Mänskliga rättigheter
i svensk utrikespolitik
Att främja och öka respekten för de mänskliga rättigheterna är en prioriterad fråga inom svensk utrikespolitik. Engagemanget för de mänskliga rättigheterna
speglar förhoppningar om en värld där människor kan
leva fria och trygga utan fruktan och nöd. Den svenska
regeringens ambition är att föra en konsekvent och resultatorienterad politik för de mänskliga rättigheterna.
Arbetet för mänskliga rättigheter ska påverka alla delar av utrikespolitiken, såväl säkerhetspolitiken och
utvecklingssamarbetet som migrationspolitiken och
handelspolitiken.
Vad är mänskliga rättigheter?
”Alla människor är födda fria och lika i värde och
rättigheter.” Så inleds FN:s allmänna förklaring om
de mänskliga rättigheterna från 1948. De rättigheter
som inryms i den allmänna förklaringen innehåller,
enkelt uttryckt
ram finns ytterligare fyra viktiga konventioner som
behandlar rasdiskriminering (1965), diskriminering
av kvinnor (1979), tortyr (1984) samt barnets rättigheter (1989). 2007 öppnades två nya MR-konventioner
för undertecknande: FN:s konvention om rättigheter
för personer med funktionsnedsättning och FN:s konvention om skydd mot påtvingade försvinnanden.
Den centrala överenskommelsen för de länder
som är medlemmar i Europarådet är Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och
de grundläggande friheterna (Europakonventionen) från
1950.
Behovet av internationella regler för mänskliga
rättigheter är idag i stort sett fyllt. Utmaningen ligger
i att göra verklighet av konventionernas mål och
principer.
Principerna för politiken
1993 samlades världens länder i Wien för att delta
• de grundläggande friheterna, såsom rätten att hysa i Världskonferensen om de mänskliga rättigheterna.
eller uttrycka åsikter, att utöva en religion, att I den deklaration som antogs vid konferensen slogs
bilda eller gå med i en organisation eller att ordna en rad grundläggande principer fast för det inter möten
nationella arbetet för de mänskliga rättigheterna.
• rätten till skydd mot övergrepp, till exempel
Dessa viktiga principer utgör grunden för arbetet
rätten att inte bli godtyckligt arresterad eller
med mänskliga rättigheter i Sveriges utrikespolitik.
utsättas för tortyr
Principerna är:
• rättigheter för att tillgodose de grundläggande
behoven, till exempel rätten till en tillfreds• De mänskliga rättigheterna är universella – de
ställande levnadsstandard, till bästa möjliga hälsa gäller alla människor, utan åtskillnad, över
och till utbildning.
hela världen, oavsett land, kultur eller specifik
situation.
Under de sextio år som gått sedan den allmänna • Det är legitimt att reagera – Sverige kan och ska förklaringen antogs har rättigheterna slagits fast i ett påverka andra länder att respektera de mänskliga antal internationella konventioner. Stater kan rati- rättigheterna.
ficera dessa konventioner, vilket innebär att de för• Rättigheterna gäller individer och är regeringars binder sig att respektera konventionernas regler.
De centrala konventionerna är FN:s internationella ansvar.
konvention om medborgerliga och politiska rättigheter • De mänskliga rättigheterna är odelbara – alla
och FN:s internationella konvention om ekonomiska, rättigheter är lika viktiga och de är ömsesidigt sociala och kulturella rättigheter från 1966. Inom FN:s samverkande och förstärkande.
Politikens inriktning:
Det övergripande målet för arbetet med de mänskliga rättigheterna i svensk utrikespolitik är att bidra
till att människor också i andra länder får del av de
rättigheter som slagits fast inom ramen för FN och i
andra internationella sammanhang.
Regeringen priorieterar åtta områden i sitt arbete
med mänskliga rättigheter i utrikespolitiken
• att bygga demokrati
• att stärka yttrandefriheten
• att verka för dödsstraffets avskaffande
• att bekämpa tortyr
• att bekämpa summariska avrättningar och godtyckliga frihetsberövanden
• att värna rättsstatens principer
• att värna de mänskliga rättigheterna och interna
tionell humanitär rätt
• att bekämpa diskriminering
Sverige använder flera kanaler och olika verktyg i utrikespolitiken för att på olika sätt bidra till
skyddet för de mänskliga rättigheterna. Arbetet består
inte bara av det politiska arbete som direkt syftar till
att påverka andra länders regeringar att respektera de
mänskliga rättigheterna. Det bedrivs även i form av
samordning mellan en rad olika politikområden, inte
minst inom utvecklingssamarbetet.
Att Utrikesdepartementet offentliggör årliga rapporter om läget för de mänskliga rättigheterna i världens
länder är ett led i det arbetet. Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter (www.manskligarattigheter.se) är ett viktigt hjälpmedel i regeringens
strävanden att sprida information och kunskap om
mänskliga rättigheter.
En sammanhållen politik för mänskliga rättigheter
För att Sveriges samlade politik för att främja de
mänskliga rättigheterna ska bli konsekvent och ge
resultat arbetar Sveriges regering med att integrera
mänskliga rättigheter i en rad olika politikområden,
till exempel det konfliktförebyggande arbetet, asyloch migrationsfrågorna, kampen mot terrorism, utvecklingssamarbetet och handelspolitiken.
En viktig fråga som blivit alltmer accepterad är
kopplingen mellan mänskliga rättigheter, säkerhet och
utveckling. Sverige betonar i internationella sammanhang dels vikten av respekt för de mänskliga rättigheterna för att konflikter ska kunna förebyggas, dels
vikten av snabba insatser för att stärka de mänskliga
rättigheterna i det fredsbyggande arbetet efter en
konflikt. Sverige arbetar också för att stärka skyddet
för individer i konfliktsituationer. Det sker bland
annat genom att systematiskt påtala staters ansvar att
ge humanitära aktörer säkert tillträde till nödlidande
civilbefolkning. Sverige stödjer också den Internationella brottmålsdomstolens (ICC) arbete och
Arbetet sker bland annat genom att Sverige
verkar för att fler stater ska ansluta sig till domstolens
• inom ramen för FN och andra internationella stadga (Romstadgan).
organisationer medverkar till att utveckla organisa Utvecklingssamarbetet handlar i stor utsträckning
tionernas och det internationella samfundets om att förverkliga alla mänskliga rättigheter – med möjligheter att slå vakt om de mänskliga rättig- borgerliga och politiska såväl som ekonomiska, soci heterna
ala och kulturella. Det finns ofta ett tydligt samband
• bidrar aktivt till EU:s arbete för de mänskliga rättig- mellan bristande respekt för mänskliga rättigheter och
heterna
fattigdom. Sverige arbetar för att mänskliga rättig• uppmärksammar situationen för de mänskliga heter och demokrati ska genomsyra det svenska ut rättigheterna i enskilda länder i offentliga ut- vecklingssamarbetet, liksom det utvecklingssamarbete som bedrivs inom FN-systemet, Världsbanken
talanden eller tal i internationella sammanhang
och av EU-kommissionen.
• för de mänskliga rättigheterna på tal i kontakter Sveriges politik för global utveckling präglas av
med andra länder och, när det behövs, uppvaktar de fattigas perspektiv på utveckling och ett rättig landets myndigheter för att påtala kränkningar av hetsperspektiv. Rättighetsperspektivet innebär att
de mänskliga rättigheterna
de värderingar och principer som uttrycks i FN:s
• genom utvecklingssamarbetet bidrar till att stärka allmänna förklaring, och i senare konventioner om
ländernas egen kapacitet att efterleva och förverk de mänskliga rättigheterna, ska prägla allt arbete för
liga mänskliga rättigheter.
fattigdomsminskning, utveckling och uppnåendet av
FN:s åtta millienniemål. Främjandet av mänskliga
Det handlar sällan om att välja ett handlings- rättigheter, demokrati och jämställdhet utgör priorialternativ utan snarare om att framföra samma bud- terade sakområden för det svenska utvecklingssamskap genom lämpliga kanaler och vid olika tillfällen. arbetet.
Avsikten är att använda den kombination av insatser
När människor inte har möjlighet att få skydd mot
som krävs för att förbättra respekten för de mänskliga förföljelse inom sitt eget land söker de skydd i andra
rättigheterna i olika länder.
länder. Konventionen angående flyktingars rättsliga
En allt större mängd aktörer, inklusive frivillig- ställning från 1951, med 1967 års tilläggsprotokoll,
organisationer och företag, verkar idag för att på olika utgör ett grundläggande skyddsnät för dessa männisätt påtala och främja de mänskliga rättigheterna. skor. I det internationella samarbetet om asyl- och
Det ställer större krav på samarbete och öppenhet. migrationsfrågor lyfter Sverige fram internationella
överenskommelser om mänskliga rättigheter och
fortsätter att arbeta för att de regeringar som ännu
inte anslutit sig till flyktingkonventionen gör det.
En aktuell fråga är mänskliga rättigheter och terrorism. Sverige stöder det internationella arbetet
mot terrorism som särskilt sedan den 11 september
2001 sker genom ett allt närmare internationellt
samarbete. Samtidigt framhåller Sverige vikten av att
arbetet mot terrorism bedrivs med full respekt för
folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna och
rättssäkerheten. Arbetet mot terrorism får inte bli en
förevändning för ingripanden, till exempel mot en inhemsk opposition eller minoriteter, som strider mot
de mänskliga rättigheterna.
På det handelspolitiska området handlar arbetet huvudsakligen om relationen mellan handelspolitiken och förverkligandet av internationella
arbetsorganisationen ILO:s centrala konventioner om
mänskliga rättigheter i arbetslivet. Sverige arbetar
för en mer regelbunden dialog mellan olika internationella organisationer om sambanden mellan mänskliga rättigheter och handel. Den svenska regeringen
arbetar också med frågor om mänskliga rättigheter
och företag genom Globalt Ansvar vid UD:s enhet
för internationell handelspolitik.
Människors möjlighet att ta del av de mänskliga
rättigheterna
Sverige arbetar för att alla människor ska kunna ta
del av de mänskliga rättigheterna. Principen om ickediskriminering förblir en grundpelare i det internationella arbetet för de mänskliga rättigheterna. För
att kunna garantera lika förutsättningar för alla måste
hänsyn tas särskilt till barnets rättigheter, kvinnors
rättigheter och rättigheter för personer som tillhör
urbefolkningar och nationella eller etniska, religiösa
och språkliga minoriteter. Att bekämpa diskriminering
på grund av kön, etniskt ursprung, religion, funktionshinder eller sexuell läggning är en av de största utmaningarna i arbetet för mänskliga rättigheter.
Svåra kränkningar av människors rättigheter
Såväl nationellt som genom EU förespråkar Sverige i
olika sammanhang att dödsstraffet ska avskaffas över
hela världen. Sverige är också aktivt när det gäller att
påtala och på olika sätt arbeta för att förebygga alla
former av tortyr. Tortyr eller annan grym eller förnedrande behandling får aldrig accepteras.
Ett allvarligt och växande problem som i dag
förekommer över hela världen är handel med människor. Sveriges engagemang för att bekämpa människohandel har vuxit snabbt de senaste åren både vad gäller
problemet i Sverige, inom EU och i omvärlden i övrigt.
Ett fungerande rättssystem med rättsliga garantier
Det internationella arbetet för de mänskliga rättigheterna lyfter alltmer fram den centrala roll som
rättsstatens principer spelar i skyddet för individen.
Det handlar bland annat om garantier mot makt-
missbruk av staten eller dess representanter och att
det ska finnas ett fungerande och rättssäkert rättsväsende. Denna fråga är viktig för Sverige och genom
utvecklingssamarbetet hjälper Sverige till att stärka
rättsstaten i de länder där det behövs. Sverige arbetar
också för att motverka att stater underlåter att bestraffa personer som begår brott mot de mänskliga
rättigheterna.
Rättigheter som främjar demokratin
Respekt för mänskliga rättigheter bidrar till och är i
högsta grad en förutsättning för demokrati. Demokratin är i sig själv en mänsklig rättighet, bland annat
uttryckt i allas rätt att delta i det egna landets styre
genom rösträtt i fria val. Demokrati är också omvänt
en förutsättning för respekt av samtliga mänskliga
rättigheter. Det inbegriper bland annat människors
möjlighet att delta i den demokratiska utvecklingen
genom yttrandefrihet, mediefrihet, öppenhet, tillgång
till information och föreningsfrihet. Sverige påtalar
kränkningar och begränsningar i dessa friheter varhelst de förekommer. Genom utvecklingssamarbetet
stödjer Sverige också utvecklingen av fria medier och
stärkandet av civila aktörer. Sverige bidrar också till
EU:s, FN:s och OSSE:s valstöds- eller observatörsinsatser.
Förverkligande av ekonomiska, sociala och kulturella
rättigheter
Dessa rättigheter omfattar bland annat rätten till social trygghet, rätten till en tillfredsställande levnadsstandard, rätten till utbildning, rätten till hälsa och
rätten till arbete. Konventionerna slår fast att stater är
skyldiga att utnyttja alla tillgängliga resurser maximalt för att gradvis förverkliga rättigheterna. De
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna ses
på sina håll mer som politiska ambitioner än som
verkliga rättigheter. Det finns emellertid ingen saklig
grund för att behandla dessa rättigheter som mindre
viktiga än de medborgerliga och politiska rättigheterna eftersom de mänskliga rättigheterna är odelbara, och ömsesidigt samverkande. Sverige betonar
de ekonomiska och sociala rättigheterna i sitt arbete
inom de globala och regionala organisationerna och
arbetar för att skyddet för dessa rättigheter och deras
förverkligande ska få ökad vikt. En viktig princip i
detta arbete är att betona alla människors lika rätt
– utan diskriminering – till ekonomiska, sociala och
kulturella rättigheter.
Internationellt samarbete
Inom ramen för den gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitiken har EU snabbt gått mot en alltmer konsekvent och integrerad politik för de mänskliga rättigheterna. Gemensamma uttalanden, tal och
uppvaktningar i frågor som rör de mänskliga rättigheterna är en självklar del i EU:s arbete. EU är en
viktig och kraftfull aktör inom FN och andra internationella forum där mänskliga rättigheter diskuteras.
Sverige har bidragit till denna utveckling genom att
inom EU konsekvent betona vikten av det gemensamma arbetet för de mänskliga rättigheterna, liksom
viktenavattintegrerafrågoromdemänskligarättigheterna i EU:s övriga arbete. Förutsättningarna för
enstarkEU-politikharytterligareförstärkts genom
lissabonfördragets ikraftträdande i december 2009,
blandannatgenomfördragetsinrättandeavengemensamrepresentantförutrikesfrågorsomsamtidigt
ärvice-ordförandeiEU-kommissionen.
Tillsammans med övriga EU och andra likasinnade
länder bidrar Sverige inom FN till processer som
ska stärka FN:s förmåga att främja och skydda de
mänskligarättigheterna.Sverigespeladeenaktivroll
itillskapandetavFN:snyarådfördemänskligarättigheterna.Förhoppningenärattdetnyarådetpåsikt
ska medföra att FN:s och det internationella samfundets arbete för de mänskliga rättigheterna stärks.
Sverige deltar också aktivt i arbetet med mänskliga
rättigheter inom Organisationen för samarbete och
säkerhet(OSSE)ochinomEuroparådet.
En viktig målsättning för Sverige är också att bidra
till att det internationella arbetet med mänskliga
rättigheter, inte minst när det gäller övervakningen,
blir effektivare.
Det är ofta svårt att mäta resultatet av arbete
ägnat åt att främja de mänskliga rättigheterna. Genom
att i samtal med andra länder och i andra internationellasammanhangkonsekventpåtalakränkningar
av de mänskliga rättigheterna kan Sverige bidra till
attsporraländertillstegvisaförbättringariskyddetav
demänskligarättigheterna.Sverigekommerattfortsättaattarbetaförattgöraverktygenfördemänskligarättigheterna mer effektiva och resultatinriktade och för
attdessaverktygskaanvändasförenintegreradpolitik
för fred och säkerhet, demokrati och utveckling.
Detta faktablad är en uppdaterad sammanfattning av huvuddragen i skrivelsen Mänskliga rättigheter
i svensk utrikespolitik (2007/08:109) som regeringen överlämnade till riksdagen den 13 mars 2008.
Skrivelsen finns att ladda ned och beställa på UD:s webbplats, www.ud.se.
Skrivelsen går också att beställa från Riksdagens tryckeriexpedition, telefon 08-786 58 10.
Läs mer om mänskliga rättigheter på www.manskligarattigheter.se
Produktion: Press-, informations- och kommunikationsenheten
Tryck: Davidsons Tryckeri, Växjö, november 2010
Tel: 08-405 10 00, e-post: [email protected]
Webbplats: www.ud.se
Artikelnr: UD10.084
Faktabladet ges ut även i engelsk version
