Behandlingsriktlinjer för patienter med hjärtsvikt

Behandlingsriktlinjer för patienter med hjärtsvikt
Dessa behandlingsriktlinjer är utvecklade av Mitra Ghannad, leg sjukgymnast med
handledning av Eva Johansson, klinisk lektor.
Primärvården Landstinget Uppsala län i december 2002.
Kliniska omständigheter
Patienter med hjärtsvikt diagnostiseras på vårdcentral eller på sjukhus. De patienter som söker i
primärvården får kontakt med hjärtsviktsmottagningen där de träffar distriktläkare och
hjärtsviktssjuksköterskan regelbundet samt får kontinuerlig information om och kontroll av sin hjärtsvikt.
Patienter kan remitteras till sjukgymnastiken i primärvården för tränings-rådgivning för sin hjärtsvikt.
Patienter kan komma i kontakt med sjukgymnastiken i primärvården även under andra diagnoser med
eller utan remiss.
Behandlingsmål
• Förbättra funktionsförmåga
• Förbättra livskvaliteten
• Att våga anstränga sig
• Att hitta rätt aktivitetsnivå
Litteraturundersökning
Under 2001-2002 bedrev sjukgymnastiken i primärvården i samarbete med hjärtsviktsmottagningen på
Nyby vårdcentral, ett projekt som visade att perifer muskelträning med få muskelgrupper åt gången kan
vara en lämplig träningsform för äldre hjärtsvikts-patienter i primärvården. Programmet innehöll en lugn
uppvärmning på ca 10 min sedan 35 min uthållighetsövningar med "Theraband" sedan avslutades med
10 min nedvarvning (1). Detta har lett till närmare samarbete med hjärt- och lungsjukas riksförbund .
Under hösten 2002 utbildades ledarna till hjärtsviktsgruppträningen som startades strax efter utbildningen
i föreningens regi.
För att få evidens för denna behandlingsform gjordes litteraturundersökning före och under projektet.
Ytterligare en ny litteratursökning gjordes under hösten 2002.
Resultat
Tidigare ansågs det kontraindicerat att träna patienter med hjärtsvikt. Detta gäller fortfarande vid akut
hjärtsvikt. Däremot finns en rad undersökningar som visar positiv effekt av fysisk träning vid kronisk
hjärtsvikt (2,3). Generell och perifer muskelträning förbättrar syreupptag, minskar halten av stresshormon
noradrenalin, ökar livskvalitet samt förbättrar skelettmuskelfunktionen (4). Detta är väsentligt eftersom
man vet att stresshormonet försämrar symtomen (2). På senare år har flera studier visat att perifer
muskelträning kan vara fördelaktig för dessa patienter (5-8). Generell muskelträning, som motsats till
perifer muskelträning, kan ge kraftig påverkan på den centrala cirkulationen och kan därför vara för
ansträngande för hjärtsviktspatienter (9).
Låg- eller medelintensiv träning föredras framför högintensiv eftersom den lägre intensiteten medför
mindre risk för muskulära och cardiovaskulära komplikationer samt är bättre tolererad av
hjärtsviktspatienten (10). Oka R et al har visat att ett medelintensiv hemprogram i kombination med
promenader är en säker och effektiv träningsform för hjärtsviktspatienter och minskar symtomen och ökar
livskvaliteten (11).
Sökord
Congestive Heart failure, Exercise training, Randomizied studies, quality of life, guidlines.
Rekommendationer/ Omhändertagande av patienter
Med stöd av ovannämnda studier rekommenderas perifer/lokal muskelträning med låg- eller
medelintensiv (motsvarande10- 13 enligt Borgs RPE-skala), 1-5 gånger/vecka. Tekniker för perifer/lokal
muskulär träning är uthållighetsträning med olika typer av vikter och gummiband t.ex. Theraband.
Innan träning inleds på egen hand bör kontakt tas med inom området kunnig sjukgymnast för
uppläggning av lämpligt träningsprogram.
Primärvården
Navet/Sjukvård/Behandlingsriktlinjer/Sjukgymnastik/Behandlingsriktlinjer för patienter med hjärtsvikt
1
Hjärt- och lungsjukas förening bedriver träning av hjärtsviktspatienter. Patienter som har varit i kontakt
med hjärtsviktsmottagningen eller slutenvården kan rekommenderas till denna grupp.
Indikationer
NYHA-klass II-III
Kronisk hjärtsvikt
Stabil hjärtsvikt
Kommer på remiss
Kontraindikationer
Okompenserad hjärtsvikt, obstruktiv hypertrof kardiomyopati, signifikant klaffsjukdom (framförallt
aortastenos), aktiv myokardit, blodtrycksfall, allvarlig arytmi eller grav ischemi under arbete. Andra
allvarliga sjukdomar såsom pågående infektion, okontrollerade diabetes, okontrollerad hypertoni, nyligen
genomgången lungembolus (11).
Utvärdering/resultatuppföljning
Ett standardiserat sex minuters gångtest används för att bedöma arbetskapacitet relaterad till ADLaktivitet (12).
Livskvaliteten bedöms med Minnesota Living with Heart Failure Questionaire (MLHFQ) som är ett
frågeformulär specifik för hjärtsvikt (13-14)
Referenser
1. Linden E, Ghannad M, Johansson G, Johansson E. Effekten av perifermuskelträning hos äldre
hjärtsviktspatienter i primärvården. Primärvården i Uppsala län 2002. OPUBLICERAD STUDIE.
2. Andersson B. När hjärtat sviker, en bok om hjärtsvikt. [email protected] 2000.
3. www.fyss.nu Cider Å,Tynni-Lenné R, Schaufelberger M. Hjärtsvikt.
4. Piepoli M, Flather M, Coats A J S. Overview of studies of exercise training in chronic heart failure:
the need for a prospective randomized multicentre European trial. European Heart Journal 1998;
19: 830-41.
5. Cider Å, Tygesson H, Hedberg M, Seligman L, Wennerblom B, Stibrant Sunnerhagen K.
Peripheral muscle training in patients with clinical signs of heart failure. Scand J Rehab Med
1997; 29: 121-27.
6. Jennings G L, Esler M D. Circulatory regulation at rest exercise and functional assessment of
patients with congestive heart failure. Circulation 1990; 81: 1519-26.
7. Tyni-Lenne R, Dencker K, Gordon A, Jansson E, Sylven C. Comphrensive local muscle training
increases aerobic working capacity and quality of life and decreases neurohormonal activation in
patients with chronic heart failure. European Journal of Heart Failure 2001; 3(1): 47-52.
8. Wirén A M. Effekt av perifer muskelträning hos patienter med hjärtsvikt. C-uppsats 10 p,
Institutionen för neurovetenskap, Enheten för sjukgymnastik, Centrallasarettet Västerås. 1999.
9. American association of cardiovascular and pulmonary rehabilitation. Guidelines for cardiac
rehabilitation programs. 2nd ed. Champaign, III: Human Kinetics Inc; 1995:9.
10. Kokkinos P F, Choucair W, Graves P, Papademetriou V, Ellahham S. Chronic heart failure and
exercise. American Heart Journal 2000; 140(July): 21-8.
11. Oka R, De Marco T, Haskell W, Botvinick E, Dae M, Bolen K, Chatterjee K. Impact of a homebased wlking and resistance training program on quality of life in patients with heart failure.
American Heart Journal 2000; 85: 365-369.
12. Recommendations for exercise testing in chronic heart failuree patients. Eur Heart J
2001;22(1):37-45.
13. Gordon A, Tyni-Lenne R, Persson H, Kaijser L, Hultman E, Sylven C. Markedly improved skeletal
muscle function with local muscle training in patients with chronic heart failure. Clin cardiol 1996;
19: 168-74.
14. Rector T S, Kubo S H, Cohn J N. Content, reliability and validity of a new measure The
Minnesota living with heart failure questionnaire. Heart failure 1987; October/November: 198-209.
15. Rector T S, Cohn J N. Assessment of patient outcome with the Minnesota living with heart failure
questionnaire: Reliability and validity during a randomised, double-blind, placebo-controlled trial
of pimobendan. American heart journal 1992; October: 1017-25.
Primärvården
Navet/Sjukvård/Behandlingsriktlinjer/Sjukgymnastik/Behandlingsriktlinjer för patienter med hjärtsvikt
2