2005-05-27/0607
Landstingens och regionernas insatser när det gäller goda
matvanor och ökad fysisk aktivitet
Inom landsting/regioner pågår ett arbete för att stärka ett hälsofrämjande och förebyggande tänkande i patientmötet inom hälso- och sjukvården. Olika rapporter
och aktiviteter utarbetas kring detta från förbundens sida för att bistå landsting/
regioner. Det gäller bl. a. att i kärnverksamheter implementera folkhälsopropositionens målområde 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. I det sammanhanget är fysisk aktivitet och goda matvanor en viktig del.
Grundproblemet inom området är lätt att beskriva. Den genomsnittliga fysiska
aktiviteten i Sverige minskar samtidigt som den genomsnittliga vikten ökar (BMIvärdet). Utvecklingen har varit entydigt likformig de senaste decennierna. Det är
ett misstag att tro att frågan om att främja fysisk aktivitet och goda matvanor bara
gäller unga människor eller medelålders. I själva verket talar mycket för att
effekten av kost och motion är minst lika stor bland äldre med påverkanseffekter
som sträcker sig från att motverka depressioner till att förebygga fallolyckor och
frakturer.
Sjukvården inklusive tandvården har en central roll som en av flera aktörer i
mobiliseringen för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Råd om vettiga
matvanor och fysisk aktivitet som ges av läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster
och andra grupper har en unikt stor genomslagskraft. Det är glädjande att se hur
den nuvarande mobiliseringen innebär att samverkansformer utvecklas mellan
landsting, kommuner och frivilligorganisationer.
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL presenterar i detta underlag en översiktlig bild av mobiliseringen hos landsting och regioner. Svaren är inte heltäckande
och mycket olika till sitt innehåll. Sannolikt p. g. a. att frågorna från SKL varit
mycket allmänt hållna. Informationen från medlemmarna ger ändå en imponerande bild av insatsernas bredd. Några nyckelord som återkommer är
vårdprogram/policy, samverkan, särskilda utbildningsinsatser, utvärdering och
ekonomiskt stöd. Nedan följer en sammanfattning av svaren från landsting och
regioner.
Landstinget Blekinge
Landstingsfullmäktige har 2001 antagit ett Hälsofrämjande program för Blekinge.
Programmet innehåller bl. a levnadsvanor kring kost och motion. Landstinget
Blekinge i samverkan med Apoteket AB och länets kommuner håller på att
etablera s. k. hälsotorg. Det ska finnas ett torg i varje kommun. Idag är två hälsotorg i drift. Senast 2006 ska samtliga torg vara etablerade. Hälsotorget är en arena
Sveriges Kommuner och Landsting
118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20
Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50
[email protected], www.skl.se
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan
Sida
1 (13)
Datum
2005-05-27/0607
för det hälsofrämjande arbetet. Hälsotorgen arbetar utifrån olika teman. Goda
matvanor och säkra livsmedel är exempel på sådana teman. Torgen är också
utgångspunkt för direkta fysiska aktiviteter såsom stavgång. Primärvården och
Apoteket är f. n. igång med introduktion av FaR (Fysisk aktivitet på recept).
Våren 2005 påbörjas dessa aktiviteter i samverkan med föreningslivet. Med
inriktning mot folkrörelserna bedriver landstinget projekt kring levnadsvanor. Ett
exempel är folkhögskolekurs som vänder sig till deltagare som är långtidssjukskrivna och/eller arbetslösa. Varje kurs är på sju veckor och goda matvanor
och fysisk aktivitet står i centrum för denna utbildning.
Norrbottens läns landsting
I landstingsplanen för 2005 anges att landstingets folkhälsoarbete ska följa de
nationella målen. Som prioriterade områden anges bland annat matvanor, fysisk
aktivitet samt övervikt och fetma.
I ett led att utveckla det hälsofrämjande arbetet inom landstinget har en styrgrupp
för hälsofrämjande arbete bildats bestående av cheferna för hälso- och sjukvårdsdivisionerna. Styrgruppen har hittills utsett två arbetsgrupper som arbetar dels
med tobak, dels med övervikt och fetma.
En vårdcentral arbetar med att utveckla en livsstilsmottagning där vårdpersonal
kan remittera patienter med ex vis övervikt. I en av länets kommuner medverkar
landstinget i ett projekt som ska arbeta fram en modell för att förebygga övervikt
och fetma hos barn samt att ta fram en modell för arbetet med barn som har fetma.
Föräldrautbildningen inom MVC/BVC ger matråd till föräldrarna. Under senaste
åren har vårdpersonal utbildats i motiverande samtalsmetodik.
En samordnare har anställts inom landstinget för att implementera fysisk aktivitet
på recept, FaR. Idrottsförbundet – SISU har fått bidrag från landstinget för att
samordna sin verksamhet för att kunna ta emot personer som kommer med recept
på fysisk aktivitet.
Befolkningens levnadsvanor, däribland matvanor, fysisk aktivitet och BMI följs
upp i befolkningsenkäten liv och hälsa.
Jämtlands läns landsting
Landstinget har i sin Landstingsplan 2005-2007 lyft fram folkhälsa som ett
prioriterat område. Det innebär bl. a att arbete pågår med att implementera länets
folkhälsoplan 2004-2010, som antogs av landstingsfullmäktige 2004. Folkhälsoplanen är även underlag för kommunerna när de gör egna folkhälsoplaner utifrån
sina prioriteringar.
Landstinget har prioriterat målområde 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Det innebär ex. vis att införandet av FaR påbörjats på länets hälsocentraler.
Landstinget har antagit en regional folkhälsoplan. Goda matvanor, säkra livsmedel
Sida
2 (13)
Datum
2005-05-27/0607
och fysisk aktivitet presenteras i planen. F. n. utarbetas en ”Jämtlandsmodell” för
hur primärvården ska kunna ordinera FaR. I detta arbete används två hälsocentraler en belägen i glesbygd och en i tätort. Under fortbildningsdagar under
2005 presenteras arbetet för distriktsläkare. Ett uttalat mål i landstingsplanen är att
under 2005 ytterligare fyra-fem hälsocentraler ges möjlighet att förskriva recept
på fysisk aktivitet. Ett samverkansavtal för 2005 har tecknats mellan landstinget
och J-H Idrottsförbund. Långsiktigt är ambitionen att alla länets hälsocentraler ska
ha möjlighet att ordinera FaR till sina patienter.
Parallellt pågår ett arbete inom primärvården att införa s. k. Livsstilsteam på alla
hälsocentraler med syfte att vägleda och stimulera arbetet med livsstilsfrågor.
Inom länssjukvården pågår projekt kring kraftigt överviktiga barn som leds av
Barnmottagningen.
För att stimulera personalen inom landstingen till bättre lunchval har Östersunds
sjukhus , som första offentliga organisation i landet, infört Keymeal-certifiering.
När det gäller kontakten med offentligheten har och kommer föreläsningar kring
temat måltider och rörelser att arrangeras. Matstart, en utbildning för nyblivna
föräldrar kring temat bra mat har bedrivits tidigare men ska nu ses över.
Ett arbete pågår i samarbete med Föreningen Keymeal för att införa Keymealcertifierade restauranger. Syftet är att främja bättre lunchmat och goda matvanor.
I detta arbete medverkar försvaret (I5, A4 och F4), Östersunds sjukhus och varuhuset Åhlens. Planering pågår för hur arbetet med övervikt och barn ska genomföras.
Inom länets kommuner pågår redan en hel del initiativ med syfte att förbättra valet
av mellanmål. Flera skolor har redan infört bättre alternativ i sina skolkafeér och
säljer ex vis godis enbart på fredagar.
Landstinget Västmanland
Samverkan sker mellan verksamhetschefer från mödra-, barn-, skolhälsovård,
tandvård och hälsoplanerare. Gruppen träffas regelbundet för att bl. a. förstärka
arbetet med goda matvanor och fysisk aktivitet. Landstinget upprätthåller ett
nätverk för gruppledare och stöder ekonomiskt ideella föreningar, kommuner och
skolor. Utvärdering sker av Folkhälsoenheten eller Mälardalens högskola.
Viktreduceringsgrupper finns i Västerås, Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg,
Sala, Östervåla, Arboga och Västerås. Verksamheterna följs upp och utvärderas av
Folkhälsoenheten tillsammans med Centrum för klinisk forskning.
Länsövergripande utbildning kring övervikt och barn har genomförts och en
uppföljning är planerad i början av 2006 initierat och planerat av
samverkansgruppen för verksamhetschefer.
Sida
3 (13)
Datum
2005-05-27/0607
Hushållningssällskapet bedriver i samarbete med landstingets Folkhälsoenhet
utbildning i bra och goda matvanor till mödra- och barnhälsovårdspersonal.
Information och utbildning till länets skolpersonal kommer att ske under våren
2005 utifrån ett pedagogiskt kostprogram för bättre matvanor riktat till skolbarn,
SAPERE.
Föreläsningar via olika studieförbund och andra organisationer sker vid förfrågan.
Utställning om sockerinnehåll i olika livsmedel finns för utlåning. Vårdprogram
finns för barn och övervikt framtaget av barnkliniken.
Landstinget i Värmland
Landstingets verksamhetsplan för 2005-2008 slår fast att värmlänningen har
sämre hälsa än svensken i genomsnitt. I planen finns ett nyckelmått, antal 5½
åriga barn med övervikt. Ett folkhälsopolitiskt länsprogram har antagits i ett
processarbete med länets kommuner och ett flertal intresseorganisationer. I
programmet tas bl. a. upp mat, matvanor och fysisk aktivitet.
F. n. pågår implementering av FaR som en del i att uppnå målområde 6, En mer
hälsofrämjande hälso- och sjukvård och målområde 9, Ökad fysisk aktivitet.
Förutom landstingens verksamheter är friskvården i Värmland och Apoteket
receptmottagare. För år 2004 är det 14 av 16 kommuner som lämnat bidrag till
Friskvården i Värmland. I länsverksamheten Hälsa, Habilitering och Rehabilitering ingår bl. a. verksamhet riktad till landstingets personal. Idrottshälsan är en
mottagning ägnad åt personer som oavsett ålder utför fysisk aktivitet i organiserade former. Majoriteten som söker är barn, ungdomar och motionärer.
Barnhälsovårdsenheten samordnar länets barnavårdscentraler där kost, motion och
livsstilsfrågor ingår. BVC kommer att tydligare gå ut med information om kost
och motion. En kartläggning påbörjades 2004 för att få en tydligare bild av
övervikt hos små barn. Länsverksamheten för barn- och ungdomshabiliteringen
har påbörjat arbetet med en behandlingsplan på området i samverkan med enheten
för forskning och folkhälsa.
Länsverksamheten för barn- och ungdomspsykiatrin samarbetar tillsammans med
en av länets barnmottagningar för att påbörja arbetet kring barn med övervikt. Bl.
a. planeras gruppbehandling kring övervikt. Internmedicins hjärtavdelning
genomför riskbedömningar på samtliga patienter ang. övervikt.
Företagshälsovården, Landstingshälsan arbetar konsultativt tillsammans med
verksamheterna i förebyggande, rehabiliterande och utbildande syfte. I samband
med nyanställning av landstingets personal diskuteras levnadsvanor som kost,
motion och vikt. Kostverksamheten som förser patienter och personal med mat
följer nationella rekommendationer enl ESS-gruppen. Restaurangerna inom hälsooch sjukvården ställer sig positiva till att marknadsföra hälsobudskap ang. mat och
matvanor.
Sida
4 (13)
Datum
2005-05-27/0607
Örebro läns landsting
Genom samarbetsavtal organiseras det strategiska och lokala folkhälsoarbetet.
Avtal finns med kommunerna i Örebro län, Örebro läns Idrottsförbund, ÖLIF och
Folkhälsogruppen i primärvården.
Som grund för det strategiska folkhälsoarbetet i landstinget antogs 1998 en
folkhälsoplan Kontrakt för en god och jämlik hälsa – en vision för 2000-talet. I
dokumentet formuleras ett antal utmaningar för bl. a. arbetet med att främja bra
matvanor och ökad fysisk aktivitet.
Landstinget har beslutat att genomföra ett programarbete om fetma och övervikt
där det övergripande målet är att hitta strategier för att möta överviktsproblematiken. Arbetet avser att identifiera vårdens insatser avseende behandling och
prevention samt föreslå förbättringar på området.
På samhällsmedicinska enheten, SME finns ett ANT-centum vars målgrupp är
skolledare och pedagoger i grundskolan och gymnasiet. ANT-centrum driver
nätverk kring hälsofrämjande skolutveckling, håller utbildning om livskunskap,
elevstödsutbildningar m. m. och är ett kunskaps- och metodstöd i folkhälsofrågor.
Folkhälsan i länet, däribland frågor om matvanor, fysisk aktivitet och vikt följs av
SME genom en befolkningsenkät Liv och hälsa, som genomförts för tredje gången
år 2004.
Folkhälsoenheten vid ÖLIF har i ett samverkansavtal med landstinget uppdraget
att vara den lokala aktör som ska främja goda matvanor och fysisk aktivitet i
befolkningen. Idrottsföreningarna är en naturlig resurs i det arbetet. Utöver aktiviteter som idrottsföreningarna inte klarar av att anordna erbjuds rygganpassad
gymnastik, vattengymnastik och promenadgrupper. Folkhälsoenheten är också
den enhet som ansvarat för ”Handslaget” och samarbetet mellan föreningsliv och
skola. Överviktsgrupper för både vuxna och barn Enjoying life, hålls av
folkhälsoenhetens personal.
Primärvårdens folkhälsogrupp tillsammans med Folkhälsoenheten, ÖLIF och
SME har påbörjat utbildningar för personal på vårdcentralerna i FaR. Även
kliniker på länets sjukhus kommer att utbildas i FaR. Som ett led i arbetet med
FaR och levnadsvanor i övrigt kommer samtlig personal i primärvården att
erbjudas utbildning i metodiken Motiverande samtal.
Landstinget Sörmland
Samtliga vårdcentraler erhåller kompetenshöjning i praktisk klinisk behandling av
övervikt och metabolt syndrom baserad på beteendemodifikation och
konventionell behandling. Målgruppen är vuxna men har indirekt påverkan på
Sida
5 (13)
Datum
2005-05-27/0607
deras barn. Vårdprogram finns även för fetma hos vuxna.
Uppdragsdirektiv finns avseende handlingsprogram för behandling och prevention
av övervikt hos barn och ungdom. Liv och hälsa ung. Enkätundersökning riktad
till elever i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet. Kunskap ges om ungdomars
livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.
Matstart. Distriktssköterskor och barnavårdscentraler utbildar nyblivna föräldrar
teoretiskt och praktiskt kring mat och matlagning med syftet att inspirera och
utbilda småbarnsföräldrar att laga mat på ett enkelt sätt. Vidare är syftet att ge
barn en god start med en bra och näringsrik mat samt att grundlägga bra matvanor
för att främja folkhälsan och grunden till ett uthålligt samhälle.
Personalutbildning kring FYSS (Fysisk aktivitet i Sjukdomssprevention och
Sjukdomsbehandling) och FaR riktas till samtliga vårdcentraler i Eskilstuna.
Tillämpningen av metoden är påbörjad. På sikt är tanken att metoden ska spridas
inom hela hälso- och sjukvårdsområdet i Sörmland.
Via projekt- och programmedel från folkhälsoenheten 2002 och 2004 har kurser
genomförts för personal verksamma på länets familjecentraler på temat ”Matro för
ensamma mammor”. Målet är att ge deltagarna teori och inspiration såväl som
praktisk erfarenhet av hur man kan arbeta på familjecentralen för att underlätta
ensamma mammors måltidssituation.
Länsstrategier för folkhälsoarbete i Sörmland. Ett gemensamt styrdokument för
kommunerna och landstinget Sörmland. För barn och ungdom avses bl. a. att
stärka förutsättningarna för goda uppväxtvillkor. Slutligen finns Hälsofrämjande
skola och Familjecentraler.
Landstinget Kronoberg
Ett folkhälsopolitiskt program antogs 2004 av Landstingsfullmäktige. Programmet
behandlar bl. a. levnadsvanor där rubricerade frågor ingår. För närvarande skrivs
en handlingsplan för programmet. Handlingsplanen beräknas vara klar i slutet av
april 2005.
Ett studiematerial utvecklas inom området levnadsvanor, livsstil och hälsa.
Samverkan ska ske kring materialet med bildningsförbunden. Målgrupper är allt
från BVC till pensionärsorganisationerna.
Ett arbete ska påbörjas inom närsjukvården när det gäller FaR i samverkan med
idrottsrörelsen.
Region Skåne
Genom ett utvecklingsprogram för kommunala folkhälsosamordnare har särskilt
fokuserats på främjandet av fysisk aktivitet samt goda matvanor. De nationella
Sida
6 (13)
Datum
2005-05-27/0607
målområdena har, genom olika utbildnings- och utvecklingsinsatser implementerats via de olika nätverken. Hälsofrämjande skolutveckling utgör här ett prioriterat område där samverkan sker med Kommunförbundet i Skåne.
I samverkan mellan Region Skåne och Skåneidrotten har även den s k FaR-verksamheten utvecklats och ett utbildningspaket har färdigställts, vilket riktar sig till
såväl recept-förskrivare inom hälso- och sjukvården som aktivitetsledare inom
föreningslivet.
Överenskommelse om samverkan med Hushållningssällskapen i Skåne och
Region Skåne har bl. a. resulterat i metodutvecklingsstöd och utbildning med
avseende på att marknadsföra goda matvanor. Inom ramen för det nationella
projektet Medvetna Matval, har utbildningar arrangerats för distriktssköterskor
och nyblivna föräldrar. Hushållningssällskapen har erhållit ekonomiskt stöd från
Region Skåne för genomförda insatser.
Inom ramen för Skånsk Livskraft – vård och hälsa, har under 2004 en arbetsgrupp
utarbetat ett förslag till s. k. hälsoinriktade strategier. Framförallt kommer närsjukvården att ansvara för huvuddelen av människors sjukvårdsbehov och är
därför speciellt viktig då det gäller att möta befolkningen med ett hälsoinriktat
synsätt. Läkare m. fl. har också möjlighet att skriva ut recept på fysisk aktivitet.
En regional enhet för överviktiga barn har inrättats inom universitetssjukhuset i
Malmö. Förutom behandling av överviktiga barn finns uppdrag att föra ut kunskap
till övriga sektorer i samhället samt även svara för framtagning av underlag för
fysisk aktivitet på recept för barn.
Landstinget Västernorrland
Landstinget har fastställt en plan för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård.
Landstingets folkhälsoarbete utgår från att hälsa, livsmiljö, social utveckling och
jämlikhet är inbördes beroende av varandra. Landstingets folkhälsoarbete utgår
från riksdagens beslut om proposition Mål för folkhälsan och elva målområden. I
planen slås fast att en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska
genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och
behandling. I det hälsofrämjande arbetet poängteras primärvårdens viktiga roll.
Målområde 9 Ökad fysisk aktivitet innebär att hälsosamtal utvecklas för barn och
ungdomar. Att hälsosamtal inom en treårsperiod ska kunna erbjudas befolkningen
i olika ålders-grupper. Lokal och regional samverkan måste ske inom/mellan
landstinget, kommunerna, frivilligorganisationer och andra aktörer samt
kompetensutveckling av anställda.
Målområde 10 Goda matvanor och säkra livsmedel innebär att landstinget ska
etablera hälsosamtal för barn och ungdom. Metoder för behandling av fetma hos
barn ska utvecklas och hälsosamtal inom en treårsperiod ska kunna erbjudas den
vuxna befolkningen i olika åldersgrupper.
Sida
7 (13)
Datum
2005-05-27/0607
I landstingets uppföljning av folkhälsoarbetet följs det långsiktiga arbetet upp med
ett antal s k indikatorer/nyckeltal.
Västerbottens läns landsting
Ett folkhälsopolitiskt program har antagits och ett utkast till handlingsplan ska
presenteras under våren 2005. I närsjukvården har folkhälsa för år 2005 lagts som
ett utvecklingsområde.
I Västerbottens hälsoundersökning diskuteras både fysisk aktivitet, mat och andra
hälsofaktorer under enskilda samtalet mellan patient och distriktssköterska. Till
hälsoundersökningarna kallas alla 40-, 50- och 60åringar.
Landstinget har funnits med som samarbetspartner i Handslagetprojektet med
skolor och idrottsförening-ar med inriktning mot fysisk aktivitet men även andra
hälsofaktorer.
Barnkliniken och BVC har tagit fram en handlingsplan mot övervikt och fetma
hos barn. Beteendemedicin har tagit fram riktlinjer för behandling av övervikt och
fetma. Inom primärvården utbildas grupphandledare och fortbildning sker två
gånger per år.
På Skellefteå lasarett har en dietist haft utbildning av personalgrupper under ett
antal år. En verksamhet med fokus på förskolebarn och mat pågår sedan 2003.
Fysisk aktivitet på recept, FaR finns inte som beställning av politiker och förekommer endast sporadiskt på vårdcentraler. En vårdcentral planerar att mer
systematiskt införa FaR. En verksamhet med fokus på förskolebarn och fysisk
aktivitet pågår sedan 2003.
Västra Götalandsregionen
Regionen utvecklar program för att förebygga och behandla fetma hos barn och
ungdomar i Västra Götaland. Detta arbeta skall vara klart inom 3 år. Regionen har
också startat ett projekt för att förebygga övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Projektet drivs i samverkan mellan tandvården och primärvården. Projektledaren är tandläkare.
I Västra Götalandsregionen har folktandvården tagit fram en ”lathund” för hälsosamtal som varje behandlingsrum ska ha. Samma ”lathund” finns med i samarbetet med barnhälsovården och BVC.
Västra Götalandsregionen har tagit fram regionala mål och riktlinjer hur man bör
arbeta med FaR. Det finns inom regionen olika FaR modeller som utgår från
lokala förutsättningarna. Det skall finnas en FaR samordnare inom varje primärvårdsområde i VG-regionen.
Sida
8 (13)
Datum
2005-05-27/0607
Kost och fysisk aktivitet är prioriterade områden i kommunerna och i varje
kommun eller stadsdel finns det lokala folkhälsoplanerare som arbetar konkret
med dessa frågor. Regionen gör en kartläggning av hur det ser ut i VG-regionen
med avseende på kost och fysisk aktivitet.
Folkhälsokommitténs kansli har utarbetat en manual om hur man i föräldragrupp
kan arbeta med att förebygga övervikt hos förskolebarn. Kansliet utbildar personal
inom barnhälsovården på manualen. Kansliet gör en utvärdering av ytterligare en
manual och handledning som gäller överviktsbehandling för vuxna i regionen
2001-2002.
Det finns regionala nätverk i Västra Götalandsregionens folkhälsoarbete för hälsofrämjande skolutveckling. De flesta skolor ingår i nätverken Friskvård och
nätverket för Livskunskap. Utbildning och föreläsningar för personal genomförs
inom förskola och skola om kost och fysisk aktivitet.
Landstinget i Jönköpings län
Landstinget stödjer och stimulerar ett länsnätverk för fysisk aktivitet. Nätverket
tar tillvara och sprider erfarenheter från lokalt, regionalt och nationellt arbete
kring fysisk aktivitet. Arbete pågår med att implementera och utveckla/samordna
FaR inom Landstinget tillsammans med länets kommuner.
Landstinget stödjer vidare och stimulerar länsnätverk för kostchefer och har
arbetat fram ett material - "Maten mitt i skolan" - Ett pedagogiskt material kring
hur man kan öka medvetenheten i skolan kring sambanden mellan mat, miljö och
hälsa. Materialet kan användas i skolundervisningen och av föräldrar.
Ett led i arbetet med att främja fysisk aktivitet och goda matvanor är det förebyggande arbetet mot övervikt/fetma. Inom landstinget finns vårdprogram mot
övervikt/fetma för barn och ungdom samt vuxna. Det finns en projektledare och
efter en implementeringsfas av minst två år ska olika mått följas upp.
Folkhälsoavdelningen tar initiativ till utbildningsinsatser och främjar samarbete
hos alla som arbetar med fysisk aktivitet och goda matvanor.
Landstinget Halland
Landstinget har utbildat närmare 500 av sin personal vid vårdcentraler i FaR/
FYSS och samtalsmetodik under 2003 och 2004 samt stödjer olika intresseorganisationer som arbetar med fysisk aktivitet utifrån ”Sätt Halland i rörelse”.
Inom området goda matvanor ges ekonomiskt stöd till intresseorganisationer för
att bl. a. stimulera barn till goda matvanor. En satsning har gjorts på utbildning av
storhushållspersonal om hälsosam kost. Ekonomiskt stöd ges också till utveckling
av en modell om närproducerad och ekologisk odlad mat genom projektet Matkultur. Inom Region Halland finns ett större utvecklingsarbete kring hälsosam mat
Sida
9 (13)
Datum
2005-05-27/0607
med benämningen MatHalland .
Halland stödjer ett projekt som leds av barn- och ungdomskliniken vid länssjukhuset i Halmstad. Projektet handlar om att så tidigt som möjligt upptäcka barn
som kan förväntas utveckla fetma.
Stockholms läns landsting
Inom Samhällsmedicin finns en folkhälsoinriktad enhet med inriktning på
matvanor, Centrum för Tillämpad Näringslära, populärt känd som Hälsomålet.
Enheten har under åren utarbetat riktlinjer för bra skolmat, dagismat, mat på
äldreinstitutioner, tallriksmodell, arbetat med mat på lunchrestauranger m.m.
Hälso- och sjukvårdsnämnden inom landstinget har antagit ett handlingsprogram
mot övervikt omfattande allt från hälsofrämjande insatser till behandling av fetma.
Riktlinjer i programmet är inriktningsmål för prioriterade grupper i befolkningen.
Handlingsprogrammet består av tre delar; en beställardel, ett vårdprogram och ett
program för samhällsinriktat hälsoarbete. I målformuleringarna för programmet
anges ett mål för perioden 2003-2013. Inriktningsmålen för prioriterade grupper är
att alla i vården ska identifiera riskgrupper bland barn/ungdomar, alla med fetma
(BMI 30) ska erbjudas behandling och överviktsarbetet ska främst vara kunskapsförmedlande. För närvarande pågår implementering av programmets olika delar i
länet.
Landstinget i Uppsala län
Landstinget i Uppsala och Akademiska sjukhuset deltar i nätverket Hälsofrämjande sjukhus. Landstingets beställarorganisation har genom vårdöverenskommelser ställt krav på vården att stimulera sunda kost- och motionsvanor,
tillfråga besökare om och journalföra levnadsvanor, arbeta enligt vårdprogram för
feta vuxna och barn, göra livskvalitetsmätningar samt arbeta med Fysisk aktivitet
på recept.
Ett vårdprogram har under 2004 formulerats om fetma för vuxna och barn.
Programmet innehåller inte förebyggande hälsovård för berörda vuxna, utan är
strikt inriktat på en åkomma när den redan uppstått. När det handlar om barn och
fetma är dock helhetsperspektivet viktigt och därför finns även övervikt och den
förebyggande hälsovården med i programmet.
Primärvården är viktig på området och ex. vis. alla husläkare har under 2004
genomgått en utbildning om kost och fetma.
I miljöplanen ställs krav på att miljökonsekvensbedömningar ska göras vid
anskaffningar och att andelen ekologiskt producerade livsmedel skall öka fram
t. o. m. år 2006.
Sida
10 (13)
Datum
2005-05-27/0607
Gotlands kommun
På Gotland implementeras fysisk aktivitet på recept i primärvården, i första hand i
samarbete med lokala föreningar. Exempel på insatser är utbildningar, en
aktivitetskatalog med listor på föreningar och olika aktiviteter och produktion av
informationsmaterial till medborgare/patienter.
Folkhälsoteamet planerar för en träff med hälso- och sjukvårdens dietister om
goda matvanor, i syfte att inventera behov av rådgivning och vilka resurser som
finns. Skolor serverar skolfrukost och mellanmål. Skolor arbetar tillsammans med
idrottsföreningar för att eleverna ska vara fysiskt aktiva utöver idrottsämnet.
Landstinget Gävleborg
Det finns varken inom landstinget eller kommunerna en resursverksamhet som
enbart arbetar hälsofrämjande med områdena kost och fysisk aktivitet. Områdena
ingår som en del i mångas folkhälsoarbete. Inom landstinget finns en ”Plan för
överviktiga barn och vuxna” som bl. a. tar upp frågan om kost och fysisk aktivitet.
Landstingets länsgrupp barn och ungdomar har 2004 startat ett samarbete med
kommunernas ”elevhälsa” där goda matvanor och fysisk aktivitet är ett viktigt
inslag.
Inom primärvården pågår ett arbete för att ta fram planer för folkhälsoarbete där
ökad fysisk aktivitet samt goda matvanor och säkra livsmedel finns med.
Inom äldreomsorgen har en del utbildningar med fokus på kost och fysisk aktivitet
genomförts.
Dietisterna i länet arbetar i det individuella mötet med patienten men också i
dialog med föräldrar på föräldraträffar. Detta sker både på BVC och i skolan.
Dietisterna genomför interna kompetensutvecklingar om goda matvanor/kost och
fysisk aktivitet för personalen på Hälsocentralen/kliniken.
Folktandvårdens personal arbetar i det individuella mötet med patienten men
också i dialog med föräldrar på föräldramöten.
Hälsocentralerna i Gästrikland arbetar bl. a. utifrån ett hjärtkärlprogram med kost
och fysisk aktivitet inklusive FaR. I Hälsingland har ett pilotprojekt ang. FYSS
(Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling) och FaR
nyligen avslutats. En utvärdering är på gång.
Cirka 50 personer inom landsting och kommuner har nyligen utbildats i
”Motiverande samtal”. Metoden är tänkt att erbjudas för att på sikt användas av
samtlig berörd personal inom primärvården och inom elevhälsan.
För säkra livsmedel följs de lagar och bestämmelser som gäller även om
Sida
11 (13)
Datum
2005-05-27/0607
Sida
12 (13)
kommuner och landsting inte har så stor påverkans/kontrollerande funktion i dessa
sammanhang. Val av produkter ser lite olika ut, vissa storkök är mer hälso- och
miljömedvetna än andra.
Landstinget i Kalmar län
Landstinget i Kalmar län har som mål att minska de livsstilsrelaterade
sjukdomarna med 20 procent fram till 2010. För att förverkliga detta har
landstinget antagit en folkhälsopolitisk plan och avsatt drygt 2 miljoner kronor till
Metabola projektet under åren 2003-2005. Genom projektet ska primärvården
finna nya metoder som kan bromsa den snabba ökningen av livsstilssjukdomar i
länet.
Projektets mål är att höja kompetensen inom primärvården, förbättra omhändertagandet inom hälso- och sjukvården för personer som löper risk att utveckla eller
redan har utvecklat metabola syndromet och att lokalt i samhället få till stånd ett
tvärsektoriellt arbete riktat mot en mera hälsofrämjande livsstil.Nästan hälften av
landstingets vårdcentraler deltar i projektet. De har med olika metoder utformat
lokala projekt kring livsstilsförändringar. Ett nätverk har bildats och projektet ska
leda till ett ökat lokalt samarbete i samhället. Via aktivitetsledare ute i föreningslivet kan patienter som fått fysisk aktivitet på recept vägledas och aktiveras i sin
livsstilsförändring.
Landstinget Dalarna
Landstinget Dalarna och kommunerna har sammanställt en "Kosthandbok" som
ska användas av personalen i vården och i den kommunala omsorgen i länet. Det
är en uppslagsbok för bättre mat. Här finns allt från generella råd och menyförslag
till kostråd för personer med undervikt, undernäring och olika sjukdomar.
”Ung och hungrig” heter en ny kokbok som vänder sig till ungdomar i Dalarna
och som producerats av Folktandvården Dalarna, Landstinget Dalarna och
Hemköp. Den skickas under våren ut till alla 12 – 14 åringar i länet. Syftet är att
öka kunskapen om god och sund kosthållning och att det har betydelse för hur
man mår, både nu och senare i livet.
Landstinget i Östergötland
Arbete med fysisk aktivitet är fokuserat på FaR. Förskrivningen av FaR följs
årligen upp. Andelen förskrivande primärvårdsenheter har ökat från 32 procent
2001 till 79 procent 2003. De vanligaste förskrivningsorsakerna återfinns i
rörelseorganens och de metabola syndromets sjukdomsgrupper. Ökningen beror
delvis på att FaR arbetet stimuleras med en del av primärvårdens rörliga ersättning
och den särskilda kvalitetsersättning som utgår till vårdcentralerna. Totalt finns 5
miljoner kr att fördela på vårdcentralerna för FaR-parametern.
I Östergötland finns det idag ett gemensamt FaR nätverk där samtliga vårdcentraler är representerade. På mer än hälften av enheterna finns dessutom intresserade
Datum
2005-05-27/0607
kontaktperson bland läkarna. Förutom det länsgemensamma nätverket träffas
förskrivarna och föreningslivet i lokala nätverk för att uppdatera varandra om
verksamheter och utveckla arbetet.
Folkhälsovetenskapligt centrum (FHVC) driver två nätverk som arbetar för goda
matvanor och säkra livsmedel i länet. Matrådet, verkar för att öka medvetenheten
om bra matvanor och sambandet med hälsa. Målgrupp är yrkeskockar, lärare inom
grundskola och gymnasium och måltidspersonal inom kommunal verksamhet.
Nätverket Kommunernas kostchefer, består av kostchefer från 10 kommuner och
är ett arbetande nätverk. Målsättningen är ”Goda matvanor –Säker mat – I trevlig
miljö”. Målgrupp är alla som äter offentliga måltider.
Folkhälsovetenskapligt centrum, FHVC har ett uppdrag gällande kompetensutveckling kring förebyggande insatser och behandling av övervikt och fetma.
Målet är att öka kompetens och kunskapsutveckling, att förbättra samverkan
mellan olika aktörer samt att bidra till att definiera vad som kan göras och
klargöra övergångarna inom och mellan respektive område.
Kartläggning av barns vikt och viktutveckling i Östergötland är genomförd under
2002 med syfte: ”att kartlägga 10-åringars och 5-åringars vikt/längd (BMI) och
viktutveckling i Östergötland”. Inom FHVC analyseras datamaterialet från
kartläggningen av barns vikt och längd. FHVC analyserar och skriver en rapport
efter fokusgruppsintervjuer med personer som genomgått överviktsbehandling
med beteendemodifikation. FHVS studerar också karies, övervikt och fetma hos
barn i Östergötland.
Inom hälso- och sjukvården erbjuds grupp- och individuella behandlingar och
utvecklingsarbeten bedrivs inom området. En uppföljning under 2003 visar att det
finns rutiner för vårdsökande med övervikt och fetma på de flesta vårdcentralerna.
Sida
13 (13)
