Kyrkan – skapelsens förvaltare
Om att ta emot en gåva och ge den vidare
30.8.2013
Björn Vikström, biskop
Skapat av Gud – skapat av människor
•
•
•
•
•
•
•
Människan är Skaparens avbild
Vad gör vi med det som någon annan skapat?
Naturen och kulturen som gåva och uppgift
Ta emot – använd, förvalta, bevara – ge vidare
Ödmjukhet och kreativitet: förvalta punden
Gadamer: Att förstå är alltid att förstå annorlunda
Levande tradition – inte en reliksamling
1. Att ta emot en gåva
• Andas, dricka, äta, lyssna – vi är mottagare,
brukare och förbrukare
• Livet, världen, kulturen fanns långt före mig
• Jag stiger in i en värld som redan är skapad
• Givande och mottagande förutsätter varandra
• Gåva och lån
– Av jord har du kommit, till jord skall du återvända
• Ödmjukhet och förundran
2. Gåvan för med sig en uppgift
•
•
•
•
•
Människan en del av skapelsen men i särställning
Uppfyll jorden och lägg den under er
Fröet till ansvar och till exploatering
Gåvan kan tas ifrån oss om vi missbrukar den
Hybris och själviskhet grundsynderna: vi vill ha
allt nu!
• Döden sätter en gräns för självförverkligandet
• Men ”lämna i fred” får inte användas som
svepskäl för likgiltighet
3. Inför vem är vi ansvariga?
• Teocentrism: Gud
• Bio/Ekocentrism: Kosmos/ Livet / Naturen
– För stort och för vagt för att upplevas som ett subjekt
– Djur- och växtarter, biotoper ...men vad är ”naturligt”?
• Antropocentrism:
– Tidigare generationer
– Nu levande medmänniskor
– Våra efterkommande
• Men vet vi vad de önskar och vill...?
• Vi är aldrig i en totalt jämbördig etisk relation
4. Bruka, bevara och ge vidare
• Bruka eller förbruka resurser
• Återställa, bevara eller se framåt
• Traditionsförmedling innebär förändring – vi
blickar både bakåt och framåt
– Bibelöversättningar
– Psalmtexter och musik
– Kyrkobyggnader
• Underlätta meningsfull användning
• Vördnad kombinerad med frimodighet
5. Vem definierar kriterierna?
• Makt, språkbruk och auktoritet bör alltid granskas
kritiskt: Gäller såväl orörd natur som kulturarv
• Nyttoargument och användbarhet viktiga kriterier,
men bör vägas mot andra värden
• Konsthistoriska och museala värden
• Effektivitet: energi, resurser
• Säkerhet, trygghet
• Skönhetsvärden: estetisk njutning, positiva
upplevelser
• Nytta för vem, skönhet för vem, ”naturligt”...?
6. Samspel mellan deltagare och expert
• Svag eller stark hållbar utveckling
– Hur långt sträcker sig tron på expertkunskapen?
– Vet lokala användare bäst vad som skall göras?
– Är det självklart att vi har rätt att ”fixa” bristerna?
•
•
•
•
Olika språkbruk, erfarenheter och perspektiv
Hur får experten legitimitet i lokalsamhället?
Mötesplatser mellan kulturer; ”trading zones”
Inkarnationen: från expert till deltagare, utan att
förlora överblicken
7. Tro och kroppslighet
• Vad betyder det att inkarnationen ligger i centrum
för kristen tro?
• Positiv värdering av skapelsen, skapandet o
sårbarhet
• Ord behöver ständigt bli kropp
• Kyrkobyggnader, musik, liturgi, diakoni ger kropp
åt evangeliet om Guds kärlek och nåd
• ...inte bara Bach som är den femte evangelisten
• Kyrkan skall inspirera till och möjliggöra
efterföljelse = att gestalta evangeliet om Kristus
