antal
nyckelhålsprodukter.
Minskningen beror på att 2014 inkluderade felaktigt vissa livsmedelsprodukter.
COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 39
HÅLLBARHET: BUTIKER
Hållbara butiker:
Med tydligt miljömål
Kunderna ska kunna ta del av Coops hållbara sortiment i lika
hållbara butiker. Vi miljöanpassar logistiken, kyl- och frysanläggningarna, uppvärmningen och nedkylningen samt
minskar avfallet.
HÅLLBARA BUTIKER ENLIGT COOP
MILJÖANPASSAD LOGISTIK
Enligt Coop är hållbara butiker KRAV-märkta med
förnybar el och har ett implementerat hållbart
kundvarv. Butikerna ska även arbeta resurs- och
energieffektivt i drift och med transporter.
Varutransporter står för 72 procent av Coops
växthusgasutsläpp. Vi arbetar aktivt med att
minska logistikens miljöavtryck, bland annat
genom att så långt som möjligt använda tåg för
gods­transport. Över tid har detta inneburit rejält
minskade utsläpp. Vi ställer miljökrav på alla våra
transport- och logistikleverantörer, exempelvis
gällande fordonens miljöklassning, andel förny­
bart bränsle och miljöanpassade däck.
Effektiv logistik har avgörande betydelse. Vi
arbetar kontinuerligt för att korta sträckorna, öka
fyllnadsgraden och samköra med andra aktörer
för att minska miljöbelastningen och kostnaderna
i relation till transporterade volymer. Coop-tåget,
vår tåglösning mellan Sydsverige och Mälardalen,
har hög kapacitet. Tack vare Coop-tåget minskar
vi vägtransporterna med runt 12 000 lastbils­
körningar varje år.
Coops miljöprestanda förbättras också genom
övergång till alternativa bränslen. Exempelvis är
ambitionen att merparten av hemleveranserna
ska ske vid köp från coop.se med biogasdrivna
lastbilar. Det resulterade i cirka 175 ton lägre
MILJÖMÅL I SIKTE
Coop har ett miljömål att minska växthusgas­
utsläppen i relation till inflationsjusterad omsättning med minst 60 procent till år 2020, jämfört
med 2008 års nivå. Detta innebär en skärpning av
målet från tidigare nivå om 40 procent. I relation
till 2008 har utsläppen minskat med 56 (52) procent. Utsläppen orsakas fram­för­allt av godstrans­
porter samt av drift av kyl- och frysanläggningar.
Coops utsläpp minskade med 12 procent under
2015. Samtidigt som vi kört våra transporter mer
energieffektivt har vi också prioriterat en högre
servicegrad till Coops alla butiker. Vi fortsatte att
energieffektivisera belysningen och uppgradera
kyl- och frysparken. Årets utsläpp uppgick till
39 907 (45 153) ton koldioxidekvivalenter (CO2-e)
och 1 234 (1 322) kilogram CO2-e per miljon kronor.
Tack vare Coop-tåget
minskar vi vägtransporterna med runt 12 000
lastbilskörningar varje år.
40 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
HÅLLBARHET: BUTIKER
”Genom att reducera energi­
användningen både minskar
vi Coops miljöpåverkan och
frigör kapital till nya miljö­
investeringar. Miljömässig och
ekonomisk hållbarhet i ett”.
Tord Lissel,
energistrateg Coop
utsläpp av CO2-e under 2015, motsvarande runt
3 000 hushållsbilresor till och från mataffären
under ett år.
Totalt ökade växthusgasutsläppen från transporter per tonkilometer med 6 procent under året.
2014 minskade utsläppen med 11 procent. Årets
ökning beror framförallt på lägre fyllnadsgrad på
tåget. I absoluta tal minskade utsläppen med
knappt 3 (6) procent.
EFFEKTIVARE ENERGI
Det krävs en hel del energi för att förse Coops
butiker med värme, kyla, ventilation och belysning. Vi gör vi vad vi kan för att minska och effek­
tivisera energianvändningen. Samtliga Coops
butiker är KRAV-märkta och de flesta använder
el från förnybara källor.
Under 2015 genomförde vi energikartläggningar i ett antal av Coops butiker och insatserna
fortsätter under 2016. Utfallet hittills är positivt.
Många åtgärder, som att installera LED-belysning,
har visat sig vara effektiva och har kort återbetalningstid.
Totalt sett minskade butikernas1) elförbrukning
från 546 GWh till 503 GWh under året, vilket är en
minskning med 8 procent.
KLIMATPÅVERKAN FÖRDELAT
PÅ UTSLÄPPSKÄLLOR 2015 (TON CO2-e)
KLIMATSMARTARE KYLA
Köldmedia som används i Coops kyl- och frysanläggningar står för en sjättedel av företagets växthusgasutsläpp. Merparten drivs med HFC och
andra köldmedier som kan verka ozonnedbrytande. Då vi kontinuerligt renoverar och byter ut
kylar och frysar går vi i möjligaste mån över till
naturliga köldmedier som propan och koldioxid.
Elektroniska övervaknings- och optimeringssystem för butikskyla säkerställer rätt temperatur
med minsta möjliga energiåtgång. Dessutom har
vi anpassat serviceavtalen med våra leverantörer
av kyla. Numera har de ekonomiska incitament att
övervaka och förhindra läckage av köldmedier.
Coops butikers1) växthusgasutsläpp från köld­
medier uppgick till 13 400 (15 165) ton CO2-e
under 2015.
SMARTA INITIATIV FÖR
ENERGIÅTERVINNING
72%
•Godstransporter,
clipping
mask
16,5%
•Köldmedia,
•Distribution, 6,5%
•Elförbrukning (hyresgäst), 3%
•Tjänsteresor, 2%
•Elförbrukning (fastighetsägare), <1%
Fortum Värme i Stockholm har som första fjärrvärmeleverantör låtit öppna sitt fjärrvärme- och
fjärrkylanät för andra aktörer. För Coops del innebär det att vi kan sälja överskottsvärme från vår
kyldrift istället för att låta den gå till spillo. Coop
Rådhuset fick agera pilotbutik och är i dagsläget
den enda butiken som är ansluten till Öppen Fjärr­­­
Då vi kontinuerligt renoverar
och byter ut kylar och frysar går
vi i möjligaste mån över till naturliga köldmedier som propan
och koldioxid.
Coop Forum i Lund utsågs till
Sveriges bästa Eko-butik på
Ekogalan 2015.
Avser samtliga butiker Coop Sverige och konsumentföreningar.
1) COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 41
HÅLLBARHET: BUTIKER
Alla Coops butiker är
KRAV-märkta.
värme, men möjligheten att ansluta fler butiker
utreds. Under året levererade Coop tilbaka 159
MWh överskottsvärme till fjärrvärmenätet.
MINSKAT AVFALL OCH MATSVINN
Under året inledde Coop ett samarbete med en
­avfallspartner för att effektivisera och förbättra av­
fallshanteringen i våra butiker och stormarknader.
Parallellt med detta har vi ett samarbete med
Allwin i Göteborg som levererar överbliven mat till
härbärgen och andra ideella organisationer. Under
2015 skänkte åtta av Coops butiker i Göteborg 93
(64) ton mat motsvarande runt 206 000 måltider.
Ett antal butiker i Stockholmsområdet gör motsvarande insatser i andra samarbeten, vilket
resulterade i cirka 25 ton skänkt mat under 2015.
Klimatpåverkan
MATEN FÄRDAS MED GRÖNA KASSAR
Från och med årsskiftet 2014/2015 kan den som
handlar på Coop bära hem maten i grönare kassar.
Som första dagligvarukedja i Sverige fasade vi
ut plastkassar gjorda av ny oljebaserad råvara.
Vi erbjuder två alternativ; en kasse av plast från
sockerrör och en av returplast. Utöver det har vi
papperskassar, flergångskassar av återvunna
PET-flaskor och en Fairtrade-märkt kasse i
­ekologisk bomull.
CO2-e (ton)
CO2-e (kg/mkr)
Elförbrukning per m2
säljyta (KWh) 2015
2014
39 796
45 153
1 234
1 322
Coop Sverige
2015
2014
Supermarket (Nära, Konsum, Extra)
731
726
Forum
354
366
Totalt
527
524
Elförbrukning
hyresgäst (MWh)
Butiker
Lager
Huvudkontoret 1)
Totalt
Växthusgaseffekt
(ton CO2-e)
Elförbrukning (hyresgäst)
Köldmedia
Godstransporter 2)
Tjänsteresor
Distribution
Energiförbrukning (fastighetsägare)
Totalt
1)
2)
42 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
Coop Sverige
Konsumentföreningar
Coop Sverige
2015
2014
2015
2014
226 589
328 762
276 097
217 652
24 431
25 810
0
0
799
947
i.u
i.u
251 819
355 519
276 097
217 652
Konsumentföreningar
Coop Sverige
2015
2014
2015
2014
1 259
1 773
5 851
13 950
6 687
10 247
6 713
4 918
28 528
29 391
i.u.
i.u.
809
1 041
i.u.
i.u.
2 615
2 674
i.u.
i.u.
8,91
27
i.u.
i.u.
39 907
45 153
12 564
18 869
2014 års siffror redovisas i KF:s rapport.
Konsumentföreningarnas transporter genom Coop Logistik inkluderas i Coop Sveriges siffror.
HÅLLBARHET: LEVERANTÖRER
Hållbara leverantörer:
Tillsammans är vi starkare
Coop vill jobba med leverantörer som delar vår syn på vad som är bra
för människor, djur och natur. Med gemensamma krafter kan vi driva
Sveriges livsmedelskonsumtion i en mer hållbar riktning.
HÅLLBARA LEVERANTÖRER ENLIGT COOP
För att vara en hållbar leverantör till Coop ska
leverantören ha skrivit under och implementerat
Coops uppförandekod, vara tredjepartsreviderad
samt långsiktigt bidra med ett hållbart sortiment.
Coop har omkring 2 400 leverantörer av livsmedel och andra varor. Ungefär hälften av Coops
livsmedel (utom Frukt & Grönt) kommer från
­Sverige, drygt 45 procent kommer från övriga
Europa och omkring fem procent kommer från
länder som BSCI (Business Social Compliance
­Initiative) klassar som högriskländer.
Tillsammans med vår ­samarbetspartner inom
Frukt & Grönt, Everfresh, arbetar vi ambitiöst med
hållbarhet. Vi för löpande dialog för att tillsammans sätta livsmedelssäkerhet, miljöskydd samt
etisk handel på agendan. Omkring 75 procent av
Coops inköp från Everfresh 2015 hade ursprung i
Sverige och övriga Europa och drygt 20 procent
kom från högrisk­länder. Everfresh leverantörers
miljömässiga och sociala prestanda kontrolleras
regelbundet. Kontrollerna inriktas på leverantörer
i högriskländer.
TYDLIGA KRAV OCH FÖRVÄNTNINGAR
Coops policy för hållbar utveckling samt upp­
förandekoden är grundläggande för samarbetet
med leverantörerna. Här tydliggörs Coops krav på
processer och varor. Utöver lagkrav ska leveran­
törerna uppfylla särskilda krav gällande bland
annat produktsäkerhet, djurhållning och miljö.
Samtliga leverantörer, deras underleverantörer
samt övriga affärs- och samarbetspartners
omfattas av Coops krav.
2 400
LEVERANTÖRER
FOKUS PÅ EGNA VARUMÄRKEN
Coops egna varumärken (EVM) omfattar drygt en
femtedel av den totala försäljningen. Då det är vi
själva som står bakom varorna ägnar vi dem givetvis särskild uppmärksamhet, också när det gäller
krav och uppföljning.
2014 utvecklade vi vår modell för uppföljning
och under 2015 började vi tillämpa de uppdaterade metoderna. Fokus ligger på beredskap och
tidiga insatser, bland annat i samband med upphandling. Coops uppföljning avser produktsäkerhet, socialt ansvar och djurhållning. EVM-leverantörer granskas av egna eller externa revisorer.
Coop ställer sedan länge
höga krav på djurvälfärd
och under 2015 intensi­
fierades uppföljningen
av kraven.
COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 43
HÅLLBARHET: LEVERANTÖRER
”Ju fler som köper
ekologiskt, desto
billigare blir det för
konsumenten.”
Gustav Gibrand,
KRAV-bonde på
Steglinge Gård
”
UPPDATERADE METODER
Vi använder ett nyligen uppdaterat verktyg för
riskvärdering inom produktsäkerhet och under­
söker möjligheterna att tillämpa något liknande
för socialt ansvar. Vi intresserar oss särskilt för
riskmarknader, arbetsintensiva verksamheter och
säsongsprodukter.
I samband med utvärdering av potentiellt nya
leverantörer görs en övergripande granskning.
Nästa nivå är en skrivbordsanalys med fokus på
leverantörskedjan, där intervjuer med leveran­
törer förekommer. Därefter kan vi göra revisioner
på plats. I uppförandekodrevisionerna ingår att
säkra processer och spårbarhet, bland annat
genom att kontrollera dokumentation och certifikat.
ÅRETS GRANSKNING
Under året genomfördes totalt 76 revisioner av
Coops leverantörer. Av dessa avsåg 67 produkt­
säkerhet, resterande fokuserade bland annat
på socialt ansvarstagande och djurvälfärd. Vi
följde också upp revisioner som gjorts inom
ramen för BSCI. Mer information finns på
bsci-intl.org.
PÅ DJURENS SIDA
Coop ställer sedan länge höga krav på djurvälfärd
och under 2015 intensifierades uppföljningen av
kraven. Coops krav, exempelvis gällande djurs
utrymme och sysselsättning, går ofta längre än
lagstiftningen. Reglerna är lika för alla leverantö­
rer, oavsett köttets ursprungsland. Årets kontrol­
ler avsåg bland annat kyckling i Tyskland, gris i
Nederländerna samt nötkreatur i Australien.
Att begränsa antibiotikaanvändningen är vik­
tigt för Coop. Vi kräver att antibiotika enbart ska
användas för behandling av enskilda djur, efter
ordination från veterinär. Det får aldrig användas i
tillväxtbefrämjande syfte.
Coop välkomnar den nya lagstiftningen som
kräver bedövning vid all kastrering av grisar. Som
enda aktör inom dagligvaruhandeln förekom vi
lagen genom att 2014 erbjuda ersättning för gri­
sar som kastrerats med bedövning. Under drygt
ett år betalade vi ut ersättning för 26 000 grisar.
44 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
AVM OCH ÖVRIGA INKÖP
Andras varumärken (AVM) står för knappt fyra
femtedelar av Coops försäljning. Hit hör exempel­
vis Scan inom chark, Arla inom mejeri, Findus
inom fryst och Kungsörnen inom kolonial. För­
utom att de ska skriva under Coops uppförande­
kod står dessa varumärken och producerande
leverantörer själva för uppföljningen av sina pro­
dukter och tillverkningen. Coop gör stickprovs­
kontroller för att kontrollera AVM-leverantörernas
granskning av deras värdekedjor.
Coop gör stickprovskontroller
för att kontrollera AVMleverantörernas granskning
av sina värdekedjor.
HÅLLBARHET: samhälle
Hållbar samhällsaktör
Coops främsta bidrag till samhället är att möjliggöra hållbar livsmedels­
konsumtion, men vårt engagemang sträcker sig längre än så och omfattar
också produktionsledet. Vi stärker människor för att de ska kunna utveckla
sig själva och sin omgivning. Hjälp till självhjälp har varit ledstjärnan för
Coops engagemang från första början.
WE EFFECT: GÖR MÄNNISKOR STARKARE
Coops samhällsengagemang sker framförallt
genom ideella organisationer med kompetens
som vi saknar. En av dessa organisationer är We
Effect (tidigare Kooperation Utan Gränser), som
ger människor i 25 länder verktyg att själva ta sig
ur fattigdom. We Effects arbete gör att fler får
ökade inkomster, mat på bordet och värdiga
bostäder.
Utöver att jobba förebyggande och långsiktigt
stöttar We Effect också vid katastrofer. Under året
hjälpte organisationen människor på flykt, bland
annat i Makedonien.
Årets största insats för att synliggöra människ­
ors situation i fattiga delar av världen var kam­
panjen ”Världens tuffaste jobb”. Den går ut på att
en kvinna åker från Sverige till Malawi för att
under en månad ta en kvinnlig jordbrukares jobb.
Kvinnan från Sverige rapporterade under början
av 2016 om sina upplevelser, för att fler ska få upp
ögonen för utsatta kvinnors situation. Läs mer på
weeffect.se.
TRÄD MOT FATTIGDOM
Avskogning är ett enormt problem. Växter och
djurarter utrotas, ökenspridning och översväm­
ningar tilltar och människor blir fattigare. Avskog­
ning förvärrar också klimatförändringarna. För
individen kan träd vara skillnaden mellan hunger
och att äta sig mätt. Trädplantering kombineras
med odling, demokratiutveckling, jämställdhet,
mikroekonomikunskap och ger långsiktigt mat på
bordet. Vi-skogen är en svensk biståndsorganisa­
tion som planterar träd i Kenya, Rwanda, Uganda
och Tanzania, som drabbats hårt av avskogning.
Vi-skogen har sedan starten 1983 planterat
100 miljoner träd och förbättrat livet för nära två
miljoner människor. Det har Coops kunder bidragit
till. Den som väljer att trycka på pantmaskinens
Biståndsknapp stödjer Vi-skogens arbete. Läs
mer på viskogen.se.
KOOPERATIONEN ÄR EN STOR
BIDRAGSGIVARE
Mellan 2010 och 2015 har We Effect fått in
76 ­miljoner kronor via Coop, KF och konsument­
föreningarna. Det motsvarar runt en fjärdedel av
organisationens insamlade medel. För Vi-skogen
handlar det om 68 miljoner under samma period,
motsvarande drygt en fjärdedel av intäkterna.
2015 års bidrag till We Effect och Vi-skogen upp­
gick till 11,8 respektive 12,4 miljoner kronor.
"Vinsten av Änglamarkspriset
gjorde att 50 av våra medlemmar kunde åka till klimatmötet
COP21 i Paris. Tack, Coop!”
– Sara Vikström Olsson,
ordförande Fältbiologerna.
ÄNGLAMARK LYFTER GRÖNA ­INSPIRATÖRER
Sedan 2002 är Änglamarkspriset Coops sätt att
uppmuntra individers eller organisationers goda
initiativ för bättre hälsa och miljö. Vem som helst
kan nominera kandidater och rösta på de finalis­
ter som Änglamarksjuryn väljer. Änglamarkspriset
delas ut varje år och prissumman är på 100 000
kronor.
Årets tema var ”Sveriges grönaste inspiratör”
och avsikten var att lyfta fram någon som moti­
verar unga att bry sig om planetens hållbara
utveckling. Folkets val föll på Fältbiologerna, som
fick ta emot Änglamarkspriset i samband med
Konsumentföreningen Stockholms Familjedag
på Skansen.
ENERGI PRISAS I GÖTEBORG
Coop Sverige är partner i det internationella
Göteborgspriset för hållbar utveckling, som i
år hade ”Energiomställningen – solenergi och
energi­­effektivisering” som tema. Priset inom
solenergi gick till Jeremy Leggett och inom
energieffekti­visering till Peter Hennicke och
Beate Weber-­Schuerholz. Juryn ville uppmärk­
samma både framtidens energilösningar och
utvecklingen av det befintliga energisystemet.
Läs mer på gothenburgaward.com.
COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 45
Hållbarhet:Medarbetare
Coop: Ett stolt team
Genom åren har vi samlat på oss gedigen kunskap och byggt
upp en unik stolthet. Det är Coops högsta prioritet att fortsätta
bygga en stark kultur.
Totalt antal medarbetare i Coop i Sverige är cirka
15 0001). Medelantalet anställda i Coop Sverige
2015 var 5 218 (6 826)2) personer. Den genomsnittliga medarbetaren på Coop är 36 (37)2) år gammal
och jobbar i butik, på stormarknad eller terminal.
Dessutom finns många andra roller inom till exem­
pel Inköp & Kategori, Ekonomi, Marknad och IT. Alla
medarbetare i Coop1) omfattas av kollektivavtal.
KULTURRESAN ÄR PRIO ETT
Coops högsta prioritering och största utmaning
när det gäller medarbetarstyrkan är att bygga den
kultur som krävs för att verkligen bli den goda
kraften i svensk dagligvaruhandel. Vi vill vara tydliga med vilken attityd och vilket beteende som
krävs för att välkomna kunderna till Coop. Vi har
påbörjat arbetet med det vi kallar Kulturresan och
under året stod ledarskapet i fokus. Basen för Kulturresan är medarbetarnas delaktighet, stolthet
och engagemang.
UTVECKLING AV LEDARSKAPET
Vi är mitt inne i den största omställningen i Coops
historia. Vitaliseringen ställer stora krav på alla,
framförallt våra ledare. Under året fortsatte ledarutbildningsprogrammen för butikschefer och första linjens chefer. Chefernas åtagande tas upp i
den obligatoriska utbildningen ”Mitt ansvar som
chef”. Utbildningen innefattar verksamhetsprocesser och medarbetaransvar, där ledarens
ansvar för det sociala ansvaret i arbetsmiljön är
en viktig fråga.
GOD START MED COOP
Det är viktigt att den som söker sig till Coop får en
god start och förutsättningar att göra sitt bästa
för kunderna. Nyanställda tjänstemän i butik och
på Coops huvudkontor går en introduktionsutbildning. De tar del av butiksstrategi, Coops organisation och bolagets syn på hållbar utveckling.
Därtill finns Coop Akademin, vårt digitala nav
för kompetensutveckling. Här finns interna och
Coops medarbetare representerar
många olika nationaliteter. Omkring 18 procent2) har bakgrund
utanför Norden. Vi fortsätter
att bredda mångfalden och öka
jämställdheten.
46 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
HÅLLBARHET: medarbetare
ÅRETS
PERSONALJULKLAPP
500 000KR
TILL BRIS
OCH FRIENDS
externa utbildningar samlade, tillsammans med
tips på alternativt lärande samt andra resurser.
Bland Coops interna utbildningar märks affärsmannaskap, ekonomi, ledarskap samt etik och
övriga delar i Coops uppförandekod. Vi erbjuder
också specialistutbildningar inom exempelvis
fisk- och kötthantering i butik. Varje medarbetares utbildningsplan hanteras i samband med
utvecklingssamtalet.
HÄLSA PÅ ARBETSPLATSERNA
Den fysiska arbetsmiljön ser olika ut i olika delar
av Coop. På terminalerna och i butikerna förekommer tunga lyft medan den som jobbar på kontor
sitter still större delen av dagen. Det är framförallt
medarbetarna på terminal och i butik som exponeras för fysiska hälsorisker. Därför fokuseras det
förebyggande arbetsmiljöarbetet till dessa
arbetsplatser. Chefer utbildas i systematiskt
arbetsmiljöarbete, där bland annat hälsa och
rehabilitering samt fysisk och psykosocial arbetsmiljö ingår. Vi förebygger rån och mildrar konsekvenserna genom utbildning, gedigna rutiner och
införande av slutna kontanthanteringssystem.
Coop har nollvision för olyckor, arbetsskador
och tillbud. Under 2015 rapporterades 233
arbetsskador. Skadorna var i huvudsak av en art
som ej orsakat sjukfrånvaro. 2014 rapporterades
211 arbetsskador. Rapportering av arbetsskador
respektive risk för arbetsskada är en viktig del av
Medarbetare 2)
Coop Sverige
2015
2014
6 826
– andel kvinnor (%)
55
58
Antal ledande b
­ efattningshavare
10
– andel kvinnor (%)
Antal lönesättande chefer
– andel kvinnor (%)
Antal tillsvidareanställda
– andel kvinnor (%)
– andel deltidsanställda (%)
Antal visstidsanställda
– andel kvinnor (%)
Totalt antal medarbetare
30
33
480
34
35
5 969
8 171
58
61
55
59
1 556
2 773
62
Inom Coop råder en relativt jämn könsfördelning
– 55 (58) procent är kvinnor och 45 (42) procent är
män2). Den högsta andelen kvinnor finns i butik
medan det på terminalerna arbetar företrädesvis
män. Bland cheferna är 66 (65) procent män. Coop
Sveriges styrelse består av tre kvinnor och sex män,
och koncernledningen av tre kvinnor och sju män.
Coops medarbetare representerar många olika
nationaliteter. Omkring 18 procent2) har bakgrund
utanför Norden. Vi fortsätter att bredda mång­
falden och öka jämställdheten, exempelvis i samband med rekrytering och kompetensutveckling.
Det sker bland annat med hjälp av ett program för
ökad jämställdhet.
GODA RELATIONER
Utöver den dagliga kontakten medarbetare och
chefer emellan är det årliga prestations- och
medarbetarsamtalet viktigt, både för individen
och för bolagets utveckling. Målsättningen är
minst ett utvecklingssamtal per medarbetare
och år. Under 2015 gjordes en mindre mätning,
”Coop-tempen”, och under 2016 är det dags för
större medarbetarunder­sökningar.
Coop Sverige
Sjukfrånvaro 2)
(%)
2015
2014
Arbetsskador
233
211
Olyckor/tillbud
31
30
94)
308
7 525 5)
MÅNGFALDIG ARBETSPLATS
Arbetsskador 2)
antal
5 218
Medelantal medarbetare 3)
arbetsmiljön inom butik och lager. Arbete med
detta kommer fortsatt vara ett prioriterat område
för Coop. Sjukfrånvaron uppgick till 5,9 (5,0) procent.
63
10 944
Mångfald
Genomsnittlig ålder (år)
Andel med utomnordisk ­bakgrund (%)
Coop Sverige
2015
2014
Kvinnor
6,5
5,6
Män
5,1
4,2
Totalt
5,9
5,0
Coop Sverige
2015
2014
36
37
18,3
15,3
Coop i Sverige inklusive konsumentföreningarna.
Coop i Sverige exklusive konsumentföreningarna.
Antal anställda omräknat till heltidsekvivalenter.
4)
Avser koncernledning.
5)
Majoriteten av minskningen av antal anställda avser
sålda butiker från Coop Sverige till konsumentföreningar.
1)
2)
3)
COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 47
HÅLLBARHET: GRI-INDEX
GRI-index
Coop Sveriges hållbarhetsrapport är koncernens årliga rapportering
av hur ansvar för etik, miljö och sociala frågor omsätts i affärs­
verksamheten. Denna hållbarhetsrapport avser kalenderåret 2015
och är Coop Sveriges andra egna hållbarhetsrapport.
affärssystem och våra underleverantörer. Kvalitetssäkring av upplysningarna har skett inom respektive bolag, med hjälp av extern konsult och till viss
del på koncernnivå. Hållbarhetsrapporten har inte
varit föremål för extern granskning.
I GRI-indexet nedan anges var i hållbarhets­
rapporten de olika upplysningarna återfinns.
GRI-indexet innehåller samtliga profilupplysningar oavsett om Coop redovisar dessa eller inte
samt de resultatindikatorer som Coop bedömt
vara relevanta att redovisa.
Coop Sverige deltar i FN:s Global Compact
(UNGC) genom KF. Därför innehåller GRI-indexet
hänvisningar till initiativets principer.
För att presentera Coops hållbarhetsprestanda
på ett rimligt och tillförlitligt sätt utgår Coop från
Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för
hållbarhetsrapport, version G4 och redovisningsalternativ Core.
REDOVISNINGENS OMFATTNING
Vid beslut om hållbarhetsrapportens omfattning
och innehåll har Coop utgått från GRI och principerna om väsentlighet, kommunikation med
intressenterna, hållbarhetssammanhang samt
fullständighet. Redovisningen av växthusgas­
utsläpp utgår från Greenhouse Gas Protocol.
Hållbarhetsrapporten omfattar Coop Sverigekoncernen. Vissa upplysningar avser även de
detaljhandelsdriv­ande konsumentföreningarna,
vilket framgår vid respektive tabell.
KONTAKT
Kontaktperson för ytterligare information om
Coops hållbarhetsarbete och hållbarhets­rapport
är Louise König, chef för hållbar utveckling i
Coop Sverige. Telefon: 010-740 00 00, e-post:
[email protected].
INFORMATIONSINSAMLING OCH
UPPLYSNINGAR
Den kvalitativa informationen har samlats in
genom enkäter och intervjuer. Den kvantitativa
informationen har samlats in med hjälp av våra
Generella standardupplysningar
UNGC
Sida
STRATEGI OCH ANALYS
4–5
Organisationens namn
58
Primära varumärken, produkter och tjänster
14–15
G4-5Huvudkontor
Omslag bak
G4-6Verksamhetsländer
G4-7
6–7, 58
Ägarstruktur och bolagsform
6, 51–53
G4-8Marknader
G4-9
6–7, 58
Organisationens storlek
47, 60–61
G4-10 Medarbetarstyrka
G4-11Medarbetare som omfattas av
kollektivavtal
3
G4-16Medlemskap
48 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
46
43
G4-13 Betydande förändringar
G4-15Externa initiativ
Sida
48
34–35, 48
G4-19Identifierade väsentliga aspekter
34
G4-20Väsentliga aspekters avgränsning inom
­organisationen
48
G4-21Väsentliga aspekters avgränsning utanför
organisationen
48
G4-22Reviderad information
48
G4-23Betydande förändringar avseende omfattning
och väsentliga aspekters avgränsning
48
47
G4-12Leverantörskedja
G4-14 Tillämpning av försiktighetsprincipen
G4-17Enheter som ingår i redovisningen
G4-18Process för att definiera redovisningens
­innehåll
ORGANISATIONPROFIL
G4-4
UNGC
IDENTIFIERADE VÄSENTLIGA ASPEKTER
OCH AVGRÄNSNINGAR
G4-1Uttalande från organisationens högsta
beslutsfattare
G4-3
Generella standardupplysningar
58–59
7
34–35
34–35, 48
35, 38–39, 43
INTRESSENTRELATIONER
G4-24Intressentgrupper
35
G4-25Val av intressentgrupper
35
G4-26Tillvägagångssätt för kommunikation med
intressenter
G4-27Frågor som framkommit
35
8
35
HÅLLBARHET: GRI-INDEX
Generella standardupplysningar
UNGC
Sida
REDOVISNINGSPROFIL
Specifika standardupplysningar
UNGC
Sida
SOCIAL PÅVERKAN
Hälsa och säkerhet
G4-28 Redovisningsperiod
48
G4-29 Datum för senaste redovisning
48
G4-DMA Upplysning om styrning
1
47
G4-30Redovisningscykel
48
G4-LA6Skador, sjukdomar, frånvaro samt dödsfall
i arbetet
1
47
G4-31Kontaktuppgifter
48
G4-32 Redovisningsalternativ och GRI-index
48–49
G4-33 Externt bestyrkande
48
G4-DMAUpplysning om styrning
6
47
6
47,
54–57
G4-DMA Upplysning om styrning
10
51–53
G4-SO7Juridiska åtgärder för konkurrenshämmande
beteende och dylikt
10
35
G4-LA12Styrande enheter och medarbetare,
enligt kön
STYRNING
G4-34Styrningsstruktur
35, 51–53
ETIK OCH INTEGRITET
G4-56 Uppförandekoder etc.
Mångfald och lika möjligheter
8, 9
35, 43
Konkurrenshämmande beteende
Efterlevnad
G4-DMA Upplysning om styrning
51–53
G4-SO8 Böter och sanktioner för lagbrott
Specifika standardupplysningar
UNGC
Sida
35
Kunders hälsa och säkerhet
EKONOMISK PÅVERKAN
G4-DMAUpplysning om styrning
51–53
Ekonomisk utveckling
G4-PR2Avvikelser från frivilliga koder
avseende produktsäkerhet
35, 38
G4-DMA Upplysning om styrning
51–53
G4-EC1 Genererat och fördelat ekonomiskt värde
60
MILJÖPÅVERKAN
Energi
G4-DMAUpplysning om styrning
8
40
G4-EN3Energianvändning inom
organisationen
8
42
Utsläpp
G4-DMA Upplysning om styrning
8
40
G4-EN15 Direkta växthusgasutsläpp
8
40–42
G4-EN16Indirekta växthusgasutsläpp
8
40–42
G4-EN17Övriga indirekta växthusgasutsläpp
8
40–42
G4-EN18Utsläppsintensitet
8
42
G4-EN19Utsläppsminskning
8
40–42
Transport
G4-DMA Upplysning om styrning
8
G4-EN30 Miljöpåverkan från transport
40
40–42
Granskning av leverantörer
G4-DMA Upplysning om styrning
8
43–44
G4-EN32Nya leverantörer som utvärderas
avseende miljö
8
44
COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 49
Ett bolag för effektiv
styrning och drift
Coop har satt en modell som innebär en klar
struktur och en effektiv bolagsstyrning,
vilket ger kortare och snabbare beslutsvägar.
Syftet är att driva Coop med lönsamhet.
I den Finansiella årsrapporten kan du läsa
hur vi lyckats 2015.
Bolagsstyrningsrapport
Så styrs det Nya Coop
Coop Sverige startade sin verksamhet i nuvarande
form den 1 januari 2014. Bolaget bildades för att skapa
förutsättningar för att driva Coop med lönsamhet.
STYRNING
BOLAGSSTÄMMA
I och med bildandet av det nya bolaget togs en
ny bolagsstyrningsmodell fram. Modellen anger
en klar roll- och ansvarsfördelning mellan olika
förberedande forum samt deras mandat inför
koncernledningsbeslut. Strukturen visar också
hur beslutsprocessen i företaget sker för att säkra
transparens och förankring på rätt nivå. Bolagsstyrningsmodellen tydliggör vilka beslut som
fattas av koncernledningen och investerings­
kommittén med stöd från ledningsgrupper, tvärfunktionella forum samt butiksgruppen. Modellen
säkerställer att frågor blir genomarbetade och
förankrade ur ett helhetsperspektiv så att besluten
är väl underbyggda då de tas.
Coop Sverige AB:s högsta beslutande organ är
bolagsstämman, som normalt hålls en gång per
år. Vid bolagsstämman fattas bland annat beslut
om disposition av företagets vinst eller förlust,
ansvarsfrihet för styrelsen och VD, val av styrelse
och revisor samt ändringar av bolagsordningen.
BOLAGSSTÄMMA 2015
Bolagsstämma och konstituerande styrelsemöte
hölls 10 mars 2015 respektive 11 mars 2015.
Representanter för samtliga ägare var närvarande
vid bolagsstämman och beslut fattades bland
annat om fastställande av balans- och resultat­
räkning, ansvarsfrihet samt omval av styrelsen.
Coop Sveriges styrning
Forum
Ansvar
Mötesfrekvens
Styrelse Coop Sverige
Styrelsen bestämmer övergripande riktning
och strategi.
6 gånger
per år
VD
VD föreslår strategin, tar löpande beslut och verkställer
beslut som har tagits av styrelsen.
Koncernledning
Genomför strategin, tar beslut och prioriterar vilka
initiativ som ska genomföras.
2 gånger
per månad
Ansvarar för beslut kring investeringar och projekt.
1 gång
per månad
Butiksgruppen
Ansvarar för att ge enade rekommendationer till
koncernledningen samt att beslut som tas i koncernledningen operationaliseras på bästa sätt.
2 gånger
per månad
Ledningsgrupper
Ansvarar för daglig drift inom sitt affärsområde,
prioriterar vilka idéer som ska lyftas i koncernledningen
samt exekverar på beslut från koncernledningen.
Beroende av
affärsområdena
Tvärfunktionella forum
Ansvarar för att initiativ och projekt testas och förankras
av berörda enheter samt ger rekommendationer till affärs­
områden och koncernledning.
Beroende av
forum
Investeringskommittén
COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 51
Bolagsstyrningsrapport
STYRELSE
Coop Sverige AB har en styrelse med nio ledamöter som tillsätts av bolagsstämman. Styrelsen ska
tillsättas med representation från butiksdrivande
ägarföreningar, medlemsföreningar och branschexperter. Ägarna representeras indirekt i kategorierna medlemsföreningar och butiksdrivande
ägarföreningar. Styrelsens sammansättning,
kompetens och erfarenhet är noga avvägd och alla
har gedigen erfarenhet av detaljhandel. Anders
Sundström är styrelsens ordförande. Sven-Olof
Kulldorff, Christina Tillman, Lars Ericson, Annica
Rutgersson, Ronnie Wångdahl och Thomas
Johansson är av bolagsstämman utsedda styrelseledamöter. Kerstin Rosell och Stig Nyström är
arbetstagarrepresentanter i styrelsen. Styrelsen
har inga utskott, däremot har KF:s styrelse
revisions- och ersättningsutskott (se KF:s års­
rapport). Styrelsen träffas minst sex gånger per år.
STYRELSEARBETE 2015
Under 2015 hölls sex ordinarie styrelsemöten och
två extra styrelsemöten. Styrelsen har löpande
behandlat strategiska frågor rörande bolagets
inriktning och verksamhet samt investerings­
beslut över en viss nivå, med mera. Exempel på
ärenden som behandlats och beslut som fattats
vid ordinarie och extra möten rör investeringarna i
Coop Sveriges stora prissänkning under hösten
2015 samt de tre nya formaten – Stora Coop, Coop
och Lilla Coop – som alla Coops butiker över tid
ska ställas om till.
Organisation Coop Sverige
Affärsområden (AO)
Inköp & Kategori
Affärsområdet ansvarar för hela sortimentet inom
Coop i Sverige och har fullt lönsamhetsansvar för
ett sortiment som kan driva försäljning och skapa
förutsättningar för butikerna att bli lönsamma.
Marknad
Affärsområdet hanterar varumärke och varumärkesstrategier samt försäljnings- och varumärkesdrivande marknadsföringsinsatser. AO Marknad
svarar vidare för strategi och utveckling av butiksformat. I verksamheten ingår vidare såväl Coops
medlemsprogram som hållbarhetsfrågor.
Varuflöde & Logistik
Coops logistik står för varuförsörjningen till alla
Coops butiker i hela landet och svarar för effektiv
drift av transporter, terminaler och varuflöde.
Centrala funktioner
Centrala funktioner omfattar Ekonomi, IT, Säkerhet,
Juridik, Kommunikation och HR. De erbjuds konsumentföreningarna på två sätt; i abonnemangsform
och som tilläggstjänster.
Region Stockholm och Region Syd/Öst
Regionerna ansvarar för driften av Coops egna
butiker i Stockholm med omnejd samt i södra och
sydöstra Sverige.
Programkontoret
Programkontoret koordinerar arbetet med Vår
Plan samt följer upp aktiviteter och mål inom varje
initiativområde.
Nonfood och Online
Affärsområdet Nonfood ansvarar för alla varor i våra
butiker som inte är livsmedel. Affärsområdet Online
ansvarar för matkassar och lösplock på nätet. Coop
har en rikstäckande distribution av matkassen
genom våra butiker.
Centrala funktioner
VD
AO Inköp & Kategori
AO Marknad
HR
CFO
Kommunikation
Programkontor
AO Varuflöde & Logistik
AO Nonfood och Online
52 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
Region Syd/Öst
Region Stockholm
Bolagsstyrningsrapport
KONCERNLEDNING
ÄGARFÖRHÅLLANDEN
I Coop Sveriges koncernledning sitter VD, affärsområdesdirektörer för Inköp & Kategori, Marknad,
Varuflöde & Logistik samt direktörer för butiks­
regionerna Syd/Öst respektive Stockholm och
för Nonfood. Dessutom ingår CFO, HR-direktör
och Kommunikationsdirektör. Koncernledningen
träffas minst två gånger per månad.
Kooperativa förbundet – KF – och Konsument­
föreningen Stockholm, KfS, äger sedan i mitten av
mars 2015 67 respektive 33 procent i Coop Sverige
AB. Det breddade ägandet i Coop Sverige är en kon­
sekvens av de genomförda kapitaltillskotten som
är en förutsättning för Coops aktiva deltagande i
detaljhandelns snabba omstrukturering.
BÄTTRE STYRNING OCH DRIFT
ÄGARDIREKTIV
Styrning och beslut rörande dagligvaruhandelns
kritiska varuflöde ligger samlat i Coop Sverige-­
koncernen. Det innebar ett samlat ansvar för
affärsutveckling, inköp och kategori, varuflöde,
formatstyrning samt marknadskommunikation.
Hantering av varumärke och varumärkes­
strategier utförs av Coop på uppdrag av KF.
De detaljhandelsdrivande konsumentföreningarnas butiker och de egenägda butikerna
erbjuds samma tjänster och service. Detta möjliggör utnyttjande av stordriftsfördelar samtidigt
som den lokala förankringen bibehålls. Dels
genom att de detaljhandelsdrivande konsumentföreningarna fortsatt äger och ansvarar för driften
av sina butiker, dels genom att Coop Sveriges
egenägda butiker är indelade i två geografiska
regioner.
Ägarna utfärdar till Coop Sveriges styrelse årligen
ett ägardirektiv.
REVISORER
Coop Sveriges revisorer är PricewaterHouse­
Coopers (PwC) i Sverige AB, med auktoriserad
revisor Lars Wennberg som huvudrevisor. PwC
­valdes på stämman 2014.
Ägarförhållande mellan KF och Coop
Detaljhandelsdrivande
konsumentföreningar
Medlemskap
Kooperativa Förbundet, KF,
ekonomisk förening
Medlemskap
≈67%
Konsumentföreningen
Stockholm, KfS
≈33% 1)
Coop Sverige AB
100%
100%
416 Coop-butiker
243 Coop-butiker
Konsumentföreningen Stockholm (KfS) äger cirka 33 procent, efter att Coop
Sverige 2015 genomfört en riktad nyemission av aktier i Coop Sverige till KfS. 1) COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 53
Styrelse
Styrelse
54 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
ANDERS SUNDSTRÖM (1952)
Ordförande
Invald år: 2014
Huvudsaklig utbildning: Samhällsvetare, Umeå
universitet.
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Arbetsmarknadsminister, näringsminister och socialminister. Riksdagsledamot, VD och ordförande
för Sparbanken Nord, Koncernchef Folksam.
Andra väsentliga uppdrag (andra bolag): Vice
ordförande European Savings Banks Group
(ESBG), ordförande Folksam ömsesidig livförsäkring, ordförande ICMIF, ordförande Kooperativa Förbundet (KF), ordförande NMI Group AB,
ordförande Swedbank AB.
LARS ERICSON (1963)
Invald år: 2014
Huvudsaklig utbildning: Samhällsvetenskaplig
utbildning, Kärrtorps gymnasium.
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Kommunal­
råd, Affärs­områdeschef Swedbank,
Andra väsentliga uppdrag (andra bolag):
Styrelseledamot Folksam Liv, styrelseordförande
MedMera Bank AB, ledamot i Atrium Ljungbergs valberedning. VD Konsument­föreningen
Stockholm.
CHRISTINA TILLMAN (1968)
Invald år: 2014
Huvudsaklig utbildning: Civilekonom,
Stockholms universitet.
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: VD Gudrun
Sjödén AB, VD Odd Molly International AB,
­operativ chef FACE Stockholm, inköpschef
Indiska Magasinet AB, VD Webupdate
(nuvarande Cloud Nine AB).
Andra väsentliga uppdrag (andra bolag):
Styrelseordförande House of Dagmar AB,
­styrelseledamot Corem Property Group AB.
Oberoende i förhållande till bolaget
och bolagsledningen: Ja.
RONNIE WÅNGDAHL (1966)
Invald år: 2014
Huvudsaklig utbildning: Ekonomiutbildning KF
Vår Gård, ledarskapsutbildning MiL Institute.
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Kedjechef
Coop Forum, Affärsområdeschef Food Coop
Forum Coop Norden, Driftchef Hemköp AB,
VD Ekströms AB.
Andra väsentliga uppdrag: VD Coop Väst
­Ekonomisk förening, VD Grensemat AB.
Styrelse
THOMAS JOHANSSON (1962)
Invald år: 2014
Huvudsaklig utbildning: Ekonom, Mitt­
universitetet i Sundsvall.
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Daglig­
varuhandel och livsmedelsindustri.
Andra väsentliga uppdrag (andra bolag):
VD Coop Nord Ekonomisk förening.
SVEN-OLOF KULLDORFF (1954)
Invald år: 2014
Huvudsaklig utbildning: Civilingenjör,
Linköpings Tekniska Högskola.
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Inköpschef
IKEA Group, CEO Country Manager IKEA
Nederländerna, Vice VD Supply Chain på ICA.
Andra väsentliga uppdrag (andra bolag):
Styrelseordförande i Bufab samt Pierce och
Mestro. Styrelseledamot i Nille, Tokmanni,
K Hartwall, InRiver.
Oberoende i förhållande till bolaget
och bolagsledningen: Ja.
ANNICA RUTGERSSON (1952)
Invald år: 2014
Huvudsaklig utbildning: LedarskapsutbildningMiL Institute, IFL Handels­högskolan.
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Stormarknadschef, Kedjechef Coop Konsum, Föreningschef/VD Konsument­föreningen Svea.
Andra väsentliga uppdrag (andra bolag):
Chef medlemsorganisationen KF, Styrelse­
ledamot Fonus, styrelseledamot Arbetets
Museum.
ARBETSTAGARREPRESENTANTER
STIG NYSTRÖM (1954)
Handelsanställdas förbund
Invald år: 2014
Huvudsaklig utbildning: Elkraftsingenjör och IT,
Åsö Tekniska gymnasium.
Roll i bolaget: IT-koordinator inom Logistik.
KERSTIN ROSELL (1955)
Handelsanställdas förbund
Invald år: 2014
Huvudsaklig utbildning: Falkenbergs
gymnasieskola, Halmstad högskola.
Roll i bolaget: Anställd på stormarknad
i Falkenberg.
COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 55
Koncernledning
Koncernledning
SONAT BURMAN-OLSSON (1958)
Befattning: VD och Koncernchef
Anställd sedan: 2014
Huvudsaklig utbildning: Civilekonomexamen i
Paris, Executive MBA i Uppsala, Retail Managementutbildningar, Oxford och Harvard.
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Vice VD och
CFO för ICA-gruppen, Vice President Electroluxkoncernen med ansvar för Globala Marknadsstrategier, Senior Vice President Operational
Development Electrolux Europe, Vice President
Finance Electrolux International, Executive
Director Siemens samt British Petroleum.
Andra väsentliga uppdrag (andra bolag):
Styrelseledamot i Tredje AP-fonden, Lindab,
Svensk Handel och Svensk Dagligvaruhandel.
Föreslagen styrelseledamot för ICC (International Chamber of Commerce).
KAROLINA HAGBERG (1972)
Befattning: Affärsområdesdirektör
Inköp & Kategori
Anställd sedan: 2010
Huvudsaklig utbildning: Civilekonom,
Stockholms universitet.
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Kategori­
chef ICA Sverige AB, Business Manager Barilla
Nordic, Försäljningsdirektör Barilla Sverige,
Chef Food Coop Sverige AB.
56 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
KARL OLOF AXELSSON (1957)
Befattning: Kommunikationsdirektör
Anställd sedan: 2014
Huvudsaklig utbildning: Kommunikation/
beteendevetenskap, Karlstads universitet.
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Kommunikationsdirektör Volvo PV, PR-chef för GM
Europe, Kommunikationsdirektör för Saab
Auto­mobile, PR-chef för Volvo Cars Nord­
amerika, olika kommunikationschefsroller
inom Boliden och Trelleborg.
PETRI JÄRVINEN (1964)
Befattning: Affärsområdesdirektör
Varuflöde & Logistik
Anställd sedan: Mars 2016
Huvudsaklig utbildning: Civilingenjör Industriell
Ekonomi, Tekniska Högskolan i Helsingfors.
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Global
Supply Chain Planning Mölnlycke Business
Management, Direktör inom Mölnlycke Health
Care, diverse globala chefsroller inom supply
chain-utveckling i Nokia, diverse europeiska och
nordiska chefsroller inom supply chain, logistik
och kundservice i Unilever.
Andra väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i
Posti Group (finska Posten). ¿
Koncernledning
KARIN BARTHOLF (1961)
Befattning: Personaldirektör
Anställd sedan: 2013
Huvudsaklig utbildning: Personal- och
beteendevetenskap, Stockholms universitet.
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: HR-konsult
eget bolag, HR Direktör Dell, HR Direktör Eltel
Networks.
LARS GRANLÖF (1962)
Befattning: CFO
Anställd sedan: 2015
Huvudsaklig utbildning: Civilekonom,
Handelshögskolan i Stockholm.
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: CFO Saab
AB, Gambro AB, Systembolaget AB (interim).
Auktoriserad revisor Price Waterhouse.
Andra väsentliga uppdrag (andra bolag):
Styrelseledamot i Team Olivia AB
FREDRIK JOHANSON (1971)
Befattning: Affärsområdesdirektör Nonfood
och Online
Anställd sedan: 2013
Huvudsaklig utbildning: Magisterexamen
Ekonomi, Borås universitet.
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: VD Intersport, Sverige-chef JC.
Andra väsentliga uppdrag: Styrelseledamot
Mio AB.
BJÖRN LARSSON (1956)
Befattning: Affärsområdesdirektör Marknad
Anställd sedan: 2015
Huvudsaklig utbildning: Ekonomie doktor,
civilekonom Handelshögskolan i Stockholm.
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Marknadsdirektör Swedbank, VD Lowe Brindfors Annonsbyrå, Konsult McKinsey & Co, VD Bonnier Net AB.
Andra väsentliga uppdrag (övriga bolag):
Styrelseledamot We Effect, styrelseledamot
Michael Berglund AB
ANDERS WENNERBERG (1970)
Befattning: Regiondirektör Syd/Öst
Anställd sedan: 2012
Huvudsaklig utbildning: Marknadsekonom,
IHM.
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: VD Biltema
Nordic Services, Försäljningsdirektör Intersport,
Chef MAXI ICA Stormarknad, Chef Butiks­support,
Chef Färskvaror, Arla Distriktsansvarig.
CHRISTIAN WIJKSTRÖM (1966)
Befattning: Regiondirektör Stockholm
Anställd sedan: 2013
Huvudsaklig utbildning: Marknadsekonom,
påbyggnad på Cornell University Retail & Management och Oxford University, Management.
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Landschef/
CEO RIMI Litauen, tf CEO Apotek 1/ Kedje­
direktör Apotek 1, Affärsutvecklingschef ICA
Kvantum och ICA Supermarket, CEO RIMI
Sverige, Drift & etableringschef RIMI Sverige,
egen Hemköpsbutik.
COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 57
ekonomisk översikt
Finansiell årsrapport 2015
Coop Sverige-koncernen
Org. nr. 556710-5480
Inkluderar ej verksamheten i konsumentföreningarna
SAMMANFATTNING
• Vid årets inledning avyttrades 36 butiker till konsumentföreningen Coop Väst
respektive 39 butiker till konsumentföreningen Coop Mitt.
I februari avyttrades ytterligare två butiker till konsumentföreningen Coop Nord
och i maj ytterligare två till konsumentföreningen Göta.
• Koncernens nettoomsättning uppgick till 32 245 mkr (34 161).
• Rörelseresultat före jämförelsestörande poster uppgick till 158 mkr (-104, proforma).
• Rörelseresultatet för året uppgick till 140 mkr (-306).
• Årets resultat uppgick till 167 mkr (-49).
• Formatutrullning har påbörjats. Under året har totalt 14 butiker ställts om.
Nyckeltal
Mkr
2015
2014 proforma
2014
Butiksförsäljning
17 265
17 876
23 263
Grossist- och övrig försäljning
10 898
14 980
14 705
Rörelseresultat före jämförelsestörande poster
158
-104
-
Rörelseresultat
140
-308
-306
Årets resultat
167
-49
Kassaflöde från löpande verksamheten
209
497
Soliditet %
42,8
44,6
NETTOOMSÄTTNING
Coop Sveriges butiksförsäljning uppgick till 17 265
mkr (17 876, proforma), en minskning med 3,4 procent. Försäljningsminskningen är till stora delar en
konsekvens av stängda butiker, prissänkning, om­
ställning av referensbutiker samt beslut att minska
sortimentet inom Nonfood och avveckling av Bygg.
Grossist- och övrig försäljning uppgick till
14 980 mkr (14 705, proforma), en ökning
med 1,9 procent.
Antal butiker Coop Sverige AB
2014
Sålda
Öppnade
Stängda
Stora Coop
Konverterade
2015
7
7
-2
-3
23
-3
-4
22
7
37
-7
94
Coop Forum
40
-12
Coop Extra
42
-13
Coop
31
-3
137
-36
Coop Nära
74
-14
-1
59
Coop Bygg
3
-1
-2
0
e-handel
1
Coop Konsum
Totalt
328
58 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
2
1
-79
2
-8
0
243
ekonomisk översikt
RESULTAT
Rörelseresultat före jämförelsestörande poster
uppgick till 158 mkr (-104, proforma). Resultatförbättringen hänför sig främst till marginalförstärkning inklusive kategoriinitiativ, förbättrad butiksdrift och effektiviserad logistik. Rörelseresultatet
uppgick till 140 mkr (-306) och årets resultat uppgick till 167 mkr (-49).
STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR
Under året har totalt 79 butiker avyttrats till andra
konsumentföreningar, som ett led i att skapa en
tydligare geografisk butikskarta och en mer lokalt
förankrad styrning. Överlåtelserna medförde ett
positivt realisationsresultat om 108 mkr.
Av de 79 avyttrade butikerna ingår 77 i en från
ägarsidan initierad strukturaffär som genomfördes under årets inledning. För att skapa en bättre
jämförelse mellan åren har en resultaträkning
proforma tagits fram där dessa butiker hanterats
som om de vore ägda av de förvärvande konsumentföreningarna redan 2014.
Under 2014 ingick även Grådö Mejeri AB under
första halvåret. I resultaträkningen proforma har
alla resultatposter från innehavet justerats.
INVESTERINGAR
Årets investeringar i materiella och immateriella
anläggningstillgångar uppgick till 376 mkr (391).
Av årets investeringar avsåg 309 mkr investeringar i butiksledet där en uppgradering av bu­tiks­
nätverket i kombination med ett formatomställningsprogram pågår och förväntas fortsätta även
kommande år. Övriga investeringar om 67 mkr
avser grossist och tjänsteverksamheten och då
huvudsakligen IT-investeringar.
KF-koncernen har en centraliserad finansverksamhet som administreras av MedMera Bank AB.
Häri ingår ansvar för koncernens agerande mot de
finansiella marknaderna, hanteringen av finansiella risker och samtliga räntebärande poster i
balansräkningen. I enlighet härmed är all tillgänglig likviditet i Coop Sverige centraliserad till
KF-koncernens CashPool (koncernkonto), för att
därigenom stärka den finansiella ställningen,
minska finansieringsbehovet och reducera kostnader. Behållningen på koncernkontot har redovisningsmässigt klassificerats som likvida medel
i kassaflödesanalysen.
Koncernens räntebärande nettotillgång uppgår till 4 113 mkr, varav fordran på KF ekonomisk
förening ingår med 3 699 mkr (1 858) avseende
koncernkontot och med 333 mkr (1 130) avseende
långfristig fordran. Soliditeten uppgår till 42,8
procent (44,6).
Kassaflödet från den löpande verksamheten
uppgick till 209 mkr (497). Kassaflödet från investeringsverksamheten om 757 mkr (-379) inkluderar bland annat påverkan hänförbart till avyttrade
butiker till konsumentföreningar. Här avses då en
positiv effekt på likvida medel om 260 mkr samt
utgivna säljarreverser om 420 mkr. Utöver detta
ingår också bland annat effekten avseende lösen
av förlagsinsatser om 797 mkr. Kassaflödet från
finansieringsverksamheten om 827 mkr (847)
består av emission av konvertibellån om 600 mkr
samt reglering av koncernbidrag med 228 mkr.
FINANSIERING OCH FINANSIELL STÄLLNING
Coop Sverige AB övertog, från KF ekonomisk förening per 10 mars 2015, en skuld om 900 mkr
gentemot Konsumentföreningen Stockholm (KfS).
KfS har i samband härmed kvittat sin fordran som
betalning för nya aktier i Coop Sverige AB. Genomförd kvittningsnyemission ger KfS ett ägande om
32,8 procent i Coop Sverige AB.
I mars 2015 emitterade Coop Sverige AB ett
konvertibellån om 600 mkr, vilket i sin helhet tecknades av KfS.
COOP ÅRSRAPPORT 2014 – 59
ekonomisk översikt
Koncernens resultaträkning
i sammandrag
Mkr
2015
2014 proforma
2014
Butiksförsäljning
17 265
17 876
23 263
Grossist- och övrig försäljning
14 980
14 705
10 898
Nettoomsättning
32 245
32 581
34 161
-26 732
-27 331
-28 595
5 513
5 250
5 566
-5 618
-5 621
-6 054
Kostnad för sålda varor
Bruttoresultat
Försäljnings- och administrationskostnader
Andelar i intresseföretags resultat och gemensamt styrda företags
resultat
Övriga rörelseintäkter
Övriga rörelsekostnader
Rörelseresultat före jämförelsestörande poster
0
0
0
263
267
339
0
0
-157
158
-104
–
Jämförelsestörande poster 1)
-18
-204
–
Rörelseresultat
140
-308
-306
Finansiella intäkter och kostnader
Resultat efter finansiella poster
26
29
166
-277
Bokslutsdispositioner
Koncernbidrag, erhållna
Resultat före skatt
Skatt på årets resultat
Årets resultat
1)
228
166
1
0
167
-49
I jämförelsestörande poster ingår främst omstruktureringskostnader, realisationsresultat och goodwillavskrivningar.
60 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
-49
ekonomisk översikt
Koncernens balansräkning
i sammandrag
Mkr
2015-12-31
2014-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
249
293
Materiella anläggningstillgångar
910
1 278
Finansiella anläggningstillgångar
942
1 589
2 101
3 160
Varulager m m
1 483
1 883
Kortfristiga fordringar
5 764
3 520
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kassa och bank
91
138
Summa omsättningstillgångar
7 338
5 541
SUMMA TILLGÅNGAR
9 439
8 701
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
4 044
3 877
Avsättningar
339
381
Långfristiga skulder
600
0
Kortfristiga skulder
4 456
4 443
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
9 439
8 701
Koncernens kassaflödesanalys
i sammandrag
Mkr
2015
2014
482
459
Den löpande verksamheten
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
-273
38
Kassaflöde från den löpande verksamheten
209
497
Kassaflöde från investeringsverksamheten
757
-379
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
827
847
Årets kassaflöde
1 793
965
Likvida medel vid årets början
1 996
1 031
Likvida medel vid årets slut 1)
3 789
1 996
1)
I likvida medel ingår saldo på koncernkonto om 3 699 mkr (1 858).
COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 61
ekonomisk översikt
Noter
NOT
1 ALLMÄN INFORMATION
3
Moderbolaget i denna koncern är Coop Sverige AB, org nr 556710-5480.
Med hänvisning till ÅRL 7 kap 2, upprättar Coop Sverige AB ej någon formell
koncernredovisning, då bolaget och dess dotterbolag omfattas av koncernredovisningen där Kooperativa Förbundet (KF), ekonomisk förening, org nr
702001-1693, upprättar koncernredovisning för den största koncernen.
NOT
PROFORMAREDOVISNING OCH HANTERING AV
JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER
För att skapa en jämförbarhet mellan åren har en proforma skapats.
Proforma är justerad för det under 2014 avyttrade Grådö Mejeri AB. Därtill
har de under 2015 avyttrade butikerna hanterats som om de vore externt
ägda under korrelerande månader 2014.
Koncernen benämns löpande i denna rapport som Coop Sverige.
NOT
2 REDOVISNINGSPRINCIPER
Den konsoliderade rapporten för Coop Sverige har upprättats med tillämpning av värderingsprinciper som bygger på Bokföringsnämndens allmänna
råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Coop Sverige tillämpar samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder
såsom tillämpas i årsredovisningen 2015 för Kooperativa Förbundet (KF),
ekonomisk förening, om inte annat framgår enligt nedan. Rapporten baseras på den interna rapporteringen till moderföretaget KF, för inkluderande i
dess koncernredovisning som upprättas enligt K3.
Medel på koncernkonto klassificeras som likvida medel i kassaflödes­analys.
I resultaträkningen avseende 2015 och 2014 proforma särredovisas jämförelsestörande poster på egen rad. I denna post ingår resultateffekter, som
är viktiga att uppmärksamma när periodens resultat jämförs med ­tidigare
perioder.
Här omfattas bland annat:
• Realisationsvinster och -förluster vid avyttringar av tillgångar eller
större enheter.
• Nedläggningar av eller väsentlig nedskärning i verksamheter.
• Omstruktureringar med åtgärdsplaner, i syfte att omforma verk­
samheten eller processer.
• Väsentliga nedskrivningar.
• Övriga väsentliga ej återkommande kostnader och intäkter.
I tillägg härtill har även avskrivning på goodwill klassificerats som
jämförelsestörande post.
Solna 4 mars 2016
ANDERS SUNDSTRÖM
SONAT BURMAN-OLSSON
Ordförande
VD och koncernchef Coop Sverige AB
LARS ERICSON
THOMAS JOHANSSON
SVEN-OLOF KULLDORFF
Ledamot
Ledamot
Ledamot
ANNICA RUTGERSSON
CHRISTINA TILLMAN
RONNIE WÅNGDAHL
Ledamot
Ledamot
Ledamot
STIG NYSTRÖM
KERSTIN ROSELL
Arbetstagarrepresentant
Arbetstagarrepresentant
62 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
Revisorsrapport
Till Styrelsen och verkställande direktören i Coop Sverige AB, org nr 556 710-548
Vi har reviderat de finansiella rapporterna för
Coop Sverige AB koncernen vilka består av koncernbalansräkning i sammandrag per 31 december 2015 och 2014, koncernresultaträkning i sammandrag och kassaflödesanalys i sammandrag
för 2015 och 2014, samt en justerad koncern­
resultaträkning för 2014 (”proformaresultaträkning”). De finansiella rapporterna och den justerade resultaträkningen för 2014 har upprättats i
enlighet med de redovisningsprinciper i sammandrag samt andra upplysningar som är intagna på
sid 58–62.
STYRELSEN OCH VERKSTÄLLANDE
DIREKTÖRENS ANSVAR FÖR DE
FINANSIELLA RAPPORTERNA
Det är styrelsen och verkställande direktören som
har ansvaret för att upprätta de finansiella rapporterna och proformaresultaträkningen enligt de
redovisningsprinciper som beskrivs på sid 62 och
för sådan intern kontroll som företagsledningen
bedömer är nödvändig för upprättandet av de
finansiella rapporterna och proformaresultaträkningen som inte innehåller väsentliga felaktig­
heter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller
på fel.
REVISORNS ANSVAR
Vårt ansvar är att göra ett uttalande om dessa
finansiella rapporter på grundval av vår revision.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing. För proformaresultaträkningen
för 2014 är vårt ansvar att uttala oss om huruvida
den finansiella informationen har sammanställts
enligt de grunder som beskrivs på sid 62. Denna
standard kräver att vi följer yrkesetiska krav samt
planerar och utför revisionen för att rimligt försäkra oss om att de finansiella rapporterna inte
innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder
inhämta revisionsbevis om belopp och annan
information i de finansiella rapporterna. Revisorn
väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat
genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna, vare sig
dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de
delar av den interna kontrollen som är relevanta
för hur företaget upprättar de finansiella rapporterna och proformaresultaträkningen enligt de
principer som beskrivs på sid 62, i syfte att
utforma granskningsåtgärder som är ändamåls­
enliga med hänsyn till omständigheterna, men
inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten
i företagets interna kontroll.
En revision innefattar också en utvärdering av
ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper
som har använts och av rimligheten i företagsledningens uppskattningar i redovisningen, liksom
en utvärdering av den övergripande presentationen i de finansiella rapporterna.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är
tillräckliga och ändamålsenliga som underlag för
vårt uttalande.
UTTALANDE
Enligt vår uppfattning har koncernbalansräkningen i sammandrag per 31 december 2015 och
2014, koncernresultaträkningen i sammandrag
och kassaflödesanalysen i sammandrag för 2015
och 2014 i allt väsentligt upprättats enligt de
redovisningsprinciper som framgår på sid 62.
­Proformaresultaträkningen för 2014 har sammanställts i alla väsentliga avseenden enligt de
grunder som framgår av not 3.
ÖVRIG UPPLYSNING
De finansiella rapporterna och proformaresultat­
räkningen baseras på den interna rapporteringen
till Coop Sverige AB:s moderföretag som upprättar sin redovisning enligt redovisningsramverket
K3. Utan att modifiera vårt uttalande vill vi fästa
uppmärksamhet på att redovisningsprinciperna
och de övriga upplysningar som lämnas inte är
avsedda att uppfylla alla krav enligt K3.
Stockholm 4 mars 2016
PricewaterhouseCoopers AB
Lars Wennberg
Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor
Sofia Götmar Blomstedt
Auktoriserad revisor
COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015 – 63
64 – COOP SVERIGE ÅRSRAPPORT 2015
Foto: Pelle Berglund sid 26, 32-33 och 50.
Magnus Fond sid 8, 24, 40 och 54–57.
Stellan Herner sid 2, 4, 8–12, 17, 44 och 46.
Linus Höök sid 43.
Per Kristiansen sid 2, 7, 9, 18, 20 och 41–42.
Produktion: Hallvarsson & Halvarsson.
Tryck: Larssons Offsettryck.
SS:
DRE EN 4
A
S
ÄG
ÖK
BES UNDAV S:
L
S
G
EN TADRE
00 A
POS 8 SOLN 0-743 10
1
171 8 F O N : 0 S E .
E
P
L
TE @COO SE
.
O
P
F
IN
OO
W.C
W
W