Drepanocladus
Krokmossor
NE
NA
LC
DD
NT
VU
EN
CR
RE
Klass: Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning: Hypnales, Familj: Amblystegiaceae, Släkte: Drepanocladus krokmossor (Müll.Hal.) G.Roth Synonymer: Pseudo-calliergon, Drepanocladus, Hypnum subsect. Drepanocladus
Müll.Hal., Pseudocalliergon, Pseudocalliergon (Limpr.) Loeske, Hypnum sect. Pseudocalliergon Limpr., gulmossor
Kännetecken
Nio av världens 15 krokmossor finns i Sverige och dessutom har man hittat subfossilt material av arktisk gulmossa
Drepanocladus brevifolius (Lindb.) Warnst. Krokmossor är vanligen medelstora till stora arter som växer i våta eller
fuktiga miljöer. Morfologiska och DNA-baserade studier har visat att arter med mycket olika utseende hör hemma i
detta släkte.
Alla krokmossor har tydligt eller otydligt avgränsade bashörnsgrupper bestående av celler som är åtminstone något
vidgade, och alla har väl utvecklade bladveckshår med 1-2(-3) övre celler. Några arter har som torra ofta fläckvis
guldmetallisk glans. Flera av arterna varierar kraftigt i storlek, bladform och bladens krökning beroende på hur våt
växtplatsen är. Denna variation har förorsakat stora problem i tidigare litteratur eftersom till synes karakteristiska
planttyper har fått egna namn. Senare forskning har visat att sådana planttyper är ett resultat av specifika
miljöbetingelser. Exempelvis kan man ibland se hur en planttyp övergår i en annan beroende på vattenståndets
växlingar, och i andra fall har DNA-baserade studier visat att sådana namngivna planttyper inte bildar naturliga
enheter.
Bladcellernas och bladens storlek varierar kraftigt inom varje art, beroende på hur fuktig eller våt växtplatsen är.
Exempelvis kan bladcellernas längd variera mellan 14 och 188(-263) µm hos lerkrokmossa Drepanocladus aduncus.
Bladcellernas längd måste därför korrigeras för bladlängden för att vara en informativ karaktär, och anges i
artbeskrivningarna på detta sätt endast för kalkkrokmossa D. sendtneri och fiskekrokmossa D. sordidus, eftersom
detta är den säkraste skiljekaraktären mellan dessa två arter. Bladbredden är bara användbar för att skilja grov
gulmossa D. lycopodioides från snögulmossa D. angustifolius, och nämns därför endast för dessa arter.
Alla arter utom spärrkrokmossa D. polygamus är skildkönade och har sällan kapslar. Sporerna är 10-19 µm.
Litteratur
Bisang m.fl. (2006, 2008), Hedenäs (1992a, 1992b, 1996b, 1997a, 1998), Hedenäs & Rosborg (2009), Koponen (1977),
Lewis m.fl. (2008), Tuomikoski & Koponen (1979), Zarnowiec (2001).
Författare
Lars Hedenäs 2014
ArtDatabanken - artfaktablad
1
