Special/ LOCKANDE MARKNAD
Kina är lika med framtiden. I åratal har den
sanningen bankats in i våra medvetanden.
Joe Olsson
Frilansjournalisten Jojje
Olsson har rest runt
bland sjukhus och forskningsanläggningar för
att försöka förstå varför de globala läkemedelsbolagen tävlar om att investera mest i Kina.
18
/No 2, mars 2010
LmV.
FÖRFÖRD
AV KINA
Forts
LmV.
´
nästa
Nopå
4 juni
2011 / 19
uppslag
Special/ LOCKANDE MARKNAD
JOJJE OLSSON
D
et går ganska snabbt att förstå
varför danska Novo Nordisk storsatsar i Kina. För ett par årtionden
sedan var diabetes nästan okänt
i landet. I dag uppskattas drygt 90 miljoner kineser dras med sjukdomen. I den
nya fabriken i Tianjin, som Novo Nordisk
nyligen investerade 2,5 miljarder kronor i,
ska 240 miljoner enheter insulinbaserad
behandling av diabetes produceras årligen
redan 2016. Zhang Kezhou är vice vd och
medicinsk chef för företagets del i Kina, och
han ser flera anledningar till att antalet diabetesfall ökat nästa explosionsartat.
– Även om kost och livsstil spelar stor
roll, så beror en stor del av ökningen på
att fler patienter undersöks nu än tidigare.
Såväl patienter som läkare blir allt mer
medvetna och fler får i dag rätt diagnos,
berättar han.
Ökningen av diabetes i Kina tjänar väl
»Kunskapen
om forskning och
utveckling inom
läkemedel i Kina
är fortfarande väldigt liten.« Wang Baoping
som exempel på hur en rad folksjukdomar
utvecklas i landet, säger Zhang Kezhou.
När antalet patienter börjar öka uppmärksammar regeringen problemet och bygger
allt fler sjukhus för att patienterna ska få
närmare till undersökning och vård. Parallellt med det ökar medvetenheten i stort,
både bland patienter och läkare. Det är när
det här sker för sjukdom efter sjudom som
läkemedelsmarknaden växer. I år förväntas
Kina segla upp som världens tredje största
marknad för läkemedel. Och de utländska
läkemedelsföretagen ser vad som håller
på att hända. Zhang Kezhou talar om en
»investeringstävling«. Astrazeneca har i
dag över 3 000 anställda i Kina, och säljer
produkter i över 100 kinesiska städer. Pfizer
har en ungefär lika stor personalstyrka på
plats och ökade i !ol verksamheten i Kina
med 25 procent.
Kina har länge setts som en framtida
FÖRFÖRD
AV KINA
20 /No 4, juni 2011
LmV.
marknad för de globala läkemedelsföretagen. Men egentligen var det först 2009 som
marknaden tog rejäl fart. Regeringen presenterade då en satsning på motsvarande
820 miljarder kronor i sjukvården över de
tre närmaste åren. Målet med satsningen
var att 90 procent av befolkningen skulle
omfattas av en slags grundläggande sjukförsäkring. En särskild subventionering inom
sjukvården för samtliga invånare höjdes
därför under 2011, från strax över 100 till
nästan 200 kronor. Besluten presenterades
under de årliga politiska stormötena i Peking i mars i år, och ingår i myndigheternas
åtgärder för att vidga det sociala skyddsnätet. Den kinesiska regeringen har flera
skäl att vilja satsa så mycket på sjukvården.
Eftersom det är dyrt att bli sjuk i Kina idag
så sparar många kineser sina pengar för att
ha som säkerhet. Regeringen vill istället att
de ska spendera pengarna för att på så sätt
öka den inhemska konsumtionen och göra
ekonomin mindre beroende av exporter.
Dessutom är dålig och dyr sjukvård en av de
främsta anledningarna till folkligt missnöje
med det styrande partiet.
ENLIGT STATLIG MEDIA täcks nu 1,27 av
1,34 miljarder invånare av denna grundläggande sjukförsäkring, som är den första av
sitt slag i Kinas historia. Vid mötet i mars
i år beslutades att ytterligare höja den
ursprungliga satsningen på sjukvård 2009–
2011, till sammanlagt över 1 000 miljarder
kronor. Dessutom uppmanas lokala myndigheter att göra sjukvård och läkemedel
mer tillgängligt för befolkningen.
– Tack vare denna politik kommer priserna för nästan alla läkemedel i Kina att
minska för patienterna, säger Zhang Kezhou och nämner antibiotika och medicin
för högt blodtryck som exempel.
När reformerna genomförs kommer det
vara framförallt patienterna på landsbygden som får bättre tillgång till läkemedel.
Något som Zhang Kezhou menar är en stor
utmaning, men samtidigt en enorm möjlighet, för utländska läkemedelsföretag.
Särskilt som det finns ytterligare utrymme
för satsningar i framtiden; sjukvård står
nu för 3,2 procent av den kinesiska regeringens totala utgifter enligt tidningen Wall
Street Journal. I Sverige och många andra
länder ligger motsvarande siffra på cirka
10 procent.
FOKUSET PÅ DE NYA MARKNADERNA börjar nu också påverka vad de globala läkemedelsföretagen väljer att forska på. Brittiska
BBC rapporterade i maj i år att allt fler företag utvecklar läkemedel riktade till sjukdomar som är vanligt förekommande i Asien.
Det handlar framförallt om cancer i huvud,
hals, mage och lever, hepatit B, tuberkolos
och dengue-feber. En intervjuad chef vid
Pfizer ser en tydlig trend i att läkemedelsföretag fokuserar sin forskning för att möta
behoven på den asiatiska marknaden. Kina
ligger idag efter när det gäller medicinsk
forskning, och man brister ofta i kompetens
att driva den själv.
– Kunskapen om forskning och utveckling inom läkemedel i Kina är fortfarande
väldigt liten, och man behöver lära från väst
och anamma internationella standarder,
säger Wang Baoping.
Han leder Novo Nordisks forskningscenter i utkanten av Peking, där det nyligen investerats 600 miljoner kronor på forskning
och utveckling. Antalet anställda ska här
dubblas från 100 till 200 inom fyra år.
Wang Baoping berättar att investeringen
i forskning också görs för att företaget vill
LmV.
Världens tredje
största marknad
För åtta år sedan var Kina världens
nionde största marknad för läkemedel.
Sedan dess har intäkterna vuxit med en
femtedel varje år, och 2011 kommer Kina
segla upp på tredje plats bakom USA och
Japan, tror marknadsundersökningsföretaget IMS Health. De räknar också med
att marknadsvärdet för läkemedel i Kina
kommer dubblas igen till 2013 genom att
kineserna kommer spendera ytterligare
över 250 miljarder kronor på mediciner.
Marknadsundersökningsfirman RNCOS
uppskattar 2011 års tillväxt för läkemedel
i Asien till 9,5 procent, jämfört med 3,2
procent i USA och 4,5 procent i Europa.
visa samarbetsvilja och dedikation till Kina.
Även om landet succesivt förbättrar kvalitén på sin forskning så har de en bit kvar att
gå, och myndigheterna vill därför gärna se
fler västersländska investeringar.
– Internationellt sett har Kina mindre
erfarenhet inom forskningsområdet, vilket
regeringen vill ändra på. En etablering här
går därför väldigt snabbt rent materialmässigt, säger Wang Baoping.
T
renden att uppmuntra överföring
av teknik och kunskap till Kina ses
inom allt fler områden. Statliga
subventioner har redan stimulerat
avancerade industrier som snabbtåg och
vindkraft till att bli världsledande. När det
gäller läkemedelsmarknaden har utländska
företag ännu så länge bara mellan 10 och 20
procent av marknaden i dag, men det är en
siffra som enligt alla prognoser beräknas
växa. Kinas tolfte femårsplan – som godkändes vid mötet i mars i år – har till exempel
ett uttalat fokus på bioteknik och biomedicin där läkemedel ingår som en underkategori, säger Ingrid de Vries vid Exportrådet
i Shanghai. Hon konstaterar också att Kina
fortsätter erbjuda goda förutsättningar för
utländska företag att förlägga sina forskningscentra här. Exempelvis har Astrazeneca i dag sitt globala center för forskning
och utveckling i Shanghai.
– Efter en expansion av forskning och
utveckling här kan företaget fortfarande behålla sitt patent hemmavid, påpekar Ingrid
de Vries.
Hon lägger till att Kina allt mer träder
fram som en viktig marknad för kliniska tester. Internationella företag ser möjligheter
att dra nytta av landets stora patientbefolkNo 4 juni 2011 / 21
´
Special/ LOCKANDE MARKNAD
ning, där alla huvudsakliga sjukdomar finns
representerade och medicinska institutioner nu är tillgängliga. Dessutom är Kina
världens största producent och konsument
av vaccin i dag, på grund av stor befolkning
och risk för pandemi.
Ingrid de Vries berättar också att svenska
företag har gjort bra ifrån sig på marknaden
här.
– Inom läkemedelsbranschen har Sverige
ett etablerat och gott rykte i Kina, i och med
första investeringen i Sino-Swedish Pharmaceutical Corporation redan 1987 i staden
Wuxi.
Fem svenska läkemedelsföretag investerade då i ett joint venture tillsammans med
ett kinesiskt statligt bolag. De var Sveriges,
och ett av världens, första joint venture i
Kina som ledde till etablering av Astrazeneca och Pharmacia i landet. Exportrådet driver också projektet »Symbiocare – Health by
Sweden«, genom vilket Sverige och Kina har
ett omfattande samarbete inom hälsovård.
Ett exempel på Sveriges ställning i utvecklingsarbetet var då Kinas hälsominister i
oktober förra året lyfte fram Sverige som ett
exempel för Kinas pågående hälsoreform.
M
22
/No 4, juni 2011
FÖRFÖRD
AV KINA
i övriga delar av världen som läkemedel,
men i Kina kommer det antagligen att säljas
som livsmedel fram till dess att allt är klart
med licenser och tillstånd. Exportrådet ser
en stor potential i Kina för så kallad »functional food« från företag som BioGaia.
– De här produkterna kan också klassas
som »bio-pharma« och i Kina hanteras de
då som läkemedel av myndigheterna, säger
Ingrid de Vries.
ZHANG KEZHOU PÅ NOVO NORDISK un-
derstryker, precis som kollegan Wang
Baoping, att nyckeln till framgång är att visa
lojalitet. Det är en egenskap som uppskattas
och belönas på ett annat vis för företag här
än i väst. Det handlar om att bygga förtroende hos myndigheterna.
– Vår nya fabrik i Tianjin blev till efter
ett samarbete med regeringen och efter
JOJJE OLSSON
en även om etableringar i Kina
lockar, är det långt ifrån friktionsfritt för de västerländska
företag som bestämmer sig för
att satsa. Processen fram till en etablering
är inte transparent. Och språkliga och
kulturella barriärer komplicerar det hela
ytterligare.
– Svenska företag som vill lansera och erbjuda sina produkter i Kina behöver en lokal
partner med erfarenhet av registrering och
regelverk och som förstår hur processerna
går till i praktiken, menar Ingrid de Vries.
Hon säger att Kinas myndighet för kontroll och reglering av läkemedel och livsmedel har stärkt kontrollen de senaste åren
efter en rad hälsoskandaler, exempelvis
2008 då sex barn avled och hundratusentals insjuknade efter att melamin blandats i
mjölkpulver.
I grunden tycker hon att utvecklingen
är positiv, men hon ser också att den byråkratiska processen blivit svårare. För att
sälja läkemedel i Kina krävs också lokala
kliniska studier. En ofta tidskrävande och
dyr process. Till det kommer frågan om vad
som är vad.
– Det som i Europa klassas som läkemedel kan i Kina klassas som livsmedel, eller
tvärtom. Det kan kräva ännu mer tid och
resurser.
Ett exempel är svenska BioGaia som
säljer probiotika och nyss har tagit sig in på
den kinesiska marknaden. Produkten säljs
»Nyckeln till framgång är lojalitet
med landet.« Zhang Kezhou
LmV.
Subventioner istället för korruption
Subventionssystemet i Kina kom till efter
att situationen för sjukvården blivit allt mer
ohållbar. Reformer på 1970-talet innebar
att sjukhusen skulle finansiera sig själva.
För att få ekonomin att gå runt blev det
läkemedel som blev intäktskällan. Konsekvensen blev en kraftig övermedicinering
och korruption, exempelvis avrättades
Kinas före detta sjukvårdsminister 2007
för att ha tagit mutor. För att motverka allt
detta ska subventionssystemet minska
vinsten på läkemedel och det innebär
verket och det politiska systemet som utmaningar för utländska läkemedelsföretag
som vill etablera sig i Kina.
– Det finns inga klara specifikationer och
reglerna är ofta öppna för tolkning. Läkare
är mer konservativa och litar hellre på egna
erfarenheter än teknik, vilket kommer ta tid
att ändra på.
Det gäller också att vara flexibel, kunna
anpassa sig till det annorlunda regelverket
och ständigt vara beredd på ändrade standarder. Det gäller också att satsa på rätt
slags mediciner.
– Exempelvis är blödarsjukan väldigt
ovanlig i Kina. Därför omfattas den inte av
myndigheternas subventioner och många
patienter avstår då från att köpa läkemedel,
säger Zhang Kezhou.
N
att vi övertygat myndigheterna om vår
dedikation till den kinesiska marknaden.
Hans erfarenhet är att det vanligtvis tar
två till fyra år längre tid att få ut läkemedel
på marknaden i Kina än i Europa.
– Realiserandet tar längre tid och går i
många kanaler. Det finns ingen enda universallösning ännu, ingen »one fits all«.
Men lojalitet belönas som sagt. Novo
Nordisk fick, betydligt snabbare än vad
som är brukligt, sitt nya diabetesläkemedel
Victoza godkänt i Kina. Zhang Kezhou kalllar Victoza för ett historiskt genombrott,
och läkemedlet hade knappast blivit godkänt på mindre än två år i Kina om inte
Novo Nordisk funnits här sedan 1994.
Men även Zhang Kezhou pekar på regelLmV.
är Zhang Kezhou tittar framåt i
tiden och försöker se vad som
kommer hända näst i Kina ser
han att landet har stora hälsoutmaningar. Han nämner matsäkerhet, rökning och kroniska sjukdomar som särskilt
bekymmersamma. Men allra värst är det
med föroreningarna som leder till enorma
kostnader, både rent ekonomiskt och för
de människor som drabbas. Och så var det
cancern, vars ökning i Kina saknar all historisk motsvarighet i världen. De senaste
tre åren har antalet cancerfall ökat med
över 80 procent, och är nu enligt officiell
statistik den vanligaste dödsorsaken av alla
i hela landet. Utvecklingen har dragit till sig
myndigheternas uppmärksamhet och centralregeringen ska nu stå för en del av vårdkostnaden. Efterfrågan på cancerläkemedel
kommer därför öka dramatiskt.
Liknande farhågor målas upp av Julia
Zhu, som varit läkare på Tiantan Puhua
Hospital i södra Peking i över tio år. Hon ser
det största behovet av framtida läkemedel
i cancer, diabetes, högt blodtryck och fler
även att läkarna inte längre får provision
från läkemedelsföretagen. Men det finns
fortfarande envisa kvarlevor av det gamla
systemet. Den överdrivna användningen av
antibiotika i Kina är ett exempel, eftersom
vinstmarginalen är högre på antibiotika än
på andra läkemedel. I snitt används nästan
tjugo gånger mer antibiotika per person
i Kina än i Sverige, och av receptutskrivningen vid kinesiska sjukhus är cirka 70
procent antibiotika.
kroniska sjukdomar till följd av en åldrande
befolkning. Läkemedel behövs med andra
ord, men patienterna är beroende av priset,
menar Julia Zhu. Därför, säger hon, är det
nästan nödvändigt för utländska läkemedel
att de täcks av regeringens subventioner.
Annars används de inte. Hon såg bland
annat en stor ökning i användningen av
läkemedel mot högt kolesterolvärde då de
blev billigare.
– Västerländska läkemedel började bli
vanliga under mitten av 1990-talet. Och när
Kina blev medlem i Världshandelsorganisationen 2001 exploderade de utländska
företagens verksamhet här, säger Julia.
INNAN DESS VAR ANVÄNDNINGEN av
traditionell kinesisk medicin vanlig. Det är
den fortfarande, men trenden går mot att
använda traditionell medicin som komplement till västerländska läkemedel, menar
Julia Zhu. Kinesiska hälsomyndigheten presenterade i !ol också en lista med rekommendationer på hur och till vad de mest
förskrivna läkemedlen bör användas. Men
listan har ännu inte någon jättestor betydelse för valet av ett läkemedel, säger Ning
Lisheng, apotekare vid Puhua Hospital. Han
menar att patientens kostnadsprioriteringar gör att det är betydligt viktigare för ett
läkemedel att ingå bland de mediciner som
subventioneras av myndigheterna.
– Eftersom inhemska läkemedel ofta
redan omfattas av försäkringar och subventioner, så får de här nya satsningarna på
sjukvården störst betydelse för utländska
läkemedelsföretag , säger Ning Lisheng.
×
JOJJE OLSSON, text
STEFAN MALMQUIST, illustration
No 4 juni 2011 / 23
