1 (2)
TJÄNSTESKRIVELSE
Sociala nämndernas förvaltning
Patrik Kalander - aj069
E-post: [email protected]
2014-11-26
Dnr: 2014/806-IFN-715
Individ och familjenämnden
Kopia till
Britta Wallin, Socialkontor Vuxen
Per Nägele, Sociala nämndernas förvaltning
Åsa Sundgren-Häggberg, proaros Fritid och
Familj
Peter Storm, proAros Fritid och Familj
Bostad först - modell för boendestöd
Förslag till beslut
Individ och familjenämnden beslutar att:
- Godkänna förvaltningens förslag till modell för boendestöd och uppföljning.
- Boendestödet utformas som ett uppdrag till proAros.
- Arbetet med Bostad Först följs upp och utvärderas efter två år.
Ärendebeskrivning
Nämnden beslutade 2011 att en modell för Bostad Först skulle utvecklas.
Inom ramen för Idéburet offentligt partnerskap mellan nämnden och Västerås
Stadsmission och Socialkontor Vuxen togs en modell fram.
Modellen skulle vara ett komplement till övriga boendeformer och ingå i
konceptet ”En väg in” och i samarbetsavtalet med fastighetsägarna i Västerås.
Då inga lägenheter tilldelats för Bostad Först och att det inte sågs som
realistiskt att samarbetsavtalet skulle tillföra den omfattning av bostäder för
sociala ändmål som är nämndens behov, beslutade nämnden 2013-11-27 §
293 att uppdra åt Fastighetskontoret att köpa in 10 lägenheter till Bostad
Först.
En fortsatt dialog har förts med Stadsmissionen om att bedriva boendestödet
mm inom ramen för partnerskapet, men Stadsmissionen meddelade nämnden
i september att man väljer att tacka nej till att ingå (2014/799-IFN-700).
Då det varit angeläget för nämnden att Bostad Först kommer igång beslutades
(2014-09-25 § 236) att Socialkontor Vuxen får i uppdrag att rekrytera
personal och arbeta fram en modell och rutiner för boendestöd och
uppföljning. När arbetet kommit igång fick förvaltningen i uppdrag att
återkomma med hur verksamheten ska kunna överföras till en utförare under
2015 då boendestöd inte är myndighetsutövning.
Förvaltningen har tillsammans med Socialkontor Vuxen utarbetat en modell
för boendestöd. Den beskriver bakgrund, innehåll och hur den ska följas upp.
Förvaltningen föreslår att modellen och arbetssättet ska följas upp och
utvärderas efter två år. Att utveckla det dagliga arbetet och rutiner är påbörjat
och kommer vara en fortlöpande process under dessa två år, där lärande och
utveckling blir självklara inslag.
Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03
VÄSTERÅS STAD
TJÄNSTESKRIVELSE
2014-11-26
2 (2)
Dnr: 2014/806-IFN-715
Förvaltningen har föreslagit en budget för boendstödet. Om modellen vid
utvärderingen skulle visa goda effekter finns möjlighet att utöka antalet
personer som skulle kunna erbjudas Bostad Först inom budgetramen.
Erfarenheter från andra håll gällande Bostad Först är bl a vikten av att det
finns en hög tillgänglighet till personal i början. Även på icke kontorstid.
Andra betydelsefulla faktorer för framgång är att utveckla samverkan och
samordning utifrån brukarnas behov liksom att kunna erbjuda stöd och hjälp
snabbt vid behov. Förvaltningen bedömer att proAros har goda
förutsättningar att svara upp mot de behov som finns och att verksamheten
genom möjligheten att kunna kombinera olika former av stöd kan bidra till
positiva synergieffekter för målgruppen.
Sociala nämndernas förvaltning har den 26 september 2014 lagt fram förslag
till beslut.
Bilagor
Bostad Först modell för boendestöd och uppföljning
1
Diarienr
2014-11-26
Rev 2014-12-05
2014/806-IFN
Individ och familjenämnden
Sociala nämndernas förvaltning
Patrik Kalander
Bostad Först – modell för boendestöd och uppföljning
1. Syfte och bakgrund
Individ och familjenämnden utredde 2009 om Housing First skulle kunna vara något
för Västerås. I samband med att handlingsplan mot hemlöshet 2011-2015 som antogs
i oktober 2011 beslutades att en Västeråsmodell skulle utvecklas.
Syftet med Bostad Först ska vara, att varaktigt minska antalet hemlösa genom att
personer i hemlöshet ska erhålla bostad och kunna behålla en lägenhet med eget
kontrakt. Bostad Först skulle vara en del i strategin för att motverka hemlöshet.
Ett förslag utarbetades ihop med Västerås Stadsmission inom ramen för idéburet
offentligt partnerskap. Modellen skulle utgöra ett komplement till övriga
boendeformer och ingå i konceptet En väg in – ett samarbetsavtal mellan
fastighetsägarna Västerås och Västerås stad som innebär att fastighetsägarna erbjuder
staden lägenheter för uthyrning till personer som av särskilda skäl är utestängda från
den vanliga bostadsmarknaden. Det kommunala bostadsbolaget Mimer, stadens
fastighetskontor och fastighetsägare som kan tänka sig att upplåta lägenheter var också
delaktig i framtagande av modellen.
Bostadssituationen i Västerås har under de senaste åren kännetecknats av stor
efterfrågan och en liten tillgång på små lägenheter och lägenheter har därför inte
tilldelats för ändamålet. På grund av detta tog Individ och familjenämnden beslut i
november 2013 om att fastighetskontoret ska köpa in 10 mindre lägenheter för
ändamålet.
Pga förändrade förhållanden i verksamheten beslutade Västerås Stadsmission under
augusti 2014 att inte åta sig att delta i Bostad först enligt tidigare utarbetad modell.
Individ och familjenämnden beslutade i oktober 2014 att starta upp Bostad först i egen
regi på Socialkontor Vuxen. Att utveckla en modell och rutiner för boendestöd och
därefter överlämna åt en utförare att tillhandahålla stödet.
Övrig bakgrund och utgångspunkter
Den modell av Housing first som implementeras i Sverige är en light-variant av den
ursprungliga modell som utvecklats i USA och Canada och kallas Bostad Först. En av
de viktigaste skillnaderna från originalmodellen är att personer i den svenska modellen
erbjuds ett andrahandskontrakt under en inledningsperiod 9-24 månader istället för ett
förstahandskontrakt. En annan skillnad är att den boende i Bostad Först modellen inte
erhåller ett systematiskt individuellt anpassat boendestöd. Modellerna kan skilja sig
mellan olika orter. Modellen innebär en bondelösning i form av ”normala” lägenheter
i det reguljära boendebeståndet med någon form av hyresavtal upprättat mellan
fastighetsägare, socialtjänsten och hyresgäst. Boendet är inte villkorat utifrån krav på
ID: p_9_Bostad
Först modell för boendestöd och uppföljning dotx
Västerås stad
2 (6)
deltagande i någon form av behandling eller nykterhet. Det som är villkorat är att
hyresgästen måste betala hyran, följa allmänna ordningsregler för hyresgäster och
träffa sin kontaktman (ofta kallad vägledare) en gång i veckan. En viktig utgångspunkt
är att så långt som möjligt följa klientens önskemål om typ av boende och placering.
Utvärderingar
Det finns endast två utvärderingsrapporter gällande modellen (Källmén & Blid 2013
och Kristiansen 2013). Dessa är en utvärdering från Stockholm och en kvalitativ
utvärdering av brukarnas upplevelser i Helsingborg. Studien från Stockholm visade att
majoriteten av dem i Bostad Först efter två år bodde kvar i sina lägenheter och
skattade sin boendesituation som mer normal än de i en boendetrappmodell (personer
kvalificerar sig vidare i steg i en bestämd ordning med start från t ex härbärge).
Socialstyrelsen
I samband med revidering av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården
ansåg en konsensuspanel att fördelarna med modellen är att ett ordnat boende kan
vara en plattform för att göra det möjligt för personer att arbeta med andra
problemområden. Att ha en egen dörr, att kunna stänga om sig, ökar välbefinnandet. I
modellen är det också möjligt att vara ärlig runt sin grundproblematik eftersom man
inte riskerar utskrivning så länge man är en god hyresgäst. Det kan leda till att man
söker adekvat hjälp och behandling. De krav som finns i modellen kan också fungera
som ett stöd och som en utgångspunkt för dialog kring livsområden som är viktiga i
samhället. Några av de nackdelar panelen lyfte fram vara att det kan vara lättare att
fortsätta missbruka i eget boende utan insyn. Det finns också risk att man inte går
vidare från denna form av boende till frivilliga behandlingsinsatser. Möjligheten att
välja bort stödinsatser kan också öka risken för vräkning. Flera i panelen lyfte att
stödinsatser i boendet är avgörande för att lyckas.
Panelen bedömde att insatsen kan bidra till ökad boendestablitet och förbättrad
funktionsförmåga för de flesta personer som får insatsen. Förutsättningar för att
modellen ska fungera enligt flera i planelen är att den enskilde får rätt utformat och
samordnat stöd i form av Case management och ACT-team. Det är viktigt med
individuella lösningar och hög tillgänglighet till kontaktpersonen. Det behövs
kompetent personal som kan motivera till behandling. Modellen förutsätter tillgång till
lägenheter, att hyresvärdar i större utsträckning godtar hyresgäster med känd social
problematik.
Case Management , boendestödjare
Det finns fyra huvudsakliga modeller för Case Management (CM). Dels två
”standardmodeller” Mäklarmodell (Brokerage) och Generalist-modell. ACT-modell
(arbetet bedrivs i multidisciplinära team) och Resursmobiliseringsmodell (Strengths
model).
Grundläggande syftet med Case management är att stötta människor att skaffa de
färdigheter, talanger och mobilisera den inneboende kraft som behövs för att de ska
kunna möta, hantera och lösa de problem som de dagligen möter i sitt liv. Case
management fokuserar därför på det som händer i det dagliga livet som t ex arbete,
bostad, familj och fritid.
I Case management enligt Resursmobiliseringsmodellen är de bärande principerna
(enl Charles Rapp, The Strengths Model, 2012)
1. Fokus ligger på individens förmågor och möjligheter.
2. Relationen mellan Case managern och klienten är central och nödvändig för
att lyckas i rehabiliteringsprocessen.
Västerås stad
3 (6)
3. Insatser i form av åtgärder bygger på klientens självbestämmande vad gäller
form, innehåll och inriktning på insatsen.
4. Samhället ses som en uppsjö av resurser och inte som ett hinder. Case
managern uppmuntrar samverkan mellan olika aktörer i syfte att främja
klientens rehabilitering.
5. Intensivt uppsökande verksamhet är det arbetssätt som föredras. Dvs arbetet
bedrivs utanför kontorsmiljö. Krisberedskap finns dagtid, men kan organiseras
även på icke-kontrostid.
6. Personer som lider av svåra psykiska sjukdomar kan fortsätta att lära och växa
samt förändras. Missbruk eller psykisk sjukdom är enbart en sida av klientens
liv.
Övrigt som kännetecknar CM enl modellen är att varje CM har ca 15-20 klienter.
Antalet bör inte överstiga 20.
Klienterna kan ha svåra/komplexa problem. Mindre sällan finns krisberedskap på icke
kontorstid. CM tittar framåt och betonar styrkor och jobbar mobiliserande. CM är en
lots och dörröppnare.
Västerås arbete ska bygga på principerna i Resursmobiliseringsmodellen.
Målgrupp
Män och kvinnor i hemlöshet, som utöver hemlöshet också har annan social eller
psykosocial problematik. Personen ska ha uttryckt en uppriktig vilja till förändring av
sin situation. Personen ska vara skriven i Västerås sedan minst två år tillbaka.
Personen ska tidigare ha varit aktuell för boendeinsatser inom socialtjänsten men inte
lyckats fullfölja planeringen pga felaktigt stöd i boendet.
Boende
En tanke med Bostad Först är att personer i hemlöshet ska kunna få ett boende med
eget kontrakt. Genom stadens samarbetsavtal med fastighetsägarna kan staden få
tillgång till och hyra ut hyreslägenheter i andra hand till sociala ändamål. Efter 12
månader har de boende möjlighet att överta hyreskontraktet. Personen kan då få ett
boendestödsavtal under ytterligare 12 månader. Detta avslutas därefter om boendet
fungerar bra.
Individ och familjenämnden har uppdragit åt fastighetskontoret att för nämndens
räkning köpa in 10 bostadsrättlägenheter till ändamålet bostad först. Det är inte
möjligt för personer som får bostad i fastighetskontorets bostadsrätter att överta
ägandet. Däremot kommer personen med tiden att få ett starkare besittningsskydd. De
personer som betalar av på ev hyresskulder och i övrigt sköter sitt boende förbättrar
sina möjligheter att söka annan bostad. Socialkontor vuxen arbetar kontinuerligt för att
personer som bor i fastighetskontorets lägenheter ska kunna flytta vidare till bostäder
med egna kontrakt. En dialog förs med Mimer, om att inom ramen för det
samverkansavtal och kvot för tilldelning av lägenheter få tillgång till några lägenheter
för Bostad Först.
Initialt ska 10 personer kunna erbjudas Bostad Först.
Urval
Socialkontor Vuxen ansvarar för urval av de personer som kan vara aktuella för
Bostad Först.
Flera av de hemlösa har haft kontakt med Västerås Stadsmission. Verksamheten har
god personkännedom och är en viktig resurs och samverkanspartner i arbetet med
hemlösa. En samrådsfunktion skapas mellan Socialkontor vuxen och Västerås
Stadsmission där urval av personer som kan vara aktuella för Bostad Först
Västerås stad
4 (6)
aktualiseras. Kontaktperson från Västerås stadsmission och socialsekreterare på
Socialkontor Vuxen träffar tillsammans den enskilde för intervju och planering.
Om och när en utförare av boendestödet finns ska kontaktperson medverka i intervju
och planering.
Beslut om bistånd
Socialsekreterare genomför utredning och fattar biståndsbeslut. Vårdplan upprättas i
samråd mellan den boende och socialsekreterare. En individuell planering utarbetas
mellan den enskilde och boendestödjaren/utföraren. Tillsammans med hyresgäst ska
boendestödjare samarbeta med fastighetsägaren/ bostadsrättsföreningen. Den boende
ska få stöd som möjliggör att leva upp till de krav som ställs på hyresgäster.
Metod
Boendestödjarna ska vara det direkta stödet till den enskilde. Boendestödjarna arbetar
enligt beskriven Case management modell och ska ha en tät, stödjande och
samordnande funktion före, under och efter inflyttningen.
Hög tillgänglighet under kontorstid och kontinuitet är viktigt liksom relationsskapande
aktiviteter.
Individuellt stöd kan handla om;
• Förberedelser inför inflytt som möjliggör ett störningsfritt boende
• Att kunna ta hand om hushåll
• Hantera vardagsekonomi, försäkringar och hyra.
• Utveckla fritidsaktiviteter och motverka ensamhetsproblematik.
• Stöd i att finna sysselsättning och utbildning.
• Stöd i myndighetskontakter, företag; vid samtal, möten, skriva papper mm
• Stöd i kontakt med vårdgivare för somatisk, psykiatrisk eller psykosocial
behandling och att fullfölja insatserna. Vid behov upparbeta nya kontakter
• Samverka med civilsamhället, föreningar, kyrkor och andra organisationer
utifrån de boendes intressen, möjligheter och behov.
Boendestödjarna och den boende gör en individuell planering av vilket stöd som
behövs och vilka aktörer boendestödjaren och den boende behöver samverka med och
beskriver hur stödet ska se ut i det egna boendet och vem som gör vad, när och hur.
Socialsekreterare ansvarar för uppföljningen av insats. Om det blir avbrott i
planeringen eller om den boende misslyckas med att leva upp till de krav som ställs på
hyresgäster ansvarar socialsekreterare på Socialkontor Vuxen för eventuellt beslut om
att avbryta boendet. Boendestödjaren ger stöd och praktisk hjälp vid avflyttning såsom
t ex flytt och magasinering.
Stödet ska ske på frivillig basis och varar så lång tid som personen har behov av det
och vill ta emot det.
Villkor
Utöver att hyresgästen måste betala hyran, följa allmänna ordningsregler för
hyresgäster är boendet villkorat med att den boende måste träffa sin kontaktman/Case
manager/ boendestödjare en gång i veckan.
2. Effektmål
2.1 Varaktigt minska antalet hemlösa
Västerås stad
5 (6)
Mätbarhet: Antalet hemlösa som minskar genom att komplettera strategin mot
hemlöshet med Bostad Först.
Kommentar: Det är en övergripande målsättning. Antal personer som ej längre är
hemlösa. För att bli aktuell för Bostad Först uppfylls kriterierna för hemlöshet enl
socialstyrelsens definition. Personer ska ha varit skrivna i Västerås i två år. Dessa har
inte klarat boendetrappa eller vårdkedja och kvalificerar sig inte för träningslägenhet.
2.2 Antalet hemlösa som genom Bostad Först får eget kontrakt
Mätbarhet: Antalet personer som får eget kontrakt och kvarboendetid/stabilitet.
Kommentar: Kvarboende/boendestabilitet är målet. Kvarboende/boendestabilitet i
fastighetskontorets lägenheter över två år .
2.3 Bostad först leder till återhämtning, integration och rehabilitering
Mätbarhet: Fakta. Upplevelser/brukarnytta.
Kommentarer: Personer i hemlöshet ska få en ökad livskvalitet. Stärkta och utvecklade
egna resurser hos den boende. Minskat behov av stöd över tid och ökad
självständighet.
2.4 Organisatoriskt lärande och utveckling.
Mätbarhet: Vilka insatser och arbetsmetoder i modellen är verkningsfulla och för
vilka. Skillnader mot den vårdkedjemodell som i huvudsak tillämpas. Kan man se
skillnader och/eller likheter mellan de som får Bostad Först och de som får
träningslägenhet.
Vad utifrån målgrupp och arbetssätt behöver utvecklas ytterligare.
3. Planerad tid, budget och aktiviteter för projektet
Individ och familjenämnden har i sina beslut inte begränsat Bostad Först till att vara
ett tidsbegränsat projekt. Bostad Först är en ”light-modell” av Housing First och som
sådan inte utvärderad i någon större omfattning. Det saknas evidens även om metoden
verkar lovande. Utifrån detta ska Bostad Först i Västerås ses som ett projekt för att
prova metoden med 10 personer under två år för att därefter göra en utvärdering
utifrån syfte och mål.
Planeringen avser perioden 2014-11-01 till 2016-12-31.
Budget exkl utvärdering är 1 200 000 kr per år under 2015 och 2016.
4. Övrig planering, ansvar och uppföljning
Styrgrupp
En styrgrupp med ledning från Socialkontor Vuxen, Strategienhet och Utförare
svarar för att uppföljning sker fortlöpande för att säkerställa det dagliga stödet
och samverkan inom ramen för boendekonceptet.
Case manager/boendestödjare och Socialsekreterare
Lärande av andra kommuner som jobbat med Bostad först genom besök och
dialog. Nätverkande. Påbörjas november 2014.
Utveckla rutiner för hur personer aktualiseras. Kontakt med Västerås
stadsmission, härbärgen/akutboenden, ”förhandsbedömningar”, om Mimer
Västerås stad
6 (6)
medverkar undersöka om förhandsbesked kan lämnas, intervju med personer
som aktualiseras för Bostad först.
Stötta de boende att skaffa de färdigheter, talanger och mobilisera den
inneboende kraft som behövs för att de ska kunna möta, hantera och lösa de
problem som de dagligen möter i sitt liv.
Sedvanlig utredning görs av socialsekreterare. Kompletteras med ASI-intervju.
Biståndsbeslut fattas.
Utföraren gör en genomförandeplan (individuell planering) inkl behov av annat
stöd. T ex kontaktperson.
Uppföljning av insatsen sker av socialsekreterare.
Stödet förs efter beslut i december av Individ och familjenämnden över till
utförare efter årsskiftet 2014-15.
Information och förankring
Chefer och företrädare för socialkontoren, proaros, primärvården, psykiatrin,
kriminalvården, budget- och skuld, Västerås stadsmission samt
brukarorganisationer erhöll information 16 september 2014 om Bostad Först i
september. Dessa intressenter är viktiga för målgruppen och projektet. En
fortsatt information och dialog med dessa och andra behövs. Nästa möte april
2015. Ansvariga är styrgruppen.
Information och förankring i personalgruppen på Socialkontor vuxen och
Socialkontor ekonomi (vuxen och utredning). December 2014. Case
manager/boendestödjare ansvarar.
Information hos utförare. Vintern 15. Case manager/boendestödjare ansvarar.
Information och förankring hos utförare efter beslut av Individ och
familjenämnd. Avtal/uppdrag till utförare. Strategi- och beställarverksamheten
ansvarar. Socialkontoret medverkar i att överföra kunskap och koncept.
Uppföljning
Uppföljning sker löpande i styrgruppen.
Utförare ansvarar för skriftlig rapportering inkl ekonomisk uppföljning
halvårsvis. Första rapporten juni 2015.
Utvecklingen redovisas löpande för Individ och familjenämnden samt som en
slutrapport efter två år.
Utvärdering
Bostad Först utvärderas efter två år för att följa upp målen.
